Page 1

Hjärnan och lärandet

BERTIL THOMAS (red.) ROLF EKMAN  JOANNA GIOTA

Kunskaper för framtidens skola

PER-OLOF NILSSON ANDERS HILL CARL-G. GOTTFRIES AXEL ERIKSSON


Hjärnan och lärandet Kunskaper för framtidens skola Bertil Thomas (red.) Rolf Ekman Joanna Giota Per-Olof Nilsson Anders Hill Carl-G. Gottfries Axel Eriksson

LIBER


Innehåll Författare ........................................................................................ 6 Förord ............................................................................................. 9 1. INLEDNING OCH ÖVERSIKT

12

Vilka kunskaper har vi om hjärnan?............................................. 13 Potentiella vinster ......................................................................... 17 En översikt .................................................................................... 18 2. MINNE OCH MINNESFORSKNING

21

Hur minnet fungerar .................................................................... 21 Hur vi förbättrar minnet ............................................................... 25 Om studievanor och studieteknik ................................................. 35 3. KREATIVITET OCH MOTIVATION

40

Vad är kreativitet?.......................................................................... 40 Exempel på kreativitet .................................................................. 42 Hur förbättrar man sin kreativitet? ............................................... 43 Entreprenöriellt lärande ............................................................... 50 Mer om kreativitet ........................................................................ 50 Hur ökar man sin motivation?...................................................... 52 INNEHÅLL

 3 


4. PSYKISK HÄLSA OCH HJÄRNANS PLASTICITET

58

Om psykisk hälsa .......................................................................... 58 Hjärnans plasticitet ....................................................................... 61 5. PSYKOLOGI OCH KOGNITIV NEUROVETENSKAP

66

Kognitiv psykologi......................................................................... 70 Mindset, grit och långsiktiga mål ................................................. 73 Optimism ...................................................................................... 77 Förväntningarnas betydelse .......................................................... 79 Den positiva psykologin................................................................ 82 Sammanfattning ........................................................................... 84 6. KÄNSLOR OCH EMOTIONELL KAPACITET

87

Emotionell kapacitet .................................................................... 89 Känslornas ändamål ..................................................................... 91 Marshmallowtestet........................................................................ 96 Känslan av att lyckas i skolan ........................................................ 97 Sammanfattning ........................................................................... 97 7. MENTAL TRÄNING OCH STRESSHANTERING 100 Mindfulness ................................................................................ 102 Stress och stresshantering ........................................................... 105 8. FYSISK TRÄNING, KOST OCH SÖMN

110

Om fysisk träning ........................................................................ 110 Vilken träning är bäst? ................................................................ 114

 4 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


Betydelsen av en god sömn ........................................................ 116 Betydelsen av en lämplig kost .................................................... 118 9. ARTIFICIELL INTELLIGENS I SKOLAN

124

Den teknologiska singulariteten. ................................................ 127 Om AI i framtidens skola............................................................ 129 10. NEURODIDAKTIK OCH SKOLDEBATT

137

Mer om dagens skoldebatt.......................................................... 143 Om skärmanvändning och mobiler i skolor .............................. 147 11. SAMMANFATTNING OCH LÄRORIKA EXEMPEL

156

Lärorika exempel ........................................................................ 159 Bilaga 1 ....................................................................................... 162 Bilaga 2 ....................................................................................... 164 Bilaga 3 ....................................................................................... 166 Litteraturlista .............................................................................. 167 Register ....................................................................................... 172

INNEHÅLL

 5 


Författare

Hjärnan och lärandet är skriven av, eller bearbetad av, följande medlemmar i styrelsen för Neuroforum1) i Göteborg, tidigare Forum för tillämpad neurovetenskap. Författarna anges i bokstavsordning. ROLF EKMAN ,

professor i neurokemi vid Göteborgs universitet. En av de ledande svenska stressforskarna, internationellt verksam och med speciellt intresse för sambandet mellan stress, hälsa, lärande och skola. En av initiativtagarna till projekten ”Hjärnsmart skolutveckling i Halmstad” och ”Tio goda vanor”. Författare eller medförfattare till många böcker om hjärnan, stress och lärande. SPECIALOMRÅDEN : stresshantering, hjärnans kemi, neurodidaktik, sömn civilingenjör i teknisk fysik och teknologie doktor i fysik, Chalmers, projektledare för Neurowebben, vice ordförande i Neuroforum, teknisk konsult. SPECIALOMRÅDEN : artificiell intelligens, matematisk neurovetenskap, maskininlärning, icke-lineära dynamiska system AXEL ERIKSSON,

