9789144157795 by Smakprov Media AB

ANVÄND RUMMET Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar

redaktörer

Veronica Alfredsson Noomi Asker Christel Backman Sara Uhnoo

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45098 ISBN 978-91-44-15779-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Eurographic Group, 2022

Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell

INNEHÅLL

F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N 1 9 INLEDNING 29 S T U D E N TA K T I VA S A L A R – E N (R )E VO LU T I O N F Ö R H Ö G S KO LE PE DAG O G E R?

Veronica Alfredsson, Noomi Asker, Christel Backman & Sara Uhnoo

Bokens syfte

Använd rummet – rummets betydelse för undervisning   30 Pedagogiska teorier bakom studentaktiva salar

Vad säger forskningen om resultaten av studentaktiva lärosalar?

Bokens disposition

Litteratur

DEL 1

Steget in 1. Novis i ALC – att våga testa ger mersmak!   43 Pia Köhlmyr Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

2. Ny infrastruktur för beprövad pedagogik Arne F. Wackenhut & Erik Andersson

Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

3. Kursintroduktion – reflektion, gemenskap och entusiasm Christel Backman & Sara Uhnoo

Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

4. En hybrid miljö – interaktion, lärarstöd och fördjupat lärande   73 Christophe Demazière, Tom Adawi & Christian Stöhr Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

5. Textworkshop i traditionell och studentaktiv sal – en jämförelse Anja Malmberg

Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

6. Studentaktivt matematiklärande i den laborativa lärosalen Pia Eriksson

Mål med ALC-aktiviteten

ALC-aktiviteten

Hur gick det?

Lärdomar

Varianter av aktiviteten

Litteratur

DEL 2

Generiska kompetenser 7. Planering och flexibilitet ger fördjupad diskussion Veronica Alfredsson

Mål med ALC-aktiviteten

100

ALC-aktiviteten

100

Hur gick det?

103

Lärdomar

104

Varianter av aktiviteten

105

Litteratur

105

8. Att synliggöra och följa en ämnesspecifik skrivtradition   107 Maria Axinge Mål med ALC-aktiviteten

108

ALC-aktiviteten

108

Hur gick det?

112

Lärdomar

113

Varianter av aktiviteten

114

Litteratur

114

9. Akademisk informationskompetens i praktiken Marie-Louise Eriksson & Linda Borg

117

Mål med ALC-aktiviteten

118

ALC-aktiviteten

119

Hur gick det?

121

Lärdomar

123

Varianter av aktiviteten

124

Litteratur

125

10. Lära tillsammans genom digitala medier   127 Sara Ekström Mål med ALC-aktiviteten

128

ALC-aktiviteten

128

Hur gick det?

131

Lärdomar

133

Varianter av aktiviteten

134

Litteratur

135

11. Att skapa närhet – aktivitetsbaserat lärande om intervjumetodik Marcia Håkansson Lindqvist

137

Mål med ALC-aktiviteten

138

ALC-aktiviteten

138

Hur gick det?

139

Lärdomar

140

Varianter av aktiviteten

141

Litteratur

141

12. Medskapande, forskning och artikelskrivande Sara Uhnoo & Christel Backman

143

Mål med ALC-aktiviteten

144

ALC-aktiviteten

144

Hur gick det?

147

Lärdomar

148

Varianter av aktiviteten

149

Litteratur

149

DEL 3

Lära genom visualisering 13. Låt studenterna visualisera sina kunskaper   153 Noomi Asker Mål med ALC-aktiviteten

154

ALC-aktiviteten

154

Hur gick det?

156

Lärdomar

158

Varianter av aktiviteten

158

Litteratur

159

14. Att få syn på förståelse – studentaktivitet i flexibla lärmiljöer   161 Åse Tieva, Bengt Malmros & Lisbeth Lundahl Mål med ALC-aktiviteten

162

ALC-aktiviteten

162

Hur gick det?

164

Lärdomar

166

Varianter av aktiviteten

167

Litteratur

167

15. Whiteboardvandring – att visualisera och dela kunskap Eva Berg

169

Mål med ALC-aktiviteten

170

ALC-aktiviteten

170

Hur gick det?

173

Lärdomar

174

Varianter av aktiviteten

174

Litteratur

175

16. Studentaktiva undervisningsformer för stora studentgrupper Åse Tieva, Per Andersson & Bengt Malmros

177

Mål med ALC-aktiviteten

178

ALC-aktiviteten

178

Hur gick det?

180

Lärdomar

181

Varianter av aktiviteten

182

Litteratur

182

DEL 4

Fallstudier och rollspel 17. Fångarna av det runda bordet – spelteori i ALC Arne F. Wackenhut & Johan Karlsson Schaffer

185

Mål med ALC-aktiviteten

186

ALC-aktiviteten

186

Hur gick det?

190

Lärdomar

191

Varianter av aktiviteten

192

Litteratur

193

18. Stegvis konfliktanalys – gruppsamtal och egenreflektion i dynamik Anna Olofsson

195

Mål med ALC-aktiviteten

196

ALC-aktiviteten

196

Hur gick det?

199

Lärdomar

200

Varianter av aktiviteten

201

Litteratur

202

19. Förhållningssätt i konflikter – från teori till upplevelse Rikard Hedlund

203

Mål med ALC-aktiviteten

204

ALC-aktiviteten

204

Hur gick det?

208

Lärdomar

209

Varianter av aktiviteten

210

Litteratur

211

20. Kliniskt resonerande – att främja samskapande Eva Holmgren, Annika Svahn Ekdahl

213

Mål med ALC-aktiviteten

214

ALC-aktiviteten

214

Hur gick det?

217

Lärdomar

217

Varianter av aktiviteten

218

Litteratur

218

DEL 5

Grupprocesser och gruppdiskussioner 21. Basgrupp och roller bidrar till aktivitet och trygghet i grupp   221 Elisabet Malvebo, Andreas Nilsson & Petter Svensson Mål med ALC-aktiviteten

222

ALC-aktiviteten

222

Hur gick det?

225

Lärdomar

227

Varianter av aktiviteten

228

Litteratur

229

22. Aktiverande lärandekedja med diskussionsgrupper i rörelse Ann Sofie Gustafsson & Claes Holm

231

Mål med ALC-aktiviteten

232

ALC-aktiviteten

232

Hur gick det?

236

Lärdomar

236

Varianter av aktiviteten

238

Litteratur

239

23. Gemensamt lärande genom jämförelse och fördjupning Helena Francke & Stefan Ekman

241

Mål med ALC-aktiviteten

242

ALC-aktiviteten

242

Hur gick det?

246

Lärdomar

247

Varianter av aktiviteten

248

Litteratur

249

24. Kugghjulsmodellen – studenter som experter Karin C. Hårding

251

Mål med ALC-aktiviteten

252

ALC-aktiviteten

253

Hur gick det?

256

Lärdomar

256

Varianter av aktiviteten

256

Litteratur

257

25. Studentaktivt lärande i högskolepedagogik Lena Dafgård

259

Mål med ALC-aktiviteten

260

ALC-aktiviteten

261

Hur gick det?

263

Lärdomar

264

Varianter av aktiviteten

265

Litteratur

265

26. Effektivt grupparbete – en pedagogisk ateljé för universitetslärare Christophe Premat

267

Mål med ALC-aktiviteten

268

ALC-aktiviteten

268

Hur gick det?

270

Lärdomar

271

Varianter av aktiviteten

272

Litteratur

273

27. Studentaktiverande gruppdiskussioner för fördjupat lärande   275 Jenny Hagenblad & Lars Westerberg Mål med ALC-aktiviteten

276

ALC-aktiviteten

276

Hur gick det?

278

Lärdomar

279

Varianter av aktiviteten

281

Litteratur

281

28. Kollaborativ problemlösning i seminarier inom retorik Claire Milne Hogarth

283

Mål med ALC-aktiviteten

284

ALC-aktiviteten

284

Hur gick det?

287

Lärdomar

289

Varianter av aktiviteten

291

Litteratur

291

DEL 6

Skapa motivation och stötta studenters ansvar 29. Språkundervisning för autentisk interaktion och ökat ansvar för eget lärande   295 Christine Becker Mål med ALC-aktiviteten

296

ALC-aktiviteten

296

Hur gick det?

299

Lärdomar

300

Varianter av aktiviteten

300

Litteratur

301

30. Vägar in i en profession – ämneslärarprogrammet i svenska Stellan Petersson, Maia Andréasson & Anja Malmberg

303

Mål med ALC-aktiviteten

304

ALC-aktiviteten

304

Hur gick det?

307

Lärdomar

308

Varianter av aktiviteten

309

Litteratur

310

31. Gör studenten till experten i rummet Åsa Mårtensson

311

Mål med ALC-aktiviteten

312

ALC-aktiviteten

312

Hur gick det?

315

Lärdomar

316

Varianter av aktiviteten

316

Litteratur

317

32. Interaktiv, engagerande och rättssäker examination Linda Åhlström & Christopher Holmberg

319

Mål med ALC-aktiviteten

320

ALC-aktiviteten

320

Hur gick det?

323

Lärdomar

324

Varianter av aktiviteten

326

Litteratur

327

33. Aktivitetsbaserat lärande i hälsoekonomi och vårdens prioriteringar Harshida Patel & Hanna Gyllensten

329

Mål med ALC-aktiviteten

330

ALC-aktiviteten

330

Hur gick det?

333

Lärdomar

334

Varianter av aktiviteten

335

Litteratur

336

DEL 7

Lärosätens utveckling 34. Strategiskt arbete med ALC på fakultetsnivå Sylva Frisk

341

Inledning

341

Långsiktigt strategiskt arbete

342

Byggprojektet

344

Erfarenheter efter ett år

344

Lärdomar

346

Litteratur

347

35. ALC som accelerator för pedagogisk utveckling Elisabet Malvebo & Andreas Nilsson

349

Inledning

350

Första salen: Ellenabben

350

Ellenabben – en accelerator för utveckling

351

Framtida arbete

354

Litteratur

355

36. Steg mot flexibla och studentaktiverande salar Johani Karonen

357

Inledning

357

Behovsinventering

359

Lärdomar

360

Framtida arbete

361

Litteratur

362

AV S L U T N I N G 3 6 3 L Ä R A N D E O M RU M M E T – S PAT I A L KO M P E T E N S I PRAKTIKEN

Veronica Alfredsson, Noomi Asker, Christel Backman & Sara Uhnoo Läraren i rummet

364

Studenten i rummet

367

Gruppen i rummet

369

Möbleringen och tekniken i rummet

370

Känslor och upplevelser i rummet

372

Typiska metoder och tekniker i rummet

373

Saknar du en studentaktiv sal?

376

Litteratur

378

SA K R EG I S TE R 379

INLEDNING Studentaktiva salar – en (r)evolution för högskolepedagoger? VERONICA ALFREDSSON, NOOMI ASKER, CHRISTEL BACKMAN & SAR A UHNOO

Bokens syfte Syftet med den här boken är att inspirera till och ge konkreta förslag på hur högskolepedagoger kan arbeta med studentaktivitet och speciellt hur de kan arbeta i de studentaktiva salar som byggs på allt fler lärosäten. Det studentaktiva arbetssättet är på frammarsch, mycket tack vare det pedagogiska utvecklingsarbete som görs runt om på våra svenska lärosäten. Det har resulterat i att de allra flesta lärosäten i Sverige har börjat bygga lärosalar som på ett bättre sätt möjliggör studentaktivitet. Högskolor har länge arbetat med studentaktiv pedagogik, men att bygga och utrusta salar utifrån denna pedagogiska idé är nytt. På så sätt innebär aktiva salar inte en pedagogisk revolution utan en evolution. Det revolutionerande ligger i att vi blivit mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse. Pedagoger verksamma inom högskolan håller på att utveckla en spatial kompetens (Leijon m.fl. 2021). I takt med att dessa salar byggs efterfrågar allt fler högskolelärare resurser och litteratur som kan hjälpa dem att skapa studentaktiva lärtillfällen och utnyttja de nya salarnas möjligheter. Många har samlats i nätverk. Vi som har tagit initiativ till den här antologin har varit aktiva sedan start både i det lokala ALC-nätverket på Göteborgs universitet och i det nationella nätverket Rum för lärande. Vi har märkt att det finns ett stort behov hos kollegor av att få ta del av dokumenterade erfarenheter från dem som redan arbetar med studentaktiv pedagogik i studentaktiva salar. Vi är därför glada att

Använd rummet – rummets betydelse för undervisning Blunda en kort stund och tänk på ett undervisningstillfälle vid ett lärosäte i Sverige. Vad ser du framför dig? Ser du studenter som sitter i grupper och diskuterar med varandra? Ser du studenter som labbar? Ser du studenter som sitter i rader i en aula och lyssnar på en föreläsare på ett podium? Det är den här typen av situationer som många tänker på när vi pratar om lärmiljöer inom högskolan. Kanske ser du dig själv när du var student? Minns du vad du då värdesatte i lärosalar? Lärosalar har traditionellt byggts för att göra det lätt för många studenter att se och höra läraren som föreläser. Därför är många salar så kallade gradängsalar (biosittning). Den tekniska utrustningen i salarna har stor spännvidd: från en enkel skrivtavla till avancerade ljud- och videosystem som kanske till och med tillåter att föreläsningen sänds till studenter som sitter i en annan sal eller på en annan ort. Gemensamt för dessa salar är att det är lätt att ha fokus på läraren och höra vad denne säger. Det är oftast svårare att höra studenter som talar, till exempel ställer frågor, och det är svårt för studenter att samarbeta och diskutera med varandra. Dessa salar kompletteras ofta med mindre salar som är utrustade med bord och stolar som kan stå i biosittning, i hästskoform eller i andra formationer. Oftast innehåller

I nledning

denna bok nu finns. Den är ett resultat av ett samarbete mellan lärare på högskolor runt om i landet som har velat dela med sig av sina erfarenheter och pedagogiska upplägg i studentaktiva salar. Vår tanke har varit att skapa en bok där det är lätt att hitta inspiration till olika typer av läraktiviteter. I fokus för bokens kapitel är de aktiviteter som studenterna gör (hur och varför), inte själva kursinnehållet som bearbetas (vad). Vi vill därför uppmuntra dig att inte titta för mycket på vilka kapitel som handlar om just ditt ämnesområde utan i stället ta del av innehållet utifrån vilken typ av uppgift eller pedagogiskt problem som du står inför.

31 dessa salar en dator och skrivtavla för läraren och en kateder eller talarstol av något slag. Kanske står det en overheadapparat i ett hörn. I denna bok använder vi samlingsnamnet studentaktiva salar för den nya typ av lärosalar som började byggas på svenska lärosäten under senare delen av 2010-talet. Salarna kan ha flera olika namn: ALC, hybridsalar, flexsalar eller laborativa salar, för att nämna några (se Leijon & Tieva 2021 för en överblick av de rumsliga begrepp som används inom den högskolepedagogiska forskningen). Oavsett beteckning har rummen gemensamt att det är studenterna och deras aktivitet som står i fokus, snarare än läraren och dennes roll. Det betyder inte att läraren är passiv eller saknar betydelse för det som sker i rummet. Tvärtom! Det tydliggörs i flera bidrag i denna antologi. En viktig inspiration för de salar som byggs i Sverige har varit framväxten av så kallade active learning classrooms (ALC) i USA och Australien. I dessa salar är studenterna placerade vid runda bord så att de ser varandra och får en likvärdig placering runt bordet (det finns inget ”högsäte”). Till varje bord hör oftast en gemensam samarbetsyta. Det kan vara en whiteboardtavla, en smart skärm och/eller en storskärm som studenterna kan koppla upp en dator, mobiltelefon eller platta till. Läraren är placerad mitt i rummet och har oftast en mindre arbetsyta än vanligt. Det saknas kateder och en skrivtavla som är lärarens. I stället har läraren överblick över de grupper som arbetar och ungefär lika nära till samtliga grupper. I de salar som är utrustade med bildskärmar har läraren ofta tillgång till en styrkonsol som gör att denne kan styra vad som visas eller delas på skärmarna (lärarens skärm eller en specifik arbetsgrupps skärm; det kan också vara så att varje bord har lokal tillgång till sin egen skärm). Syftet med dessa salar är att skapa fysiska lärmiljöer som är anpassade efter de former av kunskap och färdigheter som studenter i dag behöver och en pedagogik som stödjer ett sådant lärande. Det skiljer sig från de krav som ställdes när många av dagens lärosalar skapades (Baepler m.fl. 2016, Holec & Marinowski 2020).

I nledning

Sedan 1990-talet har högskolepedagogisk forskning förordat ett studentcentrerat perspektiv som fokuserar på hur studenterna lär sig (Ramsden 1992), snarare än ett lärarcentrerat perspektiv som fokuserar på lärarens insatser. Det studentcentrerade perspektivet rekommenderas numera i de gemensamma europeiska riktlinjerna för god undervisning (ESG 2015) och i Universitetkanslersämbetets kvalitetssystem (UKÄ 2015). Ett studentcentrerat perspektiv kan beskrivas som att lärande, undervisning och bedömning fokuserar på studenternas kunskapsbehov och stimulerar studenternas engagemang och motivation. Det handlar sålunda inte bara om att fokusera på hur studenterna lär sig utan också om att utgå från vad studenter redan kan, vad de behöver och vill lära sig. Utgångspunkten är att för att studenter ska skapa djup kunskap krävs det inre motivation för lärande, en lust att fördjupa sin kunskap och förståelse och ett engagemang i sitt eget lärande. En förutsättning för lärande, enligt detta synsätt, är att undervisningen knyter an till studenternas livsvärld och upplevs som relevant och användbar för dem (Scherp & Uhnoo 2018). I enlighet med tankar om konstruktiv länkning (Biggs 1999) är det viktigt att läraktiviteter relateras till kursdesignen som helhet, till dess innehåll (lärandemål, läraktiviteter och examinationer) men också till specifika studentgruppers behov (Ramsden 2003). Ett studentcentrerat perspektiv förordar också att studenter får ta eget ansvar och ges möjlighet att ta aktiv del i sin undervisning (Bishop-Clark & Dietz-Uhler 2012) och att de får bli aktiva med skapare (Scherp & Uhnoo 2018), snarare än att de, i enlighet med en så kallad fågelungspedagogik, är passiva mottagare av ett lärarfiltrerat stoff (Backman m.fl. 2018 s. 55). Aktivt lärande handlar om att självständigt, enskilt eller i grupp med andra studenter, bearbeta, tolka och reflektera över kursmaterial. Studentaktiva salar syftar till att stimulera och möjliggöra inter aktion, reflektion, dialog och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare. De tar sin utgångspunkt i studentaktivt lärande eller studentaktiv pedagogik, vars grundidé är att det viktiga är vad

I nledning

Pedagogiska teorier bakom studentaktiva salar

33 studenterna gör och att ”aktivitet är en nyckel till ett djupinriktat lärande” (Elmgren & Henriksson 2016 s. 56). Den enkla utgångspunkten är att det får betydelse för studenternas lärande om de sitter och lyssnar på en lärare, om de individuellt läser om en teori eller om de får reflektera och lösa uppgifter tillsammans i grupp. Vad studenter får till uppgift att göra under en kurs, eller under ett specifikt lärtillfälle, får sålunda avgörande betydelse för vilka kunskaper och färdigheter de tar med sig. Studentaktivitet i sig medför inte nödvändigtvis lärande. En annan pedagogisk idé bakom studentaktiva salar är att specifikt främja kollaborativt lärande, som innebär att studenter lär sig genom att arbeta och ta sig an uppgifter tillsammans med andra (se Trocky & Buckley 2016). Enligt sociokulturell lärandeteori bör studenter uppmuntras till att integrera med varandra, utveckla kunskap i dialog och tillsammans relatera sina kunskaper till fenomen i omvärlden (Elmgren & Henriksson 2016). Lärmiljön i studentaktiva salar är specifikt utformad för att möjliggöra sådana gruppbaserade lärprocesser genom runda bord, gemensamma skrivytor och delade skärmar. Det uppmuntrar också till dialogbaserat lärande (Dysthe & Nilsson 1996, Dysthe & Lindelöf 2003). Ett uttalat syfte med undervisning i studentaktiva salar är inte sällan att rusta studenterna för ett framtida yrkesliv genom att låta dem öva på att arbeta i, leda och lösa konflikter i grupper. Det kan till exempel ske genom att arbeta med olika metoder för rollfördelning vid grupparbeten. Ytterligare ett kännetecken för läraktiviteter i studentaktiva salar är att de ofta utgår från ett undersökande arbetssätt – det kallas till exempel för problem-, case- eller team-baserat lärande, där en grupp får en gemensam uppgift, ett problem eller ett fall att lösa tillsammans. Det kan till exempel handla om att kartlägga delar av ett ekosystem, analysera en konflikt, hitta åtgärder mot ett brottsproblem, hantera ett klientärende eller diagnostisera en patient. Tanken är att studentgruppen samarbetar genom att använda varandras kunskaper och färdigheter, att de både får lära andra studenter vad de kan, genom att dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap, och lära sig av och aktivt lyssna på andra studenter i gruppen (Falchinov 2001).

I nledning

En annan typ av lärande som möjliggörs i studentaktiva salar är ett reflexivt lärande, som sker när studenter tillsammans sammanfattar och visualiserar gruppens kunskapsutveckling och lärprocess på gemensamma skrivytor eller på delade skärmar. Det bidrar till att öka studenternas reflektion över det egna lärandet och den egna lärprocessen, vilket i sin tur utvecklar deras metakognitiva kompetens (Elmgren & Henriksson 2016 s. 59). Högskolepedagoger som arbetar i studentaktiva salar inspireras också ofta av det som kallas för omvänt, inverterat eller flippat klassrum (Kim m.fl. 2014). Det innebär ett omvänt upplägg mot det traditionella såtillvida att studenterna förbereder sig inför en läraktivitet, till exempel genom att läsa kurslitteratur, besvara reflektionsfrågor, se en inspelad föreläsning eller lyssna på en podd, och sedan tar med sig den kunskapen in i den studentaktiva salen. Flippat klassrum är därmed en form av blandat lärande (blended learning) som innebär att läraktiviteter varierar, till exempel genom att klassrumsaktiviteter på campus kombineras med olika digitala inslag som wikis, podcasts, inspelade föreläsningar eller quiz. I lärosalen används tiden till att studenterna, med utgångspunkt i den kunskap de har med sig och med stöd av läraren, arbetar aktivt till exempel med att tillsammans diskutera och lösa olika uppgifter. Det främjar studentaktivitet och frigör tid för läraren att interagera och föra dialog med studenterna, att fördjupa materialet och ge återkoppling på det som studenterna har lärt sig.

Vad säger forskningen om resultaten av studentaktiva lärosalar? Flera studier visar på positiva resultat av studentaktiva lärosalar. Studenterna är mer aktiva och att presterar bättre på examinationer, de upplever ökad motivation och engagemang och delar i större utsträckning med sig av sina kunskaper till kurskamrater (Brooks 2012, Brooks & Solheim 2014, Cotner m.fl. 2013, Park & Choi 2014, Whiteside m.fl. 2010). Studier som har jämfört utfallet när samma

I nledning

35 kurs har getts av samma lärare för två studentgrupper, en i en traditionell sal och en i en studentaktiv sal, har visat att studieresultaten blev bättre för den grupp som var i den studentaktiva salen (Cotner m.fl. 2013) samt att studenternas engagemang ökade i kursen som gavs i en studentaktiv lärosal jämfört med samma kurs som gavs i en traditionell lärosal (Holec & Marinowski 2020). Att studentaktiva lärosalar resulterar i att studenter får bättre studieresultat och ökat engagemang är inte överraskande, med tanke på att studier visat att studentaktiv pedagogik har positiva effekter på just detta (Freeman m.fl. 2014), och att studenter från studieovana hem gynnas mer av studentaktiv pedagogik än studenter från studievana hem (Haak m.fl. 2011). En mindre amerikansk studie försökte separera pedagogiken från lärmiljön genom att jämföra tre grupper av förstaårsstudenter inom datavetenskap som undervisades i tre olika typer av salar: en traditionell lärosal där lärare gav traditionella föreläsningar, en traditionell lärosal där läraren undervisade med studentaktiva metoder och en aktiv lärosal (ALC) där läraren undervisade med studentaktiva metoder (Hao m.fl. 2020). Resultatet blev att studenterna som undervisades med studentaktiva metoder presterade bättre oavsett om de befann sig i en aktiv lärosal eller en traditionell lärosal. Det faktum att forskningen visar att genomströmningen av studenter på kurser med studentaktiverande inslag ökar är något som har betydelse inte bara för den enskilda läraren utan även för universitet och högskolor i stort. För lärosäten innebär en ökad genomströmning ett bättre resursutnyttjande samt ökad ersättning. Det är därför viktigt att känna till vilka faktorer som kan påverka genomströmningen och studenters förutsättningar att fullfölja sin utbildning. En möjlig åtgärd för universitet och högskolor att öka genomströmningen skulle därför kunna vara att bygga fler student aktiva lärosalar som uppmuntrar till en studentaktiv pedagogik. En studentaktiv sal är dock inte en garanti för att den undervisning som bedrivs i salen kommer att vara studentaktiv, utan det krävs att läraren utgår från en studentcentrerad pedagogik (Brooks & Solheim 2014, Gebre m.fl. 2014 Hao m.fl. 2020). Intervjuer med lärare i studentaktiva salar har visat att en del lärare som har valt att förlägga

I nledning

sina kurser till studentaktiva salar har en lärar- och stoffcentrerad syn på undervisning och därmed även i studentaktiva salar bedriver läraktiviteter som baserar sig på kunskapsöverföring och läraraktivitet snarare än studentaktivitet (Gebre m.fl. 2015). Det räcker därför inte att bygga studentaktiva salar, utan lärarna behöver också ges förutsättningar att vidareutbilda sig och anpassa sina kursupplägg till de nya miljöerna (Lippincott 2009, Van Horne & Murniati 2016; se även kapitel 34 i denna antologi). Sammantaget stöder tidigare studier antagandet att studentaktiva salar har positiva effekter på studenternas aktivitetsgrad och deras prestationer, under förutsättning att lärarna använder en student aktiv och studentcentrerad pedagogik. Detta talar för att förlägga de delar av undervisningen som bygger på studentaktivitet till en sal som designats för ändamålet (Bonem m.fl. 2020).

Bokens disposition Vi har valt att dela in boken i sju delar utifrån teman som är gemensamma för undervisning i studentaktiva salar oavsett ämnesområde eller studentgrupper. I den första delen, om steget in i studentaktiva salar, finns exempel på utveckling av nya kursmoment i studentaktiva salar och på hur befintliga undervisningsmoment kan utvecklas, liksom hur den som aldrig undervisat i en sådan sal kan våga ta steget. Kapitlen ger även exempel på hur studentaktiva salar kan skapa bättre förutsättningar för att bedriva den pedagogik som lärarna vill arbeta med. I bokens andra del diskuteras hur studentaktiva salar kan användas för att hjälpa studenterna att utveckla och bemästra generiska kompetenser såsom akademisk informationskompetens, källgranskning, forskningsmetoder, användning av digitala medier, akademiskt skrivande och ämnesspecifika skrivtraditioner. I bokens tredje del ges exempel på hur de studentaktiva salarnas möjlighet till visualisering av kunskaper kan användas för att synliggöra och dela kunskaper. Det handlar om att använda stora skrivtavlor för att samla och synliggöra gruppers gemensamma kom-

I nledning

37 petens men även om att använda själva rummet, möblerna och de egna kropparna för att visualisera gruppens gemensamma förståelse. Den fjärde delen tar upp fallstudier och rollspel och hur student aktiva salar kan skapa nya möjligheter att arbeta med dessa metoder. Här ges exempel på hur upplevelsebaserat lärande kan användas för såväl spelteori som konflikthantering och kliniskt resonerande. Bokens femte del behandlar grupprocesser och gruppdiskussioner, som är ett centralt tema vid undervisning i studentaktiva salar eftersom en stor del av undervisningen sker i grupper. I denna del ges exempel på hur basgrupper kan användas för att skapa trygghet, hur enskilt förberedande arbete kan kopplas till fördjupade diskussioner och inte minst hur läraren aktivt kan använda sin roll och kunskap för att skapa förutsättningar för konstruktiva grupprocesser och gruppdiskussioner. I bokens sjätte del tas ytterligare ett centralt tema för undervisning i studentaktiva salar upp, nämligen hur läraren kan planera och arbeta för att skapa motivation och stötta studenternas självständighet. Där ges exempel på hur studentaktiva salar kan bidra till att göra studenten till expert, så studenten känna ökad tillhörighet till sin kommande profession och ta ansvar för sitt eget lärande. Inte minst visas hur examinerande tillfällen i studentaktiva salar kan bidra till såväl ökad motivation som ökad självständighet hos studenterna. I den avslutande delen i boken skildrar företrädare för lärosäten hur utvecklingsarbeten för att skapa studentaktiva salar har bedrivits vid deras lärosäten och ger exempel på vad som gör att lärare vid lärosätena vill och vågar använda salar med ny design och rumslig utformning. Samtliga kapitel i antologin bidrar med mycket mer än vad som sammanfattas i de delar som boken delats in i. Vi vill uppmuntra dig att använda bokens register för att söka på begrepp som är relevanta för dig. Vi vill också återigen uppmana dig att inte lägga för stor vikt vid ämnesområden. Samtliga kapitel avslutas med ett avsnitt där författarna ger förslag på hur aktiviteten som de beskrivit kan anpassas och modifieras för att passa i andra sammanhang. Vi hoppas och tror att dessa avsnitt ska bidra till att skapa inspiration och kreativitet i utvecklingen av nya lärtillfällen i studentaktiva lärosalar. Använd rummet!

I nledning

Använd rummet

Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar Lärare har blivit allt mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse och många svenska lärosäten har byggt salar som ger goda förutsättningar för studentaktivitet. Använd rummet är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar. När lärare använder studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i salarna får det positiva effekter på studenters aktivitetsgrad och prestationer. Använd rummet tar upp typiska metoder som kan användas och ger illustrativa och konkreta exempel på läraktiviteter med fokus på vad studenterna gör och varför. Boken presenterar också pedagogiska lärdomar om aktiva lärosalars betydelse för lärare, studenter och lärande, med en stor bredd av lärarerfarenheter från olika lärosäten, undervisningsnivåer och ämnen. Boken ger inspiration och tips till universitetslärare som är nyfikna på att börja använda aktiva lärosalar och till erfarna pedagoger som vill utveckla sin rumsliga kompetens.

Art.nr 45098

studentlitteratur.se