Page 1

Andra aktuella titlar i serien är:

Genus Samtal

Jonas Lindström

Karin Aronsson

BeGreppbart

Religion: Göran Larsson & Simon Sorgenfrei

Genus

Innovation: Alf Rehn Våld: David Wästerfors Digitalisering: Mathias Cöster & Alf Westelius

Mia Eriksson & Lucas Gottzén

Klass: Magnus Hörnqvist Beslut: Karin Brunsson & Nils Brunsson Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Erkännande: Carl-Göran Heidegren

”Det är en bok som fyller ett tomrum för såväl studenter som andra som söker kunskap om genusbegreppet och om betydelsen av att förstå världen utifrån ett genusperspektiv.” Terese Anving, fil.dr i sociologi och biträdande lektor i genusvetenskap, Lunds universitet

Kommunikation: André Jansson BeGreppbart

Foto: Niklas Björling

08899-7 Genus_omslag.indd 1

Ulf Mellström, professor i genusvetenskap och sociologi, Karlstads universitet

BeGreppbart

Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Han är författare till Av det känsligare slaget. Män och våld mot kvinnor (2019), och har bland annat redigerat antologin Routledge international handbook of masculinity studies (2020, med Ulf Mellström och Tamara Shefer).

”Eriksson och Gottzén lyckas i denna behändiga bok sammanfatta både historia och samtid i genusforskningen. På ett insiktsfullt sätt och med ett lättfattligt språk presenterar författarna genusbegreppets teoretiska vindlingar och utveckling.”

Mia Eriksson & Lucas Gottzén

Mia Eriksson är fil.dr i genusvetenskap. Hon disputerade 2016 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism. Hon arbetar som lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Segregation BeGreppBart

Genus

Genus är både ett komplext och omdebatterat begrepp. Denna bok belyser begreppets framväxt och etablering, men också den kritik som riktats mot det. Boken lyfter centrala teorier kring kön och genus, diskuterar samspelet mellan biologi och kultur samt hur begreppet förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet.

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Kultur: Johan Fornäs Makt: Mats Börjesson & Alf Rehn

Best.nr 47-08899-7 Tryck.nr 47-08899-7

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

2020-04-03 09:23


Genus ISBN 978-91-47-08899-7 © 2020 Mia Eriksson, Lucas Gottzén och Liber AB

Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Lisa Grafström Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: People Printing, Kina 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se


BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi, Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Förläggare Liber Helena Ekholm helena.ekholm@liber.se


Innehåll Tänk dig …

6

DEL I. FRÅN KÖN TILL GENUS OCH TILLBAKA Kap 1. Från kön till genus

10

Könsrollsteori 10 Patriarkat 14 Genusbegreppet växer fram 19 Genusroller, genusidentitet och intersexuella 20 Feminister börjar använda genusbegreppet 22 Kön/genussystem 26 Genus i Sverige 28 Tre genusteorier 30 Avslutning 40 Kap 2. Från genus till kön

42

Feministisk fenomenologi 43 Poststrukturalism 48 Feministisk poststrukturalism 51 Könsskillnadsteori 59 Antirasistisk feminism 62 Intersektionalitet 69 Avslutning 74

9


DEL II. KÖN, KROPP OCH BIOLOGI Kap 3. Bortom natur och kultur

75 76

Djurs och människors sexuella beteenden 78 Kön, genus eller kön/genus? 82 Neurofeminism 88 Avslutning 91 Kap 4. Könsöverskridandets utmaningar

94

Trans som hot mot kvinnokampen 95 Könsmakt eller könsneutralitet? 98 Trans som könsomstörtande? 101 Den nya könstaxonomin 107 Avslutning 110 Tänk dig …

