__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR Libers Rätten och samhället är ett läromedel som främst är avsedd för kursen Rätten och samhället på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Libers Rätten och samhället Kommentarer och lösningar innehåller lösningar Pihlsgård till samtliga uppgifter i Libers Rätten och samhället FaktaAnders och uppgifter, vilket inkluderar hänvisningar till relevant lagrum, lagtext samt utdrag ur rättsfall. Håkan Martinsson Utöver detta återfinns utförliga kommentarer till många av uppgifterna, vilka Katarina Stjernfelt kan användas som bedömningsstöd. Följande komponenter ingår i serien Libers Rätten och samhället: - en kombinerad fakta- och uppgiftsbok, - kommentarer och lösningar, - en nedladdningsbar lärarhandledning samt - digitalt elevmaterial.

Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat M3000 Marknadsföring, Access Företagsekonomi 1 och 2 samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar både i privat och offentlig verksamhet. Håkan Martinsson, som är civilingenjör och ekonom i grunden, arbetar som lärare i bland annat juridik på Yrgo, Göteborgs stads yrkeshögskola. Håkan har skrivit flera läromedel för Liber, senast Logistik 2019. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik på ekonomiprogrammet och driver dessutom ett företag inom området familjerätt.

978-91-47-13053-5_ratten och samhallet omslag1.indd All Pages

Kommentarer och lösningar

OM FÖRFATTARNA

Libers Rätten och samhället

Libers Rätten och samhället

Anders Pihlsgård Håkan Martinsson Katarina Stjernfelt

Libers

Rätten och samhället KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

11/6/2019 BE 8:25 AM


ISBN 978-91-47-13054-2 © 2020 Anders Pihlsgård, Håkan Martinsson, Katarina Stjernfelt och Liber AB Projektledare och redaktör: Patrik Riddersporre Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Produktionsledare: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 2

04/01/20 7:25 AM


Förord Libers Rätten och samhället Kommentarer och lösningar innehåller utförliga kommentarer och lösningar till uppgifterna i Libers Rätten och samhället Fakta och uppgifter. Till uppgifterna i Kan du detta? och Redogör och förklara finns kompletta lösningar. Till uppgifterna som Tänk till och Reflektera är det dock av naturliga skäl inte möjligt att ge ett svar som täcker alla möjliga lösningar. Till dessa, och andra uppgifter där det inte finns ett entydigt svar, har vi istället skrivit ”Egen lösning” och valt att kommentera och resonera kring vad som kan tänkas eller bör ingå i lösningen. För uppgifterna inom kategorierna Lös problem och Fördjupa dig finns lösningar med hänvisning och citat från relevanta rättskällor. Dessa svar kan förefalla omfattande och det är knappast realistiskt att förvänt sig att elevernas svar är så fullständiga som dessa lösningar. Syftet är istället att dessa ska användas som stöd för den som vill värdera sin lösning på egen hand eller vill fördjupa sig i ämnet. Rättskällorna är dessutom ett bra stöd för läraren i den egna undervisningen. Vårt mål är att ständigt utveckla våra läromedel och därför tar vi tacksamt emot synpunkter. Författarna & Liber AB

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 3

04/01/20 7:25 AM


Innehållhåll 1 Konstitutionell rätt  Kan du detta? Tänk till 1. Varför blir så många upprörda av grundlagsändringar? 2. Riksdagen stiftar lagar

Redogör och förklara

8

12. De grundläggande fri- och rättigheterna 13. Vad är rättssäkerhet för något? 14. Representativt styrelseskick eller direkt demokrati? 15. Lokala ordningsstadgor i praktiken 16. Ansök om demonstrationstillstånd 17. Yttrande- och tryckfrihet på djupet

26

10

Tänk till

27

10 11

Redogör och förklara

11

15

Fördjupa dig 21. Det är inte alltid lätt att utse en ny regering… 22. Gör en internationell jämförelse (gruppuppgift)

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 4

1. Lagar ska följas 2. Rättsmedvetande 3. Sociala regler eller moralregler? 4. Norm eller rättsregel? 5. Vad är skillnaden mellan etik och moral? 6. Juridisk metod 7. Lagtolkning

Lös problem 8. Kan människosmuggling vara moraliskt rätt? 9. Edward Snowden 10. Varifrån kommer lagarna? 11. Etik i praktiken 12. Jenny förlorar körkortet 13. Äktenskapsförord 14. Juridisk metod vid tvist om fel på en vara

27 28

28 28 28 29 29 29

30 30 31 31 32 32 33 33

15 16

Reflektera35

16 16 17 21

Fördjupa dig

Reflektera21 18. Enkel eller kvalificerad majoritet? 21 22 19. Grundlagsstadgad rätt? 20. En applikation för “mönstermedborgare”

25

Kan du detta?

9

3. Rätt eller fel? 11 4. Skillnaden mellan grundlagar och övriga lagar 12 5. Regeringsformen reglerar Sveriges statsskick12 6. All makt utgår från folket! 13 7. Normhierarkin 13 8. Regler som skapar ett rättssamhälle13 9. Offentlighetsprincipen 14 10. Yttrandefrihetsgrundlagen 14 11. Kontrollmaktens uppgift är att granska offentlig verksamhet 15

Lös problem

2 Rättsfilosofi och juridisk metod

22

23 23 24

15. Rättsregler och normer 16. Mot lagen? 17. Juridisk metod vid arvskifte 18. Rättsfilosofi (gruppuppgift)

3 Brott och straff

35 35

36 36 37

38

Kan du detta?

39

Tänk till

40

1. Ett för milt straff… 2. Dödsstraffets vara eller icke vara

Redogör och förklara 3. Rekvisit i praktiken 4. Rekvisit för mordbrand 5. Några begrepp

40 41

41 41 42 42

04/01/20 7:25 AM


Fördjupa dig

6. Principer för påföljder 42 7. Fängelsestraffet i Sverige 43 8. Vilken hänsyn visas till brottsoffren?43 9. Förebygga brott 44

Lös problem 10. Olika nivåer av uppsåt 11. Rekvisit för brott 12. Samma plats – olika brott 13. Palmemordet 1986 14. Går det att “välja påföljd”? 15. Senaste statistiken från Brå

44 44 45 46 46 46 47

15. Sugar Dating 16. Mer övervakad än planerat 17. Sturebymordet 18. Nödvärn eller mord? 19. Beskriv ett brott (gruppuppgift)

5 Processrätt i brottmål

16. Vad är ett rimligt straff? 17. Ska vi införa en civilkuragelag i Sverige?

Fördjupa dig

47

48

4 Brottsbalken och specialstrafflagarna 49

Tänk till 1. Är vi alla brottslingar?

Redogör och förklara 2. 3. 4. 5.

Vad är brottsligt? Vad heter brottet? En duktig konstnär Narkotika på resan

Lös problem 6. Dags att byta bil 7. Bråk och slagsmål 8. Second hand-butik säljer stulna varor 9. En demonstration som spårar ur 10. Sprängdåd vid flyktingboende 11. Trimmad moped

50

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 5

68 68

69

74

12. Bilstöldens följder 74 13. Behövs en förundersökning? 74 14. Viktiga principer för en rättsprocess75 15. Olika grad av misstanke 75 16. Är det rimligt med häktning? 76 17. Problem att få rättvisa 76

51 51

51 51 52 53 53

Reflektera77

53

18. Fri mot borgen 19. Mildare straff för kronvittnen

53 53

Fördjupa dig 20. Analysera “Kalamarksfallet” 21. Rättsfall - Djurplågeri i samband med travtävling 22. Ta reda på mer om de rättsvårdande myndigheterna 23. Närvara vid en rättegång (studiebesök, gruppuppgift) 24. Rollspel (gruppuppgift)

54 54 55 56

56 58 59

68

Lös problem

Reflektera56 12. Hade 2,9 promille i blodet men friades 13. Ska tiggeri förbjudas? 14. Ska vi tillåta dödshjälp?

Tänk till

3. Brottmålsprocessen 69 4. Förundersökningen 69 5. Olika grader av misstanke 70 6. Anhållan och häktning 71 7. Stängda dörrar vid huvudförhandlingen71 8. Vittna eller inte? 72 9. Några juridiska begrepp 72 10. Vad gör ett målsägarbiträde? 73 11. Domen 73

18. Gymägare installerar kameror i omklädningsrummen48 19. Fördjupning kring ämnet “brott och straff” (gruppuppgift) 48

Kan du detta?

65 66

Redogör och förklara

47

59 60 60 62 64

Kan du detta?

1. Hur går en rättegång till? 2. Häktad

Reflektera47

59

77 77

78 78 80 84 84 84

11/01/20 1:31 PM


6 Processrätt vid tvister

85

Kan du detta?

86

Tänk till

88

1. Dålig stämning 2. Överklaga myndigheters beslut

Redogör och förklara

88 88

88

3. Rättegångsbalken 88 4. Dispositiva och indispositiva mål 89 5. Vilket är nästa steg i tvistemålsprocessen?89 6. De olika stegen i tvistemålsprocessen90 7. Överklagande av dom 91 8. Kronofogdemyndigheten 92 9. Förvaltningsprocesser 92

Lös problem 10. Olika tvistlösningsprocesser 11. Åre kommun stämmer kommunalråds företag 12. Fyll i en stämningsansökan 13. Skiljeklausuler 14. Lappkåta uppeldad – anmält till JO

5. Vad gör EU:s olika institutioner? 6. Vem förhandlar om handelsavtal? 7. Vad betyder de olika lagreglerna? 8. Vindkraftverk 9. Hur genomförs lagar inom EU? 10. Rör inte mitt snus! 11. Vilken funktion har EU-domstolen?

Lös problem 12. Uppfyller Turkiet kraven för att medlemskap i EU? 13. EU:s fria rörligheter 14. En ny livsmedelstillsats 15. Vattenskotrar stör badande och boende 16. Den svenska arbetsrätten och EU 17. Svenska ärenden i EU-domstolen 18. Regler och regler 19. Hur långt ska EU kunna påverka den svenska lagstiftningen?

93

Fördjupa dig 20. Införande av EU-lagstiftning i Sverige 21. Sverige stämdes för momsen på post 22. Varför vill Storbritannien lämna EU? (gruppuppgift)

Reflektera97 15. Dyrt att förlora ett mål 16. Dispositiva mål

Fördjupa dig

97 97

97

17. Rättsfall - Köp av begagnad husbil 97 18. Rättsfall – Vårdnadstvist 100 19. Skriv en JO-anmälan 107 20. Tvistlösning på djupet (gruppuppgift)111

7 EU-lagstiftningen och den svenska lagstiftningen 

112

Kan du detta?

113

Tänk till

115

1. Bör Sverige vara med i EU? 2. Ska alla länder i Europa vara med i EU?

Redogör och förklara

115 115

115

3. Ska vi resa? 115 4. Det svenska folket valde bort euron 116

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 6

119 119 120 121 121 121 122

Reflektera123

93

93 94 95 96

117 117 118 118 118 119 119

8 Internationell rätt och folkrätt

123 123

124 124 124 129

131

Kan du detta?

132

Tänk till

134

1. Meningen med internationella överenskommelser134 2. Vetorätten i FN:s säkerhetsråd 134

Redogör och förklara 3. Skillnaden mellan folkrätt och internationell privaträtt 4. Överenskommelse och lag 5. FN-stadgans fyra mål 6. FN-samarbetet i praktiken 7. Vad gör FN:s säkerhetsråd? 8. ICC och dess roll 9. Europarådet 10. Europadomstolens roll

134 134 135 135 136 136 137 137 138

11/01/20 1:31 PM


Lös problem 11. Studera FN-samarbetet kring klimat 12. Vad är Agenda 2030? 13. Vilken domstol ska avgöra frågan? 14. Rätt eller fel domstol? 15. Är det rätt att hålla källor hemliga?

138 138 139 141 142 142

Reflektera142 16. USA och Internationella brottmålsdomstolen142 17. Saknas några samarbeten? 143

Fördjupa dig

143

18. Barnmorska vägrar utföra abort av religiösa skäl 143 19. Studera ett fall i Europadomstolen 144 20. Skriv en anmälan till Europadomstolen144 21. Beskriv ett fall i ICC 158 22. Ta reda på mer om internationella samarbeten (gruppuppgift) 158

9 Mänskliga rättigheter och migration

159

Kan du detta?

160

Tänk till

162

1. Öppet eller stängt? 162 2. Internationella regler om migration 162

Redogör och förklara 3. Mänskliga rättigheter på två sätt 4. Flyktingkonventionen

163 163 163

5. Vem anses vara en kvotflykting? 6. Barnkonventionen 7. Sverige och migrationen 8. Utlänningslagen 9. Arbetskraft behövs!

Lös problem

164 164 165 165 166

167

10. Mänskliga rättigheter 167 11. Flyktingkonventionen 168 12. Vad gäller enligt FN:s barnkonvention?169 13. Regler för ensamkommande barn 172 14. Vilka regler gäller för dessa personer?173 15. Ali och Yasmin 174 16. Flyktingar söker skydd 175 17. Dags att flytta ihop 177 18. Lee Yan har fått jobb 178 19. Arbetstillstånd till kulturarbetare 180 20. Nu är det dags att bli medborgare 180 21. En strulig kille som kommit på bättre tankar 181

Reflektera183 22. Hur ska vi göra med arbetskraftsinvandringen?183 23. Studera debatten kring migration 183

Fördjupa dig

184

24. Överklagande i Europadomstolen 184 25. Studera ett rättsfall i Migrationsöverdomstolen185 26. Deklarationer och konventioner (gruppuppgift)188

7

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 7

04/01/20 7:25 AM


1

Konstitutionell rätt

8

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 8

04/01/20 7:25 AM


Kan du detta? 1. Förordningar är förtydliganden och mer detaljerade regler kring en lag. Förordningar utformas av regeringen.

3. Lagar och förordningar kallas tillsammans för författningar. 4. Rättsregler är lagar, förordningar, praxis, föreskrifter och förarbeten. 5. Normhierarkin ser ut så här: 1. Grundlagarna. 2. Riksdagsordningen. 3. Lagar. 4. Förordningar. 5. Föreskrifter. 6. Myndigheter, exempelvis Socialstyrelsen, kan utfärda föreskrifter.

Konstitutionell rätt

2. Rättsordningen är ett lands alla rättsregler, det vill säga ett system med lagar, förordningar, föreskrifter, rättspraxis och förarbeten. Dessa måste alla följa.

7. De svenska grundlagarna är:

• Regeringsformen. • Successionsordningen. • Tryckfrihetsförordningen. • Yttrandefrihetsgrundlagen. 8. Den lagstiftande makten (riksdagen), den verkställande makten (regeringen), och den dömande makten (domstolarna). 9. Ett representativt styrelseskick innebär att riksdagsmännen som sitter i riksdagen är valda representanter av folket, och att de ska representera folkets vilja. 10. Det är riksdagen som har den lagstiftande makten i Sverige. 11. Det är regeringen som har den verkställande makten i Sverige. 12. Det är domstolarna som har den dömande makten i Sverige. 13. Allmän och lika rösträtt innebär att en röst på ett parti är lika mycket värd oavsett vem som röstat, och att alla medborgare som är myndiga får rösta.

9

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 9

04/01/20 7:25 AM


14. Tre av de grundläggande fri- och rättigheterna är exempelvis:

• fri åsiktsbildning (RF 1 kap. 1 §), • allmän och lika rösträtt (RF 1 kap. 1 §) samt • yttrandefrihet och religionsfrihet (RF 2 kap. 1 §).

Konstitutionell rätt

15. Successionsordningen handlar om arvsrätten till Sveriges tron och innehåller regler om hur statschefen ska utses om nuvarande kung eller drottning inte kan fullgöra sina plikter eller om konungahuset utslocknar. 16. Likhetsprincipen innebär att alla ska behandlas lika inför lagen, oavsett exempelvis vilken nationalitet, inkomst, utbildning eller vilket kön en person har. 17. Offentlighetsprincipen innebär att en person har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. 18. I den offentliga rätten återfinns lagar som berör förhållanden mellan myndigheter och privatpersoner eller företag, till exempel brottsbalken eller skattelagstiftningen. 19. Konstitutionsutskottet (KU) granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Tänk till 1. Varför blir så många upprörda av grundlagsändringar? A-C. Egen lösning. Nedan följer några kommentarer till uppgifterna: A. En anledning kan vara att människor är oroliga för att de tror att deras grundläggande friheter kommer att inskränkas. B. Paraguays president vill förlänga sin makt. I Ecuador vill regeringen begränsa presidentens maktperiod. C. Om en regering kan ändra grundlagarna när som helst blir de inte betydelsefulla som skydd åt folket.

10

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 10

04/01/20 7:25 AM


2. Riksdagen stiftar lagar A-B. Egen lösning. Nedan följer några kommentarer till uppgifterna: A. Genom att den folkvalda församlingen får stifta lagar minskar risken för maktmissbruk.

Redogör och förklara 3. Rätt eller fel? A - Fel B - Rätt C - Fel

Konstitutionell rätt

B. Fördel: det går snabbare och mera effektivt. Nackdel: minskad demokrati.

D - Rätt E - Rätt F - Fel G - Rätt H - Fel I - Fel J - Fel K - Fel L - Rätt En kommentar till uppgiften: Vad gäller påstående “H” så gäller efterforskningsförbudet endast offentligt anställda chefer och om de gör detta under sin arbetstid. Privata arbetsgivare, och även privatpersoner, får nämligen göra den här typen av efterforskningar.

11

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 11

04/01/20 7:25 AM


Vad gäller påstående “J” så är det generellt sett så att en tvingande lag är en lag som alla måste följa, men lagen behöver inte följas om det är så att den är till fördel för exempelvis en konsument.

Konstitutionell rätt

4. Skillnaden mellan grundlagar och övriga lagar A. Skillnaden är att en grundlag kräver två beslut med ett ordinarie riksdagsval emellan för att kunna ändras. En vanlig lag kan stiftas eller upphävas av riksdagen. En grundlag däremot står över en vanlig lag och en lag får inte strida mot grundlagen. B. Viktiga skäl är att grundlagarna är viktiga för Sveriges demokrati och för landets styrelseskick. Grundlagarna beskriver de värderingar som Sverige bygger på och dess uppgift är att skapa stabilitet i det svenska samhället. Grundlagarna anger vilka fri- och rättigheter som den enskilda människan har och grundlagarna behöver ett extra skydd för att de inte ska kunna ändras av en tillfällig politisk opinion.

5. Regeringsformen reglerar Sveriges statsskick Egen lösning. Ett tänkbart svar är följande: Regeringsformen är kärnan i den svenska samhällsmodellen. Det är så vi vill att det svenska samhället ska fungera och stadgandet visar de värderingar som ska råda i Sverige. Grundlagen beskriver styrelseskicket och medborgarnas fri- och rättigheter. Reglerna om hur Sverige styrs återfinns i regeringsformen (RF) och är mycket viktiga. Dessa regler visar tydligt att det ska råda demokrati i Sverige och att det ska finnas en riksdag och en regering. Därmed skapar reglerna en stabilitet och trygghet. Därför har dessa grundläggande och viktiga regler ett extra starkt skydd (se RF 8 kap. 14 §).

12

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 12

04/01/20 7:25 AM


6. All makt utgår från folket! Egen lösning. Ett tänkbart svar är följande:

7. Normhierarkin A. Normhierarkin ser ut så här: 1. Grundlagar (enligt RF, 8 kap. 14 §). 2. Riksdagsordningen (enligt RF, 8 kap. 17 §). 3. Lagar (enligt RF, 4 kap. 7 §).

Konstitutionell rätt

Det svenska samhället är en demokrati. Demokrati betyder “folkstyre” eller “folkmakt”. I en demokrati har de som är medborgare eller bor i ett land möjligheten att vara med och påverka hur landet ska styras genom regelbundna val. Medborgarna väljer ledamöterna i riksdagen, som i sin tur stiftar alla lagar i Sverige.

4. Förordningar (enligt RF, 8 kap. 7 §). 5. Föreskrifter (enligt bemyndigande). B. Normhierarkin innebär att kommunalrådet inte får bryta mot författningar högre upp i normhierarkin. Kommuner kan utfärda föreskrifter men de måste följa gällande lagar, exempelvis socialtjänstlagen, och förordningar (enligt normhierarkin).

8. Regler som skapar ett rättssamhälle A. De regler som finns och som försäkrar att Sverige är och förblir en demokrati är grundlagarna. Främst regeringsformen, men även de övriga grundlagarna är viktiga. B. Riksdagen stiftar lagar (RF 4 §) och regeringen har den verkställande makten (RF 6 §). C. Kontrollmakten, som utgörs av Konstitutionsutskottet, Justitieombudsmannen, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Kontrollmakten

13

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 13

04/01/20 7:25 AM


lyder under riksdagen och säkerställer att styrningen av Sverige granskas, och vid behov, kritiseras.

9. Offentlighetsprincipen

Konstitutionell rätt

A. Rättigheten att medborgarna får ta del av allmänna handlingar hos myndigheter är en viktig del av offentlighetsprincipen som råder i det svenska samhället. Offentlighetsprincipen ger insyn i hur politiker, statliga myndigheter, landsting och kommuner sköter verksamheten. Dessa kan alltid granskas för att se om de följer lagar och förordningar i sin verksamhet enligt demokratiska principer. B. En offentlig handling definieras på följande sätt i TF 2 kap. 3 §: “…en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (Lag 2018:801).” C. Exempelvis för att skydda uppgifter om privatpersoners personliga förhållanden eller uppgifter om rikets säkerhet, som annars skulle kunna skada personer eller landet om de blir offentliga. Dessa undantag måste därför regleras i lag (TF 2 kap. 2 §).

10. Yttrandefrihetsgrundlagen Egen lösning. Ett tänkbart svar är följande: Yttrandefrihetsgrundlagens innehåll reglerar rätten som varje medborgare har att yttra sig i, och via, olika medier. Den gäller radio, tv och även webbplatser. Det var först på 1990-talet som webbanvändning började bli vanligt förekommande hos allmänheten då de tekniska möjligheterna inte fanns innan. Även tv och radio fick konkurrens i allt högre utsträckning och allt fler aktörer började sända radio och tv. Behovet av en ny grundlag blev på grund av detta allt större.

14

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 14

04/01/20 7:25 AM


11. Kontrollmaktens uppgift är att granska offentlig verksamhet A. Konstitutionsutskottet (KU) granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Exempelvis så granskade KU inrikesministerns hantering av krisen i Post- och Telestyrelsen.

C. Riksrevisionen (RR) granskar all statlig verksamhet och kontrollerar att statens resurser används på ett ändamålsenligt sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt. RR har exempelvis granskat Finansinspektionen efter vissa bankhärvor. D. Justitiekanslern (JK) kontrollerar att andra myndigheter följer Sveriges lagar och andra författningar. Exempelvis så granskar JK kommunernas rutiner för utelämnande av allmänna handlingar.

Konstitutionell rätt

B. Justitieombudsmannen (JO) granskar statliga och kommunala myndigheter samt tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa myndigheter, exempelvis Försäkringskassans långsamma handläggning av sjukpenningärenden.

Lös problem 12. De grundläggande fri- och rättigheterna A-B. Egen lösning. Nedan följer förslag till förklaringar: A. Exempelvis yttrandefriheten, en fri- och rättighet som ett demokratiskt land som Sverige bör slå vakt om och som bara bör begränsas i yttersta nödfall. Ytterligare exempel är religionsfriheten, som reglerar att staten inte kan begränsa religionstillhörighet och religionsutövning. Denna utövning är nämligen en viktig och meningsfull del av livet för många människor i Sverige. B. Exempelvis yttrandefriheten. Det finns en begränsning som gäller skyddet för den enskildes personliga integritet då yttrandefriheten inte får kränka människors privatliv. Det finns även regler i brottsbalken om brottet förtal som ska straffa den som gör sig skyldig till sådana kränkningar. En annan begränsning av yttrandefriheten är förbudet mot hets mot folkgrupp. 15

9789147130542_LIBERS RATTEN.indd 15

04/01/20 7:25 AM


Libers Rätten och samhället KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR Libers Rätten och samhället är ett läromedel som främst är avsedd för kursen Rätten och samhället på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Libers Rätten och samhället Kommentarer och lösningar innehåller lösningar Pihlsgård till samtliga uppgifter i Libers Rätten och samhället FaktaAnders och uppgifter, vilket inkluderar hänvisningar till relevant lagrum, lagtext samt utdragMartinsson ur rättsfall. Håkan Utöver detta återfinns utförliga kommentarer till många av uppgifterna, vilka Katarina Stjernfelt kan användas som bedömningsstöd. Följande komponenter ingår i serien Libers Rätten och samhället: - en kombinerad fakta- och uppgiftsbok, - kommentarer och lösningar, - en nedladdningsbar lärarhandledning samt - digitalt elevmaterial.

OM FÖRFATTARNA Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat M3000 Marknadsföring, Access Företagsekonomi 1 och 2 samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar både i privat och offentlig verksamhet. Håkan Martinsson, som är civilingenjör och ekonom i grunden, arbetar som lärare i bland annat juridik på Yrgo, Göteborgs stads yrkeshögskola. Håkan har skrivit flera läromedel för Liber, senast Logistik 2019. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik på ekonomiprogrammet och driver dessutom ett företag inom området familjerätt.

Best.nr 47-13054-2 Tryck.nr 47-13054-2

Profile for Smakprov Media AB

9789147130542  

9789147130542  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded