PSYKOLOGI – VETENSKAP ELLER GALENSKAP?
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Psykologi – vetenskap eller galenskap? är utvecklat och anpassat för psykologi 1, 2a och 2b. I denna nya upplaga har läromedlet – förutom mindre kompletteringar och uppdateringar – kompletterats med nya avsnitt om sociala medier, internetbaserad behandling, VR-teknikens möjligheter i behandling och hur funktionell analys används i KBT.
ELEVBOK
I den första delen presenteras utförligt de fem stora psykologiska perspektiven och eleverna får kombinera sina nyvunna kunskaper med ett kritiskt tänkande. I den andra delen behandlas socialpsykologi, perceptionspsykologi, utvecklingspsykologi, psykiatri, terapi m.m
DIGITALT LÄROMEDEL
Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning. Faktafördjupningar, case, ämnesordlista, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, interaktiva uppgifter och test gör det möjligt för eleverna att arbeta självständigt och flexibelt.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, case, interaktiva uppgifter, test
Fungerar på dator, surfplatta och till stor del i mobil
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Till boken hör även ett digitalt läromedel
På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för
hur du loggar in i det digitala läromedlet.
I det digitala läromedlet finns bl.a. faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, interaktiva uppgifter, test, case och en digital ämnesordlista. Där hittar du även hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!
När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.
På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt
Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktör: Malin Kågerman Hansén
Omslag: Francisco Ortega
Omslagsbild: Hieronymus Bosch
Formgivning och layout: Catharina Ekström
Bildredaktör: iBild / Ingela Lindqvist, Ylva Strömberg
Teckningar: Sophia Lundquist
Art.nr 32570
ISBN 978-91-44-15498-5
© Författaren och Studentlitteratur AB 2007, 2013, 2017, 2022
Upplaga 4:1
Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2022
Välkommen till psykologin 5
1
Psykologiska perspektiv 7
Allt har mer än en sida 7
Kort om psykologins historia 10
De psykologiska perspektivens framväxt 13
Individen – i ett större sammanhang 16
Vetenskap eller galenskap? 18
2
Psykodynamisk psykologi 21
Sigmund Freud 22
Felhandlingar 22
Drömtydning 24
Personlighetens struktur 27
De psykosexuella faserna 30
Symtom- och karaktärsneuroser 32
Freuds efterföljare 37
Vetenskap eller galenskap? 43
3 Inlärningspsykologi 47
Stimulus och respons 48
Habituering 48
Klassisk betingning 51
Operant betingning 59
Inlärd hjälplöshet 65
Social inlärningsteori 67
Vetenskap eller galenskap? 69
4 Humanistisk psykologi 73
Maslow 73
Rogers 77
Existentiell psykologi 82
Vetenskap eller galenskap? 86
5 Kognitiv psykologi 89
Vad är att tänka? 89
Mallar 90
Olika förklaringsstilar 94
Tanke–känsla–handling 99
Självscheman 101
Kognitiv omstrukturering 102
Vetenskap eller galenskap? 104
6
Biologisk psykologi 107
Nervsystemet 107
Hjärnan – ett komplicerat och känsligt organ 109
Nervcellerna 110
Hjärnstammen 115
Storhjärnan 115
Lillhjärnan 127
Spegelneuron 128
Vetenskap eller galenskap? 130
7 Tillsammans 133
Kommunikation 133
Grupper 141
Konflikthantering 144
Kulturella skillnader 147
Massmediernas påverkan 152
Sociala mediers påverkan 156
Ondskans psykologi 162
8
Att uppfatta och minnas 173
Perception 173
Minnet 183
Vittnespsykologi 194
9 Från vagga till grav 197
Utvecklingens dimensioner och perioder 198
Barndomen 199
Uppfostran 210
Ungdomstiden 211
Moral 215
Det vuxna livet 219
Arv eller miljö? 231
10 Motivation, känslor och sömn 243
Motivation 244
Värden 254
Känslor 256
Sömn 266
11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa 275
Stress och trauma 276
Affektiva syndrom 282
Ångestsymdrom 285
Tvångssyndrom 286
Ätstörningar 289
Psykoser 292
Personlighetssyndrom 296
Neuropsykiatriska diagnoser 301
Beroende 305
Vad är normalt? 307
Vetenskap eller galenskap? 312
12 Behandling 315
Den terapeutiska alliansen 321
Från beteendeterapi till tredje vågens KBT 325
Funktionell analys – grundbulten i KBT 332
Internetbaserad behandling 335
VR-teknikens intåg i behandlingen 338
Vetenskap eller galenskap? 341
13 Är psykologi en vetenskap eller en galenskap? 345
Att forska 345
Test 355
Vetenskap eller galenskap? 364
14 Att fördjupa och tillämpa sin kunskap 367
Grundforskning och tillämpad forskning 368
Psykologins olika tillämpningsområden 369
Exempel på fördjupningsarbeten 374
Lästips 376 Register 378
Det digitala läromedlet
Med en interaktiv version av boken inläst med textföljning, kapitelvisa sammanfattningar, interaktiva uppgifter, test och en digital ordlista
Välkommen till psykologin
Många skulle nog hävda att psykologins historia började i slutet av 1800-talet, då Sigmund Freud formulerade sina tankar om det mänskliga psyket. Psykologins historia kan å andra sidan sägas sträcka sig lika långt tillbaka som mänskligheten själv. Var man vill göra sitt avstamp är i mångt och mycket en smaksak.
