9789144166902 by Smakprov Media AB

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 2 ELEVPAKET Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 2 – ELEVPAKET Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån Läsförståelse steg 2 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta boken.

ELEVBOK Läsförståelse steg 2 består av texter som är indelade i olika texttyper och genrer samt uppgifter som tränar allt från att hitta information i texten till att dra slutsatser och göra egna tolkningar av innehållet. Texterna är elevnära och berör aktuella ämnen. Boken följer genomgående samma struktur med en text på ett uppslag och tillhörande frågor på nästa uppslag. Inför varje text får eleven en läsnyckel som beskriver texttypens kännetecken.

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet kan eleverna få texterna upplästa med textföljning och få hjälp av ordlistor, samt självrättande övningar av ord och fraser som förberedelse inför läsningen. Till samtliga texter finns även en anpassad text där ordförklaringarna finns som popup-text eller -bild direkt vid ordet och där uppgifterna till texten finns som popup-rutor i direkt anslutning till stycket där svaret kan hittas. Här finns även nedladdningsbara svarsblanketter med skrivrader, för de elever som behöver hjälp med hur utförligt svaret ska vara. Det finns en självvärdering där eleverna kan fylla i sina resultat och få hjälp med hur de bäst kan arbeta vidare med att utveckla sin förmåga inom de olika läsförståelseprocesserna.

Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

STEG

LÄSFÖRSTÅELSE steg 2 För att bli säkra läsare behöver vi öva ofta och mycket på att läsa, förstå, tolka och tala om olika texter. Läsförståelse steg 1‒3 ger elever på högstadiet möjlighet att arbeta fokuserat och målinriktat med sin läsförståelse. Serien består av tre elevpaket med stigande svårighetsgrad. I varje bok möter eleverna sex texttyper: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande, förklarande och utredande. I anslutning till varje text finns en läsnyckel med den aktuella texttypens kännetecken.

LÄSFÖRSTÅELSE

Maria Heimer · Bim Wikström

Till texterna hör uppgifter som tränar fyra läsförståelseprocesser: • hitta efterfrågad information • dra enkla slutsatser • sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera • granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Uppgifterna består av såväl flervalsfrågor som öppna frågor där eleverna ska formulera svar med egna ord. Läsförståelse steg 2 innehåller 14 texter med engagerande och aktuella ämnen. Bland texterna finns till exempel en instruktion om hur man söker jobb, en faktatext om panikångest, ett utdrag ur Sara Lövestams roman Som eld och ett reportage ur boken Gamer av Effie Karabuda. Fyra teman går som en röd tråd genom varje bok. I Läsförståelse steg 2 utgörs dessa teman av yrken, överlevnad, identitet och jämställdhet. De kan användas för gemensamma samtal och textjämförelser, som introduktion till arbetsområden eller som utgångspunkt för egen textproduktion. I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, övningar som tränar ord och fraser i texterna samt en självvärdering.

Art.nr 43923

studentlitteratur.se

978-91-44-15116-8_04_cover.indd 1-2

2023-05-15 14:30

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 2 Läsförståelse för högstadiet i svenska och svenska som andraspråk

Texter s. 12, 32, 40, 56, 60 av Bim Wikström Läsförståelsefrågor av Maria Heimer Digitala övningar av Petra Andersson

978-91-44-16690-2_04_book.indd 1

2023-05-15 17:15

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten Nyskrivna texter i elevboken: s. 48 Förnedrings-tv? Nej, tack! av Liza Greczanik, Lisa och Jessica Olefeldt, övriga texter av Bim Wikström Textkällor: s. 8 utdrag ur Som eld av Sara Lövestam, s. 16 utdrag ur Robinson Crusoe, s. 20 utdrag ur Längst inne i mitt huvud: samlade dikter och prosastycken av Barbro Lindgren, Världens gång av Gustaf Fröding, s. 21 Unga viljor viner av Karin Boye, s. 24 utdrag ur En ocean av kärlek av Tahereh Mafi, översättare Carina Jansson, s. 28 utdrag ur Gamer av Effie Karabuda s. 92–96, s. 36 Livräddning i vatten av Svenska Simförbundet Läsförståelsefrågor till texterna: Maria Heimer Digitala övningar till texterna: Petra Andersson Bildkällor: s. 17 Walter Paget/Wikimedia Commons, s. 29 Georg Wendt/DPA/TT, s. 29 https://www.youtube. com/watch?v=XmylLgmKgek (2:22), s. 33 Jörgen Wiklund/Scandinav/TT, s. 36 Svenska Simförbundet, Bildbyrån, s. 37 Hjärt-lungfonden, s. 41 Ung Företagsamhet, s. 44 Västtrafik, s. 45 Burger King, Johanna Pelirocha/IDUN Minerals, s. 57 Plan International Övriga bilder: Shutterstock.com

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Grafisk form: Helena Alvesalo Art.nr 43923 ISBN 978-91-44-16690-2 © Författarna och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 1:5 Printed by Interak, Poland, 2024

978-91-44-16690-2_04_book.indd 2

2023-05-15 17:15

INNEHÅLL Innan du börjar.......................................................................................................... 4 Ordlista........................................................................................................................ 6

BERÄTTANDE TEXT Roman: Utdrag ur Som eld ...................................................................................... 8 Novell: En packad väska.........................................................................................12 Klassiker: Utdrag ur Robinson Crusoe..................................................................16 Dikt: Världens gång, Längst inne i mitt huvud, Unga viljor viner....................20 Roman: Utdrag ur En ocean av kärlek..................................................................24

BERÄTTANDE/BESKRIVANDE TEXT Reportage: Utdrag ur Gamer: Vägen till Mojang................................................28

INSTRUERANDE TEXT Instruktion: Hur du söker ett jobb........................................................................32 Instruktion: Två instruktioner om livräddning...................................................36

BESKRIVANDE TEXT Faktatext: Ung Företagsamhet (UF).....................................................................40

ARGUMENTERANDE TEXT Annons: Västtrafik, Burger King, IDUN Minerals.................................................44 Debattartikel: Förnedrings-tv? Nej, tack!............................................................48

FÖRKLARANDE TEXT Faktatext: Panikångest...........................................................................................52 Faktatext: Internationella mensdagen................................................................56

UTREDANDE TEXT Fördjupningsarbete: Idrott i skolan – könsuppdelat eller tillsammans?.....60 Det digitala läromedlet..........................................................................................64

978-91-44-16690-2_04_book.indd 3

2023-05-15 17:15

Innan du börjar Texter är ett sätt för människor att kommunicera med varandra. Med en text kan man till exempel nå ut med viktig information, beröra människors känslor, instruera om hur något fungerar, skapa debatt och påverka andra. Därför är det viktigt att lära sig läsa och förstå det man läser. Vi lever i ett samhälle där det skapas mängder av information i en snabb takt. För att hänga med i samhällets utveckling och för att undvika att bli lurad är det nödvändigt med en god läsförståelse, det vill säga att kunna förstå, tolka och granska texter. Inte minst är en god läsförståelse viktig för att lyckas med sitt skolarbete och ta sig vidare ut i arbetslivet.

I läromedlet Läsförståelse Steg 1–3 får du träna dig på att läsa olika texttyper och svara på olika typer av läsförståelsefrågor. Med hjälp av detta läromedel övar du upp din förmåga att hitta efterfrågad information i olika texter, dra slutsatser om innehållet samt tolka, reflektera, granska och värdera det. Du utvecklar även dina kunskaper om vad som kännetecknar olika sorters texter, till exempel novell, roman, dikt, reportage, instruktion och annons. Genom att lära sig olika texttypers kännetecken blir det också lättare att förstå innehållet i en text.

Så här kan du jobba med texterna i Läsförståelse steg 1-3 FÖRE LÄSNINGEN • Läs igenom läsnyckeln som talar om vilka kännetecken texttypen har. Den hjälper dig att förstå hur texten är uppbyggd och hur du kan anpassa din läsning. Den blir också en hjälp när du ska granska och värdera texten.

läsnyckel

digitala övningar

• Gör de digitala övningarna på ord och fraser i texten. Du får träna på att para ihop ord och fraser med rätt betydelse, sätta orden i en mening och skapa egna meningar med orden. Efter det blir det mycket lättare för dig att förstå texten.

UNDER LÄSNINGEN • Ta hjälp av ordlistan om du stöter på ord och fraser i texten som du inte förstår av sammanhanget. Ordlistan hittar du efter frågorna. • Läs rubriker och underrubriker för att få en bild av vad det kommande stycket ska handla om. • Om texten är svår att förstå kan det vara bra att stanna upp med jämna mellanrum och reflektera över det du har läst samt försöka sammanfatta innehållet för dig själv. ordlista 4

978-91-44-16690-2_04_book.indd 4

2023-05-15 17:15

EFTER LÄSNINGEN • Ta hjälp av de olika symbolerna som markerar vad det är för typ av fråga, när du ska svara på läsförståelsefrågorna. Det finns fyra olika frågetyper: H

Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.

Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna. Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts. Här är det bra att ta hjälp av läsnyckeln som finns före texten.

• Tänk på att läsa hela frågan. I frågan får du information som berättar om svaret ska vara långt eller kort. Ibland räcker det med ett kryss, ibland med en mening och ibland krävs flera meningar för att få full poäng. Tips på information som visar om svaret ska vara längre är:

HUR DU LÄSER: • en berättande text: Läs igenom hela berättelsen från början till slut. Om det är ett utdrag från en längre text behöver du läsa den inledande texten i rutan först, för att förstå var i handlingen du befinner dig och vad texten i sin helhet handlar om. Du behöver inte stanna upp vid alla svåra ord som dyker upp under en första genomläsning. Ofta kommer en förklaring längre fram eller så förstår man ordet av sammanhanget. Däremot är det bra att ha övat på svåra ord i texten innan man börjar läsa. • en instruerande text: Läs igenom en punkt i taget. Se till att du har förstått en punkt innan du läser nästa, eftersom stegen ofta bygger på varandra. • en argumenterande text: Ställ frågan ”Vad vill skribenten med sin text?” under tiden du läser. Tänk på att texten innehåller åsikter; identifiera dem och fundera på vad du själv tycker. • en beskrivande, förklarande eller utredande text: Börja med att läsa rubriker och underrubriker samt att titta på bilder, tabeller och diagram. Då får du en första uppfattning om vad texten handlar om. I dessa texttyper förkommer många ämnesspecifika begrepp som det är bra att träna på före läsningen. Läs igenom stycke för stycke. Repetera för dig själv vad du har läst efter ett stycke, så du ser om du har förstått innehållet eller om du behöver läsa om.

– Du ska ge två eller flera exempel. – Du ska nämna två eller flera orsaker. – Du ska motivera ditt svar. – Det finns två olika frågor i samma fråga, till exempel: ”Vilket datum är den internationella mensdagen och varför infaller den just den dagen?”.

978-91-44-16690-2_04_book.indd 5

2023-05-15 17:15

ORDLISTA Skönlitteratur berättarperspektiv – berättarröst som för handlingen framåt. En historia kan berättas i första person (jag), tredje person (hon, han eller hen) eller av en allvetande berättare. Den allvetande berättaren vet vad som händer och vad som kommer att hända; och kan berätta det för läsaren. En observerande berättare vet inte mer än läsaren. biografi – berättelse om en persons liv budskap – det som läsaren tror att författaren vill säga med sin text den dramaturgiska modellen (förenklad) – En kurva som beskriver hur händelserna ordnas i en berättelse så att läsaren tycker att det är spännande. Den västerländska modellen brukar följa detta mönster: • Anslag är själva inledningen där förväntningar väcks och huvudkonflikten kan anas. • Presentation ger fakta om huvudkonflikten och det sammanhang som personerna är i. • Fördjupning innebär att personerna och deras motiv presenteras mer ingående. • Konfliktupptrappning är då konflikterna fördjupas och trappas upp. Det finns en huvud konflikt och ibland sidokonflikter vid sidan om. • Konfliktlösning är när konflikten når sitt klimax och på något sätt avgörs. • Avtoning är avslutningen där de olika trådarna knyts ihop. Eventuella sidokonflikter reds ut och personliga konflikter får en upplösning. direkt dialog – när det som sägs uttrycks av karaktären själv, till exempel: – Solen skiner idag, sa Sara. gestaltning – när man genom ord (ofta verb) beskriver hur någon/något är eller känner sig genom att visa vad den/det gör. Exempel: Viktor hoppade upp och ner och kunde inte sluta skratta. huvudhandling – berättelsens fokus, den huvudsakliga handlingen i texten utan några sidospår indirekt dialog – när man berättar för läsaren vad någon har sagt, till exempel: Sara sa att solen skiner idag. karaktär – annat ord för en person i en berättelse. En huvudkaraktär har en central roll i boken till skillnad från en bikaraktär. konflikt – problem/hinder som skapar spänning i berättelsen och för handlingen framåt liknelse – innehåller en jämförelse, till exempel: mörk som natten metafor – bildligt uttryck, till exempel: Du är min ros. parallellhandling – när två eller flera historier utspelar sig samtidigt men på olika platser självbiografi – när biografin (se ovan) handlar om författarens eget liv stilfigur – används ofta i dikter och kan beskrivas som språkliga specialeffekter som ska göra en text levande och väcka läsarens känslor upplösning – när konflikten får sin lösning öppet slut – slut som inte knyter ihop alla lösa trådar utan låter läsaren få tänka själv

978-91-44-16690-2_04_book.indd 6

2023-05-15 17:15

Sakprosa argument – skäl/anledningar till varför man tycker något, till exempel: Låt eleverna få längre raster i skolan för då får de tid att samla krafter inför nästa lektion. brödtext – huvudtexten i till exempel en artikel, som kommer efter ingressen fakta – något som man kan bevisa eller som har bevisats, till exempel: Boken Stolt syster har sålts i 5 miljoner exemplar i år. frågeställning – frågeformulering ingress – sammanfattande inledning i till exempel en tidningsartikel källförteckning – lista över de källor du har använt dig av i en text. Den placeras i slutet av framställningen. källhänvisning – anger vilken källa du har använt dig av i den löpande texten och ger läsaren möjlighet att följa upp och kontrollera till exempel faktauppgifter i din text motargument – tänkbart argument som motståndaren kan använda sig av objektiv – texten innehåller inte författarens egna åsikter och ställningstaganden slutsats – vad skribenten har kommit fram till subjektiv – utgår ifrån skribentens egna åsikter och ställningstaganden tes – påstående eller något man tycker, till exempel: Låt eleverna få längre raster i skolan! uppmaning – något man säger till någon annan att göra (ofta i form av ett imperativ, avslutas med ett utropstecken), till exempel: Satsa på ungdomarna! värdeladdade ord – ord som innehåller en värdering och som används medvetet eller omedvetet, till exempel: Efterrätten var delikat (positivt). Efterrätten var motbjudande (negativt). värdering – grundläggande uppfattning om något ämnesspecifika ord – begrepp som är typiska för ett visst ämne åsikt – någons sätt att se på någonting, någons tyckande, till exempel: Boken Stolt syster är årets bästa bok!

978-91-44-16690-2_04_book.indd 7

2023-05-15 17:15

EPP

Har som syfte att visa hur man gör något eller hur något fungerar Består av en beskrivning i steg som står i en logisk ordning Inleder ofta varje steg med ett verb i imperativ, till exempel öppna, ta och lägg Innehåller ofta förtydligande bilder av arbetsgången Kan innehålla en lista på vad som behövs och/eller ett tips

Ö VA

• • • • •

INSTRUERANDE TEXT: Instruktion

LÄSNYCKEL

D OC H B

Hur du söker ett jobb Är du sugen på att söka sommarjobb? Med en genomtänkt ansökan ökar dina chanser att få den plats du önskar. En jobbansökan brukar innehålla dels ett personligt brev, dels ett cv. Ett personligt brev kan vara just personligt skrivet medan ett cv är en mer korrekt uppställning av din utbildning, dina erfarenheter och referenser.

DU BEHÖVER: • dator, så att du kan skriva en ansökan med enkel och tydlig struktur. • tid! Ta god tid på dig när du ska skriva din ansökan. • en eller flera referenser, det vill säga personer som du har tillfrågat och som kan ge goda omdömen om dig.

• Anpassa ditt brev efter det jobb du söker. Läs på om arbetsplatsen och fundera över vad det är arbetsgivaren söker, så att ditt brev motsvarar vad som efterfrågas. • Använd ett formellt språk, det vill säga formulera dig korrekt och undvik talspråk. Tänk dock på att uttrycka dig på ett sätt som du själv förstår och att brevet ändå ska vara personligt. • Ge exempel när du beskriver dina egenskaper och förmågor. Vill du till exempel lyfta fram att du är bra på att samarbeta, kan du ge exempel på situationer där du har använt din samarbetsförmåga på ett framgångsrikt sätt. Det kan vara i projekt i skolan eller på fritiden.

SÅ HÄR SKRIVER DU ETT PERSONLIGT BREV: • Inled med att presentera dig med ditt namn och din ålder, till exempel ”Hej! Mitt namn är Jessica Persson och jag är 14 år.”

• Håll dig till maximalt en A4-sida och använd styckeindelning så att texten blir mer lättläst. Tänk på att det du skriver i ett stycke ska höra ihop.

• Skriv det viktigaste först, så att du fångar mottagarens intresse. Börja med att förklara vilket jobb du söker och varför just du är utmärkt för det här jobbet.

• Avsluta gärna ditt brev med att visa att du är intresserad av att få träffa arbetsgivaren, till exempel genom att skriva ”Jag ser fram emot att få träffa er och berätta mer om mig själv”.

INSTRUERANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 32

2023-05-15 17:15

SÅ HÄR SKRIVER DU ETT CV: • Inled med ditt namn och kontaktuppgifter som mejl och telefonnummer samt eventuellt ett foto.

• Gör en sammanfattning av de kunskaper, förmågor och erfarenheter som du har, som arbetsgivaren kan vara intresserad av.

• Skriv vilken skola du går på.

• Ange en eller ett par referenser med namn och kontaktuppgifter.

• Lista eventuella tidigare jobb eller praktik platser som du har haft och beskriv dina arbetsuppgifter. Det kan till exempel vara en anställning på en arbetsplats eller uppgifter som att sitta barnvakt, klippa gräs och så vidare. • Beskriv dina erfarenheter från idrottsklubbar, föreningar som Scouterna och liknande. • Ta med dina kunskaper i språk och dator användning. Detta är särskilt viktigt om det är relevant för jobbet du söker.

TIPS

Avsluta med att läsa igenom ditt brev och ditt cv, för att kontrollera stavning, kontaktuppgifter och layout en sista gång. Låt gärna någon annan läsa igenom din ansökan, innan du skickar iväg den. Skickar du din ansökan med mejl kan du i ämnesraden ange: ansökan och ditt namn. Spara ditt dokument som en pdf-fil, så vet du att det ser likadant ut hos mottagaren. Börja med ditt brev i god tid så att du inte missar den sista ansökningsdagen. Välj dina referenser med omsorg. Använd personer som verkligen känner till dina styrkor. Informera dem om att de kan bli kontaktade. Följ gärna upp din ansökan med ett samtal för att visa intresse och att du är angelägen om att få jobbet.

DIGITALA KÄLLOR Arbetsförmedlingen. (u.å.). Skriva cv. Hämtad 2021-02-10, från https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/ jobbansokan/skriva-cv Arbetsförmedlingen. (u.å.). Personligt brev. Hämtad 2021-02-10, från https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/ jobbansokan/personligt-brev Wikipedia. (u.å.). Curriculum vitae. Hämtad 2021-02-10, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Curriculum_vitae Metrojobb. (u.å.). Så skriver du ditt allra första cv. Hämtad 2021-02-10, från https://www.metrojobb.se/artikel/ 8073-s%C3%A5-skriver-du-ditt-allra-f%C3%B6rsta-cv

INSTRUERANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 33

2023-05-15 17:15

UPPGIFTER

Hur du söker ett jobb

Hitta efterfrågad information

1. Vad brukar en jobbansökan innehålla? Ge två exempel från texten.

2. Vad kan hända om du inte inleder med det viktigaste först?

3. Vilken fördel finns det med att läsa på om arbetsplatsen och att fundera över vad arbetsgivaren söker?

4. Vad menas med ett formellt språk?

5. Vilken av följande meningar är skrivet med ett formellt språk? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A Det skulle va hur schysst som helst om ni gav mig jobbet!!! B Jag brukar liksom tycka om att snacka med folk och va social. C Arbetet hos er hade passat mig utmärkt, då jag har stor erfarenhet av barnpassning. D Om ni undrar nåt så bara ring mej. S

6. Vilket av följande ord uttrycker en egenskap som inte är positiv i ett personligt brev? Välj endast ett alternativ. A effektiv B likgiltig C noggrann D kunnig

7. Varför bör det personliga brevet vara maximalt en A4-sida?

8. I texten ges två konkreta exempel på hur du kan inleda och avsluta ditt personliga brev. Vilka två exempel ger skribenten?

9. I texten ges flera exempel på hur du skriver ett cv. Nämn tre uppgifter som brukar finnas med i ett cv.

10. Varför bör du skicka dina filer som pdf-filer?

11. Vad kan hända om du inte väljer referenser med omsorg?

12. Hur kan du följa upp din ansökan för att visa att du gärna vill ha jobbet?

INSTRUERANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 34

2023-05-15 17:15

13. Till vilken texttyp hör den här texten? Välj endast ett alternativ. A beskrivande B argumenterande C förklarande D instruerande

14. Vad är syftet med texten?

15. Vem är den här texten skriven för, det vill säga vem är den tänka mottagaren?

16. Vad finns det för fördelar med ett sommarjobb? Nämn två fördelar.

ORDLISTA genomtänkt – noga förberedd

egenskap – kännetecken för hur en person är

ansökan – skriftlig önskan om ett jobb

förmåga – vilket kunnande en person har

cv – meritförteckning, kortfattad redogörelse för en persons utbildning, arbetslivserfarenhet, intressen med mera

lyfta fram – uppmärksamma

korrekt – innehåller inga fel uppställning – förteckning, lista erfarenhet – sådant man har varit med om referens – en person som kan berätta om en annan persons styrkor

projekt – större arbete kontaktuppgift – uppgift för att kunna kontakta någon eventuella – här: något som man kanske har haft anställning – arbete som du har fått betalt för att göra förening – organiserad grupp som utövar en viss aktivitet tillsammans

struktur – här: en texts uppbyggnad

Scouterna – barn- och ungdomsorganisation med fokus på frilufts- och lägerliv

omdöme – här: någons uppfattning om hur någon annan är

relevant – betydelsefull

mottagare – person som tar emot något anpassa – rätta sig efter arbetsgivare – person eller företag som ger jobb och betalar ut lön för utfört arbete

layout – placering av text och eventuella bilder på en sida ämnesrad – rubrik i ett mejl, där man skriver vad mejlet handlar om omsorg – här: noggrant

motsvara – här: innehålla det som någon frågar efter

styrka – här: något man är bra på

efterfråga – önska

angelägen – visa starkt intresse för något

personlig – här: typiskt för en viss person

INSTRUERANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 35

2023-05-16 09:10

Ö VA

• Har som syfte att beskriva och ge information om någon eller någonting • Innehåller huvudrubrik, underrubriker, tydlig styckeindelning och källförteckning • Förtydligande bilder är vanligt förekommande • Återger enbart fakta och innehåller inga personliga tankar eller åsikter • Skrivs oftast i presens om det inte handlar om en historisk person eller händelse • Innehåller ämnesspecifika ord

EPP

BESKRIVANDE TEXT: Faktatext

LÄSNYCKEL

D OC H B

Ung Företagsamhet (UF) Daniel Ek var med och grundade musiktjänsten Spotify. Ida Backlund startade företaget Rapunzel of Sweden som säljer löshår över stora delar av världen och Sebastian Siemiatkowski startade betaltjänsten Klarna. De här och många andra unga entreprenörer har gått från idéer till framgångsrika företag med stor omsättning och många anställda. Genom organisationen Ung Företagsamhet ges elever möjlighet att få prova på hur det är att starta och driva ett företag utifrån sina egna idéer.

Bakgrund Ung Företagsamhet är en organisation som vänder sig till elever i grundskolan och på gymnasiet. Med utbildningen UF-företagande vill man ge elever möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Verksam heten finns över hela världen och har funnits i Sverige sedan 1980. Riktiga jobb UF ger elever möjlighet att i praktiken få prova på vad det innebär att på riktigt driva en egen verksamhet med verkliga arbetsuppgifter. En titt på organisationens webbsida ger en uppfattning om den blandning av idéer som har förverkligats, till exempel att driva dansskola för barn, tillverka och sälja smycken, driva städ- och trädgårdsfirmor, designa webbsidor och mycket annat. 40

Så går det till Ett UF-företag består vanligtvis av tre till fem medlemmar. Företaget måste vara registrerat hos Ung Företagsamhet. En avgift på 300 kronor gör att företaget blir försäkrat. Det räknas då som ett hobbyföretag, vilket bland annat innebär att de som driver företaget inte betalar någon skatt och inte heller lägger på moms på sina varor och tjänster. Företaget får drivas i max ett år, men det finns de som väljer att sedan ta företagsidén vidare i någon annan form. För att kunna registrera sitt företag behöver eleverna minst en rådgivare, som kan hjälpa och stötta dem. Det ska inte vara en förälder eller lärare som är rådgivare, utan någon utom stående person med erfarenhet från arbetslivet. Rådgivaren ska kunna bidra med sina kunskaper och sitt nätverk samt vägleda och peppa eleverna. När man driver ett UF-företag ska man sälja sin produkt, presentera företaget och delta i mässor. I UF-undervisningen ingår sådant som är viktigt att kunna som entreprenör. Det kan vara hur man presenterar sin affärsplan samt vikten av kommunikation, problemlösning och argumentation. Tävlingar För att sporra och uppmuntra UF-företagare finns olika event och tävlingar som man kan anmäla sig och sitt projekt till. Sverige har också vid flera tillfällen fått flera fina placeringar i Europamästerskap.

BESKRIVANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 40

2023-05-15 17:15

Locker Room Talk Locker Room Talk är ett framgångsrikt UF-företag som har skapats av Rogerio Silva och Shanga Aziz från Finspång. Deras affärsidé var att åka ut till sportklubbar och träffa 10–14-åriga pojkar i om klädningsrummen före matcher eller träningspass och prata om schyssta attityder och jämställdhet. Silva och Aziz presenterade sin idé i en tävlingsmonter genom att bygga upp något som liknade ett vanligt omklädningsrum, med bänkar och plåtskåp med klotter. Med hjälp av VR-glasögon kunde besökarna ta del av den verklighet som råder i en del omklädningsrum med pojkar i 12-årsåldern, där de talar om varandra och om tjejer i termer av bögjävel och hora. Locker Room Talk gav Silva och Aziz SM-guld i Ung Företagsamhet 2017. Senare samma år fick de även silver vid EM i Ung Företag samhet i Bryssel, Belgien. I dag är Locker Room Talk en ideell organisation som samarbetar med bland annat Riksidrottsför bundet. De ger sportklubbar hjälp och verktyg för att kunna arbeta med jämställdhet. Organisationen har Jimmy Durmaz som en av sina ambassadörer

och den har mottagit ett Number 10-stipendium, som ges till dem som är ett föredöme inom sportoch föreningsvärlden. Stipendiet är instiftat av Svenska Fotbollsförbundet och Volvo. Priset är på en miljon kronor och har Zlatan Ibrahimović som sin beskyddare.

Företag som lever vidare Många av de idéer som har fötts inom UF genom åren har lett till företag som lever vidare och växer. Flera elever som själva har deltagit i UF-projekt är i dag aktiva inom organisationen och hjälper och stöttar andra. 34 676

35 000

Antal elever som driver UF-företag per år

30 000

25 000 19 820

20 000

15 000 10 118

10 000

5 000 1 915 80/81 81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21

DIGITALA KÄLLOR Ungforetagsamhet. (u.å.). Ung Företagsamhet. Hämtad 2021-01-25, från https://ungforetagsamhet.se Wikipedia. (u.å.). Ung Företagsamhet. Hämtad 2021-01-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Ung_f%C3%B6retagsamhet Lockerroomtalk. (u.å.). Locker Room Talk. Hämtad 2021-01-25, från https://lockerroomtalk.se/ Facebook. (u.å.). Locker Room Talk. Hämtad 2021-01-25, från https://www.facebook.com/lockerroomtalk.se

BESKRIVANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 41

2023-05-15 17:15

UPPGIFTER

Ung Företagsamhet (UF)

Hitta efterfrågad information

1. Vad är syftet med organisationen Ung Företagsamhet?

2. Vilka framgångsrika företag har startats av personer som har varit unga entreprenörer? Ge tre exempel från texten.

3. Vilken åldersgrupp vänder sig organisationen till?

4. Vilket adjektiv passar bäst ihop med ordet entreprenör? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A ung B rådgivande C initiativrik D stöttande H

5. Vilka krav ställer Ung Företagsamhet på ett UF-företag? Nämn tre exempel från texten.

6. Vad skiljer hobbyföretag från andra företag? Ge två exempel från texten.

7. Varför tror du att föräldrar eller lärare inte ska vara rådgivare åt eleverna i ett UF-företag?

8. Vilket av följande ord är en synonym till event? Välj endast ett alternativ. A möte B arrangemang C utbildning D förening

9. Varför inriktade sig företaget Locker Room Talk på pojkar?

10. Varför tror du att Locker Room Talk ses som ett föredöme?

11. Varför tror du att man är beredd att starta en ideell organisation, det vill säga arbeta trots att man inte tjänar pengar?

12. Titta på diagrammet. Hur många fler elever driver UF-företag 2020/2021 jämfört med 2000/2001?

BESKRIVANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 42

2023-05-15 17:15

13. Till vilken texttyp hör den här texten? Välj endast ett alternativ. A berättande B förklarande C argumenterande D beskrivande

14. Skriv två kännetecken för genren och ge två konkreta exempel från texten.

15. I inledningen ges exempel på flera entreprenörer som har haft lyckade affärsidéer. Vad tror du krävs för en vinnande affärsidé? Ge en möjlig förklaring.

ORDLISTA grunda – starta

peppa – uppmuntra

entreprenör – egen företagare som gör verklighet av sina idéer

mässa – en större utställning

omsättning – total försäljning

affärsplan – beskrivning av ett företags affärsidé och budget

driva – utveckla

vikten av – värdet av

organisation – här: större grupp som har ett gemen samt mål

kommunikation – utbyte av information

kreativitet – påhittighet, idéer

argumentation – framförande av olika anledningar till att stödja eller säga emot ett påstående

företagsamhet – här: initiativförmåga, drivkraft

sporra – motivera

verksamhet – företag

uppmuntra – göra gladare

förverkliga – göra något verkligt

event – evenemang, tillställning

designa – ge form åt registrera – här: anmäla sig försäkra – betala för ett ekonomiskt stöd om något till exempel skadas eller tappas bort skatt – avgift som betalas till stat eller kommun

attityd – inställning jämställdhet – kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter monter – utställningsutrymme

moms – avgift som betalas till staten på det som man köper eller säljer

VR-glasögon – en sorts glasögon som har en skärm. Skärmen visar en digital miljö som kan få tittaren att uppleva något som verkligt.

tjänst – en service som ett företag säljer, till exempel fönsterputsning

råda – här: finnas, gälla

rådgivare – person som ger någon goda tips och förslag på lösningar

ideell – utan att tjäna pengar

utomstående – här: som inte ingår i den närmaste kretsen

i termer av – i form av, vad gäller ambassadör – här: person som är ansiktet utåt stipendium – ekonomiskt bidrag

bidra – medverka, hjälpa

föredöme – person att se upp till

nätverk – alla personer man känner

instifta – grunda

vägleda – hjälpa någon att göra något på ett bra sätt

beskyddare – här: person som ser till att organisationen gör vad den ska BESKRIVANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 43

2023-05-15 17:15

Ö VA

• Har som syfte att förklara och utreda, det vill säga att svara på frågorna: Vad? När? Var? Hur? Varför? • Återger enbart fakta och innehåller inga personliga tankar eller åsikter • Innehåller ofta en bild, faktaruta, diagram och/eller tabell • Består av ämnesspecifika ord och orsaksbindeord, till exempel för att, därför och som en följd av • Innehåller en källförteckning

EPP

FÖRKLARANDE TEXT: Faktatext

LÄSNYCKEL

D OC H B

Panikångest

– när kroppens försvarssystem blir ett hinder Panikångest, eller paniksyndrom, innebär att man har återkommande oväntade panikattacker. En panikattack kan beskrivas som en intensiv våg av rädsla i kombination med flera olika fysiska reaktioner i kroppen. Vanliga sådana reaktioner är kraftigt ökad andning (så kallad hyperventilering), hjärtklappning, yrsel och illamående, overklighetskänslor, svettningar, domningar och stickningar, tryck i bröstet och syn- eller hörselrubbningar. Panikattacker kan drabba vem som helst och inträffar oftast första gången under en tid av hård belastning. Till exempel kan en period av mycket stress i skolan, en nära anhörig som dör eller en familjemedlem som drabbas av en allvarlig sjukdom belasta oss och få oss att reagera med panikattacker. Vissa personer får bara en panikattack en gång i livet. För andra kan panikattacker vara vanligt och komma flera gånger under en eller flera perioder. Att drabbas av en panikattack är helt ofarligt och attacken går över av sig själv, ofta efter några minuter. Däremot är det för det mesta en väldigt skrämmande och obehaglig upplevelse. Förutom återkommande panikattacker kännetecknas panikångest också av att man får en ihållande rädsla eller oro för att få ytterligare panikattacker. Rädslan kan även handla om de konsekvenser man tror att panikattacken ska leda till, det vill säga våra tolkningar av de fysiska 52

reaktionerna. Vanliga tolkningar är att man ska tappa kontrollen, bli galen eller dö. Dessa katastrof tankar stämmer dock inte med verkligheten. När vi människor blir rädda försätts kroppen i ett flykt- eller kamptillstånd. Vi reagerar instinktivt, stresshormoner pumpas ut i kroppen, hjärtat slår snabbare och andningen ökar för att syresätta blodet. Denna reaktion syftar till att snabbt ge kroppen den kraft den behöver för att kunna springa ifrån eller slå ner den fara som hotar oss. Utan denna överlevnadsfunktion hade vi inte blivit långlivade på denna planet. Det är kanske enkelt att förstå nyttan av reaktionen om man tänker sig in i följande exempel. En person går på trottoaren uppslukad av mobilen eller sina egna tankar. Utan att se sig för tar hen ett kliv ut i gatan samtidigt som en bil kommer i hög fart. Bilen tutar och utan att personen hinner tänka reagerar hen med sina instinkter och hoppar upp på trottoaren igen. Personen märker hur hjärtat bultar hårt i bröstet och att hen andas snabbare. Vid en panikattack händer samma saker i kroppen men istället för att hotet är en snabbt rusande bil kommer hotet från våra egna tankar och tolkningar av situationen och våra fysiska reaktioner. Orsakerna till att vi efter panikattacker utvecklar panikångest kan vara både ärftliga och sociala. Den ärftliga delen innebär att vissa människor har en

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 52

2023-05-15 17:15

utökad sårbarhet att reagera med just panikångest även om det inte måste bli så. De sociala delarna handlar om hur vi har lärt oss att hantera svårigheter i livet. Genom att se hur andra reagerar vid svårigheter lär vi oss strategier som vi medvetet eller omedvetet provar i liknande situationer. Vi lär oss också av de konsekvenser våra handlingar ger oss. Om man utvecklar panikångest leder det ofta till att man börjar undvika vissa situationer och sammanhang av rädsla för att få en panikattack. Detta kallas agorafobi. Till exempel kan det handla om att man undviker att åka buss eller tåg, gå i affärer och på köpcenter, gå på bio eller ta sig till skolan. Det är också vanligt att man utvecklar olika beteenden för att försäkra sig om att en panikattack inte ska kunna inträffa eller att man ska kunna ta sig ur situationen om det skulle krävas. Exempel på sådana beteenden är att sätta sig ytterst på raden i en biosalong, alltid ha en flaska vatten med sig på bussen eller undersöka var nödutgångar finns i ett köpcenter. Detta kallas säkerhetsbeteenden. Även om det känns som att undvikanden och säkerhetsbeteenden är till hjälp i stunden så är det just dessa beteenden som gör att panikångesten kan fortsätta att växa sig starkare. Om man gör allt för att undvika att få en panikattack får man kroppen och hjärnan att tro att panikattacker är farliga trots att så inte är fallet. Fler och fler saker som man undviker blir på så sätt förknippade med en möjlig fara att få en panikattack. Om man lider av panikångest har det ofta stor inverkan på livet. Det kan leda till att man isolerar sig från omvärlden och att man undviker saker som annars brukar ge energi, vilket i sin tur kan leda till mer ångest och nedstämdhet. Det påverkar ofta relationen till familj och vänner, till exempel genom att man inte upplever att man kan göra samma saker tillsammans som tidigare eller genom att andra omkring en blir oroliga. Det finns bra hjälp att få om man drabbas av

panikångest. En bra början är att prata med någon man har förtroende för och berätta om sina upp levelser. Man kan också vända sig till en kurator på sin skola eller till ungdomsmottagningen för samtal. Eftersom flera av de symptom som visar sig vid panikattacker och panikångest liknar symptom som uppkommer vid andra fysiska sjukdomstillstånd kan det vara en god idé att få en läkarbedömning för att utesluta andra diagnoser. Det är alltså undvikanden och säkerhetsbeteenden som matar panikångesten. Vet man att det är panik ångest man lider av kan man hjälpa sig själv, genom att i små steg närma sig situationer som man har börjat undvika på grund av rädsla för att få en attack. Om man undviker att åka kollektivt kan man träna sig på detta, till exempel genom att börja med att åka en eller ett par hållplatser bort och allt eftersom öka sträckan när ångesten är hanterbar. Viktigt vid panikångest är också att få kontroll på andningen. Man kan träna sig på att magandas, det vill säga att ta djupa lugna andetag, för att signalera till kroppen att lugna ner sig. När man andas normalt tar man cirka 8-12 andetag på en minut och det kan ses som ett riktmärke när man tränar sig i att magandas. Genom andningsträning är man bättre rustad när en panikattack inträffar. Ola Olefeldt, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning

KÄLLFÖRTECKNING 1177. (2019). Paniksyndrom. Hämtad 2020-11-05, från https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/ psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/paniksyndrom/ Umo. (u.å.). Panikångest. Hämtad 2020-11-05, från https://www.umo.se/att-ma-daligt/nedstamdhet-och-angest/ panikangest/

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 53

2023-05-15 17:15

UPPGIFTER

Panikångest – när kroppens försvarssystem blir ett hinder

Hitta efterfrågad information

1. Vad innebär panikångest?

2. Ge fyra exempel från texten på hur panikattacker kan yttra sig.

3. Vad kan orsaka en panikattack? Nämn tre orsaker från texten.

4. Vad är skillnaden mellan panikångest och panikattack?

5. Varför kan man luras att tro att man ska dö när man får en panikattack?

6. Vad händer i kroppen när den försätts i ett flykt- eller kamptillstånd? Ge tre exempel från texten.

7. Varför heter det flykt- eller kamptillstånd?

8. Vad betyder agorafobi? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A rädsla och ångest för spindlar B rädsla och ångest för höjder C rädsla och ångest för offentliga platser och sociala sammanhang D rädsla och ångest för ormar H

9. Förklara varför man utvecklar säkerhetsbeteenden och ge två konkreta exempel från texten på säkerhetsbeteenden.

10. Ge två exempel från texten på hur panikångest kan inverka på en människas liv.

11. Vilken hjälp rekommenderar skribenten om man drabbas av panikångest? Ge tre exempel.

12. Vad menas med att ”undvikande och säkerhetsbeteenden matar ångesten”?

13. Vad gör man när man magandas? Välj endast ett alternativ. A tar djupa andetag B tar ytliga andetag C spänner magen D håller andan

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 54

2023-05-15 17:15

14. Ange vilka två källor skribenten har använt och ge två exempel på vad dessa källor har gemensamt.

15. Förklara vad rubriken ”Panikångest – när kroppens försvarssystem blir ett hinder” innebär.

16. Vad förmedlar bilden?

17. Vilken typ av text är Panikångest – när kroppens försvarssystem blir ett hinder?

18. Skriv två kännetecken för genren och ge två konkreta exempel från texten.

ORDLISTA återkommande – upprepande, något som händer igen och igen

försäkra sig om – se till att något är på ett visst sätt, säkerställa

intensiv – kraftig, ihållande

ytterst – längst ut

i kombination med – tillsammans med

förknippa med – associera, koppla ihop

fysisk reaktion – kroppslig respons på något

inverkan – effekt, påverkan

domning – förlorad känsel i en kroppsdel

isolera sig – avskärma sig

syn- eller hörselrubbning – förändring på syn och hörsel, man ser och hör sämre

omvärlden – världen runt omkring

drabba – här: hända

ha förtroende för – övertygelse om att man kan lita på någon

inträffa – hända, ske belastning – påfrestning, ansträngning

nedstämdhet – sorgsenhet

anhörig – nära släkting

kurator – person som arbetar till exempel på en skola och som ger råd och hjälp i sociala frågor

ihållande – som aldrig tycks sluta

symptom – tecken

konsekvens – följd

utesluta – räkna bort

försätta – här: hamna

diagnos – bestämning av sjukdom/tillstånd

instinktivt – spontant, omedvetet syresätta – tillföra syre

åka kollektivt – åka med offentliga transportmedel, till exempel buss och tåg

nytta – fördel

allt eftersom – under det att, medan

uppslukad – helt upptagen

hanterbar – som kan kontrolleras

social – som har att göra med samspelet mellan människor

signalera – här: visa

sårbarhet – här: känslighet

rustad – här: beredd

riktmärke – något man tar sikte på

strategi – tillvägagångssätt beteende – här: något man medvetet eller omedvetet väljer att göra i en situation

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-16690-2_04_book.indd 55

2023-05-15 17:15

STEG

LÄSFÖRSTÅELSE

Maria Heimer · Bim Wikström

Art.nr 43923

studentlitteratur.se

978-91-44-15116-8_04_cover.indd 1-2

2023-05-15 14:30