112

Referenser 115 Register 127

5


Tänk dig … Tänk dig att du är på ett bibliotek eller en flygplats och behöver gå på toaletten. Vid toaletterna möts du av två skyltar och ett val: att gå på damernas eller herrarnas. Vad väljer du? Kanske går du in genom den ena dörren utan att reflektera över det, det är bara en gammal vana och vid trängande behov så går du dit du alltid gått. Kanske är du kvinna och går in på damernas, men så kommer en man in. Får detta dig att känna dig obekväm? Eller så har du tilldelats könet ”man” vid födseln men genomgår könsbekräftande behandling och går därför in på damernas. Är du rädd för att de andra kvinnorna ska titta konstigt på dig? Kanske upplever du att du inte passar in på vare sig ”damernas” eller ”herrarnas”. Vilken toalett ska du då gå på? Det finns något ironiskt med könsuppdelade toaletter. Könssegregering differentierar mellan män och kvinnor – trots att vårt avskräde och dess hantering i princip är lika för båda kön. Hemma förväntas alla använda samma toalett, men i det offentliga byggs könsspecifika urinoarer för män och skilda rum för män och kvinnor. Att könsorganen har något olika funktion kan delvis förklara de könssegregerade toaletterna, men det finns inget i dessa funktioner som i sig kräver skilda badrum. Ett argument för skilda offentliga toaletter, som inte explicit handlar om könsorganens olika utformning, kan vara att kvinnor skulle känna sig otrygga av att behöva dela detta utrymme med män. På många platser omgärdas inte toaletten av ett helt inneslutande rum utan av ett bås som man kan se in under och över. Män som så önskar skulle därmed kunna tjuvkika på kissande kvinnor. När Ribersborgs kallbadhus i Malmö införde könsneutrala baddagar, då besökarna fick byta om i valfritt omklädningsrum oavsett kön, var det flera kvinnor som påtalade just denna otrygghet. Medan intentionen var att tillgäng6

TÄ N K D I G …


liggöra badhuset för icke-binära och queera personer (dvs. individer som inte nödvändigtvis kan eller vill kategoriseras som man eller kvinna), menade kvinnorna att män tog chansen att byta om i damernas omklädningsrum enbart för att kunna titta på nakna kvinnokroppar (Bengtsson m.fl. 2018; Larsson 2018). Denna otrygghet är, för de som upplever den, utan tvekan reell. Den kan till och med sägas vara en del av den levda erfarenheten av att vara kvinna. Vissa skulle kanske hävda att den är biologiskt betingad: att män av naturen är sexuella rovdjur och kvinnor passiva offer. Eller att kvinnor av naturen är mer känsliga och därmed mer rädda och oroliga. Vissa skulle kanske hävda att eftersom det är naturligt går det inte att göra något åt, och det är därför bäst att fortsätta med separata toaletter och omklädningsrum. Samma personer kanske skulle säga att kvinnor behöver lära sig att inte utsätta sig för onödig fara, eftersom mäns skrikande, bråkande, tittande och tafsande är något kvinnor måste lära sig leva med. Vissa skulle till och med hävda att det sistnämnda ingår i flörtande och det sexuella spelet. Men är det verkligen så enkelt? Med hjälp av begreppet genus har feministiska forskare och aktivister under senare delen av 1900-talet på olika sätt problematiserat idén om kön, könsidentitet och könsspecifikt beteende som naturligt. Med hjälp av genusbegreppet har de sökt visa på hur beteenden och egenskaper som beskrivs som manliga eller kvinnliga i själva verket är socialt konstruerade – en effekt av språk, kultur och samhällen snarare än av inneboende biologiska faktorer. Genusbegreppet har gjort det möjligt att hävda att ojämställdhet mellan män och kvinnor, uteslutandet av kvinnor från universitet och politik, avfärdandet av män som omhändertagande pappor och så vidare inte alls bygger på biologiska skillnader mellan könen, utan på en social ordning där de ses som väsensskilda och där manliga egenskaper värderas högre än kvinnliga. Enligt detta synsätt föds vi inte som män eller kvinnor utan vi lär oss att bli män och kvinnor genom att socialiseras in i olika genus. Eftersom en sådan ordning inte är naturlig är den möjlig att förändra. Få skulle i dag TÄ N K D I G …

7


hävda att kvinnor inte hör hemma i politiken eller att män inte bör ta ut någon föräldraledighet. Så vad är egentligen genus för begrepp? Var kommer det ifrån, hur har det använts och utvecklats sedan det etablerades i mitten av 1900-talet? Vilken kritik har det fått utstå? Hur förhåller det sig till det biologiska könet? Och är det fortfarande användbart eller ens önskvärt? Detta är några av de frågor som vi tar oss an i den här boken. Det finns många perspektiv på kön och genus, och genusforskningen är omfattande. Därför är det omöjligt att i en bok som denna beröra allt. Fokus ligger framför allt på hur genusbegreppet utvecklats och hur det har använts och debatterats. Del 1 behandlar utvecklingen och etableringen av genus som ett feministiskt begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv i framför allt västerländsk forskning. I den här delen diskuterar vi också den kritik som lyfts mot begreppet och hur det förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet. Del 2 består av två kapitel som på olika sätt närmar sig den könade kroppen: kapitel 3 diskuterar neurovetenskaplig och biologisk forskning om kön och genus och kapitel 4 handlar om uppluckringen av ett binärt system där människan måste vara antingen man eller kvinna. Samtiden har förhoppningsvis gjort det något lättare att leva som transperson och icke-binär. Frågan är vad framtiden kommer att erbjuda. I bokens avslutning funderar vi över genusbegreppets – och de offentliga toaletternas – framtid.

Tack Vi vill tacka Terese Anving, Jenny Björklund, Tali da Silva, Ulf Mellström och Anna-Maria Sarstrand Marekovic för grundliga läsningar och givande kommentarer under arbetets gång. Stort tack också till seriens redaktörer Mats Börjesson och Alf Rehn, förläggaren Helena Ekholm och redaktören Lisa Grafström för kommentarer och stöd i arbetet med boken.

8

TÄ N K D I G …


DEL I.

FRÅN KÖN TILL GENUS OCH TILLBAKA


Kapitel 1.

Från kön till genus

Berättelsen om genus skulle kunna börja på många olika platser och i olika tider. Vi skulle exempelvis kunna börja i Wien runt förra sekelskiftet hos psykoanalysens grundare, Sigmund Freud, när han skrev om hur pojkar och flickor utvecklas olika i relation till sina föräldrar. Eller i Paris efter andra världskriget, då filosofen Simone de Beauvoir i Det andra könet beskriver hur att vara kvinna inte är något naturgivet utan, som hon uttryckte det: ”man föds inte till kvinna, man blir det” (1949/2012, s. 325). Vi skulle också kunna börja hos den amerikanske psykiatrikern John Money vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore som i mitten av 1950-talet myntar begreppet gender, det som senare blir svenskans genus. Vi vill börja denna berättelse samma år och på en plats inte alltför långt därifrån, då den inflytelserike Harvardsociologen Talcott Parsons publicerade en bok om socialisation i familjen där han tillsammans med kollegan Robert Bales menade att män och kvinnor har olika könsroller.

Könsrollsteori Rollbegreppet lanserades först inom antropologin, och har sedan efterkrigstiden använts i en rad olika samhällsteorier. Roll är en metafor hämtad ur teaterns värld. Idén är att vi är skådespelare som iklär oss olika roller och framträder i dessa för världen. Liksom skådespelarna så har vi viss frihet att tolka och iscensätta våra roller, men vi måste samtidigt följa det skrivna manuset för att uppfylla den förväntade rollen. Överfört till kön ses roller som de kulturella förväntningar som ställs på hur män och kvinnor bör vara. 10

DEL I. FRÅN KÖN TILL GENUS OCH TILLBAKA


Parsons teori om könsroller måste förstås i ljuset av hans större teoribygge där han försökte förklara stabilitet i det moderna västerländska samhället. Om vi nu är fria individer som kan agera som vi vill, hur kommer det sig att det inte blir kaos och anarki? Hur kommer det sig att samhället håller ihop och inte fullständigt förändras från generation till generation? Parsons svar på detta var att samhället består av olika system och subsystem. Varje del i samhället har sin bestämda funktion i helheten och har sin särskilda uppgift, dynamik och logik, där individer ges olika funktioner och roller, som på så sätt stabiliserar systemet. Könsrollerna utgörs alltså hos Parsons av de positioner män och kvinnor tilldelas i ett system, i synnerhet i familjen. Enligt Parsons (1955/1968) finns det en grad av specialisering i alla subsystem i samhället, så också i familjen. Män och kvinnor har olika men komplementära uppgifter och roller. Att vara pappa innebär att tillsammans med mamman socialisera barnen, att lära dem sociala normer och värderingar. Men pappan har inte samma självklara nära relation till barnet som mamman har, eftersom kvinnan genom graviditet och amning får en speciell relation till barnet, enligt Parsons. Arbetsfördelningen i familjesystemet innebär att pappans främsta uppgift är att arbeta som familjeförsörjare utanför hemmet. Den strikta uppdelningen mellan kvinnlig och manlig könsroll, menade Parsons, var familjens sätt att anpassa sig till den strukturella konflikten mellan arbete och familjeliv i det moderna samhället. När män arbetar och kvinnor tar hand om barn, är familjen flexibel och anpassningsbar till arbetsmarknaden samtidigt som det skapar stabilitet för individen. Om familjen måste flytta för att få arbete kan det fortsätta vara en relativt trygg miljö om en av föräldrarna är hemma med barnen, medan den andre förvärvsarbetar. Även om Parsons (1947/1954) mest såg detta som en god och funktionell anpassning till det moderna samhället påpekade han samtidigt att mäns arbete utanför hemmet kan innebära KÖNSROLLSTEORI

11


problem, framför allt för pojkar. Medan flickor har modern som kvinnlig förebild och kan lära sig hushållsarbete från henne, saknar pojkar naturliga manliga förebilder eftersom pappan till stor del är frånvarande och att hans arbetsuppgifter ofta är abstrakta och svåra att förstå. Detta kan leda till att pojken kompenserar genom att försöka distansera sig från modern och det feminina generellt. När behovet att uppvisa manlighet blir för starkt kan det leda till destruktivt beteende, aggressivitet och våld, enligt Parsons.

Kritisk könsrollsteori I Skandinavien tog könsrollsteorin en kritisk vändning och kopplades till idéer om kvinnors frigörelse från kvinnorollens förväntningar. Begreppet slog igenom på bred front i samband med den norsk-svenska antologin Kvinnors liv och arbete (Dahlström 1962) i början av 1960-talet. Den stora skillnaden gentemot Parsons var att de snarare såg könsrollen som problematisk än funktionell (Dahlström 1962; Holter 1973; Liljeström 1968). Den norska sociologen Harriet Holter (1973) menade exempelvis att könsrollernas specialisering också innebär hierarkier mellan könen. Ju större skillnader mellan mäns och kvinnors roller i ett samhälle, ”desto större är skillnaden i makt och prestige” (s. 42). Genom ansvaret för familjens ”yttre” roll får män mer makt och ekonomiska möjligheter som inte är kvinnor förunnade. Men könsrollen var inte bara till männens fördel, utan mansrollen ansågs också ha negativa konsekvenser. I ett tal utgick den dåvarande socialdemokratiske statsministern Olof Palme från detta perspektiv på könsroll, som beskrevs som en ”uniform, vilket undertrycker barnets individualitet” och tvingar in det i förväntade könsmönster. Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har nackdelar … den sociala pressen på mannen att hävda sig själv, på att slå sig fram i livet, att vara aggressiv, och att inte visa några

12

DEL I. FRÅN KÖN TILL GENUS OCH TILLBAKA


känslor, leder till kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. Sociologer anser att man inte bör tala om ”problemet med kvinnorollen” utan om ”könsrollsproblemet”, för att betona att problemet också rör den traditionella manliga rollen. (Palme 1970/2001, s. 104–105)

I denna version framställs kvinnorollen som förtryckande och mansrollen som destruktiv. Mäns överrepresentation vad gäller missbruk, självmord och förtida dödlighet beskrivs som ett resultat av de destruktiva förväntningar som ställs på att vara man. Även mäns kriminalitet och pojkars bristande sociala anpassning kopplas till mansrollen. Könsrollerna blir negativa eftersom de låser in män och kvinnor i stereotyper och tvingar dem att agera efter samhällets konventioner. Till skillnad från Parsons, som såg könsrollerna som relativt fasta och bestående, hävdade de kritiska könsrollsforskarna att det inte fanns ett sätt att agera som man eller kvinna, utan att människor kan ha olika roller i olika kulturer, sammanhang och vid olika tidpunkter i livet. De traditionella könsrollerna kan därmed förändras till moderna, positiva roller. Genom att skrapa på ytan skulle alltså denna påklistrade mask kunna tas bort och en mänskligare varelse träda fram.

Kritik av könsrollsteori Trots dessa omdefinieringar blev feministiska forskare allt mer frustrerade över könsrollsteorins svagheter. En del menade att idén att kvinnor stabiliserar familjesystemet är baserad på en manlig världsbild där kvinnan är hemma när mannen åker till arbetet, och fortfarande är där när han kommer hem och utgår från att hon inte har varit utanför hemmet på hela dagen. Vi kan lika gärna förstå uppdelningen från ett kvinnligt perspektiv där mannen får stå för stabilitet och kontinuitet (Eichler 1980). Andra påpekade att könsrollsteorins syn på familjen och kvinnan bygger på ett vitt medelklassperspektiv som står långt ifrån exempelvis svarta förslavade kvinnors erfarenheter (Spillers KÖNSROLLSTEORI

13


1987). I stället tenderar könsrollsforskare att framställa vissa sätt att vara man och kvinna på som normala och mest lämpliga, vilket leder till att de cementerar rollerna; när individerna inte följer dem ses de som avvikande (Hirdman 1990). Exempelvis framställs homosexualitet som ett problem eftersom det inte är reproduktivt (Carrigan, Connell & Lee 1985). Rollteorin saknar också maktperspektiv. Den grundläggande idén är att män och kvinnor har olika men komplementära roller, men resultatet av denna könsarbetsdelning – att mannen får kontroll över familjens inkomster medan kvinnan arbetar obetalt i hemmet – osynliggörs. Och om kvinnor inte kan kombinera familj och arbete anses det bero på rollkonflikt, det vill säga att de försöker genomdriva något som i grunden inte är genomförbart. Slutligen kritiserades könsrollsteorin för biologisk determinism, det vill säga att biologin avgör vilken könsroll individen tilldelas. Män har alltid en mansroll och kvinnor en kvinnoroll. Idén om två könsroller skapar en artificiell polarisering som förminskar alla mäns och kvinnors handlingar till en normativ standard: manlig eller kvinnlig könsroll. Detta döljer att individer kan agera och vara könsmässiga varelser på en rad olika sätt (exempelvis i relation till klass, sexualitet och ras/etnicitet). Den framställer också individer som passiva mottagare av könsnormer medan motstånd osynliggörs (Connell 1979).

Patriarkat Frustrationen inför könsrollsteorin fick många feministiska forskare att söka efter andra vägar. En vanlig väg på 1970-talet var patriarkatsteori. Patriarkat kan förstås som ett maktsystem baserat på kön där män innehar privilegiet. Den amerikanska litteraturvetaren Kate Millett (1970/2012), som var en av de första feministiska forskarna att använda sig av begreppet, såg patriarkat som ”den institution som ser till att den hälft av befolkningen som är av kvinnligt kön styrs och domineras av den manliga 14

DEL I. FRÅN KÖN TILL GENUS OCH TILLBAKA


hälften” (s. 34). Den amerikanska ekonomen Heidi Hartmann poängterade också könshierarkier i sin definition. Jag definierar patriarkatet som en uppsättning sociala relationer, som har en materiell bas och i vilken det finns hierarkiska relationer mellan männen och en solidaritet bland dem, som gör att de kan kontrollera kvinnorna. Patriarkatet är alltså det manliga förtryckssystemet gentemot kvinnorna. (1981, s. 23)

Patriarkat är ett begrepp som feminister hämtade från filosofer som britten John Locke (1690/2013), tyskarna Karl Marx och Friedrich Engels (Marx & Engels 1848/1998; Engels 1884/2008) och tyske sociologen Max Weber (1922/1987) för att förklara kvinnors underordning och mäns intressen i att upprätthålla sitt privilegium. I dess mest basala betydelse syftar begreppet på den auktoritet som fadern har över sitt hushåll, men också på (äldre) mäns generella dominans över kvinnor. Men det kan också finnas i andra institutioner och organisationer där makt, kontroll, välstånd och social status främst förunnas män. Marxister använde sig av begreppet för att synliggöra de materiella och ekonomiska processer där familjen ses som den viktigaste platsen för att bevara kapitalismen. Detta sker genom mäns kontroll av kvinnors sexualitet, reproduktion och obetalda arbete i hemmet (jfr Walby 1986). Patriarkat innebär inte att alla män tjänar lika mycket på könshierarkier, utan den eller de överordnade männen kontrollerar den största delen av individuella och gemensamma tillgångar, medan män lägre ner i hierarkin har mindre makt. Även om patriarkat som institution är ”en social konstant” hittar man ”stora variationer i tiden och rummet” (Millett 1970/2012, s. 34). Den mest extrema formen av patriarkat är envåldshärskaren som har makt över liv och död, men patriarkala relationer är ofta ”mjukare” som exempelvis i de svenska bruksorterna. Hela samhället ägdes oftast av brukspatronen, han tillhandahöll bostäder, mat, vård och omsorg. Snarare än en envåldshärskare med makt över liv och död, var brukspatriarken som en god PAT R I A R K AT

15


Andra aktuella titlar i serien är:

Genus Samtal

Jonas Lindström

Karin Aronsson

BeGreppbart

Religion: Göran Larsson & Simon Sorgenfrei

Genus

Innovation: Alf Rehn Våld: David Wästerfors Digitalisering: Mathias Cöster & Alf Westelius

Mia Eriksson & Lucas Gottzén

Klass: Magnus Hörnqvist Beslut: Karin Brunsson & Nils Brunsson Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist Erkännande: Carl-Göran Heidegren

”Det är en bok som fyller ett tomrum för såväl studenter som andra som söker kunskap om genusbegreppet och om betydelsen av att förstå världen utifrån ett genusperspektiv.” Terese Anving, fil.dr i sociologi och biträdande lektor i genusvetenskap, Lunds universitet

Kommunikation: André Jansson BeGreppbart

Foto: Niklas Björling

08899-7 Genus_omslag.indd 1

Ulf Mellström, professor i genusvetenskap och sociologi, Karlstads universitet

BeGreppbart

Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Han är författare till Av det känsligare slaget. Män och våld mot kvinnor (2019), och har bland annat redigerat antologin Routledge international handbook of masculinity studies (2020, med Ulf Mellström och Tamara Shefer).

”Eriksson och Gottzén lyckas i denna behändiga bok sammanfatta både historia och samtid i genusforskningen. På ett insiktsfullt sätt och med ett lättfattligt språk presenterar författarna genusbegreppets teoretiska vindlingar och utveckling.”

Mia Eriksson & Lucas Gottzén

Mia Eriksson är fil.dr i genusvetenskap. Hon disputerade 2016 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Berättelser om Breivik. Affektiva läsningar av våld och terrorism. Hon arbetar som lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Segregation BeGreppBart

Genus

Genus är både ett komplext och omdebatterat begrepp. Denna bok belyser begreppets framväxt och etablering, men också den kritik som riktats mot det. Boken lyfter centrala teorier kring kön och genus, diskuterar samspelet mellan biologi och kultur samt hur begreppet förhåller sig till postkoloniala perspektiv och intersektionalitet.

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Kultur: Johan Fornäs Makt: Mats Börjesson & Alf Rehn

Best.nr 47-08899-7 Tryck.nr 47-08899-7

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

2020-04-03 09:23

Profile for Smakprov Media AB

9789147088997  

9789147088997  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded