Page 1

SAMVERK AN I FÖRÄNDRING

Vad innebär egentligen samverkan mellan hem och förskola, och hur upplever föräldrar och personal att samverkan fungerar? Det är två viktiga frågor som författarna Anette Sandberg och Tuula Vuorinen besvarar i denna bok. De har intervjuat förskollärare och föräldrar om deras syn på samverkan och presenterar delar av dessa intervjuer i boken. Författarna diskuterar också begreppet samverkan och beskriver olika samverkansformer som förekommer inom förskolan. Innehållet i denna upplaga har reviderats i förhållande till nu gällande läroplan för förskolan (Skolverket 2018) avseende föräldrasamverkan. Boken har också kompletterats med ett innehåll relaterat till områdena mångfald, digitala medier och inskolning.

ANETTE SANDBERG är professor i pedagogik med inriktning mot förskolan. TUULA VUORINEN är universitetsadjunkt i pedagogik. Författarna har lång och gedigen erfarenhet av förskoleverksamhet. De är båda verksamma inom förskollärarutbildningen vid Mälardalens Högskola.

Best.nr 47-12651-4 Tryck.nr 47-12651-4

HEM OCH FÖRSKOLA SAMVERK AN I FÖRÄNDRING

ANETTE SANDBERG • TUULA VUORINEN | UPPL. 2

Boken riktar sig till blivande lärare och till personal som redan är verksam i förskolan. Tanken är att den ska inspirera till både reflektion och givande diskussioner inom lärarutbildningen samt till fruktbara möten mellan personal och föräldrar.

HEM OCH FÖRSKOLA SAMVERKAN I FÖRÄNDRING

HEM OCH FÖRSKOLA

ANETTE SANDBERG • TUULA VUORINEN

Upplaga

2


Hem och förskola – samverkan i förändring ISBN 978-91-47-12651-4 © 2007, 2020 Författarna och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Produktionsledare: Lars Wallin Andra upplagan 1 Sättning och repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se


Innehåll Förord...................................................................................................................... 5 Inledning............................................................................................................... 8

1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande?....................................................................... 12 Samverkan..........................................................................................................13 Samarbete...........................................................................................................18 Föräldramedverkan..........................................................................................23 Föräldrainflytande............................................................................................25 2. Olika motiv för samverkan.......................................................... 37 Barnets bästa......................................................................................................37 Inblick i barnets värld......................................................................................40 Stärkt föräldraskap...........................................................................................44 Högre kvalitet.....................................................................................................48 Trygghet och insyn..........................................................................................50 3. Samverkan i praktiken................................................................. 55 Introduktion och inskolning.........................................................................56 Vardagskontakten i tamburen vid hämtning och lämning...............59 Information genom bild och text...............................................................65 Digitala medier..................................................................................................68 Föräldrafika.........................................................................................................72 Föräldramöte......................................................................................................74 Föräldrasamtal...................................................................................................78 Introduktionssamtal........................................................................................78 Utvecklingssamtal............................................................................................80 Övergångs- och avslutningssamtal............................................................86 Föräldraforum....................................................................................................89 Utbudets betydelse för samverkan............................................................91


4. Förskolans roll och ansvar........................................................... 94 Relationen mellan hem och förskola.........................................................95 Samhällets tillit till föräldrarna ..................................................................101 5. Faktorer som försvårar eller underlättar samverkan........... 104 Gemensam referensram ..............................................................................105 Att möta mångfald ........................................................................................106 Samverkan utifrån ett klassperspektiv....................................................110 Kommunikation och social kompetens .................................................115 Yrkesrollsförankring och yrkeskompetens............................................121 Tid och kontinuitet.........................................................................................124 Medvetenhet, vilja och engagemang ....................................................125 Avslutande reflektioner ...............................................................................129 Referenser........................................................................................ 131 Register............................................................................................. 138