CARL-GERHARD GOTTFRIES ,

professor i neurovetenskap vid Göte-

1) Mer information om Neuroforum finns på www.neuroforum.se. Frågor och synpunkter på innehållet kan skickas till bertil.thomas@gmail.com eller info@neuroforum.se.  6 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


borgs universitet samt överläkare, psykiatriker och hjärnforskare. Har ett speciellt intresse för signalbehandlingen i hjärnan, hur känslor uppstår samt hur vår emotionella kapacitet kan tränas upp. Är även grundare av Gottfries-kliniken i Göteborg och författare till facklitteratur inom psykiatri, känslor och emotik. SPECIALOMRÅDEN : hjärnans signalbehandling, känslor, emotionell kapacitet ANDERS HILL ,

ursprungligen ämneslärare och skoladministratör vid Skolöverstyrelsen och länsskolnämnd med studier i pedagogik och psykologi, lång karriär som utbildningschef i telekomindustrin, numera konsult och utbildare inom interkulturell kommunikation med tonvikt på affärskulturella skillnader. SPECIALOMRÅDEN : pedagogik, mobilanvändning i skolor, interkulturell kommunikation JOANNA GIOTA ,

professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, internationellt erkänd forskare som forskar om individualisering i skolan samt elevers motivation att lära i relation till prestationer, självkänsla och välbefinnande. Verksam även som debattör om skolfrågor och författare. SPECIALOMRÅDEN : pedagogik, motivation, lärande professor i fysik vid Chalmers och hedersdoktor vid Karlstads universitet. Välmeriterad forskare med speciellt intresse för folkbildning, kreativitet och undervisning, grundare av Neuroforum och av den internationellt erkända och uppskattade utställningen ”Fysikaliska leksaker” i Göteborg. SPECIALOMRÅDEN : kreativitet, pedagogik, neurovetenskap, fysik PER-OLOF NILSSON

BERTIL THOMAS ,

docent i reglerteknik, Chalmers. Har forskat inom neurala nätverk och utvecklat högskolekurser inom artificiell intelligens (AI) och personlig utveckling, författare till läroböcker och populärINNEHÅLL

 7 


vetenskapliga böcker om bland annat kognitionsvetenskap, reglerteknik, AI och personlig utveckling. Har även studerat psykologi. Ordförande i Neuroforum, sammanställare och huvudredaktör till denna bok. SPECIALOMRÅDEN : artificiella neurala nätverk, återkoppling, psykologi, personlig utveckling Boken är en produkt av författarnas gemensamma tankearbete. Alla medförfattare har läst och granskat alla kapitel till boken. Alla har också bidragit med ett flertal idéer till boken, samt med text till ett eller flera av kapitlen. GRANSKARE Texten är även faktagranskad av följande: BENGT JOHANSSON ,

universitetslektor och forskare i didaktik, Göteborgs universitet, med tidigare erfarenhet som gymnasielärare i fysik och andra ämnen. En av initiativtagarna till Neuroforum och sekreterare i föreningen sedan 2015. SPECIALOMRÅDEN : fysik, metodik, neurodidaktik m.m. AADU OTT 2),

professor emeritus i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, docent i fysik, forskare och lärare på lärarhögskolor med speciellt intresse för neurodidaktik. Har också arbetat med utveckling av Science centers på olika håll i världen och författat flera böcker om pedagogik och neurodidaktik. SPECIALOMRÅDEN : hjärnforskning, neurovetenskap, neurodidaktik, pedagogik, educational neuroscience

2) Aadu Ott avled hastigt i cancer i januari 2020, i det sista skedet av skrivandet av denna bok.  8 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


Förord I denna bok ger vi en bred översikt över nya och viktiga kunskaper som vuxit fram inom hjärnforskningen och den moderna neurovetenskapen de senaste decennierna. Några av de områden vi tar upp är forskningen om minne, kreativitet, känslor, tänkande, mental träning, stress, motivation och allmän hjärnhälsa. Speciellt fokuserar vi på sådana kunskaper som bör vara av stort intresse för alla som arbetar eller är engagerade i den svenska skolan (lärare, rektorer, skolpolitiker, pedagoger, kuratorer, studenter, elever, föräldrar och andra). Det är kunskaper och erfarenheter som vi anser borde tas upp i lärarutbildningar i större utsträckning än de gör idag och på samtliga nivåer i skolan, alltså både i grundskolan, på gymnasiet och i högskolan. Huvudsyftet med boken är att ge en introduktion till och en översikt över nya kunskaper som tillkommit inom hjärnforskningen och angränsande områden de senaste decennierna och som har stor betydelse för både skolan och lärandet. Allt det vi tar upp har samtidigt en stor betydelse för oss alla för att få våra hjärnor och vårt tänkande att fungera så bra som möjligt. Det kan till exempel handla om att få bra minnesförmåga, bli kreativa, öka vår motivation, förebygga psykisk ohälsa, främja den personliga utvecklingen, öka det mentala välmåendet, undvika stress och få en bra självdisciplin. Samtidigt med detta vill vi bidra till debatten om hur den svenska skolan kan komma att se ut i framtiden. Speciellt fokuserar

FÖRORD

 9 


vi på vilka nya kunskaper och ämnesområden som bör vara viktiga att förstärka i denna skola. Boken är skriven för att kunna användas i översiktskurser vid utbildning av blivande lärare på alla nivåer. Den kan också användas vid fortbildning av lärare samt i undervisning på både gymnasium och universitet. Eftersom boken spänner över ett stort område (samtidigt som den är relativt kortfattad) är den tänkt att användas som en första introduktion, vilken sedan kompletteras med andra källor (artiklar, böcker, filmer, internet m.m.). Studenter och lärare kan sedan fördjupa sig och specialisera sig åt olika håll efter eget intresse. I slutet på varje kapitel ger vi förslag på lämpliga sökord för vidare studier samt förslag på fördjupad läsning i form av boklistor. Boklistorna innehåller böcker som vi starkt rekommenderar. De är baserade på vetenskap och beskriver varje område i större detalj. Många av böckerna i dessa listor är ursprungligen utgivna på engelska. I de fall det finns svenska översättningar anges titeln och årtalet på den senaste av oss kända svenska utgivningen. I texten har vi varit relativt sparsamma med källhänvisningar och referenser eftersom det vi skriver om är mycket väl utforskat och beskrivet i flera av de rekommenderade böckerna i slutet av varje kapitel. I en del fall har vi dock ansett det vara befogat med källhänvisningar om det rör mer specifika rön som ännu inte är lika spridda i vetenskapen. I slutet på varje kapitel ger vi också förslag på frågor för reflektion och gruppdiskussion. Dessa kan användas i undervisningen som underlag för gruppvisa diskussioner (workshops) vid genomgång av aktuellt stoff. De kan även användas för egen reflektion och eftertanke. I slutet av boken ger vi också förslag på ett rekommenderat kursupplägg som beskriver hur man kan arbeta med materialet i kurser för blivande lärare och andra. En källa för fördjupade studier är Neurowebben, som är en digital plattform som är under utveckling av ledande forskare i neurovetenskap, pedagogik och angränsande ämnen. Syftet med Neurowebben, som utvecklas av organisationen Neuroforum (www.neuroforum.se), är att  10 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


man lätt ska kunna söka fördjupade kunskaper inom tillämpad neurovetenskap. Den kommer att innehålla både text, filmer, recensioner av böcker, animationer, svar på frågor och rikligt med illustrationer: En första version beräknas vara brukbar 2021 (www.neurowebben.se). Författarna Göteborg, februari 2020

FÖRORD

 11 


1

Inledning och översikt

Kunskaperna om hur vi människor fungerar och hur vår hjärna fungerar har vuxit explosionsartat under de senaste decennierna. Det har varit mer eller mindre en revolution på området. Tack vare omfattande forskning och undersökningar med datortomografi, EEG (elektroencelografi) och fMRI (functional magnetic resonance imaging) vet vi idag ofantligt mycket mer om hur hjärnan fungerar än för 25 till 30 år sedan. Enbart de senaste 10 åren har mängder med viktiga kunskaper kommit fram och saker som tidigare var osäkra har nu blivit mycket säkrare. Det är kunskaper som är värdefulla för alla människor att ta del av i syfte att få våra hjärnor att fungera så bra som möjligt i alla tänkbara sammanhang. Samtidigt med denna utveckling går utvecklingen rasande fort även inom andra områden, till exempel när det gäller teknik, datorer, digitalisering och AI men även när det gäller globalisering, klimatförändringar och konsumtionsmönster. Inom skolan händer det också mycket. Ett exempel är att den traditionella helklassundervisnigen fått lämna plats till förmån för undervisning med digitaliserade hjälpmedel, appar och datorprogram. Idéerna om hur undervisning ska bedrivas och hur skolan ska organiseras och förbättras har aldrig varit så många som nu. Skolan står inför mängder med utmaningar (bl.a. obehöriga lärare, mobbning, underkända elever, psykisk ohälsa, hög arbetsbelastning, sjunkande status på läraryrket, dålig arbetsmiljö). Nya debattartiklar om skolan skrivs nästan varje dag och ett  12 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


flertal nya böcker som diskuterar skolans framtid kommer varje år. Författarna till denna bok är övertygade om att skolan skulle kunna fungera bättre på många sätt med ett större fokus på psykisk hälsa, kreativitet, emotionell kompetens, livskunskap, personlig utveckling och kunskaper om hur man ska få sin hjärna att fungera så bra som möjligt hela livet. Vi är också övertygade om att framtidens lärarutbildningar måste innehålla mer än idag av de nya kunskaper som kommit fram inom dessa områden. Dagens skola fungerar visserligen bra på många sätt och det finns massor med bra idéer, tankar och teorier om hur den ska förbättras, men den fungerar inte bra för alla individer och den är ännu inte förberedd på den explosionsartade utveckling som nu pågår inom teknik, artificiell intelligens och digitalisering. Det är en utveckling som kommer att leda till genomgripande samhällsförändringar. Grunden för framtidens skola är välutbildade lärare och skolledare som kan hantera alla utmaningar som dagens och framtidens samhälle står inför. Läraryrket är otroligt viktigt för att samhället ska fortsätta att fungera på ett hållbart sätt i en allt mer komplex framtid. Stora delar av kunskapen om hur hjärnan fungerar och hur vi människor fungerar mentalt och psykiskt, enskilt och i grupp, är synnerligen viktiga komponenter i detta sammanhang. I denna bok tar vi därför ett helhetsgrepp och gör en översikt över dessa nya kunskaper och kunskapsområden som är viktiga att stärka i framtidens skola. Det är områden där kunskapsuppbyggnaden varit mycket stark de senaste decennierna. Samtidigt är dessa områden av stor betydelse för alla människor då de har stor inverkan på vårt psykiska och mentala välmående, vår personliga utveckling, vår kreativitet och vårt livslånga lärande.

Vilka kunskaper har vi om hjärnan? Som en kortfattad introduktion börjar vi med att ge en liten översikt över alla de nya kunskaper vi idag har om hjärnan. Det är alltså ett mycket kortfattat urval av evidensbaserade kunskaper som vi sedan fördjupar oss i längre fram i boken: 1 · INLEDNING OCH ÖVERSIKT

 13 


Vi vet idag att hjärnan består av bortåt 100 miljarder nervceller, som i sin tur är ihopkopplade med upp till 10 000 andra nervceller vardera. Vi vet att det ständigt äger rum en enorm aktivitet i alla dessa nervceller, men att bara en ytterst liten bråkdel av denna omfattande aktivitet blir medveten. Vi vet att hjärnan är i högsta grad formbar och plastisk. De egenskaper vi har är alltså inte huggna i sten utan vi kan förändra oss ganska mycket om vi skulle vilja det. Vi vet att allt det vi gör formar vår hjärna dag efter dag. När vi somnar på kvällen har vi aldrig riktigt samma hjärna som vi hade när vi vaknade.

OM HJÄRNAN:

Vi vet någorlunda väl under vilka förhållanden vårt minne och lärande fungerar som bäst. Vi har kunskaper om betydelsen av repetitioner, betydelsen av omgivande faktorer (ljus, ljud m.m.) och betydelsen av att få rätt sorts feedback. Vi vet hur vårt belöningssystem fungerar och vilken betydelse det har för lärandet. Vi vet vilken stor betydelse våra förväntningar och våra egna tankar har för att klara olika utmaningar. Vi vet någorlunda väl vad som händer i hjärnan då vi blir stressade, trötta, glada, arga med mera. Men vi vet också hur viktigt det är med omväxling och att ha roligt i samband med inlärning, även om lärande också kräver ansträngning och hårt arbete. Vi vet vilka omständigheter som främjar kreativitet och nyfikenhet. Vi har metoder för att förbättra studieteknik, minne och lärande som bygger på våra hjärnkunskaper. OM MINNET:

Vi vet hur lättpåverkade vi kan vara för droger, alkohol, rökning, godis och spelande. Vi vet också vilken skadlig inverkan sådana saker kan ha på hjärnan. Vi vet också en hel del om vilka risker det finns med överanvändningen av datorer, skärmar och mobiler. Vi vet hur skadligt det är med stress och vad den kan ställa till med om den blir kronisk. Men vi vet också att det finns bra metoder om vi vill förbättra vår stresstålighet. Vi vet hur skört vårt psyke kan vara och hur ofta både ungdomar och vuxna drabbas av psykisk ohälsa och destruktiva tankemönster. Men även här finns det bra metoder för att förebygga sådana

OM HOTEN MOT HJÄRNAN:

 14 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


problem. Vi vet någorlunda väl hur vi fungerar under stabila och goda omständigheter. Men vi har inte så god vetskap om hur vi skulle fungera om omständigheterna plötsligt skulle förändras och försämras. Vi vet vilken enorm betydelse lärare har för elevernas lärande och för deras personliga utveckling. Vi vet betydelsen av lärarens förväntningar på elevens lärande. Vi vet mycket bättre än tidigare hur man ska stärka ungdomarnas motivation samt hur vi ska göra för att förändra och förbättra våra vanor. Vi vet också betydelsen av våra egna förväntningar och av att främja ett ”dynamiskt mindset”. Vi vet att det finns de som är snabba på att lära sig nya saker och de som är långsammare. När det gäller barn med läs- och skrivsvårigheter vet vi betydelsen av att dessa får hjälp och stöd tidigt. Men vi vet också att det finns metoder som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet som gör stor skillnad för barn med sådana svårigheter. Vi vet betydelsen av att hjälpa barn och ungdomar att utveckla en bra självkänsla och god självkännedom. Vi vet betydelsen av en god anknytning under barndomen, bra lärar- och kamratrelationer och goda sociala relationer hela livet.

OM LÄRARENS BETYDELSE:

Vi vet hur man ska få hjärnan att ”blomma”, alltså vad som är viktigt för att locka fram dess fulla potential. Vi vet den stora betydelsen som god sömn och nyttig varierad kost har. Vi vet också vilken betydelse olika former av fysisk träning har för hjärnans utveckling och för att undvika olika psykosomatiska sjukdomar och depression. Vi vet vad man kan åstadkomma med optimistiskt tänkande, mindfulness, meditation och mental träning. Men vi vet också att det finns risker med sådana metoder om de används på fel sätt (vilket vi ska återkomma till i senare kapitel). Vi vet vilka stora risker det finns med vår stillasittande livsstil. Kort sagt: Det finns väldigt mycket kunskaper om hjärnan som alla människor bör ha nytta av att känna till. Det är kunskaper som tagits fram inom neurovetenskapen, beteendevetenskapen och angränsande vetenskaper. Det är kunskaper som borde läras ut i större omfattning än idag

OM HJÄRNHÄLSA:

1 · INLEDNING OCH ÖVERSIKT

 15 


och som kan leda till en bättre fungerande skola, mer välmående individer och ett mer hållbart samhälle. Allt det vi beskrivit är ändå bara ett mycket litet urval av alla de kunskaper som bör vara viktiga för lärare, barn och vuxna att ta del av. Ett problem är dock att de nya värdefulla kunskaperna som finns om hur hjärnan och människan fungerar ännu inte ingår i skolans ämnen i någon större utsträckning, varken i grundskolan eller på gymnasiet och inte ens på flera av lärarhögskolorna! Vi har alltid haft ett stort fokus i skolan på att utveckla elevernas intellektuella kapacitet (matematik, språk m.m.), men vi satsar nästan inget på den emotionella kapaciteten. Impulskontroll, känsloreglering, stresshantering, funktionellt tänkande, kreativitet och empati diskuteras till exempel nästan inte alls i utbildningen. De flesta ungdomar får självklart med sig en hel del bra kunskaper och färdigheter från dagens skola, men kanske inte alltid det som är viktigast för att på ett bra sätt klara livet i dagens samhälle. Med bra omsorgspersoner (föräldrar, lärare m.m.) och bra förutsättningar kan det självklart gå bra ändå. Men det går inte lika bra för alla. Många ungdomar går ut i livet med bristande kunskaper från skolan och utan någon större kontroll över känsloliv och tankar. Många fastnar i en negativ spiral, där oro, missnöje, misslyckanden, depressioner, ätstörningar, drogberoenden, fobier, dålig självkänsla, självskadebeteenden, spelmissbruk, alkoholism, kronisk stress, destruktiva tankemönster och liknande leder till en dålig livskvalitet. Många får aldrig ut det de borde ha kunnat få ut av sina många år i skolan. Alla ungdomar i grundskolan får sedan några år tillbaka undervisning i programmering av datorer. Det är jättebra och det är viktigt! Med grundläggande kunskaper om datorer så kommer vi säkert att kunna förstå och hantera datorerna bättre i framtidens digitala värld. Men man kan fråga sig varför vi inte har obligatorisk undervisning i hur våra hjärnor fungerar och hur man ska göra för att ”programmera” dem med ett bra innehåll? Om alla fick sådan undervisning skulle vi säkert kunna fungera bättre som människor och vi skulle hantera vår egen hjärna och våra medmänniskor bättre. Vi skulle sannolikt kunna få bättre liv, friskare liv, mer menings 16 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


fulla liv och längre liv. Förståelsen för andra människors tankar och känslor skulle förbättras. Och samhället som helhet skulle fungera bättre.

Potentiella vinster Vilka är de potentiella vinsterna för vårt samhälle och för skolan om pedagoger, lärare och skolledare i högre grad förstår och kan utnyttja dagens kunskaper inom neurovetenskap, neurodidaktik och beteendevetenskap? Några potentiella vinster är bland annat följande:

• De studerande skulle få ett förbättrat minne och därmed förbättrade studieresultat. Det skulle främja deras kreativitet, nyfikenhet och motivation.

• Den psykiska ohälsan hos unga skulle minska. Miljön i klassrum och

på skolor skulle förbättras och vi skulle bli bättre på att förebygga stressrelaterade problem.

• Problem med mobbning i skolor och på arbetsplatser skulle kunna minska. Vi skulle bli bättre på att behärska oss vid behov, få bättre självkänsla och självmedkänsla och bättre sömn. Vi skulle få bättre impulskontroll och undvika negativt utåtagerande beteende.

• Vår empati skulle förbättras. Vi skulle förstå oss själva och andra människor bättre.

• Elevernas känsla av sammanhang (det som brukar förkortas KASAM)

skulle förbättras. Deras tillvaro i skolan skulle bli mer meningsfull, hanterbar och begriplig och likaså deras framtidsutsikter. De skulle få ett mer långsiktigt tänkande och bli bättre på att undvika skadliga beroenden. De skulle bli bättre på att sätta upp meningsfulla mål och på att styra sitt agerande mot dem.

• Förbättrad hjärnhälsa skulle leda till färre problem med sjukdomar och demens i hög ålder. Livslängd, livstillfredsställelse och den sociala hållbarheten skulle öka. 1 · INLEDNING OCH ÖVERSIKT

 17 


• Vi skulle bli bättre som yrkesmänniskor, oavsett yrke. Vi skulle få större förståelse för varandra och ett bättre fungerande ledarskap i skolor och på företag samt bättre förmåga att lösa konflikter och att fatta beslut.

Omvänt, vilka är de problem som vi kan drabbas av (eller som vi underlåter att lösa) om vi fortsätter som idag och inte gör några förändringar?

• Problem med bråk, stök och mobbning i skolan fortsätter. Vi fortsätter ha elever med dålig känsloreglering och dålig impulskontroll.

• Problemen med stress och stressutlösta sjukdomar ökar. • Det finns risk att kunskapsnivåerna minskar, våra resultat i PISAundersökningarna och andra liknande undersökningar förbättras inte. Sverige halkar efter i välståndsligan.

• Problemen med elever som inte ser någon mening med skolan fortsätter. Problem med att fler hamnar snett och väljer ”fel” väg i livet.

• Problem med psykisk ohälsa (utbrändhet, depression, ätstörningar, anorexi m.m.) kan öka ytterligare.

• Lärare blir sämre på den viktiga individualiseringen i skolan. Vi blir

sämre förberedda på den kommande digitaliseringen och AI-revolutionen.

En översikt I denna bok ger vi som sagt en bred och kortfattad översikt över nya kunskaper med koppling till neurovetenskapen som är av betydelse för skolan och lärandet. Kunskaperna är viktiga för att optimera hjärnans funktioner och för att förebygga framtida psykisk ohälsa. Några av de saker som vi går in på är minne och minnesforskning, kreativitet, motivation, psykisk hälsa, hjärnplasticitet, emotionell kompetens, stresshantering, kognitiv psykologi, fysisk träning och mental träning. Vi har självklart ingen möjlighet att i en kortfattad bok som denna gå in i detalj på de olika områdena och  18 

HJÄRNAN OCH LÄRANDET


ISBN 978-91-47-14046-6 © 2020 Bertil Thomas och Liber AB FÖRLÄGGARE :

Mattias Nykvist Annika Sandström REDAKTÖR : Carin Soussi-Engman FORMGIVNING : Cecilia Frank/Frank Etc. AB OMSLAGSBILD : Cecilia Frank/Shutterstock ILLUSTRATÖR : Cecilia Frank PROJEKTLEDARE :

Första upplagan 1 Repro: Exakta, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2020

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se


I HJÄRNAN OCH LÄRANDET ger författarna en bred översikt över de nya kunskaper som vuxit fram inom hjärnforskningen under de senaste årtiondena. Hit hör forskningen om minne, känslor, tänkande, stress, motivation, kreativitet, hjärnhälsa och personlig utveckling. Speciellt fokuserar de på kunskaper som är viktiga på alla nivåer i framtidens skola (grundskola, gymnasium, universitet och högskola). Syftet med boken är att visa vilken stor betydelse kunskaperna om hjärnan kan ha för skolan och det livslånga lärandet om de utnyttjas rätt. Boken är främst avsedd att användas vid utbildning av lärare på alla nivåer samt i annan undervisning på gymnasium och universitet. Men den kan också läsas av alla som vill veta mer om hur vi ska få våra hjärnor att fungera optimalt hela livet. Bokens författare är Rolf Ekman, Axel Eriksson, Joanna Giota, Carl-G. Gottfries, Anders Hill, Per-Olof Nilsson och Bertil Thomas (redaktör). Samtliga är medlemmar i styrelsen för Neuroforum, Göteborg.

Best.nr 47-14046-6 Tryck.nr 47-14046-6

Profile for Smakprov Media AB

9789147140466  

9789147140466  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded