9789147138265 by Smakprov Media AB

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3

FORMATIV SVENSKA 3 SOM ANDRASPRÅK Formativ svenska som andraspråk 3 är ett läromedel för svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och centrala innehåll. Exempel på innehåll är: • Muntlig framställning • Argumentation • Retorik • Vetenskaplig text • Litteraturhistoria • Inlärningsstrategier Formativ svenska som andraspråk 3 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger ﬂera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel ﬁnns i den lärarhandledning som kompletterar boken. Formativ svenska som andraspråk 3 har en ”syskonbok”, Formativ svenska 3. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 3 och svenska som andraspråk 3.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-13826-5 Tryck.nr 47-13826-5

Metakollen

4713826_OmslagSVA.indd Alla sidor

2020-04-21 08:34

CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN

Formativ svenska som andraspråk 3 ÄG S PR Å K ET !

LIBER

4713826_InlagaSVA.indd 1

2020-02-28 08:31

ISBN 978-91-47-13826-5 © 2020 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Anna Lindstam formgivare Eva Jerkeman bildredaktör Margareta Söderberg produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Livonia Print, Lettland 2020

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4713826_InlagaSVA.indd 2

2020-04-21 08:39

bildförteckning 13 23 32 37 45 46 59 75 86 91 93 94 111 114 119 125 128 129

Cultura Creative/Alamy Luís Álvarez/Getty Sanna Eriksson/TT Steve Debenport/Getty Klaus Vedfeld/Getty Django/Getty Westend61/Getty Srdjan Pavlovic/Getty Fredrik Schlyter/Johnér Nigel Waldron/Getty Pacific Press Agency/Alamy Majority World/Alamy Erich Stering/TT Samir Hussein/Getty Alex Wong/Getty yulkapopkova/Getty Yvonne Åsell/TT Anders Wiklund/TT

132 133 153 167 178 193 197 221 245:1 247 249 257 261 266 285

Jurek Holzer/TT Iwasaki/Time Life/Getty JanErik Henriksson/TT Dan Lindhe/TT (Julkalender 1989, SVT) Silver Screen/Alamy Prisma/Dukas/Alamy Ullstein/Getty FineArt/Alamy Sakshi Patil/EyeEm/Getty Inge Morath © The Inge Morath Foundation/ Magnum/TT Hulton-Deutsch/Corbis/Getty Granger Historical/Alamy Dan Hansson/TT Peter Horree/Alamy Hero Images/Getty

Övriga foton: Shutterstock

copyrightnotiser 191

128

230

Brecht, Bertolt, Kritcirkeln i Augsburg, övers. Nils Holmberg. © Nils Holmberg - licensierat genom ALIS. Hansson, Kjell Åke, Astrid Lindgrens egna ord om rasism. I blogginlägget finns ett citat från en brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung. Citatet används med tillstånd av Astrid Lindgren Aktiebolag. Poe, Edgar Allan, Den svarta katten övers. Nils Holmberg. © Nils Holmberg - licensierat genom ALIS.

4713826_InlagaSVA.indd 302

223

132

Swift, Jonathan, Ett anspråkslöst förslag, övers. Bengt Anderberg. © Bengt Anderberg licensierat genom ALIS. Wijk, Erik, Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset. © Erik Wijk licensierat genom ALIS.

2020-03-16 14:10

Innehåll INTRODUKTION

Du äger lärandet! ■ sidan 5

KAPITEL 1A

Du äger oppositionen – förberedda samtal ■ sidan 11

KAPITEL 1B

Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp ■ sidan 35

KAPITEL 2

Du äger argumentationen – skriftlig argumentation ■ sidan 57

KAPITEL 3

Du äger retoriken – reflektion över olika sätt att påverka genom språket ■ sidan 89

KAPITEL 4

Du äger den vetenskapliga texten – texter av vetenskaplig karaktär ■ sidan 123

KAPITEL 5A

Du äger litteraturen – skönlitterära texter från olika tider och kulturer ■ sidan 189

KAPITEL 5B

Du äger lyriken – litterär analys ■ sidan 243

KAPITEL 6

Du äger inlärningen – strategier och metoder ■ sidan 271 Register ■ sidan 301 s

4713826_InlagaSVA.indd 3

2020-02-28 08:31

Grattis Den här boken ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna! Vi som har skrivit boken brinner för din och alla andra elevers rätt att öva mycket och i förväg få veta hur kunskapsmätningarna kommer att vara utformade. Precis allt i boken är kopplat till Skolverkets mål och centrala innehåll för kursen svenska som andraspråk 3. Formativ Svenska som andraspråk 3 ”ger träff” på alla mål flera gånger om och säkerställer att kursen är komplett när boken är slut. Det mesta i boken är övningar och elevexempel, eftersom vår arbetsmetod utgår från devisen att bedömning är den viktigaste delen av undervisningen. Med det formativa arbetssättet blir du mer delaktig och därför lär du dig mer. Tricket är kort och gott att öva mycket och mäta sällan! För ett meningsfullt lärande! / Carin & Inna

4713826_InlagaSVA.indd 4

2020-02-28 08:31

DU ÄGER LÄRANDET!

Du äger lärandet! INTROD U KTIO N

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 5

2020-02-28 08:31

DU ÄGER LÄRANDET!

Vad är målet? Skolverket har valt ut åtta mål i ämnet svenska som andraspråk, och det är de som styr vad du behöver lära dig. I kursen Svenska som andraspråk 3 arbetar du med alla dessa mål. Målen tillsammans med det centrala innehållet och kunskapskraven presenteras i form av matriser i ett digitalt elevmaterial. Till varje kapitel finns där en matris som färgsynkar med uppgiftens instruktion. Det kallas för att uppgifterna är validerade i styrdokumenten, alltså en förklaring till varför du måste lära dig just det här. Kunskapskraven är lärarens mätverktyg för att kontrollera i vilken utsträckning du har nått målen, alltså vilket betyg dina kunskaper motsvarar. Du arbetar mot alla mål och ska få visa kunskaper inom alla områden innan betyget sätts. De viktigaste kunskapsområdena mäts flera gånger för att du ska ha en god chans till utveckling. För att du lätt ska kunna överblicka din inlärningsprocess utgår den här boken helt och hållet från Skolverkets styrdokument. Strukturen i boken följer styrdokumentens. Varje kapitel fokuserar på ett mål med tillhörande centralt innehåll. Uppgifterna är konstruerade så att de nästan alltid ger träff på flera mål. Det betyder att du kan visa kunskaper i flera delar av kursen på en och samma gång. Den pedagogiska tanken med att mäta flera mål i en uppgift är att du som elev ges maximal möjlighet att öva mycket, och när du gör en kunskapsmätning så visar du en bred kunskap. Din lärare kan alltså med en enda kunskapsmätning bedöma flera delar av kursen samtidigt. Det är smidigt för både dig och din lärare.

4713826_InlagaSVA.indd 6

2020-02-28 08:31

DU ÄGER LÄRANDET!

Hur ska du göra för att äga ditt lärande? Om du tänker dig att du får veta att du ska vara på en viss plats en viss tid, så börjar du troligen med att ta reda på var platsen ligger och sen gör du en plan för hur du ska ta dig dit. Precis så ska du göra för att det ska gå så bra som möjligt i kursen Svenska som andraspråk 3. Platsen du ska till är Skolverkets mål och centrala innehåll, och därför börjar kapitlen i den här boken alltid med de mål och det centrala innehåll kapitlet behandlar. Sen får du en ”karta”. I den här boken är kartan elevtexter som är betygsatta på olika nivåer så att du får exempel på vad det är du själv förväntas prestera. När du har din destination och din karta kan du börja din självständiga resa mot målet kunskap. På en verklig resa händer det att man vänder kartan fel och behöver gå tillbaka för att på nytt orientera sig mot målet. Så är det också här. Du har råd att göra fel eftersom det finns många övningsuppgifter så att du kan träna flera gånger. Både du själv, din lärare och dina klasskamrater är med och ger dig åsikter, så kallad återkoppling, längs resans gång. Arbetssättet med många likadana övningar och löpande återkoppling kallas formativt. Det formativa arbetssättet innebär att du övar på många uppgifter inför den kunskapsmätning som kallas summativ bedömning. Vårt läromedel är uppbyggt så att kunskapsmätningens utformning är känd, alltså att du vet hur provet är utformat, och att du förstår vad som mäts, alltså att du känner till målet. I den summativa kunskapsmätningen visar du att du når målet för den aktuella resan och läraren summerar i vilken grad du nått det. De som övar mycket och tar emot återkoppling ofta, når alltid längst. På nästa sida introduceras en guide med de begrepp du kommer att behöva genom hela boken. Det viktigaste du kan göra för att äga ditt lärande är att ta kontrollen över det och till din hjälp har du den här boken.

4713826_InlagaSVA.indd 7

2020-02-28 08:31

DU ÄGER LÄRANDET!

Guiden Formativt arbetssätt

Att du arbetar formativt betyder att du först av allt får se vilka mål och vilket centrala innehåll du ska arbeta mot. De konkretiseras med hjälp av mönsteruppgifter och mönstertexter som visar dig exakt vad det är du ska kunna när kapitlet är slut. Återkoppling

Att få återkoppling är den viktigaste delen av det formativa arbetssättet. Återkoppling betyder att lärare eller klasskamrater bedömer dig medan du fortfarande övar och kan förändra. Med hjälp av löpande återkoppling säkerställs att du utvecklas. När du har fått återkoppling är tanken att du bearbetar och förändrar utifrån den. Återkopplingen är alltså bedömning för att du ska lära dig mer, nå längre och utvecklas. Återkopplingen är därför egentligen själva lärandet. Mönsteruppgift

Mönsteruppgiften är den uppgift du möter i början av varje kapitel. Den är utformad likadant som de formativa uppgifterna och den betygsgrundande kunskapsmätningen. Mönsteruppgiften är konstruerad så att den säkert mäter de mål och det centrala innehåll du arbetar mot. Vi tydliggör det genom att visuellt markera hur centrala ord i uppgiften och Skolverkets styrdokument hänger samman. I Formativ svenska som andraspråk 3 kan man säga att du får proven i förväg och dessutom får du hjälp att öva på dem, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna. Mönstertext

Mönstertexten är en autentisk elevlösning på mönsteruppgiften på A-nivå. Mönstertexten är din förebild när du övar. Du har den som modell om du känner dig osäker på hur du ska lösa en uppgift. Elevexempel

Elevexempel är autentiska elevlösningar av mönsteruppgiften på Coch E-nivå. Här kan du på ett konkret sätt jämföra och kontrollera vad det är som skiljer de olika betygen åt. Du kan också arbeta med elevexemplen genom att förbättra dem. Det ger en förståelse för vad kunskapsområdet handlar om.

4713826_InlagaSVA.indd 8

2020-02-28 08:31

DU ÄGER LÄRANDET!

Formativ uppgift

I varje kapitel övar du inför den summativa kunskapsmätningen genom att lösa tre formativa uppgifter. De formativa uppgifterna är utformade likadant som både mönsteruppgiften och den summativa kunskapsmätningen för att du ska ges maximal chans att lyckas bra. Det är meningen att du ska göra alla uppgifterna i den mån du hinner, och att du ska ta emot återkoppling medan du arbetar med dem. Vi har gett förslag på arbetsgång och återkoppling efter varje formativ uppgift. Kamratbedömning

Kamratbedömning är när du och dina klasskamrater ger varandra återkoppling på det ni arbetar med utifrån aktuella mål. Ni synar varandras texter för att hjälpa varandra framåt, som modell använder ni mönstertexten och stämmer av mot kunskapskravsmatrisen i det digitala elevmaterialet. Kamratbedömning ger fördelar för både den som tar emot återkopplingen och den som ger den. Kamratbedömning gör dig medveten om vad både du och din kamrat behöver kunna för att utvecklas inom kunskapsområdet. Självbedömning

När du kommit en bit och känner dig säker på hur du ska lösa en viss uppgift, kan du göra en självbedömning utifrån mönstertexten och med hjälp av matrisen i det digitala elevmaterialet. Självbedömningen gör dig medveten om vad du behöver kunna för att utvecklas. Fördelen med självbedömning är att du får insikter om ditt eget lärande. Detta kallas metakognition. Metakollen

Metakollen är vår sammanslagning av begreppen metakognition och kontroll. Tanken är att du ska ha kontroll över ditt lärande och att du med hjälp av självbedömning når insikter om ditt lärande. Metakollen är en återkommande fråga i slutet av varje kapitel, och den fungerar som en exit ticket och synliggör lärandet: Vad kan du nu som du inte kunde förut? Här ska du reflektera över om du är redo för kunskapsmätningen och om du kommer att klara den på den nivå du siktar emot. Annars är det bara att öva tills du är nöjd! Summativ bedömning

Den summativa kunskapsmätningen avslutar varje kapitel och är den betygsgrundande kunskapsmätningen du gör för att visa att du når målen. Det är bara din lärare som har den summativa uppgiften, men du kan vara trygg med att den är uppbyggd likadant som de formativa uppgifterna.

4713826_InlagaSVA.indd 9

2020-02-28 08:31

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

Mönsteruppgift

Mönstertext

Återkoppling

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper

Metakollen

4713826_InlagaSVA.indd 10

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

KAPITEL

Du äger oppositionen FÖR B ER E DDA S A MTA L

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 11

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Vad är målet och hur ska du nå dit? I det här kapitlet ska du muntligt förmedla tankar och åsikter om någon annans vetenskapliga text. Du ska på ett konstruktivt sätt granska och kontrollera om den vetenskapliga texten håller, om slutsatsen är rimlig och om den besvarar den frågeställning som finns i texten. Det går ut på att du som granskar egentligen ifrågasätter texten, alltså att du kontrollerar om den håller för en granskning. Detta kallas för att opponera, och det samtal du ska ha kallas för opposition, som kommer av ordet opposite, motsats. På universitetet kallas den som opponerar för opponent och den som svarar, alltså den som har skrivit texten som granskas, för respondent. Förenklat kan man säga att man ställs mot varandra och ska prata för sina olika ståndpunkter. Läraren brukar ansvara för att de texter som släpps fram i ett oppositionsseminarium håller för lägst betyg E.

D E TTA KA P I TEL ÄR G U L D VÄRT S O M FÖR B ER E D ELS E FÖR GY M N A S I E A R B E TE T !

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 12

2020-02-28 08:31

DU Ã&#x201E;GER OPPOSITIONEN

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 13

2020-02-28 08:31

14 4

DU ÄGE Ä ÄG ÄGER G R OPP OPPOSITIONEN PPOSI P OSI OS TIO TIONEN NEN

MÖNSTERUPPGIFT Nedan finner du en mönsteruppgift med tillhörande källtexter som svarar mot kursens mål och centrala innehåll. Därefter presenteras tre bedömda och kommenterade elevexempel på nivå A, C och E. Uppgift Du ska i ett förberett samtal opponera på en text av vetenskaplig karaktär. Utgå från checklistan för vetenskaplig text. Tänk på att anpassa ditt språk och din samtalsstil till seminariet så att du är mer konstruktiv än kritisk, alltså att du tänker på att lyfta fram det som är bra och kan utvecklas snarare än att kritisera.

U P PG I FTEN S O L I KA FÄR G ER SYN KA R M E D K U R S EN S M Å L OCH C ENTRA L A IN N E HÅ L L – TI TTA I D E T D I G I TA L A ELEV M ATER I A LE T !

Tidsåtgång: 3–5 minuter

Källor De olika elevopponeringarna utgår alla från tre elevexempel på vetenskapliga artiklar på temat ”Mångkultur i Astrid Lindgrens författarskap”. De källor som eleverna haft att välja mellan när de skrev sina artiklar listas nedan. Läs källorna i sin helhet i kapitel 4 för att kunna granska hur de använts. Fallenius, Karin (2014), ”Skulle inte varit negerkung”. Svt.se, https://www.svt.se/kultur/skulle-inte-varit-negerkung, publicerad 2014-09-30. Hansson, Kjell Åke (2011), Astrid Lindgrens egna ord om rasism. I: Kjell Åke Hanssons blogg. https://astridlindgrensnas.wordpress.com/2011/11/14/astridlindgrens-egna-ord-om-rasism/, hämtad 2018-02-25. Olsson, Lotta (2015), Negerkung tas bort i nya Pippi. DN, 2015-02-14. Tagesson, Soﬁ (2011), Böckerna om Pippi är rasistiska. Aftonbladet, 2011-11-07. Wijk, Erik (2016), Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset. DN, 2016-05-12.

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

KAPITEL KAPITE KAP ITEL ITE L

4713826_InlagaSVA.indd 14

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Mönstertext – elevexempel på A-nivå Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre bedömda elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån kursens mål och innehåll. Alla lösningar ska ha med delkunskaperna som efterfrågas i instruktionen. I högerspalten ser du elevens opponering. Kommentarerna utgör en summering av vad som bör vara med i en opponering på A-nivå. Nedanför texten ges återkoppling på kvaliteten på språk- och texthantering. Efter mönstersvaret följer elevexempel på C- och E-nivå.

Seminariet Nedanstående ordning är norm i de ﬂesta uppsatsdiskussioner: 1. Respondentens inledande kommentar 2. Opponentens inledande sammanfattning 3. Oppositionen UPPGIFTSMALL

TEXT FÖR OPPONERING ”MÅNGKULTUR I ASTRID LINDGRENS FÖRFATTARSKAP”

OPPONENTENS KOMMENTARER

Finns neutral inledning?

Astrid Lindgrens böcker har för gynnat många barns uppväxt världen över, men de börjar bli otidsenliga. Ett exempel är Pippis pappa som är negerkung, så uttrycker sig ingen. En debatt pågår där vissa menar att förlaget skriver om vår historia när de i nyutgåvan av Pippi-serien byter ut begrepp som anses stötande nuförtiden, medan andra tycker att det är rätt. I den här vetenskapliga rapporten utreds det ifall Astrid Lindgren bara var en produkt av sin tid eller om hon kan förknippas med rasism.

Skribenten har en neutral inledning där Astrid Lindgrens författarskap i allmänhet presenteras. Skribenten lyfter också de problem som många ser med hennes texter på senare tid. Inledningen avslutas med att frågeställningen för artikeln presenteras.

Presenteras frågeställningen? Används minst två källor? Är källhanteringen smidig? Är informationen rätt vald med tanke på frågeställningen? Presenteras sakkunniga? Dras en slutsats/besvaras frågeställningen? Sakligt objektiv ton? Jämn stilnivå? Textbryggor?

I artikeln ”Negerkung” tas bort i nya Pippi” publicerad i DN 2015-02-14 Intervjuar Boklördag Karin Nyman, delägare i familjeföretaget Saltkråkan som har upphovsrätten till Astrid Lindgrens böcker angående de ändringar som görs i nya upplagor av Astrid Lindgrens sagor om Pippi. Huruvida de äldre ordvalen som kan anses vara rasistiska är farliga för barn eller om de ska få stå kvar för att bevara historien. Nyman, har under en längre period försökt bromsa förändringar i sagorna i anseende av att bevara historien, men nu insett att hon varit för gammalmodig och ändrat sig. Nyman menar att de ord som en gång skrivits i Pippiböckerna har hört historien till men att det idag är ord som skadar och kan därför inte stå kvar. I DN 2016-05-12 skriver Erik Wijk om hur Astrid Lindgren övervann sina vanemässiga tankar kring rasism under en resa till USA 1948.Vilket ledde till att hon senare inte ville känna vid sina tidigare uttryck.

Skribenten har valt ut två olika källor som hanteras så att man förstår varifrån de kommer, det är DN båda två. Det hade varit kul att se lite andra perspektiv än samma dagstidning tycker jag, även om den information som valts ut är relevant och hjälper skribenten att besvara sin frågeställning. Eleven missar att presentera sakkunniga eller skribenter, men en fördel är att dottern presenteras och hon har ju en viss tyngd i sammanhanget. En del av det som kommer fram i skribentens källreferat är inte så välvalt. Jag hade hellre sett mer av den andra sidan i debatten. Det som tas upp är delvis löst förankrat och otillräckligt presenterat för läsaren så att det inte riktigt får en så stor betydelse för just den här artikeln. Skribenten drar en slutsats som känns rimlig utifrån det källmaterial han utgår ifrån.

Styckeindelning? Disposition? KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 15

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Wijk beskriver det som om att Astrid Lindgren på eget bevåg och tvärtemot sina vita värdars inrådan bett om att få hälsa på sin hotellstäderska i hennes hem i svarta fattigkvarter. Wijk anser att något som inte uppmärksammats efter Lindgrens resa till USA är hur tonen i Pippiböckerna radikalt förändrats just efter denna resa. Och vill i sin tur komma fram till att det var Lindgren som gjorde förändringar som att exempelvis ta bort uttryck som ”så här roligt har jag inte haft, sen jag slogs med negerboxaren i San Francisco.” Eller ”negeraktigt, sa Tommy förklarande till Annika.” Wijk menar att det var Lindgren själv som lyckades övervinna denna jargong. Det är tydligt att Astrid Lindgren inte haft någon rasistisk agenda utan endast varit en produkt av sin tid. De ord som förekommit i hennes sagor har hört historien till och tidigare inte uppfattats som kränkande, det har varit den vita människans bild av svarta i brist på vetskap. Lindgren har aldrig varit ute efter att dela upp människor i raser eller kränka andra människor på grund av annat påbrå. Innan Lindgren rest till USA hade hon inte någon självupplevd bild av den svarta människan och hade därför en missbildad uppfattning. Efter besöket hemma hos hotellstäderskan fick hon en ny uppfattning och förstod då att det inte var passande att uttrycka sig på vissa sätt i sina Texter eftersom att det kan uppfattas som kränkande. Sammanfattningsvis konstateras det att Astrid Lindgren inte var rasist utan en produkt av sin tid vars mål inte var att föra rasistisk agenda. Det bevisas som sagt genom att hon själv efter resan till USA redigerat sina texter genom att ta bort vissa uttryck som kunde uppfattas som kränkande. Bokförlaget bör fortsätta redigera texter i framtida utgåvor eftersom att de ord som har hört historien till idag kan skada.

Skribenten håller en saklig ton genom hela uppsatsen och hans åsikter kommer inte fram förrän i slutsatsen som baseras på det som är sagt tidigare. Källorna kunde ha infogats smidigare. Det finns en del att bearbeta språkligt på meningsbyggnadsnivå och på ordvalsnivå, till exempel stycket som börjar ” Eller ”negeraktigt, sa Tommy förklarande till Annika.” Wijk menar att det var Lindgren själv som lyckades övervinna denna jargong”. Sammanhanget är lite löst här och som läsare är det inte helt lätt att hänga med på vad skribenten är ute efter att säga. Två exempel på där orden är missvisande är ” missbildad uppfattning” och att ” böcker har för gynnat många”. Det finns fler sådana misstag men jag väljer att säga texten behöver bearbetas språkligt en gång till bara. Det finns också en inkonsekvens i hur stor och liten bokstav används. Textbryggor och övergångar mellan de olika styckena i texten saknas, men eftersom hela texten är i samma stil måste jag ändå säga att stilnivån är jämn faktiskt. Styckeindelningen är helt okej men det är för mycket information som är ny och ovidkommande i slutet. Det hade varit bättre att ha den inne i själva rapporten istället. Man ska ju aldrig ha ny information i slutet av en text. Det är bra att frågan återkommer i slutet när den besvaras. Källorna hanteras så att de är sökbara men det saknas källor och skribent i varje och titel i den andra.

”Negerkung” tas bort i nya Pippi” publicerad i DN 2015-02-14 DN 2016-05-12 Erik Wijk Återkoppling till mönstertext på A-nivå

Eleven gör en effektiv och grundlig opponering där de egna tankarna förmedlas på ett nyanserat sätt. Stilen är väl anpassad till seminariet och präglas av en saklig och konstruktiv ton. SVAGHETER: Saknas. STYRKOR:

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 16

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Elevexempel på C-nivå Seminariet Nedanstående ordning är norm i de ﬂesta uppsatsventileringar: 1. Respondentens inledande kommentar 2. Opponentens inledande sammanfattning 3. Oppositionen UPPGIFTSMALL

TEXT FÖR OPPONERING ”MÅNGKULTUR I ASTRID LINDGRENS FÖRFATTARSKAP”

OPPONENTENS KOMMENTARER

Finns neutral inledning?

Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump har inte bara förtrollat barn i Sverige under generationer utan har också funnits på den internationella marknaden och lästs av barn världen över under en längre tid. Idag anses böckerna om Pippi som otidsenliga och har, som många andra barnboksböcker, startat debatt. Många anser att författaren har skildrat innehållet på ett negativt sätt och menar att förlaget bör revidera böckerna. Andra tycker att originaltrycket ska få finnas kvar då det anses som ett försök att skriva om samhällets historia genom revidering. Är Astrid Lindgren en produkt av sin tid eller kan hon förknippas med rasism? En person som anser Astrid Lindgrens böcker som rasistiska är den tyske litteraturforskaren dr Eske Wollrad. Wollrad återberättas i Aftonbladet 2011-11-07 Böckerna om Pippi är rasistiska och anser att Astrid Lindgrens böcker uppvisar rasistiska åsikter och illustrationer. Forskaren menar att vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle och att Pippi berättelserna inte visar verkligheten eftersom de endast belyser den vita världen. Rasismanklagelserna togs upp på ett antirasismseminarium i tyska Leipzig. Wollrad anser det som ett tecken på rasism när exempelvis de svarta barnen kastar sig för Pippis fötter på Kurrekurreduttön. Någon som inte delar och har motsatta åsikter till Wollrads åsikter är Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman. I DN 201502-14 Negerkung tas bort i nya Pippi citeras Nyman, förlaget Rabén och Sjögren och författaren Astrid Lindgren (från en tidigare intervju). Nyman berättar att n-ordet och annat stötande innehåll försvinner ur texterna om Pippi för att inte skada eller påverka barn negativt. Förlagschefen Anna Sköld Nilsson på Rabén och Sjögren uppger att Astrid själv stod för många av ändringarna. För Astrid Lindgren var barnperspektivet alltid viktigast och hon förändrade därför sina texter ibland, menar Sköld Nilsson. Astrid Lindgren gjorde en ny version på Pippi 1990 där förändringarna var med och citeras från en intervju 1970 där Lindgren berättar egna åsikter om Pippi versionen från 1945. Barnboksförfattaren menar att massa ”idiotier”, skulle tas bort, speciellt att Pippis pappa är negerkung. Tidigare har Nyman haft en tydlig ståndpunkt i debatten och ansett n-ordet som en del av världens historia.

Skribenten gör en jättebra och trevlig artikel där man får läsa om ifall Astrid Lindgrens sagor om Pippi kan ses som rasism eller inte. Det tycker jag i alla fall. Det ﬁnns en frågeställning i början tycker jag och hon är tydlig med vad artikeln ska handla om och hon presenterar den för läsaren. Allt är bra, så jag vet egentligen inte hur det skulle kunna vara bättre. Man kan ju följa med i de källor hon har valt eftersom hon berättar tydligt var de är hämtade och det är folk med olika åsikter som kommer fram i hennes artikel. Det tycker jag är bra, alltså att hon visar att folk verkligen tycker olika om den här frågan. En del är upprörda, som den där gubben i Tyskland. Han tycker verkligen att hon var rasist. Det tycker jag är en överdriven reaktion, eftersom böckerna är så gamla. Många tycker som jag och tycker Astrid Lindgrens böcker handlar om en annan tid. Det som skribenten presenterar är bra utvalt för frågan för det hjälper henne att få svar på den och så är det bra källhanterat man ser precis var hon tagit informationen. Jag tycker allt är bra faktiskt.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 17

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

I Astrid Lindgren-debatten finns två synsätt, kritikerna som anser böckerna rasistiska och önskar revidera dem samt motsatta synsättet i vilket representanterna vill behålla Lindgrens böcker i originaltext och menar att hon inte är rasist. Många som vill förändra böckerna menar att innehållet inte har något stöd i dagens samhälle. Dessa kritiker anser att tiderna har förändrats mycket under åren vilket resulterat i att exempelvis skildringen av kurrekurredutterna 1945 idag 2018 anses mycket kränkande. Andra, som inte håller med kritikerna och står för det andra synsättet i debatten anser att Astrid aldrig varit rasist. Försvarare till barnboksförfattaren menar att Lindgren inte sympatiserade till dessa ideologier och anser att författaren förändrades med och delade samhällets syn på barnböckerna. Sympatisörerna presenterar fakta på att Lindgren förändrade böckerna innan sin död och innan debatten fick den omsättning den har idag. Delande av denna åsikt menar att tiderna förändrats och att Lindgren inte är ansvarsbärande för samhällets åsikter på 40-talet. Så var Astrid Lindgren en produkt av sin tid eller kan hon förknippas med rasism? Utifrån tidigare presenterade fakta finns det två synsätt baserade på två påståenden. Det första innebär att Astrid Lindgren är rasist då hennes skildringar i Pippi böckerna är det. Det andra perspektivet är att barnboksförfattaren aldrig menat något illa utan är en produkt av sin tid, ett resultat av Sverige under tiden bokens innehåll inte hade den kränkande innebörden den har idag. Slutsatsen till den välkända debatten blir att Astrid Lindgren var en produkt av sin tid. Lindgren insåg böckernas svagheter och negativa innebörd innan 1970 och förändrade dem därefter. Barnboksförfattares åsikter förändrades med tiden, precis som samhället och kan inte anklagas för Sveriges värderingar på 40-talet. Olsson, Lotta Negerkung tas bort i nya Pippi DN 20150214 Tagesson, Sofi Forskare: Böckerna om Pippi är rasistiska Aftonbladet 20111107

Skribenten är saklig i sitt språk och ordet jag hörs inte. Det finns övergångar mellan hennes stycken: ” Någon som inte delar och har motsatta åsikter…” så texten hänger ihop med en fin disposition tycker jag. Det är många fina referatmarkörer som menar och anser och det är tydligt vem som tycker vad känns det som. Slutsatsen är tydlig och har ett eget stycke och där upprepas frågan. Det är också bra. Som jag har sagt, den här texten är jättebra. Alla källor finns både i texten och det är ändå lätt att läsa och så finns de längst ned som i en egen källförteckning. Supertydligt och snyggt! Skribenten har tre källor och det är mer än man behövde., så det är ju också jättebra.

Återkoppling till elevexempel på C-nivå

Eleven gör en genomgång av den vetenskapliga texten och förmedlar egna tankar och åsikter om dess kvalitet med viss säkerhet. Kommentarerna är nyanserade och motiveras i texten. SVAGHETER: Eleven hade tjänat på att vara mer saklig i seminariet. Det finns en del ovidkommande detaljer och opponeringen känns bitvis pratig snarare än saklig. STYRKOR:

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 18

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Elevexempel på E-nivå Seminariet Nedanstående ordning är norm i de ﬂesta uppsatsventileringar 1. Respondentens inledande kommentar 2. Opponentens inledande sammanfattning 3. Oppositionen UPPGIFTSMALL

TEXT FÖR OPPONERING ”MÅNGKULTUR I ASTRID LINDGRENS FÖRFATTARSKAP”

OPPONENTENS KOMMENTAR

Finns neutral inledning?

Astrid Lindgren är en barnboksförfattare som verkat ända sedan 1940-talet och flera generationer har växt upp med hennes sagor. I nyutgåvan av pippi serien har förlaget bytt ut begrepp som kan anses vara rasistiska, såsom t ex ordet neger och negerkung. Många tycker att det är viktigt att modernisera böckernas innehåll till vår tid medan andra tycker att de ska få vara ett uttryck av sin tid och att det är fel att gå in och rätta ett konstverk för att det inte passar in i det synsätt som råder just nu. Detta är en debatt som pågått till och från under decennier och som just nu är högaktuell. En viktig frågeställning är om Astrid Lindgren bara var en produkt av sin tid eller om hon kan förknippas med rasism.

Det handlar om ifall Pippi är en rasistisk saga eller inte och frågan är om Astrid Lindgren ska ses som en rasse eller om det bara är lite n-ord för att texten är gammal. Jag tycker Sebbe får med alla grejer och han frågar och presenterar så läsaren fattar. Sen har han lite övergångar så man kan hänga med i texten. Han väljer ut källtexterna som kan hjälpa honom att svara på om hon var rasse eller om det är för att det är gammalt som Pippi skriver sånt som många kan ta illa upp för. Egentligen fattar jag inte problemet för när jag gjorde PRAO i åttan så var jag faktiskt på ett dagis och Pippi fanns där. Jag hörde då att sagotanten som kom till ungarna varje fredag hoppade över n-ordet så egentligen är det inte så mycket att bråka om ifall ni frågar mig. Sebbe har alla fall gjort en genomgång om debatten och han säger varifrån allt kommer så det funkar. Alla datum, ja allt, det ﬁnns inget att klaga på det är tydligt för mig som läser.

Astrid Lindgren var född medan kolonialismen fortfarande fanns och i hennes första böcker om Pippi Långstrump kan man hitta spår av detta. Där kommer Pippis pappa till en ö i Söderhavet som befolkas av Kurrekurredutter och där han som vit man genast blir negerkung. I DN:s Kultur & Nöje 2016-05-12 skriver frilansjournalisten och debattören Erik Wijk att Astrid Lindgren 1948 reste till Amerika och att hennes möten och upplevelser där förändrade hennes syn på svarta och gjorde att hon skrev den tredje Pippi-boken utan rasistiska uttryck. Wijk menar också att Astrid Lindgren var rasistisk när hon skrev novellen ”Under körsbärsträdet” där zigenare beskrivs som opålitliga. Många anser att Astrid Lindgrens böcker bör revideras för att de innehåller rasistiska uttryck som är opassande då de ger barn en felaktig världsbild där människor skildras stereotypt. En som framför ett sådant resonemang är den tyske forskaren Eske Wollrad vid Sachsens antidiskrimineringsbyrå som Aftonbladet hänvisar till i artikel från 2011-11-07, som menar att Pippi-böckerna bara visar den vita världen och att det inte är verkligheten idag. I DN:s Kultur & Nöje 2015-02-14 lyfts ett annat perspektiv fram när Karin Nyman, Astrid Lindgrens dotter, reflekterar kring nyutgåvan av Pippi Långstrump där det mest kontroversiella orden har ändrats och varför dem än gång skrevs. ”Jag växte upp i en annan värld, när det bara fanns vita människor i Sverige och det var långt till andra folk”. ”Pippi i Söderhavet är ju kolonialistisk när man läser den idag, även om den var ovanligt antirasistisk för sin tid”.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 19

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

I dn 2011-11-14 kan man läsa ett hittills opublicerat brev från en tysk beundrare till Astrid Lindgren där brevskrivaren är väldigt upprörd över att Tyskarna i Astrid Lindgrens saga Rasmus, Pontus och Toker beskrivs på ett fördomsfullt sätt. Detta svarar Astrid Lindgren på med ett brev där det står ”Jag trodde du visste, att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser”. Ytterligare en aspekt som talar för att Astrid Lindgren inte var rasist är en artikel från tidningen expressen år 1970 som Karin Fallenius från SVT refererar till. Astrid Lindgren säger att om hon idag skulle skrivit Pippi Långstrump hade hon inte gjort Pippis pappa till negerkung. Det finns alltså flera olika perspektiv på frågan om Astrid Lindgren kan förknippas med rasism eller om hon bara var en produkt av sin tid. Hon växte upp under en kolonial tids era och hennes böcker är präglade av detta, men enligt henne själv är hon inte rasist och har inte skrivit skildringarna för att nedvärdera andra. Erik Wijk hävdar att Astrid Lindgren var rasistisk men att hon sedan ändrade sin uppfattning efter en period i Amerika.

Han snackar om hennes dotter som har tagit över och hon var först emot att ändra i Astrids böcker sen ändrade hon sig och det är lika bra så barnen som växer upp nu fattar att det inte är okej med n-ordet. Jag tror att stilen är rätt jämn med snygga övergångar för det brukar Sebbe ha. Han svarar på frågan, den kommer tillbaka i slutet så där som vi har lärt oss, det gillar jag. I slutet ﬁnns en lång lista som är sjukt avancerad med titlar som det ska stå och allt.

Med dagens ögon är beskrivningarna otidsenliga och i det multikulturella samhälle som vi lever i idag ifrågasätts om skildringar som kan uppfattas kränkande ska få finnas kvar. I debatten som pågår framförs åsikter om att böckerna ska revideras för att de ger en felaktig och stereotyp världsbild. Frågan man kan ställa sig är dock var gränsen går för vad man får redigera bort i äldre litteratur för att man anser det opassande i det samhälle som är just nu. Om man tar bort uttryck som är typiska för sin tid är frågan vad vi lämnar efter oss av historien. Fallenius, Karin ”Skulle inte varit negerkung” Hansson, Kjell Åke – att arbeta med Astrid Lindgren Olsson, Lotta Negerkung tas bort i nya Pippi DN 20150214 Tagesson, Sofi Forskare: Böckerna om Pippi är rasistiska Aftonbladet 20111107 Wijk, Erik Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset DN 20160512

Återkoppling till elevexempel på E-nivå

Eleven gör en genomgång av texten och kommenterar det viktigaste från checklistan för vetenskaplig text. SVAGHETER: Oppositionen är rörig och ostrukturerad med en del innehåll som inte är relevant för textkritiken. De egna åsikterna är svagt förankrade i texten. STYRKOR:

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 20

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Hur ligger du till? Delkunskaper För att du ska bli bra på att opponera på vetenskapliga texter behöver du öva upp både ett kritiskt och samtidigt ett konstruktivt förhållningssätt. Som opponent är det viktigt att du inte bara letar fel i en text. Du ska också lyfta fram fördelar och konstruktivt fundera över hur texten hade kunnat förbättras samt försöka formulera det så att du låter vänlig och trevlig. Samtalet ni har kallas seminarium. Att opponera är ett förberett samtal inför andra

I förberedda samtal får du ämne och frågeställning i förväg. Här ska du granska en vetenskaplig text för att sedan presentera granskningen i ett seminarium där flera andra lyssnar på din genomgång av texten. För att din opposition ska vara grundlig och konstruktiv bör du läsa texten ordentligt, vända och vrida på dina tankar så att du blir säker på dina åsikter. Det är viktigt att du förankrar din kritik i den text du diskuterar. Att kritisera på ett nyanserat sätt innebär att du har funderat över på vilket sätt texten hade tjänat på att förändras. Först då blir din kritik nyanserad och konstruktiv och samtalet lyfter så att alla kan lära sig något av det. Seminariets språk och stil

Ordningen för ett klassiskt seminarium är att respondenten först får ordet lite kort för att eventuellt själv förklara något kring sin vetenskapliga text. Därefter får opponenten ordet, och det brukar vara den stund som är längst eftersom opponenten ska gå igenom texten. Respondenten ska sedan gå i svaromål för sin text. En opponering kan kännas jobbig för en respondent som får många invändningar mot sin text inför andra och därför är det extra viktigt att ha en vänlig ton och ett konstruktivt sätt när du pratar i egenskap av opponent. Det är förstås viktigt att vara saklig och lugn.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 21

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Exempel på formuleringar som du kan använda för att låta vänlig, saklig och konstruktiv när du framför kritik i seminariet. I DITT HUVUD

PÅ SEMINARIET

Vad många fel det är.

Genomgående hade texten tjänat på att bearbetas rent språkligt.

Vilka konstiga källor du har valt.

Intressanta källor, men jag hade gärna sett mer av…

De källor du valt hjälper dig inte att besvara frågeställningen.

Jag tror du hade fått ett mer tillförlitligt resultat om du också hade tagit hänsyn till…

Du svarar inte på frågan som du själv har ställt/du har ingen fråga.

Det är problematiskt att syftet inte riktigt är uppfyllt. Om man är välvilligt inställd kan man mellan raderna hitta svaret men texten skulle tjäna på att…

Källhänvisningar i löpande texten ﬁnns inte.

Om man tänker att det här är en vetenskaplig genre så hade texten tjänat på att källorna var infogade i texten.

Källförteckningen har många fel, den är inte i bokstavsordning, saknar kursiveringar i titlar, föroch efternamn blandas etc.

Eftersom alla källor är sökbara så fungerar källförteckningen men om man vill lägga lite tid på att förbättra så skulle man kunna arbeta om den här delen ganska mycket.

Jag fattar inte vad du kommer fram till.

Det är problematiskt att slutsatsen inte är så tydligt uttalad. Om man är välvilligt inställd kan man kanske hitta svaret men texten skulle tjäna på att tydliggöra slutsatsen för läsaren.

Resultatdelen har egna åsikter som blandas med referat.

Det är intressant att höra vad du själv tycker om det du undersöker men det hade varit bättre om du samlade det på ett ställe, som en sammanfattande diskussion till exempel.

Texten känns oklar och svår att förstå.

Ämnet är intressant och med några förändringar i själva strukturen av texten hade det blivit enklare att ta del av det du har undersökt.

Disposition

Ordningen för seminariet är att läraren ger respondenten ordet. Respondenten har här en möjlighet att påpeka om hen är medveten om något fel som i så fall kommenteras. När respondenten är klar är det opponenten som får ordet av läraren. Då summerar opponenten textens frågeställning och slutsats i korthet. Sedan följer själva oppositionen, det vill säga den kritiska granskningen av texten. Opponenten kan med fördel följa checklistan på nästa sida.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 22

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

CH EC K L I S TA FÖR V E TEN S KA PL I G TEXT PÅ IN N E HÅ L LS N I VÅ : • F IN N S N E UTRA L IN LE D N IN G ? • P R E S ENTER A S FR Å G E S TÄ L L N IN G EN ? • A N VÄ N D S M IN S T T VÅ KÄ L LOR ? • ÄR KÄ L L H A NTER IN G EN S M I D I G ? • ÄR IN FOR M ATI O N EN RÄTT VA L D M E D TA N K E PÅ FR Å G E S TÄ L L N IN G EN ? • P R E S ENTER A S S A K K U N N I G A ? ? • DRA S EN S LUTS ATS / B E SVA RA S FR Å G E S TÄ L L N IN G EN SPRÅKLIGT: • F IN N S S A K L I G T O BJ EKTI V T O N ? • ÄR S TI L N I VÅ N JÄ M N ? • F IN N S TEXT B R YG G OR ? • ÄR S TYC K E IN D EL N IN G EN KOR R EKT ? • H U R ÄR D I S PO S I TI O N EN ?

Om du vill läsa mer om checklistan för vetenskaplig text, och de begrepp som används kan du göra det i kapitel 4 sidan 141.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 23

2020-02-28 08:31

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Hur går du vidare? Nu ska du öva på att opponera i ett seminarium. Nedan följer tre formativa uppgifter, samtliga med förslag på arbetsgång. Tanken är att du ska börja med uppgift 1 och sedan gå vidare så långt du hinner eftersom övningarna är uppbyggda utifrån en progressionstanke. En tumregel är att den som övat mycket och fått mycket återkoppling lyckas bättre.

FORMATIV UPPGIFT 1 Uppgift Du ska i ett förberett samtal opponera på en text av vetenskaplig karaktär. Utgå från checklistan för vetenskaplig text. Tänk på att anpassa ditt språk och din samtalsstil till seminariet så att du är mer konstruktiv än kritisk. Tidsåtgång: 3–5 minuter

Källor Utgå från nedanstående vetenskapliga artikel med frågeställningen ”Är Astrid Lindgren endast en produkt av sin tid eller kan hon förknippas med rasism?” De källor som eleven haft att välja mellan listas nedan. Läs källorna i sin helhet i kapitel 4 för att kunna granska hur de använts.

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

Fallenius, Karin (2014), ”Skulle inte varit negerkung”. Svt,se, https://www.svt.se/kultur/skulle-inte-varit-negerkung, publicerad 2014-09-30. Hansson, Kjell Åke (2011), Astrid Lindgrens egna ord om rasism. I: Kjell Åke Hanssons blogg. https://astridlindgrensnas.wordpress.com/2011/11/14/astridlindgrens-egna-ord-om-rasism/, hämtad 2018-02-25. Olsson, Lotta (2015), Negerkung tas bort i nya Pippi. DN, 2015-02-14. Tagesson, Soﬁ (2011), Böckerna om Pippi är rasistiska. Aftonbladet, 2011-11-07. Wijk, Erik (2016), Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset. DN, 2016-05-12.

KAPITEL KAPITE KAP TEL TE L

4713826_InlagaSVA.indd 24

2020-02-28 08:31

Seminariet Nedanstående ordning är norm i de ﬂesta uppsatsventileringar: 1. Respondentens inledande kommentar 2. Opponentens inledande sammanfattning 3. Oppositionen UPPGIFTSMALL

TEXT FÖR OPPONERING ”ÄR ASTRID LINDGREN ENDAST EN PRODUKT AV SIN TID ELLER KAN HON FÖRKNIPPAS MED RASISM?”

Finns neutral inledning?

Astrid Lindgren har under många generationer fascinerat barn runt om i världen och har många omtyckta karaktärer. Endera är Pippi Långstrump som bla. har en far som var ”negerkung” i söderhavet, ända fram till för ett kort tag sen. Vissa menar att förlagets förskönande omskrivningar i litteraturen tar bort det historiska från den tiden, medan andra anser det mer än rätt. I debatten som under en tid varit aktuell diskuteras det om Astrid Lindgren endast var en produkt av sin tid eller om hon kan förknippas med rasism. SVT beslutade under 2014 att klippa bort material som kan förknippas med rasistiska förolämpningar i tv-serien om Pippi, situationen gav upphov till stora diskussioner om huruvida Astrid Lindgren skulle ställa sig till det. I en artikel publicerad på SVT’s hemsida samma år, menar skribenten Karin Fallenius att Astrid Lindgren redan tagit ställning. Artikeln refererar till en intervju från 1970 där Lindgren berättar att tiderna förändrats och i dåläget, 25 år efter den första Pippiboken släpptes, inte hade gjort herr Långstrump till negerkung utan troligtvis sjöpirat. Vidare i intervjun belyser Lindgren den kritiken hon fått och menar att varken hon som person eller Pippi skulle vara rasistiska ur någon bemärkelse. Erik Wijk, skribent och författare, publicerar och uttrycker sig i en artikel i DN (2016-05-12) och lyfter fram hur Lindgrens böcker om Pippi förändras efter en resa författaren gjorde till USA strax innan den tredje boken släpptes. De två senare böckerna präglas enligt Wijk av solidaritet och respekt. I DN publicerades det en artikel (2015-05-14) där Lotta Olsson refererar Karin Nyman, Astrids dotter. Nyman understryker att ”Pippi i Söderhavet” (den tredje boken) beskriver vita och svarta barns likheter, trots olika födelseplatser. Vidare påpekar den tyske forskaren dr Eske Wollrad de rasistiska dragen som finns Astrid Lindgrens böcker. I en artikel (2011-11-07) publicerad i Aftonbladet av Sofi Tagesson kritiserar Wollrad som är aktiv i Sachsens antidiskrimineringsbyrå, att just Pippi-böckerna har rasistiska drag. Wollrad menar att världen inte ser likadan ut som när böckerna skrevs, och därför bara visar den ”vita världen” när dagens samhälle är mångkulturellt. Vidare belyser forskaren särskilt fram ett scenario från boken ”Pippi i Söderhavet” då de svarta barnen kastar sig för Pippis fötter. I en artikel publicerad i DN (2016-05-12) menar skribenten och författaren Erik Wijk att den andra boken skriven av Lindgren ”Pippi går ombord” verkligen är rasistiskt präglad, och n-ordet används flitigt.

Presenteras frågeställningen? Används minst två källor? Är källhanteringen smidig? Är information rätt vald med tanke på frågeställningen? Presenteras sakkunniga? Dras en slutsats/besvaras frågeställningen? Sakligt objektiv ton? Jämn stilnivå? Textbryggor? Styckeindelning? Disposition?

KÄLLA

DU ÄGER OPPOSITIONEN

OPPONENTENS KOMMENTAR

Till följd av den stora debatten som än idag pågår, finns två synsätt på debatten och frågan om Astrid Lindgren kunde förknippas med rasism eller

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 25

2020-02-28 08:32

DU ÄGER OPPOSITIONEN

endast var en produkt av sin tid. Med hjälp av underlag från artiklarna som ovan refereras är det framför allt att Lindgren var en produkt av sin tid, och att författaren efter en resa tydligt ändrar och framför en annan sida av de svarta i böckerna. Vidare förklarar även författaren sig själv mot alla anklagelser och belyser att hon inte är rasistisk, och att om möjligt, skulle hon exempelvis göra herr Långstrump till sjöpirat. Å andra sidan, pga den drastiska ändringen i böckerna, är det tydligt att Lindgren uppmärksammade sina egna fel om att det förekom kränkande material och rasistiska drag. Därför är slutsatsen att Astrid Lindgren, en av världens mest älskade författare var en produkt av sin tid – och kan till viss del förknippas med rasism. I denna debatt är det svårt att ta ställning och anse vad som är rätt och fel, förlaget och allmänheten behöver främst kunskap om ämnet. Läsa och analysera böckerna är första steget. Elimineringen av n-ordet är och var en relevant åtgärd, då det används som en negativ prägel och som rasistiskt påhopp. I allmänhet borde de böcker som redan finns få vara kvar för fantasins skull och dels allmänbildning, men noga poängteras att dessa skrivits och utspelar sig i en annan tid. Vid förekomst av direkta rasistiska ord som n-ordet ska dessa utelämnas. Tas dessa böcker ur bruk kommer konsekvensen bli att det som än gång varit försvinner helt och skulle ge utrymme till okunskap. Karin Fallenius,”Skulle inte varit negerkung” Sofi Tagesson, Forskare: Böckerna om Pippi är rasistiska Aftonbladet 20111107 Erik Wijk, Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset DN 20160512

FÖ R S L A G PÅ A R B E T S GÅ N G – PA R V I S

1. Läs igenom källtexten. 2. Formulera er opponering utifrån Checklistan för vetenskaplig text. Ta hjälp av mönstertext, på A-nivå, s. 15. 3. Opponera – en av er är respondent och en är opponent. 4. Visa läraren för återkoppling. 7. Arbeta om utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa uppgift.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 26

2020-02-28 08:32

DU U ÄGE ÄGER R OPP OP OPPOSITIONEN OSITIO IO O NEN N

2 27

FORMATIV UPPGIFT 2 Uppgift Du ska i ett förberett samtal opponera på en text av vetenskaplig karaktär. Utgå från checklistan för vetenskaplig text. Tänk på att anpassa ditt språk och din samtalsstil till seminariet så att du är mer konstruktiv än kritisk. Tidsåtgång: 3–5 minuter

Källor Utgå från nedanstående vetenskapliga artikel med frågeställningen ”Kan Astrid Lindgren förknippas med rasism?” De källor som eleven haft att välja mellan listas nedan. Läs källorna i sin helhet i kapitel 4 för att kunna granska hur de använts. Fallenius, Karin (2014), ”Skulle inte varit negerkung”. SVT, https://www.svt.se/kultur/skulle-inte-varit-negerkung, publicerad 2014-09-30. Hansson, Kjell Åke (2011), Astrid Lindgrens egna ord om rasism. I: Kjell Åke Hanssons blogg. https://astridlindgrensnas.wordpress.com/2011/11/14/astridlindgrens-egna-ord-om-rasism/, hämtad 2018-02-25. Olsson, Lotta (2015), Negerkung tas bort i nya Pippi. DN, 2015-02-14. Tagesson, Soﬁ (2011), Böckerna om Pippi är rasistiska. Aftonbladet, 2011-11-07. Wijk, Erik (2016), Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset. DN, 2016-05-12.

U P PG I FT S IN S TR U KT I O N EN F U N G ER A R Ä V EN O M D U BY TE R Ä M N E EL LE R TE XT !

U P PG I FTEN S O L I KA FÄR G ER SYN KA R M E D K U R S EN S M Å L OCH C ENTRA L A IN N E HÅ L L – TI TTA I D E T D I G I TA L A ELEV M ATER I A LE T !

KAPITEL KA KAP ITEL ITE L

4713826_InlagaSVA.indd 27

2020-02-28 08:32

DU ÄGER OPPOSITIONEN

KÄLLA

Seminariet Nedanstående ordning är norm i de ﬂesta uppsatsventileringar 1. Respondentens inledande kommentar 2. Opponentens inledande sammanfattning 3. Oppositionen

UPPGIFTSMALL

TEXT FÖR OPPONERING ”KAN ASTRID LINDGREN FÖRKNIPPAS MED RASISM?”

Finns neutral inledning?

Astrid Lindgren är en av Sveriges mest kända författare genom tiderna och hon har förtrollat barn världen över med sina barnböcker. Dock har föräldrar börjat censurera böckerna när de läser dom för sina barn. Nu pågår en debatt om Astrid Lindgren var en rasist eller inte. En av de viktigaste frågeställningen är om Astrid Lindgren bara var en produkt av sin tid eller om hon förknippas med rasism?

OPPONENTENS KOMMENTAR

I en artikel med rubriken ”Neger kungen tas bort i nya Pippi” skriven av Lotta Olsson publicerad i DN, 2015-02-14, intervjuas Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman om hur samhället har ändrats och hur hon själv har sett hur Pippi Långstrumps böcker har gått från att inte vara rasistiska till att behöva bli censurerade av föräldrar som läser böckerna för sina barn. Enligt Karin Nyman såg svenskarna väldigt annorlunda på rasism på den tiden än vad dom gör idag. Samhället Astrid Lindgren och hennes dotter växte upp bestod bara av vita människor vilket gjorde att dom levde i en värld där det inte fanns några mörkhyade människor förklarar Nyman. På den senaste tiden har Karin Nyman växt ur sin egna värld där mörkhyade personer inte fanns med vilket har gjort att hon även också tycker att order negerkung ska tas bort på grund utav att vi lever nu i en mer blandad kultur. Erik Wijk skriver en artikel som publicerades i DN, 2016-05-12, under rubriken ”Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset” där han diskuterar Astrid Lindgrens rasism. Erik skriver att Astrid Lindgren ändrade sin inställning om rasism efter andra och tredje boken. Enligt Erik är det en stor skillnad på hur Astrid Lindgren uttrycker sig i böckerna. Erik tyder på att hennes resa till USA ändrade hennes inställning och övervann hennes tankar om andra människor med en annan bakgrund. Det var när Astrid kom till söder om Washington DC som hon chockerades av rasismen. Astrid hade tydligen blivit väldigt förbannad på sin egna ras och på eget bevåg besökte deras städerska hem i det svarta fattiga kvarter. Efter detta tyder Erik Wijk att Astrid Lindgren ska ha övervunnit sina fördomar om rasism. Astrid Lindgren var en kvinna som har förtrollat världen över med sina barnböcker. I böckerna hon skrivit tyder det väldigt mycket på att hon använder sig av väldigt många olika rasistiska begrepp. I en artikel skriven av Lotta Olsson där hon intervjuar Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman säger hon att Sverige levde i en egen värld där svarta personer och andra raser inte fanns med. Med tiden har den här världen utvecklats och man har börjat förstå att det inte är rätt att uttrycka sig på det sättet. I en annan artikel skriven av Erik Wijk tyder han på att

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 28

2020-02-28 08:32

DU ÄGER OPPOSITIONEN

Astrid Lindgren var en kvinna som har förtrollat världen över med sina barnböcker. I böckerna hon skrivit tyder det väldigt mycket på att hon använder sig av väldigt många olika rasistiska begrepp. I en artikel skriven av Lotta Olsson där hon intervjuar Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman säger hon att Sverige levde i en egen värld där svarta personer och andra raser inte fanns med. Med tiden har den här världen utvecklats och man har börjat förstå att det inte är rätt att uttrycka sig på det sättet. I en annan artikel skriven av Erik Wijk tyder han på att Astrid Lindgren hade ändrat sina rasistiska uttryck mellan den andra och tredje pippi boken. Detta tror Erik Wijk berodde på Astrid Lindgrens resa till USA. Den här resan öppnade upp hennes värld där hon förstod hur världen såg ut med andra raser. Den slutsats man kan dra utifrån dessa två texter är att Astrid Lindgren var en produkt av sin tid. Det Astrid Lindgren böcker stannade kvar i den världen hon var i och utvecklades inte som hon gjorde tillsammans med samhället. Hennes första två böcker skrevs när hon fortfarande var i sin lilla värld. I tredje boken ser man en stor förändring där Astrid Lindgren har tagit bort väldigt många rasistiska begrepp. Innan hennes resa till USA visste inte Astrid Lindgren bättre och uttryckte sig därför såsom hon gjorde. Olsson, Lotta Negerkung tas bort i nya Pippi Wijk, Erik Så övervann Astrid Lindgren det rasistiska tankegodset

FÖ R S L AG PÅ A R B E T S GÅ N G – E N S K I LT

1. Läs igenom källtexten.

2. Formulera din opponering utifrån Checklistan för vetenskaplig text. Ta hjälp av mönstertext, på A-nivå, s. 15. 3. Opponera – gå ihop med en kamrat, en av er är respondent och en är opponent. 4. Arbeta med kamratbedömning, visa eventuellt läraren. 7. Arbeta om utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa uppgift.

KAPITEL

4713826_InlagaSVA.indd 29

2020-02-28 08:32

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-13826-5 Tryck.nr 47-13826-5

Metakollen

4713826_OmslagSVA.indd Alla sidor

2020-04-21 08:34