Förord Denna bok handlar om samverkan mellan förskola och hem såsom den upplevs av förskollärare och föräldrar. Den riktar sig till blivande förskollärare samt till personal som redan är verksam i förskolan. Boken är tänkt att inspirera till både reflektion och givande diskussioner inom lärarutbildningen samt till fruktbara möten mellan personal och föräldrar. Boken bygger i huvudsak på forskningsprojekt såsom ”Samverkan förskola och hem” och ”Lärarkompetens i förskolan”, där den senare också innefattar ett avhandlingsarbete med inriktning mot föräldrasamverkan. Det övergripande syftet med forskningsprojektet ”Samverkan förskola och hem” var att belysa hur förskollärare och föräldrar ser på de samverkansformer som praktiseras i förskolan. I denna bok refererar vi till »vår studie« och det är då detta forskningsprojekt som avses. Inom ramen för detta projekt intervjuades sammanlagt 26 förskollärare och 32 föräldrar kring deras upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan hem och förskola. Data samlades in både genom enskilda intervjuer och genom fokusgruppsintervjuer. De förskollärare och föräldrar som deltagit i vår studie har erfarenheter från flera olika förskoleenheter, de har också samlat dessa erfarenheter under olika tidsperioder. De flesta förskollärarna hade vid intervjutillfället lång erfarenhet av förskolläraryrket då de har arbetet inom förskolan i 20 år eller längre. Flera av föräldrarna hade också erfarenheter som sträckte sig över en längre tidsperiod eftersom barnen i familjen kommit glest. I en familj var till exempel det yngsta barnet tre år och det äldsta 21 år. Det betyder att flera deltagare, både föräldrar och förskolepersonal, har haft möjlighet att jämföra förskoleverksamhetens samverkansformer under olika tidsperioder. Föräldrarnas bakgrund varierade till viss del till exempel när det gäller ålder, familjeform samt antal barn i familjen. Den övervägande delen av deltagarna har dock en längre utbildning bakom sig.

5  


Förord

I det senare avhandlingsprojektet har 30 förskollärare och 10 föräldrar intervjuats kring deras syn på och erfarenheter av föräldrasamverkan i förskolan. Föräldrarna och förskollärare har, liksom de deltagare som medverkat i det tidigare nämnda projektet, erfarenheter från olika förskolekontexter som också sträcker sig över olika långa tidsperioder. Vid intervjutillfället var till exempel en förskollärare nästintill nyexaminerad medan en annan snart skulle gå i pension. När det gäller föräldrarna delade de upplevelsen av att vara föräldrar till förskolebarn men i övrigt såg deras familjeliv och yrkesliv väldigt olika ut. När det gäller bokens disposition innehåller den fem huvudkapitel. Det första kapitlet innefattar olika definitioner av begrepp kring samverkan. I det andra kapitlet belyses olika motiv som förskollärare och föräldrar har för samverkan. I det tredje kapitlet diskuteras relationen mellan förskola och hem. Ansvarsfördelning mellan hem och förskola diskuteras i det fjärde kapitlet. I det femte kapitlet identifieras möjligheter och hinder för samverkan. Till sist avslutar vi med våra reflektioner kring bokens innehåll. Varje kapitel innefattar även fallbeskrivningar och diskussionsfrågor som med fördel kan ligga till grund för vidare reflektioner och diskussioner, dels inom förskollärarutbildningen och dels inom förskoleverksamheten. Boken kan också fungera som underlag i diskussioner mellan personal och föräldrar. Innehållet i denna upplaga har reviderats i förhållande till de ändrade formuleringarna avseende föräldrasamverkan som återfinns i den nu gällande läroplanen för förskolan (Skolverket 2018). Innehållet har också utökats då framförallt samverkan relaterat till mångfald, digitala medier samt inskolning fått mer utrymme än tidigare. Vi som skrivit denna bok har främst tagit del av andras erfarenheter och upplevelser av samverkan men vi har också egna erfarenheter inom området. Vi har både arbetat i förskolan och följt våra

6 


Förord

egna barn genom förskoleverksamheten. Våra yrkeserfarenheter relaterat till förskolan sträcker sig från mitten av 1970-talet fram till idag då vi har arbetat såväl i förskolan som med förskollärarutbildningen. Våra erfarenheter som föräldrar med barn i förskoleåldern har vi fått under 1980- respektive 1990-talet, och de har en del likheter med de erfarenheter och upplevelser som deltagarna så frikostigt delat med sig av. Samtidigt ser vi att förutsättningar för samverkan mellan hem och förskola kan skilja sig åt både mellan olika tidsperioder och mellan olika förskoleenheter beroende på vilka förutsättningar som finns för samverkan och vilka utmaningar personal och föräldrars ställs inför. Vår förhoppning är att denna bok kan bidra till att stärka samverkan mellan hem och förskola och också bidra till verksamhetsutveckling inom området. Anette Sandberg & Tuula Vuorinen

7  


Inledning Under senare år har fokus på samverkan mellan hem och förskola ökat och dess positiva betydelse för barns utveckling lyfts fram i olika sammanhang. Samverkan mellan hem och förskola står dock inför nya utmaningar och möjligheter då samhällsutvecklingen reflekteras i relationen mellan föräldrar och förskolepersonal. Vi kommer i boken att använda oss av både begreppen föräldrar och vårdnadshavare. Det förstnämnda kan avse båda begreppen, medan begreppet vårdnadshavare används i de avsnitt där de juridiska aspekterna beskrivs. Att det är värdefullt med samverkan mellan hem och förskola är visserligen accepterat världen över men det är inte alltid lätt att främja och upprätthålla. I Sverige finns det dock idag en uttalad centralpolitisk ambition att stärka samverkan mellan hem och förskola. Denna ambition kommer bland annat till uttryck i regeringens intentioner som synliggörs i en regeringsproposition (Utbildnings- och kulturdepartementet 2004), Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (Skolverket 2005) samt i Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018). Vad som står i de politiska dokumenten och vad som praktiseras i förskolan överensstämmer dock inte alltid. Bridge (2001) har till exempel noterat att det finns ett glapp mellan vad som uttrycks i dokumenten och vad som händer i förskolan när det gäller samverkan mellan hem och förskola. Detta glapp kan bero på att det inte finns någon universell metod för samverkan som fungerar i alla sammanhang. Förskolepersonal får därför arbeta utefter sina egna erfarenheter och antaganden om vad som kan betraktas som kvalitet i det här sammanhanget. Det finns vidare en ambition att stärka samverkan mellan hem och förskola även hos lokala aktörer inom förskoleverksamheten då politiker, föräldrar, förskollärare, rektorer och avdelningschefer samt ledningen inom staben för barn- och ungdomsnämnden be-

8 


Inledning

tonar vikten av samverkan. Detta synliggjordes i en tidigare studie som genomfördes vid Mälardalens högskola (Sandberg & Vuorinen 2004). I denna studie, vars syfte var att etablera en forskningsplattform för förskolan, uttrycker politiker, delar av staben för barn- och ungdomsnämndens ledning samt föräldrar, explicit ett ökat samverkansbehov mellan hem och förskola. De är överens om att samverkan mellan föräldrar och personal är en del av det förebyggande arbetet kring barn som riskerar att utveckla olika svårigheter. De ser till exempel en tendens att olika problem tillåts accelerera både i förskolan och skolan utan föräldrarnas vetskap. Det innebär att föräldrarna inte får någon chans att hjälpa barnet med dessa problem. Detta är en stor nackdel eftersom föräldrarna är en av de viktigaste resurserna som barnet har tillgång till i sin närhet. Informanterna i studien menar att förskolan därmed i många fall kan frånta föräldrarna föräldraansvaret då de varken görs delaktiga eller informeras om barnets eventuella svårigheter i förskolan. Förskollärare och rektorer/avdelningschefer betonar i studien också behovet av samverkan mellan hem och förskola men ser mer till föräldrarnas behov av stöd och hjälp i föräldrarollen. Föräldern anses brista i sin roll inom ett flertal områden, framförallt när det gäller att sätta gränser för det egna barnets vilja. De menar att ansvarsfördelningen mellan förskola och hem måste tydliggöras eftersom man upplever att föräldrarna skjuter över ansvaret för barnets fostran till förskolan. Den bristande överensstämmelse som synliggörs mellan ovannämnda aktörers uppfattningar, då föräldrarna å ena sidan beskrivs som en, ofta outnyttjad, resurs och å andra sidan anses behöva stöd, väcker några viktiga frågor: • Hur fungerar till exempel de samverkansformer som finns idag och hur uppfattas de av förskollärare och föräldrar? • Vilket är syftet med de olika samverkansformerna?

9  


Inledning

Detta är frågor som vi svarar på i denna bok. I samband med dessa frågor är det viktigt att klargöra föräldrarnas och förskollärarnas roll i barnets utveckling och lärande. Ansvarsfördelningen mellan hem och förskola är tämligen klar i förskolans styrdokument, men i annan litteratur och inte minst i praktiken kan ansvarsfördelningen vara mer otydlig. Hougaard skriver om vikten av ett samarbete »fostrare emellan« och refererar till förskollärarna som »de professionella fostrarna« (Hougaard 2004, s. 144). Förskolepersonalens fostrande roll synliggörs även av Gars (2002), då hon ser att dagens föräldrar har fått »medfostrare« till sina barn. Föräldraskapet och barndomen har blivit offentlig och institutionaliserad och betraktas således inte längre som en privatsak. Hon uttrycker det som att föräldrar och förskolepersonal numera har »delad vårdnad« om barnen. En annan aspekt som är viktig att uppmärksamma i samband med frågorna kring samverkan är de olika förändringar som sker i samhället. Hem och förskola samverkar i ett sammanhang där inte endast villkoren i arbetslivet kommit att förändras utan även familjernas sammansättning. I ett samhälle där serviceinrättningarna har öppet dygnet runt ställs nya krav på medarbetarnas tillgänglighet och detta speglas även i synen på förskolans roll. Ändrade familjemönster med till exempel delat föräldraskap, styvföräldraskap och partnerskap utmanar vidare vårt sätt att se på »familjen« som en enhet av mamma, pappa och barn. Den vidgade etniska mångfalden och den sociala segregationen i samhället ger också andra förutsättningar för samverkan då de föreställningar som finns kring samverkan kan variera inom samhället. En annan faktor som påverkar samverkan är den höjda utbildningsnivån i samhället som bidrar till att antalet föräldrar med lång utbildning ökar och välutbildade föräldrar tenderar att vara en grupp som ställer nya, och ofta höjda, krav på förskoleverksamheten. Behovet av samverkan mellan hem och förskola lyfts inte endast fram ur ett individperspektiv, då samverkan anses gynna det

10  


Inledning

förebyggande arbetet kring enskilda barn, utan även utifrån ett samhällsperspektiv då samverkan även antas gynna implementeringen av olika samhällsmål. Jämställdhetsarbetet anses till exempel gynnas av samverkan mellan hem och förskola. Denna aspekt lyfts fram i ett delbetänkande (SOU 2006:75) av Delegationen för jämställdhet i förskolan då de betonar att föräldrarnas förståelse och acceptans har betydelse för jämställdhetsarbetets framgång. Familjen har en särskild betydelse när det gäller barnets identitetsutveckling samt dess syn på människan och omvärlden, och därför är det särskilt betydelsefullt att även föräldrarna involveras i jämställdhetsarbetet. Även om det finns studier och diskussioner om samverkan mellan hem och förskola så har det inte rönt lika stort intresse som samverkan mellan hem och skola. Detta förhållande speglas i den litteratur som finns inom området då den främst synliggör och problematiserar det senare. Den sneda intressefördelningen kan bero på att samverkan mellan hem och förskola tas för självklar då föräldrar och personal i förskolan trots allt träffas varje dag i samband med barnets hämtning och lämning. I skolan präglas i regel samverkan av att det dagliga mötet mellan förälder och lärare uteblir. Föräldern till ett skolbarn blir fysiskt mer frånvarande, dels för att barnet blir mer självständigt med åren och därmed inte alltid vill eller behöver lämnas respektive hämtas i skolan, och dels för att barnet ofta deltar i fritidshemsverksamheten och det innebär att föräldern istället möter fritidshemspersonalen. Vår uppfattning är att samverkan generellt bidrar positivt till barns lärande och utveckling. Det råder dock inte något större tvivel om att behovet av och förutsättningarna för samverkan med tiden har kommit att förändras och det är i detta som vi nu tar vår utgångspunkt.

11  


1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande? Samverkan ska ju vara att barnet är i centrum, det är ju vårt uppdrag också, att vi ska göra det bästa. (Förskollärare)

I detta kapitel belyser vi begreppen samverkan, samarbete, föräldramedverkan och föräldrainflytande. Vi presenterar olika definitioner av begreppen samverkan och samarbete och lyfter fram olika frågeställningar kring dessa begrepp. Vi ställer oss vidare frågorna: • Vad innebär begreppen föräldramedverkan och föräldrainflytande? • Föräldrainflytande – betyder det att föräldrarna får bestämma? • Hur mycket föräldrainflytande ska och kan föräldrar ha i förskolan? • Är det rimligt att föräldrarna har inflytande över en verksamhet där personalen är utbildad för att ta ansvar för och utveckla densamma?

12  


1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande?

Samverkan Förskolan har av tradition betonat att det är viktigt att samverka med föräldrarna för barnets bästa. Detta synliggörs också i ovanstående citat där en av förskollärarna i vår studie beskriver syftet med samverkan. Vad innefattar då begreppet samverkan? Skolverket (1998) gav i samband med läroplan för förskolans införande en övergripande definition av begreppet samverkan då det innefattar »all kontakt mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten« (s. 57). Begreppet samverkan har dock haft olika betydelser under förskoleverksamhetens utveckling beroende på tidsandan och det politiska klimatet. I den tidiga förskoleverksamheten innebar samverkan till exempel att mödrarna fick råd och stöd av personalen när det gällde barnuppfostran (Ivarson Jansson 2001). Samverkan var, sett utifrån dagens perspektiv, en tämligen ensidig procedur och även föräldrarna var föremål för fostran då samhällsmoralen skulle höjas. Samverkan har, åtminstone retoriskt, blivit mer ömsesidig över tid men än idag synliggörs ett bristperspektiv då föräldrar tillskrivs olika behov relaterat till mer övergripande politiska mål. Markström (2013) illustrerar hur den svenska välfärdsmodellen har innefattat, och innefattar än idag, ett socialt projekt där att stödja och utbilda föräldrar ingår. Tallberg-Broman (2009) visar till exempel hur föräldrasamverkan kommit att motiveras utifrån dels en demokratiaspekt och dels som ett medel för att stärka barns senare skolprestationer. Föräldrars delaktighet och inflytande har också kommit att betonas över tid samtidigt som nya metoder för samverkan har utvecklats och formaliserats. Markström (2013) visar vidare hur föräldrars ökade insyn och inflytande innebär att förskolans normer i högre grad överförs till hemmen genom att

13  


1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande?

också föräldrarna ”pedagogiseras” i den mening att förskolepersonalen styr förälderns blick när de betraktar sitt barn. De samverkansformer som praktiserats har också haft olika innehåll och utformning. En förskollärare i vår studie minns sin tid som förälder på 1970-talet: Jag vet på 1970-talet höll man på med sådana här käcka saker, man skulle leka lekar tillsammans [skratt], man ville nästan inte komma dit.

Av citatet kan man utläsa att även om förskolan alltid haft höga ambitioner avseende samverkan så har det inte alltid fallit väl ut. Ovanstående citat är ett uttalande av en förälder som är förskollärare till yrket och då kan man ju fundera över vad andra föräldrar, som inte var så insatta i den pedagogiska verksamheten, ansåg om de mer lättsamma samverkansformerna på 1970-talet? Idag har de mer lättsamma formerna delvis ersatts av mer formella former för samverkan då till exempel föräldraforum har införts i förskolan. Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) betonar att förskolans arbete ska genomsyras av ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Det ingår därmed vidare i förskolans uppdrag att tydliggöra förskolans mål för föräldrarna då det är en förutsättning för deras inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. När det gäller samverkan finns det vidare en utformad hierarki av olika samverkansnivåer. Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon (1987) beskrev på 1980-talet en klassisk modell för föräldrars engagemang i förskolan. De kategoriserade föräldrars engagemang utifrån (a) ingen samverkan, (b) stöd, vilket kan innebära att föräldrar till exempel är aktiva i förskolans underhåll och skötsel, (c) medhjälpare, det vill säga att föräldrarna är behjälpliga vid olika sammankomster, (d) kompanjonskap, vilket innebär att föräldrarna arbetar tillsammans med personalen, (e) kontroll, som innebär att föräldrarna har en beslutsfattande roll, till exempel vid val av personal och barn och ekonomiska tillgångar.

14  


1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande?

Kontroll Kompanjonskap Medhjälpare Stöd Ingen samverkan Modell för föräldrars engagemang i förskolan, här återgiven som en trappa (Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon 1987, egen bearbetning).

Föräldraengagemanget som fångas genom ovanstående modell kan knytas till olika förskoleformer då föräldrar kan få olika roller beroende på verksamhetsform. De sistnämnda nivåerna synliggörs till exempel inte inom kommunala verksamheter men är vanliga inom fristående förskolor, exempelvis föräldrakooperativ. Föräldrar kan också inneha och tilldelas olika roller. De kan kategoriseras som (a) konsumenter med möjlighet att välja skola, (b) partners som axlar föräldrasysslorna och ser till att barnen till exempel är rätt klädda och utvilade, (c) medhjälpare och problemlösare som stöttar barnet i olika situationer, (d) publik som uppmärksammar aktiviteterna i skolan och ser dem som viktiga, (e) hjälplärare som bistår personalen i verksamheten och (e) beslutsfattare som är med i beslutande organ. Dessa återfann Flising, Fredriksson och Lund (1996) i grundskolan men de kan lätt appliceras även på förskolans område. De föräldraroller som personal tenderar att ha lättast för att acceptera är oftast den mer traditionella rollen då föräldern till exempel hjälper till vid utflykter. Föräldrar är dock mer öppna för att ikläda sig även andra roller än den traditionella. Waggoner och Griffith (1998) och Tveit (2009) visar hur forskning har kommit att innefatta två olika diskurser, traditionell och kritisk, som också kommer till uttryck i rollfördelningen mellan

15  


1. Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande?

personal och föräldrar. I en traditionell diskurs centreras föräldrasamverkan till förskolans förväntningar på föräldrarna då föräldrarna ”ska med på tåget”. Den fråga som centreras är hur föräldrasamverkan ska utvecklas och stärkas då samverkans positiva betydelse för barns utveckling och lärande tas för given. I en kritisk diskurs adresseras den ideologiska grunden för samverkan och de asymmetriska maktrelationerna mellan föräldrar och personal, men också inom gruppen föräldrar. Relationen mellan förskola och hem ses som en social konstruktion som är föränderlig. Lunneblad (2013) illustrerar i sin studie om nyanlända familjer i förskolan hur förskollärare kan välja att organisera sina frukostrutiner på olika sätt beroende på vilka behov de ser som överordnade. De situationer han ger exempel på kan knytas till en kritisk respektive traditionell diskurs. I en situation, som kan knytas till den förstnämnda, försöker personalen organisera frukostsituationen utifrån familjens behov. Personalen ser att föräldrar har svårt att passa frukosttiden då frukosten är förlagd på en tid som kolliderar med familjens omsorgsbehov och morgonrutiner. Personalen har identifierat att familjerna behöver en viss flexibilitet gällande frukosttiden och inför därför drop-in-frukost. I en annan situation, som kan knytas till en traditionell diskurs, bibehålls frukostrutinen med argumentet att föräldrarna behöver lära sig att anpassa sig till förskolans rutiner. Ståhle (2000) och Reuterstrand (2003) menar att kännetecknande för samverkan mellan hem och förskola är att föräldern främst verkar utifrån det egna barnets behov och intressen. När det egna barnet hamnar i periferin brukar intresset för samverkan svalna, till exempel när det gäller övergripande förskolefrågor. Föräldrar vill alltså oftast samverka kring det egna barnet och förväntar sig att personalen i möjligaste mån tillgodoser barnets individuella behov. Föräldrarna söker också bekräftelse på att personalen har sett deras barn under dagen genom att ställa frågor om det egna barnets vistelse.

16  


Register A anmälningsplikt 51 ansvarsfördelning 6, 9, 10, 64, 94, 102, 103 arbetsliv 10, 28 avslutningssamtal 86 B bildspråk 67, 68 brukarinflytande 29 D delaktighet 13 digitala incheckningssystem 68 digitala medier 6, 68, 90 digital kompetens 68 dokumentation 68–70 drop-in 16, 55, 72, 73, 93 E empati 84, 118 ensamstående 76, 109, 116, 118 F familjemönster 10, 28 film 67 flerbarnsföräldrar 46 fotodokumentation 69 fotografi 67, 68 fritidshem 11, 19, 64, 65, 86

138  


Register

förhållningssätt 84, 97–100 förskoleklass 19, 53, 71, 86–­­88 förstagångsföräldrar 60, 75, 76, 96 föräldraansvar 9, 32, 94, 101 föräldraauktoritet 101, 102 föräldrafika 72–74, 92, 93 föräldraforum 89, 90 föräldrainflytande 12, 18, 25–28, 30, 96 föräldramedverkan 12, 13, 23 föräldramöte 13, 55, 73–77, 93, 127 föräldraråd 55, 89, 90 föräldrarådsrepresentanter 90 föräldrasamtal 13, 55, 78, 86, 93, 123 föräldrastyrelser 89 G gemensam vårdnad 85 gruppinskolning 56 gränssättning 39, 62, 101 H handlingsstrategier 29, 46 I individuellt inflytande 25 inflytande 30, 34, 102, 108, 130 inflytanderåd 26, 27 informellt inflytande 20, 33 inskolning 6, 56, 58, 59, 69, 102 inskolningsmetod 56, 59, 79 inskolningsmodell 57, 59 inskolningsperiod 127 insyn 13, 27, 29, 32, 34, 50, 57, 65, 121 integritet 40, 69, 70 introduktionssamtal 56, 79, 80

139  


Register

K klass 110, 111 kollektivt inflytande 25 kommunikationsform 67 kompanjonskap 15 kompetens 84, 104, 118, 120, 130 –didaktisk 121 –interaktiv 121 –kommunikativ 116 –relationell 121 –social 116–119 –transformativ 121 kontroll 14, 15 kulturell mångfald 91 kulturskillnader 108, 124 L livsvillkor 105, 113 lärplattform 63, 68 M medbestämmande 30, 35 medhjälpare 15 medverkan –förälders 49 månadsbrev 63, 92 N normsystem 17, 18, 91 nyanlända 16, 108 nätverk 75 P pedagogisk inriktning 29, 30 personalbemanning 21 personalomsättning 124

140  


Register

R rapporteringstavla 40 referensram 105, 106, 118 regelsystem 38, 103 rollfördelning 15, 19 S samtal –inskolningssamtal 78 –introduktionssamtal 78 –invänjningssamtal 78 –utvecklingssamtal 78 –övergångssamtal 78 samvaro 72, 75, 76, 92 samvaroformer 73 samverkansformer 5, 9, 14, 18, 55, 63, 65, 72, 89, 91–93, 130 –informella 55 samverkanskultur 91 samverkansnivåer 14 sekretess 51, 88 skriftspråk 67, 68 sociala medier 69 social kompetens 115 socialt nätverk 44, 47, 73, 76 stöd 15 T tamburkontakt 55, 59 temakvällar 45, 75 tillit 32, 33, 50, 51, 60, 71, 94, 98, 99, 101, 115, 124, 129 tillitsfull 104 U upptagningsområde 127 utbildningssystemet 95, 108, 111 utvecklingssamtal 38, 55, 80–86, 93, 108, 126

141  


Register

V veckoblad 63 verksamhetsförändringar 32, 49 vetorätt 89 värdegrund 105, 108 Y yrkeskompetens 121 yrkesrelation 122 yrkesroll 121, 122, 130 Ö övergångssamtal 87, 88

142  


SAMVERK AN I FÖRÄNDRING

Vad innebär egentligen samverkan mellan hem och förskola, och hur upplever föräldrar och personal att samverkan fungerar? Det är två viktiga frågor som författarna Anette Sandberg och Tuula Vuorinen besvarar i denna bok. De har intervjuat förskollärare och föräldrar om deras syn på samverkan och presenterar delar av dessa intervjuer i boken. Författarna diskuterar också begreppet samverkan och beskriver olika samverkansformer som förekommer inom förskolan. Innehållet i denna upplaga har reviderats i förhållande till nu gällande läroplan för förskolan (Skolverket 2018) avseende föräldrasamverkan. Boken har också kompletterats med ett innehåll relaterat till områdena mångfald, digitala medier och inskolning.

ANETTE SANDBERG är professor i pedagogik med inriktning mot förskolan. TUULA VUORINEN är universitetsadjunkt i pedagogik. Författarna har lång och gedigen erfarenhet av förskoleverksamhet. De är båda verksamma inom förskollärarutbildningen vid Mälardalens Högskola.

Best.nr 47-12651-4 Tryck.nr 47-12651-4

HEM OCH FÖRSKOLA SAMVERK AN I FÖRÄNDRING

ANETTE SANDBERG • TUULA VUORINEN | UPPL. 2

Boken riktar sig till blivande lärare och till personal som redan är verksam i förskolan. Tanken är att den ska inspirera till både reflektion och givande diskussioner inom lärarutbildningen samt till fruktbara möten mellan personal och föräldrar.

HEM OCH FÖRSKOLA SAMVERKAN I FÖRÄNDRING

HEM OCH FÖRSKOLA

ANETTE SANDBERG • TUULA VUORINEN

Upplaga

2

Profile for Smakprov Media AB

9789147126514  

9789147126514  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded