kapitel 1 . ledarskapets loc kelse
tinktionen mellan chef och ledare. Här har sedan flera årtionden förekommit en strid mellan två skolor (se Turner 1985). Den ena skolan utgår från att en roll konstitueras av de förväntningar som ställs på innehavaren av rollen. Innehavaren kan leva upp till rollens krav mer eller mindre bra och/eller uppleva rollkonflikt eftersom rollens (förväntningarnas) krav står i strid med egna övertygelser/principer. De forskare som utgår från denna föreställning finner det naturligt att studera roller genom att mäta övriga medlemmars förväntningar på en viss person. Metoden följer av antagandet, och den bekräftar i sin tur antagandet att rollen konstitueras av förväntningarna. Det blir ett slags självuppfyllande forskningshypoteser. Den andra skolan hämtar sin inspiration från Chicagoskolan inom sociologin (social interaktionism) och föreställer sig att en roll utformas i samspel med omgivningen. Om den första skolan säger ”role taking” så säger den andra ”role making”. Om man är övertygad om att en roll utformas i samspel med aktörer i omgivningen blir det naturligt att studera roller som processer över tiden. Sådana fallstudier av chefer ”in action” kommer ofelbart att bekräfta att chefsrollen utvecklas över tiden. Detta är oroande; föreställningen om ledarskapets (eller chefskapets) natur bestämmer hur man studerar det, och det sätt man studerar det på bekräftar föreställningen. Det förefaller alltså som om forskningsframsteg avseende ledarskap (eller chefskap) och dess natur skulle förutsätta förnyelse även på metodsidan. Här kan man knyta förhoppningar till att de metodinnovationer varpå den svenske forskaren Sune Carlson byggde sin studie av hur svenska verkställande direktörer arbetar och använder sin tid (Carlson 1951) får ett allmänt erkännande och kan bli stilbildande. Mintzberg (1991) har deklarerat sin tacksamhetsskuld till Carlson, och Tengblad (2002, 2006) har gjort en omfattande uppföljningsstudie femtio år senare som visar på nya möjligheter att komma åt data om chefers arbete i och med sin roll. En besläktad aspekt på distinktionen mellan chefskap och ledarskap gäller vilken grund inflytandet vilar på. Det är rimligt att anta att de flesta resonemang kring ledarskapets speciella natur (och mystik) är inspirerade av Webers (1930) begrepp karisma som bäst illustreras av hur religiösa ledare (till exempel Luther och Calvin) övertygade församlingsmedlemmar om att överge den ”rätta” ka 24
Ledarskap1.indd 24
09-01-07 14.09.09