9789144176451

LÄRA NO ÅK 5 GRUNDBOKEN

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA

ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

LÄRA NO ÅK 5 GRUNDBOKEN

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

Med Lära NO får du ett konkret undervisningsstöd kopplat till kunskaper och förmågor i de tre NO-ämnena. Serien är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare.

ELEVBOK

Lära NO innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala.

DIGITALT LÄROMEDEL

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

Filmade experiment

LÄRA NO

5

Hans Persson

VÄXTER OCH DJUR

Europa är en världsdel med många olika typer av natur. Det ser inte likadant ut överallt och det är bra, eftersom allt som är levande inte trivs överallt. En del arter vill ha det torrt och varmt. Andra gillar när det är kallt eller mörkt. Det är därför det finns så många olika arter av växter och djur i vår världsdel.

I det här kapitlet lär vi oss:

• om olika naturtyper i Europa

• vad som menas med ekosystem

• om några olika arter av växter och djur som finns i Europa

• om hur olika växter och djur anpassat sig till att leva i olika naturtyper

• om hur växter och djur överlever olika årstider

• vad som menas med nedbrytning och hur det går till

• vad som menas med näringskedjor och näringsvävar

• vad som menas med biologisk mångfald

• om djur- och växtlivet i Norra ishavet

ÅRET RUNT I NATUREN: NEDBRYTNING OCH KRETSLOPP

det inte blir mer och mer döda växter och djur i skogen varje år. Nedbrytarnas bajs innehåller näring som nya växter kan använda.

Var får nedbrytarna energi ifrån?

Döda växter och djur är uppbyggda av stora energirika molekyler. Nedbrytarna, som ju är levande organismer, tar vara på energin när de äter upp det döda materialet. När de bryter ned de stora molekylerna i mindre bitar frigörs en del av den energi som finns bunden i molekylerna.

Naturens kretslopp

Näringen i det som lever återanvänds när det som lever dör. Det gör att allt som lever i naturen hänger samman. All näring går runt i olika kretslopp.

5) Nedbrytarna tar vara på den näring som finns i de döda växterna och djuren.

All energi som finns i det döda materialet kommer från början från solen. Antingen är det växter som bundit energin i fotosyntesen eller djur som ätit dessa energirika växter. Genom att äta de döda växterna och djuren får nedbrytarna näring och energi. Nedbrytarna lämnar efter sig små molekyler som nya växter kan använda till att bygga nya stora energirika molekyler. För att växa, leva och sedan dö.

1) Växterna växer.

2) Djur, till exempel en sork, äter växterna.

3) Sorken äts av en ormvråk.

4) Växterna och djuren dör.

...till små energifattiga molekyler. Stora energirika molekyler... ...bryts ned...

Film: Vad får nedbrytarna energi ifrån?

NÄRINGSKEDJOR VID NORRA ISHAVET

Längst norrut i Europa hittar vi Norra ishavet. Som man hör på namnet är det till största delen täckt av is.

Den äldsta isen finns vid norra Grönland. Den är ungefär 6 m tjock.

Ett annat ord för detta kalla område är Arktis. De växter och djur som finns i Arktis har anpassat sig till just denna naturtyp. De skulle inte klara ett liv i de naturtyper som vi hittar i andra delar av världen. Möjligen skulle de kunna leva vid Södra ishavet och Antarktis.

De landområden som finns så här långt norrut är oftast täckta av snö och is. Därför är det ingen bra miljö för växter eller djur som är växtätare. Här finns inga träd utan mest mossa.

Här finns flera arter av valar, till exempel vitval, grönlandsval och narval. Valar är inte fiskar, utan däggdjur.

Ismåsen äter isbjörnens avföring (bajs).

Fjällräven letar efter mat. Kanske kommer det finnas rester kvar när isbjörnen ätit sig mätt.

De isbjörnshonor som ska föda ungar går i ide på vintern. Mamman föder ungarna i idet och ammar dem tills ljuset kommer tillbaka på våren.

Det kan vara svårt att tro, men det finns gott om mat här. Maten finns nere i vattnet. De djur som lever här hittar alltså sin föda i havet.

Det häckar över 50 olika fågelarter i dessa områden. Med häckning menas tiden från att fåglarna väljer vilka de ska para sig med till dess att ungarna är redo att lämna boet.

Ett exempel på anpassning till kallt klimat är hårstråna i isbjörnens päls. De är nämligen ihåliga. Det gör att pälsen isolerar bättre.

Eftersom isbjörnen inte har någon naturlig fiende så kallas den för toppkonsument.

Exempel på fåglar som lever här är stormfåglar, tärnor, måsar och vissa rovfåglar.

Isbjörnen har vandrat länge på isen. Nu väntar den vid ett hål i isen. En säl sticker upp huvudet och fångas av isbjörnen. Äntligen ger jakten resultat och näringskedjan får en länk till.

Djurplankton äts av små kräftdjur och isräkor. De äts i sin tur av fiskar som äts av sälar. Det är en näringskedja i fyra steg.

Det ser ödsligt ut med bara is och snö, men det finns ändå en stor biologisk mångfald. Ett exempel på detta är att det finns nästan 1 100 olika fiskarter i Nordatlanten och i Norra ishavet. Det finns troligen ännu fler olika fiskar, men alla är inte upptäckta ännu.

Människan påverkar ekosystemen

De plankton som är växter förökar sig explosionsartat under de ljusa sommarmånaderna. Sommaren så här långt norrut är som en enda sex månader lång ljus dag. Och vintern är en sex månader lång mörk natt.

Vi människor påverkar alla ekosystem, även i Norra ishavet fastän det ligger en bra bit från städer och fabriker. Människans utsläpp når nämligen ända hit, till de nordligaste delarna av Europa. Några exempel på sådant som påverkar ekosystemet är växthusgaser, plastskräp i haven och olika gifter.

DISKUTERA:

Anledningen till att så många olika djur kan överleva här är att havet är fullt av plankton. Plankton är pyttesmå djur och växter.

Djurplankton lever av att äta växtplankton. De är de första två länkarna i en typisk näringskedja här.

Hur påverkas livet i Norra ishavet av utsläppen?

Vad händer med ekosystemet i Norra ishavet om klimatet förändras?

Nu för tiden använder vi el varje dag. Sakerna som behöver el är antingen batteridrivna eller anslutna till de två hålen i väggen med en sladd.

I det här kapitlet lär vi oss:

• vad som menas med elektrisk energi

• hur vi använder el i vår vardag

• vilka former av elektricitet som finns

• hur man ska göra om man hamnar i ett åskväder

• om elektricitetens historia

• hur man kan göra enkla experiment med elektricitet

• om elsäkerhet

• hur elektronik har förändrat hela vår värld

• hur ett batteri är uppbyggt och fungerar

EL TILL ALLT

El, eller elektricitet som det egentligen heter, är en form av energi. Elektrisk energi är en energiform som är väldigt användbar. Det beror på att den lätt kan omvandlas till andra energiformer. Det är därför vi använder el till allt möjligt.

El kan omvandlas till rörelse med hjälp av elmotorer. El kan också omvandlas till ljud i hörlurar, till värme i element eller till kyla i kylskåp. Och som du kan se på bilden ovan kan el också omvandlas till ljus.

Elberoende

Eftersom vi använder elen till så mycket så har vi blivit beroende av den. Hela tiden. Dygnet runt.

När det är snöoväder eller storm kan kraftledningarna skadas av fallande träd. Då blir det strömavbrott. Vid strömavbrott märker vi hur elberoende vi har blivit.

DISKUTERA:

Har du varit med om ett strömavbrott?

Vad hände hemma hos dig när det blev strömavbrott?

Vad var det som inte fungerade?

Vad var svårast att klara sig utan?

Vad gjorde ni för att lösa de problem som uppstod?

Hur länge var det strömavbrott?

Vad kan hända ute i samhället vid ett strömavbrott?

Hur kan man förbereda sig inför ett strömavbrott?

Hur tror du att det var att leva innan det fanns elektricitet?

STRÖMMANDE OCH STATISK ELEKTRICITET

Strömmande eller statisk

Det finns två olika slags elektricitet. Strömmande el är den el som åker ut och in ur de två hålen i väggen. Den får lamporna att lysa och kastrullerna att pysa.

Den andra sortens el är statiskt elektricitet. Exempel på statisk elektricitet är när du får en stöt från ett dörrhandtag, när ditt hår blir elektriskt eller när åskan går och du ser en blixt.

Laddningar

Båda formerna av elektricitet har att göra med de laddningar som finns i atomerna. Längst inne i atomen finns kärnan. Den har positiv elektrisk laddning. Runt kärnan rör sig elektronerna. De har negativ elektrisk laddning.

Statisk el – du laddas upp när elektroner slits loss

När du kammar ditt hår kan det bli elektriskt. Det beror på att elektroner från atomerna i ditt hår har slitits loss. Det är atomerna i plasten i kammen som drar till sig elektronerna. Då blir kammen negativt laddad och håret positivt laddat.

Minns du att nord- och sydpolen på magneter drar sig till varandra? På samma sätt kommer något som har positiv elektrisk laddning dra till sig något som har negativ elektrisk laddning. Och på samma sätt som lika ändar på magneter puttar iväg varandra kommer lika elektriska laddningar stöta bort varandra.

Hastig urladdning

Något som har fått en laddning kan också laddas ur. Vid statisk elektricitet är urladdningen blixtsnabb. Och när det handlar om åska är urladdningen väldigt kraftig.

Stöten som du känner när du blivit uppladdad och tar i ett dörrhandtag är en urladdning, det vill säga en ström av elektroner som rör sig mellan dig och dörrhandtaget. En åskblixt är också en urladdning, fast då är det många fler elektroner. Urladdningen jämnar ut obalansen i laddning.

Hur ser det ut inne i sladden?

Elektronerna är så små att de inte syns, men när det sker en elektrisk urladdning så blir luften så varm att den börjar lysa. Det är den lysande luften som är blixten!

Strömmande – elektroner i en stadig ström

I strömmande el är det också elektroner som rör sig. Men här är det en jämn ström. Den statiska elektriciteten kan få en lampa att blinka till, men den strömmande elen kan få den att fortsätta lysa. I alla fall tills batteriet tar slut eller det blir strömavbrott.

Inne i en sladd finns trådar av metall där elektronerna kan strömma. Ofta använder man metallen koppar. Att man använder en metall beror på att en del av elektronerna i metallens atomer är lätta att flytta på.

Om man kopplar en sladd till ett batteri eller ett vägguttag så kommer det att fungera som en pump. De elektroner som kan flytta på sig pumpas då alla på samma gång åt samma håll. Det har blivit en elektrisk ström – en ström av elektroner. Energin hos den elektriska strömmen kan sedan få lampor att lysa eller motorer att snurra.

FAKTARUTA

Elektrisk ström är en ström av elektroner.

NÅGRA EXPERIMENT MED STATISK ELEKTRICITET

EXPERIMENT:

Några ballongexperiment

Här kommer flera experiment som handlar om statisk elektricitet. Du kommer behöva minst två runda ballonger (eller stora plastpåsar), torrt hår eller fleecetröja, tomburkar, snören, med mera (se nedan).

Blås upp ballongerna så mycket det går och knyt dem så luften inte pyser ut. Gnid ballongerna mot ditt hår eller mot en fleecetröja för att ladda upp dem.

Ballong på vägg

Häng ballongerna på väggen.

Hur länge hänger de kvar?

Vilken hänger längst?

Tomburken

Lägg en tomburk på ett bord. Försök att få burken att rulla genom att hålla en uppladdad ballong nära burken.

Papperssmulor

Riv sönder en bit papper i små smulor och lägg på ett fat. Håll en laddad ballong i närheten av papperssmulorna.

Vad händer?

Statisk dans

Lägg några små bollar av aluminiumfolie på ett fat.

Ställ en avklippt petflaska över bollarna.

Försök att få bollarna att dansa genom att hålla en laddad ballong nära den avklippta flaskan.

Hör hur det sprakar och knastrar. Försök se om det kommer några små blixtar.

Dansande figurer

Klipp en liten figur av papper (se bilden). Figuren ska vara cirka 2 cm hög.

Försök att få figuren att röra sig genom att hålla en laddad ballong nära den.

Två ballonger

Häng två oladdade ballonger bredvid varandra som på bilden. Ladda ballongerna. Vad händer?

Indiska reptricket

Fäst en tråd med tejp på bänken. Använd en laddad ballong för att få tråden att sväva.

Salt och peppar

Strö salt och peppar på ett fat. Använd en laddad ballong för att skilja saltet från pepparn.

Blixt

Gå in i ett beckmörkt rum. Håll ett kaffefat med guldkant i ena handen. För en laddad ballong mot guldkanten.

Vad hör du?

Vad ser du?

Fleece mot fleece

Film: Några experiment med statisk elektricitet.

Du behöver: ett alldeles mörkt rum, två fleecetröjor.

Ta på dig båda fleecetröjorna.

Släck lyset.

Ta snabbt av dig den ena tröjan.

Hur låter det?

Ser du några blixtar?

LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR

När man häller några skedar salt i ett glas med vatten och rör om ser det ut som om saltet försvinner. Men saltet finns där, blandat huller om buller med vattnet. Det har blivit en saltlösning. Om man smakar känner man tydligt att saltet är kvar, även om det inte syns. Om man sedan häller lösningen på ett fat och låter vattnet avdunsta ser man saltet igen.

I det här kapitlet lär vi oss:

• om olika lösningar och blandningar

• vad som menas med en lösning

• hur man kan använda vatten som ett lösningsmedel

• varför det luktar när färger och klister torkar

• olika metoder som kan användas för att dela upp lösningar

• vad som menas med att ”lika löser lika”

• hur man kan få bort olika fläckar från sina kläder

• hur ett reningsverk ser ut inuti och hur det fungerar

EN DROPPE I HAVET

På bilderna ovan kan du se vad som händer när en färgdroppe släpps ned i vatten.

Färgdroppen består av molekyler och det gör vattnet också.

Molekylerna i vattnet knuffar runt färgmolekylerna så att det blir en blandning av färg och vatten.

Till slut ser vi inte vad som är färg och vad som är vatten.

Vi har fått en lösning.

En lösning är en sorts blandning. I en lösning är de olika ämnena så blandade att man inte kan se vad som är vad.

Om vi kunde se molekylerna så skulle det kunna se ut så här:

Vatten kan lösa fasta ämnen

Det här är vattenmolekylerna.

När molekylerna är blandade huller om buller kan våra ögon inte se vad som är vatten och vad som är färg. Vi kan bara se om vi tittar med supermikroskop.

Man kan även göra en lösning med vatten och ett fast ämne, till exempel socker. När vi blandar socker med vatten ser det ut som att sockret försvinner. Men om du smakar på vattnet märker du att det smakar sött. Sockret har inte försvunnit, det har löst sig i vattnet. Vi har fått en sockerlösning. Sockerlösningen är en blandning av vattenmolekyler och sockermolekyler.

Det här är färgmolekylerna.

sockerbit

Film: En droppe färg.

Vatten är ett bra lösningsmedel

Allt levande behöver vatten. Det beror på att många ämnen som djur och växter behöver är lösta i vatten.

Vattnet i marken löser upp de ämnen som växterna behöver. Då kan ämnena transporteras till växtens alla delar. När bladen har tillverkat socker kan det också lösas i vatten och transporteras runt i växten.

Vi människor består av 60 procent vatten. Många av de ämnen som vi behöver för att leva är lösta i vatten.

Kroppen använder också vatten för att göra sig av med ämnen som den inte behöver. Vattnet med de lösta, onödiga ämnena transporteras ut ur kroppen som kiss.

Hur fort löser sig en sockerbit i vatten?

Sand löser sig inte i vatten

Även om vatten är ett bra lösningsmedel så löser sig inte allting i vatten.

På den övre bilden blandar vi sand och vatten. Det går bra så länge man rör om med en sked.

Men efter en stund lägger sig sanden på botten av glaset. Du kan vänta hur länge som helst, men sanden kommer aldrig lösa sig. Vattnet kan helt enkelt inte lösa upp sanden.

DISKUTERA:

Kan du komma på några andra ämnen som inte löser sig i vatten?

I varmt vatten går det att lösa upp mer socker.

Det hade gått mycket fortare att lösa upp sockret om vattnet hade varit varmt.

Det går fortare att lösa upp sockret om man rör om med en sked.

DISKUTERA:

Vilka av barnen tror du har rätt?

I kallt vatten löser sig inte socker lika bra.

Det finns många olika sätt att skilja på ämnena som ingår i en blandning eller lösning. Godisbitar som är blandade kan man sortera för hand. Men hur gör man om man råkat blanda sand och vatten?

Dekantering

Om man vill skilja sand och vatten kan man dekantera. Så heter det när man lutar burken försiktigt och bara häller av vätskan. Det fungerar eftersom sanden ligger kvar i burken. Dekantering är alltså en lämplig metod att använda när ett ämne lagt sig på botten av en vätska.

Durkslag, sil, såll

Om sandkornen inte är för små kan man använda ett durkslag, en sil eller ett såll. Ett durkslag funkar också bra när man vill separera pasta från vattnet som man kokat den i. Ett såll funkar bra när man vill sortera bort rötter och stenar ur jord.

Avdunstning

Har man väldigt god tid på sig kan man använda avdunstning för att skilja sanden från vattnet. Man väntar då helt enkelt tills vattnet avdunstat helt och försvunnit. Sanden kommer däremot vara kvar.

Centrifugen separerar

Om man vill skilja olika vätskor åt kan man ibland använda en centrifug. Centrifugen snurrar med hög hastighet, och då skiljs de olika vätskorna åt. År 1877 uppfann svensken Gustaf de Laval en sorts centrifug som kallas separator. Med separatorn kunde mjölken på ett enkelt sätt delas upp så att man fick grädde för sig och mjölk för sig.

Hur får man salt från saltvatten?

En del av det salt som vi använder hemma kommer från havet. Man stänger helt enkelt in havsvatten i bassänger som kallas för saliner. Där får vattnet avdunsta så att bara saltet är kvar. Solen gör hela jobbet. Ja, inte riktigt hela jobbet, eftersom saltet måste samlas ihop när vattnet har avdunstat.

Om du har badat i riktigt salt havsvatten och sedan solat så vet du att det blir salt på huden. Vattnet i havsvattnet har avdunstat, kvar på huden blir bara saltet.

MÄNNISKOKROPPEN

Alla delar i hela kroppen måste fungera och samarbeta för att man ska må bra. Hälsan påverkas av vad man äter, av hygien, sömn och motion. Hälsan påverkas också av om man trivs med sig själv och sitt liv.

I det här kapitlet lär vi oss:

• hur kroppens olika organ ser ut, var de sitter, hur de fungerar och samverkar

• vilken som är kroppens minsta levande byggsten

• hur matspjälkningen är uppbyggd och fungerar

• om matens innehåll och vad man bör äta för att må bra

• hur blodomloppet är uppbyggt och fungerar

• hur andningsorganen är uppbyggda och fungerar

• hur kroppen gör sig av med avfall

• om skelettet och musklerna

• hur nervsystemet är uppbyggt och fungerar

• om sjukdomar och kroppens försvar mot sjukdomar

• om beroendeframkallande medel

De olika delar som finns inuti kroppen kallas för organ. Du känner säkert till en del av dem. Hjärtat är det organ som pumpar runt blodet medan lungorna sköter andningen.

Organsystem

Alla organ samarbetar på olika sätt. Ofta sitter flera organ ihop och bildar så kallade organsystem. Ett exempel är blodomloppet där hjärtat och alla blodkärl ingår. Ett annat exempel är matspjälkningsapparaten som bland annat består av magsäck och tarmar.

Hud, naglar och hår

Huden är vårt största organ och skyddar allt som finns inuti kroppen. Den gör att kroppen håller en jämn temperatur och hindrar bakterier och smuts från att komma in och göra oss sjuka. När det går hål på huden, alltså när du har fått ett sår, är det bra att tvätta sig noga och sätta på ett plåster. Sedan lagar huden sig själv.

Naglarna skyddar det yttersta av fingrar och tår. Fingernaglarna växer 0,1 mm per dag. Det är därför de behöver klippas ibland. Världens längsta nagel var nästan 6 meter lång.

Precis som de allra flesta andra däggdjur har vi lite päls. Huden är hårig, men inte alls lika luden som de djur som är våra närmaste släktingar.

I huden finns vårt känselsinne. Vi kan till exempel känna värme, kyla, smärta, tryck och beröring.

Så här ser din kropp ut utanpå.

Hela djuret, växten eller svampen brukar kallas för en organism.

I organismen finns flera så kallade organsystem som har olika uppgifter. Det här organsystemet är kroppens reningsverk.

Ett organsystem kan bestå av flera organ. Det här organet heter njure.

Njuren och alla andra organ är uppbyggda av olika celler.

Och så här ser kroppen ut inuti.

Cellerna är i sin tur uppbyggd av molekyler.

Och molekylerna är uppbyggda av atomer.

MUSKLERNA

Det räcker inte med bara skelettet för att vi ska kunna stå, springa eller gå. Det som får skelettet och våra kroppar att röra sig är musklerna.

Musklerna kan dra ihop sig och sträckas ut, precis som gummiband. Men musklerna är levande, till skillnad från ett gummiband. Cellerna i musklerna kan dessutom göra om energin från maten till rörelse. Och det kan ju inte ett gummiband.

Om du känner på kroppen så hittar du säkert en del av musklerna på bilden nedan.

Ansiktsmuskler

Biceps Triceps

Sätesmuskel

Vadmuskel

Hälsena

Lårmuskel

Deltamuskel (axelmuskeln)

Bröstmuskel

FAKTARUTA

Det finns inga muskler i händerna. Musklerna som får fingrarna att röra sig finns i armarna. De musklerna sitter fast i senor som i sin tur sitter fast i fingrarna.

Den allra minsta muskeln i kroppen är den som styr stigbygelbenet.

Tre typer av muskler

Det finns tre typer av muskler – skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.

Skelettmusklerna är de muskler som vi kan styra med viljan. De sitter fast i skelettets ben med starka senor. Det är skelettmusklerna som gör att du kan röra dig. Precis när du vill.

Skelettmusklerna kan röra sig snabbt, men de kan inte arbeta hur länge som helst eftersom de hela tiden behöver energi. Vid hårt arbete kan både syret och bränslet ta slut. Då måste man vila och fylla på förråden. Ta några djupa andetag, äta och dricka något.

Glatta muskler

Den andra typen av muskler, de glatta musklerna, kan vi inte styra med viljan. De finns bland annat i magsäcken och tarmarna. Där puttar de maten framåt helt automatiskt, utan att du behöver ge order till dem.

De glatta musklerna blir inte trötta på samma sätt som skelettmusklerna. De behöver inte ta paus, utan kan jobba hur mycket som helst.

Om du undrar hur muskler

ser ut kan du titta på en bit rött kött innan det är tillagat. Om man äter kött så är det djurets muskler man äter.

Skelettmusklerna samarbetar

Skelettmusklerna samarbetar i par.

När bicepsmuskeln drar ihop sig böjs armen.

När tricepsmuskeln drar ihop sig sträcks armen ut.

Känn efter på din egen arm hur det känns!

Musklerna arbetar, även om det inte märks

Även när du bara sitter stilla på en stol och läser är en del muskler spända. Om de inte hade varit spända skulle du braka ner i golvet.

När du går använder du ungefär 200 av kroppens över 600 muskler.

Musklerna blir starkare av träning

En muskel består av många muskelceller. Muskelcellerna är långa och tunna, och ligger packade i buntar. Ett annat ord för muskelcell är muskelfibrer. Om man tränar blir muskelfibrerna både starkare och bättre på att ta upp syre.

Om man är ovan vid att träna får man extra mycket träningsvärk efter ett pass. Det beror på att en del muskelfibrer svullnar av det hårda arbetet. Om man värmer upp före träningspasset och vilar efteråt så får man inte lika mycket träningsvärk. Det är också smart att inte träna för hårt om man är otränad.

VIKTIGA UPPTÄCKTER

Vissa naturvetenskapliga upptäckter är så viktiga att man nästan blir yr när man tänker på dem. En sådan upptäckt är vaccinationen. Det är en metod som gör att man inte smittas av sjukdomar. Vaccinationer har räddat miljontals människors liv. Med hjälp av vaccination har flera fruktansvärda sjukdomar helt utrotas från jorden.

Vaccin är läkemedel som gör att man inte kan smittas av de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen som man vaccinerats mot. Det kan låta konstigt, men vaccinet består av samma mikroorganismer som man ska vaccineras mot. Fast mikroorganismerna är försvagade eller döda. Vaccinets injiceras i kroppen med en spruta. När kroppens försvar hittar de försvagade mikroorganismerna, lär det sig att försvara sig mot sjukdomen. Det heter att man blir immun.

De första vaccinationerna gjordes av engelsmannen Edward Jenner. Han var läkare och hade hört det berättats att kvinnor som mjölkade kor ofta drabbades av en sjukdom som hette ko-koppor. Vid ett utbrott av den fruktade sjukdomen smittkoppor blev just de personer som haft ko-koppor inte sjuka. Jenner bestämde sig då för att testa om ko-koppor gjorde att man blev immun mot smittkoppor. Den 14 maj 1796 överförde han ko-koppor till en 14 årig pojke. Pojken fick en lindrig sjukdom som snabbt gick över. När det gått några månader överförde Jenner smittkoppor till pojken, som inte blev sjuk. Ko-koppsvaccinet, som det kom att kallas, hade gjort pojken immun. Tack vare detta är nu smittkoppor en helt utrotad sjukdom.

SAMMANFATTNING

ORD OCH BEGREPP: Organ Cell

Matspjälkning

Fett

Protein

Kolhydrat

Blodomloppet

Andning

Sinnesorgan

Immunförsvar

Beroendeframkallande medel

• Inuti vår kropp finns olika organ som samverkar.

• Alla organ och allt annat i kroppen är uppbyggt av små celler.

• Maten spjälkas (delas upp) i en lång kanal som går från munnen via magsäcken till tarmarna.

• I maten finns alla de ämnen som kroppen behöver – vatten, fett, proteiner, kolhydrater, vitaminer och mineralämnen.

• I blodomloppet pumpas blodet runt av hjärtat. Blodet transporterar syre och näring till alla celler i hela kroppen.

• När vi andas tar blodet upp syre i lungorna. Blodet lämnar också den koldioxid som kommer från förbränningen i kroppen så att koldioxiden kan lämna kroppen när vi andas ut.

• I kroppen finns ett inbyggt reningsverk som bland annat består av levern och njurarna. Dessa organ gör att kroppen blir av med avfall.

• Skelettet ger stöd och stadga åt kroppen. Musklerna som är fästa i skelettbenen gör så att vi kan röra oss.

• Nervsystemet består av nervceller som är hopkopplade till långa tunna nervtrådar. Nervtrådarna når ut i hela kroppen.

• I nervsystemet ingår också hjärnan och ryggmärgen. Nervsystemet styr våra rörelser och våra tankar.

• Våra sinnesorgan hjälper oss att förstå vad som händer omkring oss. Våra sinnen är lukten, synen, hörseln, smaken, känseln, balansen och muskelsinnet.

• Vår kropp har ett inbyggt försvar mot sjukdomar. Försvaret fungerar bättre om vi äter rätt kost, sover tillräckligt, har god hygien och motionerar.

• Beroendeframkallande medel som alkohol och andra droger skadar kroppen på många olika sätt.

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp

Form: Marit Messing

Redaktion: Mattias Ljung

Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska

Bildredaktör: Susanna Mälarstedt

Art.nr 46065

ISBN 978-91-44-17645-1

Upplaga 2:1

© 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära

© 2023 Studentlitteratur AB

Printed by Interak, Poland 2023

Med LÄRA NO ÅK 4–6 får du som lärare konkret undervisningsstöd i de tre NO-ämnena fysik, kemi och biologi. Serien är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. Eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala. Flera av bokens experiment finns som filmer.

LÄRA NO ÅK 5 innehåller:

Växter och djur

Svampar, lavar och mikroorganismer

Magnetism

El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.