9789144160597 by Smakprov Media AB

Litteraturstudier i lärarutbildningen att läsa, skriva och reflektera

RIMMA NYMAN SILWA CLAESSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45506 ISBN 978-91-44-16059-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: KT Stock photos/Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2022

3B 1648472275630

Formgivning inlaga: Henrik Hast

INNEHÅLL

FÖRORD 5 INTRODUK TION 9 UPPSATSARBE TE TS OLIK A FASER 13

01 / Välj ämne 23

Avgränsning 27 PM 30 Handledarens roll 30 Skrivpartner 33 Språkstöd 34 Plagiat 35 Skriva inledning 36 02 / Ställ en fråga 39 03 / Leta litteratur 45

Antal artiklar 47 Sökord 48 Vetenskaplig kvalitet 49 Typ av sökning 50 Personsökning 53 Konferensbidrag 54 Skriva metodavsnitt 55 Lärares litteratursökningar 55

I nneh å ll

04 / Läs litteraturen 57

Börja med sammanfattningen 60 Skumläs 61 Läs halvfort med markeringar 62 Läs noggrant 62 Kärnmeningar 64 Skriva referat 64 05 / Analysera 67

Tematisk analys 71 Hermeneutiskt inspirerad tolkning 73 Skriva resultatavsnitt 75 06 / Diskutera 77

Resultatdiskussion 79 Metoddiskussion 84 07 / Blicka framåt 87

Slutsats 89 Framåtblick 91 Didaktiska implikationer 92 Språklig slutkoll 93 Sammanfatta uppsatsen 95 Ventilering och inlämning 97 Betyg 100 Checklista uppsats 102 Checklista ventilering 103 L ÄSTIPS 105

Leta litteratur

1. Välj ämne 7. Blicka framåt

2. Ställ en fråga

3. Leta litteratur

6. Diskutera

5. Analysera

4. Läs litteraturen

Det finns olika sätt att söka litteratur. Du bör därför utarbeta en sökstrategi, exempelvis genom att använda dig av någon av de sökmetoder som presenteras i det här kapitlet. Räkna dessutom med att förfina din sökning allteftersom sökprocessen fortskrider. Det viktigaste under arbetets gång är att du motiverar alla dina val. Hur många artiklar ska du välja? Vilka sökord är mest lämpliga? Vilka tidskrifter och databaser ska du söka inom? Hur långt tillbaka i tiden ska du gå? Alla dessa frågor är befogade, men det finns inget rätt eller fel svar. Däremot finns det bättre eller sämre argument för vilka val du kan göra. I det här kapitlet redogör vi för sådant som kan underlätta några av dessa val.

Antal artiklar En fråga rör: Hur många artiklar ska ingå i uppsatsen? Svaret är tyvärr att det inte går att säga ett exakt antal studier (forskningsartiklar eller avhandlingar) som ska ingå i en litteraturstudie. Under vår tid som handledare och examinatorer för denna typ av uppsatser har vi sett studier som inkluderar alltifrån 2 till 30 studier, men i snitt brukar det emellertid landa på cirka 10–15 artiklar. Att antalet kan skifta beror på flera saker. En avgörande faktor är om du väljer att läsa artiklar (de omfattar oftast cirka 10–25 sidor) eller avhandlingar (cirka 100–300 sidor). En annan avgörande faktor är om du gör en översikt inom en vanligt förekommande tematik eller en fördjupad detaljstudie om ett mycket avgränsat område. Du ska under alla omständigheter försöka hitta så många studier av hög kvalitet som möjligt och därefter göra ett urval som ger dig en rimlig arbetsbörda inom kursens ramar. De studier du väljer ska, som tidigare nämnts, vara artiklar,

L eta litteratur

doktorsavhandlingar eller möjligtvis licentiatavhandlingar. Du kommer förmodligen inte att hinna eller orka djupläsa mer än 2–3 avhandlingar. Avhandlingar kan bestå av en sammanhängande bok, en så kallad monografi, eller en sammanläggning av 3–5 artiklar tillsammans med en så kallad kappa, det vill säga en översikt över artiklarna, en sammanfattning och en diskussion. Kanske är det så att det är ett eller två kapitel i monografin som kan komma till nytta i just din uppsats och i så fall kan du begränsa din läsning till just dessa. Om du hittar en sammanläggningsavhandling inom ditt intresseområde, är det inte sällan bättre att utgå från en eller flera av artiklarna och välja dem som bäst svarar på din uppsatsfråga. Använd inte uppsatser på masternivå eller studentuppsatser från lärarutbildningen som referenser i din uppsats. De är inte vetenskapligt granskade och saknar den tyngd som avhandlingar och artiklar i kollegialt granskade tidskrifter har. Kom ihåg att avgränsa dig. Det är bra att inkludera så många artiklar som möjligt, men i din uppsats kan du omöjligen ge en heltäckande översikt över ett helt forskningsområde. Motivera noga vad du tar med i din studie och vad du väljer bort. Det vanligaste är att man inkluderar ett 10–15-tal noga utvalda artiklar och delar av någon avhandling. Men du kan även motivera ditt val av få artiklar med att du vill fördjupa dig inom ett område där det inte finns så många studier gjorda. Om du gör det får du däremot säkerställa att det verkligen förhåller sig så.

Sökord Börja med att redovisa dina inklusionskriterier, det vill säga vilka söktermer du tänker ha med i din sökning av litteratur. Motivera varför du väljer just dessa begrepp och eventuellt vilka du väljer bort och varför. Söktermer kan vara ord och begrepp som handlar om ditt valda intresseområde, ett skolämne, ditt tema eller din skolårskurs. Du kan exempelvis välja artiklar utifrån Ǵ tid (historiskt perspektiv, färsk forskning …) Ǵ skolstadium (lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet …) 48

L eta litteratur

Ǵ plats (Sverige/Norden/Europa …) Ǵ begrepp (en aspekt som demokrati, vissa geometriska begrepp inom matematik …) Ǵ perspektiv (lärares syn på, elevers syn på, effekter på lärande, forskarperspektiv på vad som pågår i klassrummet …) Ǵ metoder (enkäter, intervjuer, observationer, innehållsanalyser …). Bestäm dig för att välja en enda sak ur ett ganska stort fält. A rgumentera för dina val i metodavsnittet, förklara varför du exempelvis väljer endast årskurs 1 och inte årskurs 2 och 3 när du gör en studie om utomhuspedagogik i lägre åldrar, eller varför du valde sökordet primary school när du vill studera forskning om lågstadiet.

Vetenskaplig kvalitet Ett avgörande tecken på vetenskaplig kvalitet är att artikeln har genomgått kollegial granskning, en så kallad peer review-process. Peer review är en vetenskaplig granskningsprocess, där en artikel granskas mycket noga på ett systematiskt sätt av flera forskare som är experter inom forskningsfältet. Peer review görs alltid innan en vetenskaplig artikel publiceras. Peer review innebär i praktiken att artikeln granskas anonymt av flera experter inom fältet, ofta internationella sådana. Därefter skickar de sina utlåtanden, som ibland kan omfatta flera A4-sidor, till tidskriftens redaktör som läser rekommendationerna och därefter avgör om artikeln ska publiceras, om den behöver små eller omfattande ändringar eller om den rentav ska refuseras. Det här är en mycket omfattande process som involverar många akademiker och som kan ta lång tid, inte sällan över ett halvår. Det viktigaste för de artiklar du väljer till din litteraturstudie är alltså att de har genomgått en peer review-process. Rådgör med din handledare eller med ditt universitetsbibliotek om du är osäker på om en artikel är granskad enligt de kriterier som vi har nämnt här.

L eta litteratur

Typ av sökning Du kan utgå från vetenskapliga termer och standardterminologi som du har hittat i din huvudreferens. Därefter kan du göra olika typer av sökningar.

Bred sökning En bred sökning utgår ifrån Google Scholar eller den sökfunktion som ditt universitetsbibliotek har. Därefter kan du med fördel ta ytterligare hjälp av universitetsbiblioteket som håller workshoppar och hjälper studenter att bekanta sig med olika databaser, exempelvis ERIC. På så sätt effektiviserar du dina sökprocesser. Universitets biblioteket visar gärna också vilka gynnsamma ordkombinationer som just du kan få användning för. Under den breda sökningen läser du igenom abstracts i de artiklar och avhandlingar som uppfyller dina inklusionskriterier.

Riktad sökning Efter den breda sökningen kan du fortsätta med riktade sökningar mot vetenskapliga tidskrifter inom ditt intresseområde. Rådfråga din handledare, hör dig för om vilka tidskrifter hen läser eller publicerar sin forskning i. Några exempel på tidskrifter som vi brukar läsa regelbundet handlar om våra forskningsintressen allmänd idaktik, högskolepedagogik och matematikdidaktik. Det finns många fler, men här är ett axplock.

Allmändidaktik, pedagogik, specialpedagogik Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ 50

Scandinavian Journal of Educational Research Nordisk tidskrift för allmän didaktik Nordic Studies in Education Acta Didactica Norden

L eta litteratur

Ǵ Pedagogisk forskning i Sverige Ǵ Forskning om undervisning och lärande Ǵ Utbildning och demokrati

Matematikdidaktik Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Educational Studies in Mathematics Journal of Mathematical Behavior For the Learning of Mathematics Research in Mathematics Education Journal for Research in Mathematics Education Mathematics Education Research Journal ZDM Mathematics Education Nordic Studies in Mathematics Education/Nordisk matematik didaktik (NOMAD)

Naturvetenskapernas didaktik och teknikdidaktik Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Nordic Studies in Science Education Science Education Research in Science Education International Journal of Science Education International Journal of Science and Mathematics Education International Journal of Technology and Design Education

Svenskämnets didaktik, svenska som andraspråk och andraspråksinlärning Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning Educare Journal of Second Language Writing International Multilingual Research Journal Second Language Research

L eta litteratur

Samhällsvetenskapernas didaktik Ǵ Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education Ǵ Tidskriften SO-didaktik

Bilddidaktik, slöjd och musik Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Nordic Journal of Art and Research International Journal of Education Through Art International Journal of Visual Literacy Techne – slöjdpedagogik och slöjdvetenskap Nordic Research in Music Education Music Education Research Visions of Research in Music Education International Journal of Arts, Humanities and Social Science Studies

Det finns fler tidskrifter som är inriktade på forskning om svensk ämnets didaktik, språk, samhällskunskap (civics), naturkunskap (natural sciences eller science), genus, läroplansteori (curriculum studies), specialundervisning (special education) och andra beforskade områden inom skolämnen och lärarforskning. Tidskrifter kan ha en svensk, nordisk eller internationell målgrupp. Det finns också tidskrifter som innehåller forskning om olika skolstadier, exempelvis de lägre skolåren, Early Childhood Education Journal. Där kan du också hitta artiklar om exempelvis matematikundervisning eller språkinlärning. Det gäller att hitta tidskrifter som fokuserar på det skolämne som du väljer att skriva om. Men håll också i minnet att det finns en mängd allmändidaktiska och pedagogiska tidskrifter som också kan innehålla artiklar om ditt uppsatsämne. Du väljer om du vill fokusera på nor disk, europeisk eller internationell forskning. Kanske är du ute efter att belysa din uppsatsfråga i ljuset av svensk eller nordisk kontext? Eller behöver du kanske i stället ett internationellt perspektiv och vill besvara din uppsatsfråga med forskning från så många länder som 52

L eta litteratur

möjligt? Oavsett vad, är de flesta tidskrifter öppna för allmänheten att läsa, så kallad open access, medan andra kräver att du loggar in via ditt lärosätes universitetsbibliotek. Bakom högkvalitativa tidskrifter med god sed av kollegial granskning står väletablerade, akademiskt inriktade förlag och lärosäten. Det betraktas som ett kännetecken på vetenskaplig kvalitet. Oftast finns förlagens namn, exempelvis Elsevier, Taylor and Francis, Springer eller Routledge, och deras emblem eller stämpel högst upp eller längst ner på artikelns framsida. Det är bra att se om de artiklar du har valt har en sådan stämpel. Även i detta fall kan du rådgöra med din handledare eller med ditt universitetsbibliotek om du är osäker på om förlaget är väletablerat. Hör med din handledare vilka tidskrifter hen brukar läsa eller publicera sin forskning i, vilka förlag dessa tidskrifter tillhör och vad som skiljer dem åt. Handledare har ofta specialintressen och en vana att arbeta med vetenskaplig text som underlättar för dig att orientera dig i förlagsdjungeln.

Personsökning Forskares arbete utgår från och kommer till i ett sammanhang. Det är det sammanhanget du vill bli en del av. När du har hittat några artiklar inom ditt intresseområde som uppfyller dina inklusionskriterier, kan du söka dig vidare genom att titta på artikelförfattarnas övriga produktion. En och samma forskare har ofta skrivit flera artiklar om samma ämne, inte sällan ihop med olika kollegor och ur olika perspektiv. Titta också på artiklarnas referenslistor. På det sättet kan du se vilket sammanhang forskaren har skrivit in sig i. Genom referens listorna hittar du förhoppningsvis en kedja av artiklar om samma ämne av många olika forskare. Kanske kommer en sådan kedja att utgöra större delen av din egen referenslista. Det är inte ovanligt att en student tar kontakt, oftast via mejl, med en av de viktiga forskarna som är aktiva inom det egna området. Många forskare uppskattar det och är villiga att dela med sig av egna arbeten och referenser till andra som är intresserade av forsknings-

L eta litteratur

fältet. Ibland kan de också komma med frågor och påståenden som påverkar uppsatsen i rätt riktning. Om du fortfarande är osäker på en studies kvalitet och ställning kan det vara en god idé att diskutera den med din handledare och kurskamrater, under handledningstillfällen. Du kan också diskutera med kunnig personal på biblioteket, med en erfaren forskare inom fältet eller med en föreläsare som du har träffat under utbildningens gång eller vars namn du har kommit i kontakt med när du har läst litteratur inom lärarutbildningen.

Konferensbidrag Ibland hittar du konferensbidrag som handlar om det valda ämnet, så kallade conference papers. De är ofta publicerade i konferensernas egenutgivna böcker, conference proceedings eller på internet. Konferensbidrag presenteras på en konferens där forskare lägger fram sina idéer utan att vara helt klara över det slutgiltiga resultatet av sin forskning. Den forskare som presenterar ett konferensbidrag vill alltså få respons på sina resultat och diskutera med andra forskare. Detta innebär att deras texter inte har gått igenom någon kollegial granskning eftersom kraven på kvalitet på konferensbidrag inte är lika höga som på kollegialt granskade artiklar. Inkludera därför helst inte konferensbidrag i din översikt. Använd i stället dessa konferensbidrag till att söka dig vidare. Ofta utvecklar emellertid forskare sina konferensbidrag till artiklar. Om de inte har gjort det är det mer lämpligt att hitta en artikel med motsvarande innehåll. En god idé är, som nämndes tidigare, att leta på författarens namn och titta i författarens publikationslista. Gör en avvägning när det gäller hur många studier av samma författare som du vill ha med.

L eta litteratur

Skriva metodavsnitt Du skriver om hur du har gått till väga när du har sökt din litteratur i metodavsnittet. Metodavsnittet bör vara kort och kräver därför precision. Avsnittet ska vara så tydligt att någon annan som vill göra samma sak vet hur den personen ska gå till väga. Överarbeta inte metoddelen, men försäkra dig om att det utifrån din beskrivning ska gå att göra samma sökningar som du har gjort. Om möjligt, låt en kamrat läsa och göra en delsökning baserad på din skriftliga beskrivning, eller avgöra om sökprocessen är möjlig att efterfölja. Och motivera alla dina val! Metodavsnittet ska också innehålla några rader om vad du har gjort när du har hittat alla dina artiklar eller avhandlingar. Den delen kan kallas analysmetod. Det varierar från lärosäte till lärosäte och från uppsatskurs till uppsatskurs vilken omfattning en sådan analys har. På lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har vi för närvarande två uppsatser inom ramen för utbildningen. Den första är en litteraturstudie – det vi beskriver här – och den har inte någon omfattande metoddel. Metoddelen brukar i stället vara mer omfattande när du gör en egen empirisk studie, det vill säga enkät, intervju eller observation. Vissa studenter väljer att i stället för en sådan empirisk studie göra en litteraturstudie i sitt slutliga examensarbete. Då behöver de redogöra noggrant för sitt tillvägagångssätt, sin metod och gå in på vilken teoretisk grund de valt i relation till sin analys av det de läst. Men som vi tidigare nämnt så gäller inte det för den typ av uppsats som du nu är i färd med att skriva.

Lärares litteratursökningar Som lärare har du stor nytta av att veta hur du söker litteratur på ett effektivt sätt. När du läser dina ämnen vid lärarutbildningen får du sannolikt såväl en historisk exposé som de senaste rönen inom utbildningsvetenskap. Men kunskap är färskvara och med jämna mellanrum gäller det att uppdatera sig. Då duger det inte att bara gå till Skolverkets webbplats eller förlita dig på färdiga läromedel, utan

L eta litteratur

du behöver också veta hur du snabbt och effektivt kan söka och hitta senaste nytt som rör ditt undervisningsämne. När det gäller elever och deras fria sökande finns det, som ju omtalats i media och bland lärare, många fallgropar. Varje lärare som låter sina elever söka fritt på internet bör ha genomgångar om hur de kan gå till väga. Hur skapas sökord och hur kombineras sökorden? Vilka webbplatser kan eleven lita på? Vilka är opålitliga och varför är de det? Hur långt ska elevernas sökning sträcka sig? Det finns många frågor att ta upp i samband med sökningar och som lärare hjälper man sina elever att hitta rätt i nät-tillvaron genom bra genomgångar.

Rimma Nyman är lektor vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes främsta forskningsintressen är matematikundervisning och lärarutbildning. Silwa Claesson, professor emerita i pedagogik, är anställd vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.

Litteraturstudier i lärarutbildningen att läsa, skriva och reflektera

Som student vid lärarutbildningen förväntas de flesta skriva två uppsatser. Den första uppsatsen är oftast en litteraturstudie, det vill säga en presentation av vetenskaplig litteratur inom ett forsk ningsområde. Vad är en litteraturstudie? Hur genomförs den? Och varför ska du som blivande lärare egentligen alls ägna dig åt en sådan? I denna bok Litteraturstudier i lärarutbildningen – att läsa, skriva och reflektera svarar vi på dessa frågor. Vi guidar dig genom processen utifrån det som kan beskrivas som ett uppsatsarbetes sju faser: hur du väljer ämne, ställer frågor, letar och läser litteratur, vilka olika analysverktyg du kan välja samt hur du kan presentera och diskutera dina resultat. Kopplat till detta beskriver vi hur dessa olika färdigheter som du utvecklar under arbetets gång också kommer att ha betydelse för dig som undervisande lärare. I boken finner du många konkreta exempel från studentuppsatser, avhandlingar och forskningsartiklar samt förslag på olika uppsats ämnen och teman. Vår förhoppning är att den här boken ska vara ditt stöd på väg mot en färdig förstauppsats, men självklart också kunna vara till stöd för dig som i en slutuppsats behöver presentera ett kapitel med litteraturöversikt eller tidigare forskning.

Art.nr 45506

studentlitteratur.se