9789147133574

God lärmiljö för alla KONSTEN ATT HANTERA ÖVERGÅNGAR I SKOLAN

Anna Borg Sven Bölte Linda Hallberg

God lärmiljö för alla Konsten att hantera övergångar i skolan Anna Borg Sven Bölte Linda Hallberg

Liber

Innehåll

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Varför behövs en bok om hur vi hanterar övergångar i skolan? . . .7 Bokens upplägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

Del 1

13

FORSKNING OM ÖVERGÅNGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Endast förändring är stabil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Övergång och förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Varför blir övergångar svårt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Övergångar utmanar viktiga funktioner hos eleven (och dig) . . 18 Socialt tänkande/social kognition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Exekutiva funktioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Att förhålla sig till elevens kognitiva funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

SKAPA MOTIVATION OCH FÖRUTSÄGBARHET VID ÖVERGÅNGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Viktiga principer och verktyg i arbetet med övergångar . . . . . . . 24 En ”demokratisk” stil skapar ordning och reda. . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Ge barn en röst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Tänk miljö, inte elev! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Mål för förbättringsarbete i skolmiljön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Ett system för att förstå funktion, delaktighet och miljöpåverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

3

ATT TA ANSVAR FÖR ÖVERGÅNGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Du har makten och ansvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Vem ska leda implementeringsarbetet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Att inse hur det verkligen ligger till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Att förverkliga inkludering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Våga (miss)lyckas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Du vill bli ihågkommen som en bra lärare! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kom ihåg att arbeta framgångsrikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Del 2

45

KAPITEL 1. ÖVERGÅNGAR I SKOLVÄRLDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Skolreformer, regeländringar och övergångar. . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Hur påverkar skolreformer övergångar i skolan? . . . . . . . . . . . . . . . . 49 När, hur ofta och varför sker övergångar i skolan? . . . . . . . . . . . . . . 50 Krav i samband med övergångar i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Planera för överblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Ett systematiskt arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

KAPITEL 2. ORGANISERA FÖR STADIEÖVERGÅNGAR I SKOLAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 När sker de mest kritiska övergångarna mellan skolstadier? . . . . 57 Vad behöver vi prata om på stadieöverlämningen? . . . . . . . . . . . . 58 Krav i samband med stadieövergångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Underlätta vid stadieövergångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Vikten av samarbete och samsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Identifiera krav i lärmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Planera för stadieövergång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Arbeta systematiskt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Diskussionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

4

KAPITEL 3. ORGANISERA ÖVERGÅNGAR I SCHEMAT . . . . . . .73 Olika scheman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Dilemman att fundera över . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Arbeta systematiskt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

KAPITEL 4. DAGS FÖR LEKTION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Övergångar under en lektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Planera lektionen och arbeta systematiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Planera för övergångsrutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Genomför lektionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Utvärdera lektionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

KAPITEL 5. DAGS FÖR RAST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Varför behöver vi prata om rasten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Vad kan vara utmanande med rasten?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Övergångar i samband med rast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Relationer och rastsituationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Arbeta systematiskt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

KAPITEL 6. DAGS FÖR LUNCH . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Varför ska vi prata om lunchen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Skapa förutsättningar för lunch . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Övergångar i samband med skollunchen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Vikten av samarbete och samsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 När det inte blir som planerat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Att arbeta systematiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

5

KAPITEL 7. DAGS FÖR FRITIDS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Varför ska vi prata om fritids? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Så här gjorde en fritidsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Övergångar i samband med fritids. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Vikten av samarbete och samsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Arbeta systematiskt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Del 3

133

ARBETA SYSTEMATISKT! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Workshop för att utveckla övergångar – förslag 1 . . . . . . . . . . . . 136 Workshop för att utveckla övergångar – förslag 2 . . . . . . . . . . . . 138 Diskussionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Slutligen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

ÖVERSIKT AV MALLAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 REFERENSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

6

Inledning – till dig som läsare

Varför behövs en bok om hur vi hanterar övergångar i skolan?

E

n stor andel barn och ungdomar upplever nog att skoldagen flyter på utan större svårigheter, men så är det inte för alla. Många är de elever som känner ängslan och oro inför de förändringar som sker i skolan, som är osäkra på vad man förväntar sig av dem och vad de ska göra för att göra rätt. Detta är också anledningen till att vi skriver denna bok.

Vi har mött elever, föräldrar, pedagoger, elevhälsopersonal och skolledare som vänt sig till oss när det på olika sätt har blivit svårt i skolan.

Många gånger har den gemensamma frågan varit kopplad till att elever haft svårt att hantera de förändringar som sker i skolans miljöer. Vi är fullt medvetna om hur svårt det kan vara att hitta lösningar som fungerar. Gemensamt för de lösningar som vi har sett har varit att skolpersonal minimerar förändringar, och i de fall där förändringar kvarstår ökar stöd och förutsägbarhet för eleverna. Därför riktar sig vår bok till de som arbetar i skolan med uppdraget att systematiskt skapa och omskapa stöd och struktur för optimala lärandemiljöer för alla elever i skolan.

När vi vuxna blir medvetna om vilka utmaningar som flertalet förändringar under skoldagen kan bidra till ökar våra möjligheter att ta ansvar för dem och på så sätt underlätta för eleverna.

Vi tror alltså att det finns stora vinster med att utforma en skolverksamhet som hanterar sin komplexitet med eftertanke och en tydlig struktur. Där det inte går för fort från tanke till handling, utan att den handling som utformas är genomtänkt och ger samtliga inblandade en 7

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE

tydlig handlingsplan att arbeta efter. En plan där handlingarna sedan utvärderas och omprövas i samråd med inblandad skolpersonal för ökad samsyn kring den fråga som behöver en lösning.

Att alla skolor ska kunna verka efter en och samma struktur tror vi inte är en möjlighet. Vi tror inte heller att varje klassrum kan se exakt likadant ut. Det är helt enkelt inte möjligt i en skolverksamhet som i mångt och mycket styrs av enskilda människors förmåga att möta varandra, skapa relationer och ge rum för lärandet. Ytterligare faktorer som påverkar är de lagändringar, regler och råd som skolan översköljs av. Vi tänker att varje skolorganisation har just sina dilemman och utvecklingsområden och att det är just dessa som behöver kartläggas för att systematiskt kunna utvecklas och nå lösningar för, i samråd med skolpersonal, vårdnadshavare och elever.

Ett arbete som är systematiskt kan upplevas styrt och tråkigt vid första anblicken. Det kan också upplevas svårt att ta sig an. Kan det finnas någon utomstående som förstår mina utmaningar? Var och med vad ska man börja av allt man har att hantera i skolans vardag? Hur hittar jag lösningarna på de utmaningar jag upplever? Många är de som sökt sig till skolans värld just för att de är kreativa personer som brinner för att få förmedla kunskap, lära och utveckla människor. Vi vill med vår bok ge stöd i arbetet att ta sig an ett systematiskt arbetssätt och synliggöra de vinster som ett sådant arbetssätt ger i fler led än ett. Det blir ofta ringar på vattnet som man kanske inte ens räknat med från början. Vi tänker dessutom att ett systematiskt arbetssätt kan bidra till ytterligare kreativitet där ett samlat fokus uppstår i en utvecklande organisation som har elevernas kunskaper och välmående som främsta mål i sin skolutveckling.

Vi har valt ordet övergångar istället för förändringar. För oss är övergångar så mycket mer än att byta skolstadium eller göra ett skolbyte.

Vi vill med den här boken även uppmärksamma de många övergångar eleverna faktiskt har att hantera i skolvardagen och visa på hur vi genom ett systematiskt arbete kan utveckla dessa till att bli lättare att hantera för eleverna. Övergångar skapar ofta förändringar som eleverna förväntas hantera helt själva. Genom att öka förståelsen för hur det här blir för eleverna tror vi att du som verksam i skolan kommer att märka hur boken bidrar till att ge teoretisk förståelse för varför elever får svårt att hantera skolvardagens många övergångar. Men också att du med hjälp av de praktiska tips, strategier och konkreta arbetsmetoder som boken lyfter fram 8

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE

kan skapa trygghet och kontinuitet i de förändringar som följer på de övergångar som finns i skolan. Genom att öka förståelsen teoretiskt och praktiskt hoppas vi att denna bok ska medverka till att förbättra skolans organisatoriska stöd när det gäller att främja och förebygga utmaningar som uppstår i samband med övergångar.

Många är de böcker som erbjuder tips och strategier som ska vara lätta att förstå, komma ihåg och använda i skolan. Kanske kan även många böcker om pedagogiska, didaktiska och psykologiska strategier, förhållningssätt och verktyg uppfattas som antingen för omfattande eller opraktiska och teoretiska. Vi hoppas att du kommer att tycka att denna bok inte platsar i denna beskrivning, utan istället ser den som lättillgänglig och användbar för dig i din egen skolvardag. Vår förhoppning är att bokens upplägg ska kunna hjälpa dig att själv greppa tag i och forma den utveckling för smidiga övergångar som du önskar se.

En stor del av de modeller som vi lyfter fram för att underlätta det systematiska arbetet kan också med fördel användas i andra skolsammanhang som behöver tas tag i och utvecklas. I bokens tredje del ger vi förslag på två olika workshops. Dessa kan användas för att kartlägga faktorer i skolans organisation.

Bokens upplägg För att den här boken ska kunna hjälpa dig som läsare att göra skillnad har vi valt att göra den i tre olika delar vilka alla har övergångar som fokus men på olika sätt. På så sätt kan du ta utgångspunkt från det som är aktuellt i din verksamhet och ta hjälp av det som ger stöd i just den verksamhet som du och dina kollegor befinner er i.

Del 1 ger en djupare teoretisk förståelse av varför förändringar i skolan

kan generera svårigheter i skolan. Här får du möjlighet till en fördjupad kunskap om hur tankar och känslor kan styra våra handlingar och hur hjärnans funktioner fungerar. Här fördjupas förståelsen om varför förändringar kan upplevas så oerhört jobbiga att ta sig igenom för oss människor samt vikten av ordning och reda. Vi sätter ord på vad man genom forskningen idag vet om vikten av ett inkluderande arbetssätt och vad skolans personal kan påverka som ger effekt utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

9

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE

Del 2 är indelad i sju kapitel som vart och ett tar upp övergångar som sker i skolan. Här varvas beskrivningar av skolans vardag med dilemman, konkreta exempel och förslag på hur man genom ett systematiskt arbete kan få syn på och planera för att ta sig an de utmaningar som övergångarna kan generera. Du kan läsa det kapitel som tilltalar dig eftersom de är helt fristående varandra. Du kan även se de olika förslagen för systematiskt arbete som fristående från varandra och utgå från den modell du tycker passar dig oavsett övergång du vill hantera.

Del 3 handlar om systematiskt arbetssätt. Vi vet att kartläggningen är

den del som ofta känns tuffast att ta sig an. Kanske beror det på att den tar tid utan att man direkt ser resultat, kanske för att det är svårt att veta hur man ska kartlägga. Eller så kvarstår frågan vad systematiskt kvalitetsarbete egentligen är och varför det anses vara ett effektivt arbetssätt.

Här presenteras också två olika modeller för workshop som båda fokuserar på att genom kartläggning få syn på vad som behöver planeras och struktureras upp för fortsatt arbete. I del 3 finns dessa lärverktyg samt modeller med en kort vägledning om hur lärverktyget eller modellen är tänkt att användas. Här finner du också samtliga mallar och underlag som vi tar upp i boken.

VILKA ÄR ANNA, SVEN OCH LINDA?

Våra vägar har korsats vid olika tillfällen med den gemensamma nämnaren att vi alla tre brinner för att alla elever har rätt att känna trygghet och få det stöd de behöver för att lära, utvecklas och må bra i skolan. Vi har eller har alla haft merparten av våra arbetsuppdrag inom det neuropsykiatriska området, och det är också på den vägen vi lärt känna varandra.

Men den här boken handlar inte om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Den handlar om alla de elever som går i våra skolor, oavsett sårbarheter inom npf eller inte, och som har rätt att utvecklas till sin fulla potential. Vi delar dessutom övertygelsen om vikten av att ta tillvara de forskningsresultat vi vet ger god effekt i skolan. Utöver det tror vi alla tre att vi genom ett systematiskt arbetssätt kan forma lärande miljöer där elevernas kunskaper är i fokus.

Anna Borg arbetar som skolutvecklingskonsult med uppdrag i många

kommuner i Sverige. Anna föreläser, handleder och fortbildar såväl skolpersonal som ledningsgrupper och förvaltningsledning inom grund10

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE

och gymnasieskola. Fokus för uppdragen är kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) och tillgängliga skolorganisationer samt att utveckla högre systematik i skolans arbetssätt och metoder för utvärdering. Anna är utbildad specialpedagog med lång erfarenhet av olika yrkesroller i skolan, både som ämneslärare och som rektor. Anna har även arbetat som chef för ett kommunövergripande mobilt stöd i syfte att utveckla skolors interna och externa samverkansarbete kring elever i behov av särskilda stödinsatser och problematisk skolfrånvaro.

Anna är också verksam i olika offentliga pedagogiska sammanhang, exempelvis var hon inbjuden som gäst till ett eget seminarium kring skolors möjligheter att arbeta främjande med skolnärvaro vid stora bokmässan i Göteborg 2019 och var en av huvudtalarna på Specialpedagogikens dag i mars 2020 som anordnas av Stockholms universitet.

De senaste fem åren har Anna arbetat som skolsamordnare på Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND) i Stockholm, där hon är fortsatt anknuten.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap,

avdelningschef för neuropsykiatri vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa samt chef för Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND) i Stockholm. Han är även verksam som psykolog vid BUP Stockholm. Sven har arbetat med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i forskning, klinik och undervisning i 25 år i olika länder, men framförallt i Sverige och Tyskland. Han är redaktör för olika vetenskapliga tidskrifter, till exempel AUTISM, Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychology and Psychiatry, Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, Journal of Autism and Developmental Disorders samt Brazilian Journal of Psychiatry. Sven har eller har haft förtroendeuppdrag i olika vetenskapliga råd och organisationer, exempelvis Skolforskningsinstitutet, Statens Institutionsstyrelse, Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention, Min Stora Dag, International Society for Autism Research, International Board of Experts on ADHD och European Network of Hyperkinetic Disorders. Sven har fått olika priser, som ”Life Watch Nordiska Priset”, ”Årets Ljus” (Attention Riks), ”Psynk priset GNET” (Sveriges Kommuner och Regioner), ”Autism CRC” (Australia), och ”Achievement in Autism Research”, och är hedersmedlem i Wissenschaftliche Gesellschaft Autismus Spektrum och ”Fellow of International Society for Autism Research”. Han har publicerat mer än 350 originalarbeten, ledarartiklar och översiktsartiklar, 11

INLEDNING – TILL DIG SOM LÄSARE

bokkapitel, diagnostik och interventionsverktyg inom autismspektrum, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Linda Hallberg arbetar som kommunövergripande specialpedagog

i en central elevhälsa. Där medverkar hon i kommunövergripande skolutvecklingsprojekt för en tillgängligare skola, leder Temakonferenser i Specialpedagogik samt handleder och fortbildar skolpersonal inom skolans alla organisationsnivåer. Linda är utbildad 1–7-lärare, specialpedagog och skolhandledare. Linda är även utbildad i funktionell beteendeanalys och har gått den statliga rektorsutbildningen. Linda har tidigare arbetat som rektor på en resursskola i Bromma för barn och ungdomar med autism och adhd. Hon har även medverkat till att starta upp korttidsvistelse och korttidsboende för elever med autism. Under flera år var Linda pedagogiskt sakkunnig på webbtidningen Special Nest – med neuropsykiatri i fokus. Linda handleder i skolor samt föreläser över hela Sverige med fokus på att ge ökad kunskap för att skapa tillgängliga skolorganisationer och för att öka kunskapen om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf).

12

I nledning – till dig som läsare

Del 1

13

Forskning om övergångar

D

en här boken handlar om verktyg som kan hjälpa skolpersonal att förebygga destruktiva situationer vilka kan uppstå i skolans miljöer och rutiner. Vi fokuserar på övergångar och förändringar i skolvardagen som källa till stress för elever och lärare, och ger förslag till hur man kan tänka och agera kring dem innan, under och efter de har uppstått. Vi tror att betydelsen och förekomsten av övergångar kan underskattas i skolvardagen. Därför vill vi öka medvetenheten och inspirera till aktivt arbete med att förbereda, introducera och genomföra övergångar och förändring, vilket vi vet kan göra stor skillnad.

I den här första delen av boken ger vi bakgrundsinformation om varför övergångar kan bli svåra och vilka krav som ställs på människor när förutsättningar förändras samt vad vi hittar i forskningen som är relevant för förståelsen av övergångar och vad som kan göras för att hantera dem på rätt sätt. Medan det finns gedigen forskning om hur man bäst kan behandla med olika tekniker i skolan och andra sammanhang vid olika funktionsnedsättningar (t.ex. autism; Wong et al., 2013; 2015), finns lite forskning som exakt och i detalj har studerat bra bemötande vid alla möjliga övergångar som uppträder i skolans vardag. Den forskning som finns handlar i första hand om övergången för elever mellan olika skoltyper och former samt hur denna övergång påverkas av faktorer som kön och personliga färdigheter (Frisco, 2007). Därför är det viktigt att påpeka att det som vi tar upp i denna bok inte nödvändigtvis är utprövat i specifika kontrollerade studier. Det är dock baserat på en rad olika grund- och tillämpade forskningsområden om skolan och angränsade forskningsfält som kognitiv neurovetenskap, klinisk psykologi/ psykiatri, socialpsykologi och organisationsvetenskap. För att uppnå detta behöver vi också använda en del sunt förnuft och filosofiska inslag som verktyg.

14

FORSKNING OM ÖVERGÅNGAR

Forskningen har lett oss till att utveckla en ledarstil vid övergångar i skolan som kan bidra till ordning och reda, och att alla kan förverkliga sina möjligheter och utveckla bra relationer. Ibland har vi mött en attityd i skolan om att forskning är teori, att teori inte är viktigt för praxis, och att forskning därför inte är relevant för skolan eller det som sker i klassrummet. I denna del av boken slår vi fast att det är en felaktig förståelse av forskningens nytta och räckvidd. Det är viktigt för oss att nå fram med detta budskap eftersom forskningen visar att skolpersonalens acceptans av forskningsresultat och goda erfarenheter av att använda evidensbaserad praktik är helt avgörande för att forskning ska få en plats i skolan (McNeill, 2019).

Endast förändring är stabil Förändring och övergångar kännetecknar universum, vår planet, våra samhällen och individuella liv. Saker och ting har en början och ett slut, och det som finns emellan är en process av förändring och övergångar.

Förändring och övergångar kan ha olika former, faser, nivåer och hastigheter men de finns alltid med i bilden. Vissa kan man påverka, andra inte. En del välkomnar vi, andra inte, men de är för det mesta förr eller senare oundvikliga. Ändå är vi rätt dåligt förberedda för de flesta av dem. Även övergångar och förändringar som vi absolut välkomnar eller har önskat oss länge kan skapa förvirring, kris och otrygghet. Beroende på situationen och dagsformen kan även små händelser och nya rutiner vara jobbiga. Det finns många olika citat om förändring som försöker beskriva vad den betyder för oss och hur vi kan hantera den. De flesta uttrycker antingen att förändringar är bra i slutändan, kanske inte nödvändigtvis svåra, att de är oundvikliga och att de bör bemötas mer proaktivt än reaktivt.

• Herakleitos: ”Endast förändring är stabil.”

• Mahatma Ghandi: ”Du måste själv bli den förändring du vill se i

världen.”

• Albert Schweitzer: ”Den största insikten i ditt liv är att du kan för-

ändra ditt liv, genom att ändra ditt tankesätt.”

• Johann Heinrich Pestalozzi: ”Du måste älska människor om du vill

ändra dem.”

15

DEL 1

• Albert Einstein: ”Ett nytt sätt att tänka är nödvändigt om mänsklig-

heten vill leva vidare.”

• Konfucius: ”Om du vill vara lycklig hela tiden måste du ändra dig ofta.”

• Noam Chomsky: ”Om du inte tror att förändring är möjlig till det

bättre kommer den inte ske.”

• Antoine de Saint-Exupéry: ”För att se tydligt är det ofta tillräckligt

att ändra synvinkel.”

Vi medger att dessa citat kan upplevas som något dramatiska och metaforiska för en bok som strävar efter att vara ”hands-on” i klassrummet och i skolmiljön. Men vi befinner oss i starten av boken och tror att ni i dessa citat kommer att hitta en hel del principiell hållning gentemot förändring och övergång som man kan förknippa med en konstruktiv själv- och yrkesuppfattning.

Övergång och förändring Vi försöker i denna bok att prata om övergångar och mindre om konceptet förändring. Skillnaden mellan dessa begrepp och vad de innehåller är flytande, men medan förändring har som huvudkaraktär att den kommer från externt håll, ibland spontant utan större möjlighet till planering, är övergång (eller transition) mer något som man kan förutse och därmed planera, men också något som händer inom en individ. Övergångar brukar också vara långsammare eller kan genomföras i långsammare takt. En vinst på lotteri eller en olycka är mer av typ förändring medan att byta från förskola till skola eller börja skola efter lovet är en övergång. Andra vanliga övergångar i skolan är byte av plats i klassrummet, ny skolpersonal, schema och liknande som kan innebära en del påfrestningar. Övergång versus förändring kan också vara en fråga om perspektiv. En skolpersonal kanske upplever transition medan en elev kanske upplever förändring i samma situation, till exempel vid en schemaändring.

Forskningen om övergångar är till stor del utvecklad inom näringslivet och organisationspsykologin, när man arbetar med att anpassa ett företag till förändrade förutsättningar i samhället. Efter en modell av William Bridges (1991) skiljer man mellan tre faser i övergången: a) ta avsked av det gamla, b) en neutral fas och c) att börja något nytt. Inom KINDs egen forskning och arbete inom psykiatrin arbetar vi med att hjälpa personer 16

FORSKNING OM ÖVERGÅNGAR

som upplever stora utmaningar i övergången till vuxenlivet att hitta personliga mål och uppnå dem (Jonsson et al., 2018). Som vi nämnde ovan finns framförallt grundforskning i skolan om övergångar, men inte så mycket detaljforskning om de många stora och små övergångarna i skolvärlden i sin helhet för elever eller hård evidens hur man som skolpersonal ska hantera övergångar i praktiken. Det finns betydligt mer om olika subgrupper av elever, som barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som man kan lära sig av (t.ex. autism; Larcombe et al., 2019; Marsh et al., 2017; Mandy et al., 2016). Det som är viktigt i övergångsprocessen, som man generellt kan lära sig från olika fält, är att den som berörs av övergång är förberedd på övergång. Att den som berörs också förstår vad den innebär i allmänhet och mer specifikt för en själv. Att det finns en övergångsplan, ett mål och ingen negativ stämning kring övergången så att den kan bli just en övergång och ingen förändring. Struktur, tydlighet, lugn och tid är framgångsfaktorer som ökar chansen att man uppnår inte bara övergång utan också transformation, dvs. insikt och en förändrad inställning, så att övergången blir mer naturlig.

Varför blir övergångar svårt?

De finns väldigt få, om ens några, människor som verkligen gillar kaos, brist på struktur och oordning, osäkerhet, orienteringslöshet eller ovisshet. Enligt Abraham Maslow (1943) är trygghet ett fundamentalt mänskligt behov som människan är mycket angelägen att få uppleva och prioritera. I behovshierarkin ligger detta behov i anslutning till fysiologiska grundbehov som mat, vätska och sömn. Otrygghet och orienteringslöshet kan leda till ångest, frustration och aggression men framförallt också underprestation. All form av förändring och övergång betyder att trygghet ifrågasätts, att man måste samla energi, ändra sina rutiner och sitt beteende, att man måste lämna sin trygghetszon/kontinuitet och utsätta sig för upplevd eller faktisk risk att misslyckas. Beroende på graden och omfattningen av behov av ändring och individuella förutsättningar är ett typiskt förlopp för emotioner under förändring med lyckad slut förvirring, motstånd, kris, acceptans och förnyad säkerhet. I bästa fall leder övergång i utbildningssammanhang till personlig, respektive social och organisatorisk utveckling (Chickering, 1993). Ytterligare faktorer som kan förvärra motstånd vid förändring är till exempel: 17

DEL 1

• missförstånd kring nödvändigheten för förändring, • brist på kompetens som behövs för den planerade förändringen, • lågt förtroende för den eller dem som driver eller kräver förändring-

en och deras agerande,

• ett allmänt klimat av brist på förtroende, • dålig timing och nonchalans i bemötandet av personer som är be-

rörda,

• dålig kommunikation av förändring, • trötthet och mättnad av förändring och • tidigare negativa erfarenheter.

Ansvariga för att leda övergångsarbeten kan se ytterligare farhågor som brist på resurser och förlust av inflytande, respekt eller sympati. Enkelt uttryckt skapar övergångar stress, men även förändring och övergång som välkomnas kan skapa stress, dvs. en känsla av fysisk och mental påfrestning (Selye, 1975).

Övergångar utmanar viktiga funktioner hos eleven (och dig) Det finns många psykologiska funktioner som måste fungera för att man ska kunna hänga med framgångsrikt i det vardagliga livet, skolan, undervisningen och därmed uppfylla allmänna krav och förväntningar.

Funktioner som uppmärksamhet, minne, psykomotorik, verbala förmågor och sådana som rör att hantera tecken som skrift och tal samt den allmänna begåvningsnivån, bara för att nämna vissa mer övergripande.

De som diskuteras mycket är socialt tänkande och så kallade exekutiva funktioner, vilka utvecklas över en lång tid och inte är fullt utvecklade innan ung vuxenålder. Det är viktigt att komma ihåg när man som vuxen arbetar med barn och ungdomar. Sådana exekutiva funktioner kan vara att kunna förstå andra, sina egna tankar och känslor samt kunna reglera dem, att agera organiserat och med framförhållning, att börja och avsluta saker, bete sig socialt balanserat och att förstå konsekvenser, och det tar tid. Som vi alla vet finns det rätt många människor som aldrig kommer dit.

18

ISBN 978-91-47-13357-4 © 2021 Författarna och Liber AB förläggare: Maria Granler projektledare: Annika Sandström redaktör: Ann-Sofie Lindholm formgivning: Cecilia Frank/Frank Etc. AB omslag: Cecilia Frank Första upplagan 1 Repro: Exakta Print AB, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

God lärmiljö för alla

– konsten att hantera övergångar i skolan

God lärmiljö för alla har fokus på det praktiska arbetet med skolans alla övergångar och de förändringar som följer för elever. De flesta av oss är medvetna om stora övergångar, som mellan olika stadier och årskurser eller i skol- och klassbyten. I skolan sker också mindre övergångar som är så inbyggda i vardagen att vi sällan tänker på dem. En lektion avslutas och rasten tar vid, moment växlar under en lektion, sedan är det dags att äta lunch eller gå till fritids. Under en skoldag sker otaliga övergångar för elever, övergångar som elever förväntas hantera helt själva.

Den här boken ger alla som arbetar i skolan handfast vägledning i hur man systematiskt kan planera och hjälpa elever att enklare och mindre stressande klara alla övergångar som skoltiden innebär.

Den inledande delen av boken ger en djupare teoretisk förståelse av varför förändringar i skolan kan generera svårigheter i skolan. Därefter följer konkreta arbetsmetoder, strategier och praktiska tips som bidrar till att skapa trygghet och kontinuitet i de förändringar som följer på skolans övergångar.

Boken vänder sig till både blivande och verksam personal i skolvärlden.

Den kan särskilt rekommenderas för kollegialt lärande i skolan och diskussioner i arbetslaget med hjälp av de frågor som avslutar varje kapitel.

Anna Borg är specialpedagog och arbetar som skolutvecklingskonsult med

fokus på kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutets institution för kvinnors och barns hälsa, chef för kompetenscentret KIND samt psykolog vid BUP Stockholm.

Linda Hallberg är övergripande specialpedagog i en central barn- och

elevhälsa och arbetar även som skolutvecklingskonsult med fokus på kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Best.nr 47-13357-4 Tryck.nr 47-13357-4