1. Medicinsk informatik i vård och kunskapsbildning
Faktaruta 1.1 – ”Kan antibiotika ha en roll i behandling av gastrit?” Empirisk kunskap: – {Magsår} orsakas ofta av {H. pylori} och kan ge {gastrit} – {H. pylori} kan ofta {eradikeras} med {amoxicillin} i kombination med {klaritromycin} – En {bakterieinfektion} kan ofta behandlas med {antibiotika} Terminologisk bakgrundskunskap: – {H pylori} är en typ av {bakterie} – En {bakterie} kan orsaka en {bakterieinfektion} – {eradikering} är en typ av {behandling} – {amoxicillin} är en typ av {antibiotika}
Nätverket av begrepp och hur de definieras och relaterar till varandra kan kallas terminologisk kunskap; begrepp utgör en väsentlig andel av den medicinska kunskapen och behövs för att tillgodogöra sig faktakunskaper – man måste förstå ”vad som är vad” för att kunna beskriva och förstå empiriska (erfarenhetsbaserade) samband mellan till exempel symtom, fynd, sjukdomar och behandlingar. För att kunna svara rätt på frågan i faktarutan behövs därför både empirisk kunskap och terminologisk kunskap. Terminologier hanteras på olika sätt, alltifrån primitiva kodverk (röker inte/röker lite/röker), mer komplicerade kodverk som sjukdomsklassifikationen ICD till sammansatta begreppssystem som Snomed CT (läs mer i kapitel 3). Datastrukturer och informationsmodeller
För att bygga användbara IT-system behöver de ansluta till önskade arbetssätt i vården, lämpligen genom att den information som personalen behöver går att sammanställa, och att information som datorn behöver efterfrågas på tydliga sätt så att den registreras med minimalt behov av extra arbetsmoment. Vi har under decennier arbetat med alltmer för finade modeller för hur sjukvårdens processer hänger ihop och hur information från olika områden ska representeras, och diskussionen fortsätter. Ett återkommande problem är avgränsningen mellan informations- och terminologimodell som brukar kallas terminologibindning. Det finns ingen självklar uppdelning mellan fråga och svar utan detta måste
21