Ämnets utveckling har kantats av omtvistade experiment och forskare som både fascinerat och upprört människor. När en bred bild av psykologin ska presenteras, som i denna bok, blir det uppenbart att ämnet rymmer beskrivningar av människan som med all rätt kan ifrågasättas. Därför är det viktigt att närma sig psykologin med ett kritiskt tänkande och förutsättningslösa diskussioner.
För kurserna 1, 2a och 2b
I kurs 1 kommer du framför allt att ha skäl att arbeta med de sex inledande kapitlen om psykologiska perspektiv samt delar av kapitel 7 Tillsammans, kapitel 8 Att uppfatta och minnas och avsnitten om stress och kriser i kapitel 11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa. Här får du en grund för förståelsen av ämnet.
I kurs 2a kan du arbeta med kapitel 9 Från vagga till grav (i kombination med kapitel 2–6), som behandlar personlighetsutvecklingen. Resten av kapitel 11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa, kapitel 12 Behandling samt delar av kapitel 7 Tillsammans hör också till kurs 2a.
För att knyta kunskaperna till tillämpningsområden inom psykologin hänvisas till delar av kapitel 14 Att fördjupa och tillämpa sin kunskap
När det gäller kurs 2b är kapitlet 13 Är psykologi en vetenskap eller en galenskap? och kapitel 14 Att fördjupa och tillämpa sin kunskap centrala.
Kapitel 10 Motivation, känslor och sömn kan användas som komplement till samtliga kurser.
Vi spelar huvudrollen
Välkommen till ett ämne där vi spelar huvudrollen! Jag hoppas att denna bok utgör en intressant introduktion till ett ämne där du kan lära dig mer om vårt mänskliga psyke, och varför vi tänker, känner och handlar som vi gör.
Upplaga 4
I denna nya upplaga har läromedlet förutom en allmän uppdatering kompletterats med nya avsnitt om sociala medier, internetbaserad behandling, VR-teknikens möjligheter i behandling och hur funktionell analys används i KBT.
Mikael Lundgren
Psykologiska perspektiv
Hur fungerar människan egentligen? Ja, detta är en gåta som en hel del personer har försökt sig på att lösa. Många har genom åren varit övertygade om att just de är på rätt spår – att de har funnit ”sanningen”. Faktum är att de flesta har rätt … och alltid till viss del fel.
Inom psykologin har det med jämna mellanrum lanserats nya teorier som syftar till att beskriva människans psyke. Upphovsmännen har ibland även hävdat att de kan förklara varför människor blir psykiskt sjuka, och hur man gör dem friska. Ofta går åsikterna mellan det nya och det gamla isär, och hätska diskussioner om vad som är rätt eller fel uppstår.
Psykologi påminner på sätt och vis om politik. Politiker har olika åsikter om vad som utgör problem i ett samhälle – och varför de uppstår. Beroende på vad man anser är problemet och vad det beror på, föreslår man olika lösningar. Inom politiken handlar det inte om vad som är rätt, utan snarare om vad man tycker är rätt. Detta gäller ibland även psykologin.
Allt har mer än en sida
Hur är jag som person? Varför är jag som jag är? Anna som jämt är så negativ eller Erik som är så blyg, hur kommer det sig att de blivit sådana? Den här typen av frågor har vi nog alla ställt oss.
När någon försöker beskriva mänskligt beteende sker ett urval. Man kan inte få med alla aspekter på en gång. Därför väljer man ut det som verkar viktigast eller mest intressant. De olika psykologiska inriktning-
1
ar (perspektiv) som vuxit fram skulle man kunna säga har uppstått för att de som forskat styrs av olika intressen. Vad som är viktigt och intressant för mig är kanske inte något som du över huvud taget bryr dig om. Så fungerar även forskarna.
Stort kök eller uteplats?
Om två personer var för sig planerar att köpa en bostad kommer de att prioritera olika saker. Den ena personen kanske är extremt intresserad av matlagning och vill bo centralt. Förutom läget blir troligen köket det mest intressanta att bedöma. Finns det tillräckliga arbetsytor i köket? Vad är det för spis?
Den andra personen kanske tycker att det som är värt att betala för är en rymlig uteplats och möjligheter att ägna sig åt avkopplande trädgårdsarbete.
De två personerna kommer förmodligen inte att lägga bud på eller ens titta på samma boende. Skulle dessa personer mot all förmodan hamna på samma bostadsvisning, skulle de inte lägga märke till samma saker och deras beskrivningar av bostadens fördelar och nackdelar skulle vara mycket olika.
På samma sätt som i exemplet är det inom psykologin. Trots att ambitionen är att beskriva samma varelse, nämligen människan, blir beskrivningarna väldigt olika. Mycket beroende på olika intresse.
1:1 FUNDERA PÅ
a) Om du skulle beskriva din skola, vad skulle du då ta upp? Bara det som är bra? Bara ditt eget program?
b) Be gärna din klasskamrat beskriva er skola och jämför sedan med din egen beskrivning. Verkar det som om ni går på samma skola, eller?
Människor är olika, samtidigt som vi alla är människor med vissa gemensamma drag. Förmodligen ser du dig själv som en unik individ. Ingen annan är precis som du. Trots det har du säkert någon gång fått höra att du är precis som mamma/pappa/syster/moster ..., och du kan säkert se stora likheter mellan dig själv och andra. Inom psykologin finns det ofta en vilja att kunna peka på sådant som skulle kunna sägas vara ”allmänmänskligt”. Med det menas något som är typiskt för människan, det vill säga som stämmer för var och en av oss. Samtidigt har varje person unika erfarenheter och egenskaper, vilket gör att det uppstår skillnader. Ja, frågan är om det går att sätta fingret på sådant som kan sägas vara typiskt mänskliga drag. Kanske är det så att vi alla föds med så många olika egenskaper att det inte går att säga att människan är på det ena eller andra viset.
Det finns olika sätt att se på människan. Det handlar i mångt och mycket om olika utgångspunkter när det gäller människans naturliga egenskaper. Hur vi ser på människans natur kan säkert bero på vilka erfarenheter vi själva har av andra. Dåliga erfarenheter leder förmodligen till en mer negativ människosyn och goda erfarenheter till en mer positiv syn.
Synen på människan påverkas även av tid och rum. I olika delar av världen och under olika tidsperioder skiljer sig synen på den mänskliga varelsen åt. I stor utsträckning är psykologin en produkt av män från västvärlden och deras syn på människan. Om ämnet som sådant hade påverkats mer av kvinnor och andra kulturer hade förmodligen en mer nyanserad psykologi vuxit fram.
1:2 DISKUTERA
Man kan ha olika uppfattningar om vad som är människans natur och det finns inget självklart svar.
a) Vad tror du om människans natur? Är hon god eller ond, förnuftig eller korkad, egoistisk eller omtänksam, flockdjur eller enstöring? Eller något annat?
b) Finns det sätt, egenskaper, förmågor etcetera som du och dina kamrater kan enas om skulle kunna utgöra människans kärna?
c) Finns det något som gör just dig unik? Ge exempel.
När började människan fundera över sin egen natur?
Upplysningstiden innebar en vetenskaplig våg med tänkare under 1700-talets senare hälft, som med intellektets hjälp ville skapa en sammanhängande och förnuftig världsbild.
Man kan fråga sig när i människans historia vi fick förmågan att reflektera över oss själva. Här finns inget självklart svar. På samma sätt är det svårt att avgöra när psykologins historia börjar.
Kort om psykologins historia
Antiken
Redan de gamla grekerna ... så börjar många historiska beskrivningar och även för ämnet psykologi passar detta uttryck in. De grekiska rötterna syns redan på ordet psykologi, som kommer från de grekiska orden psyché och lógos, vilket betyder läran om själen.
Många har genom tiderna försökt komma underfund med och beskriva människans själ. En av de första som vi känner till är den grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.) som ägnade stor möda åt att försöka förstå den mänskliga själens natur. Han menade att själen var det som gav kroppen ett ändamål. Om man till exempel föreställer sig att kroppen vore ett öga, så är själen synen.
Ända sedan denna tid har det bland ”de lärda” pågått en livlig debatt kring människans natur och förhållandet mellan kropp och själ.
Upplysningen
Grunden för mycket av dagens psykologiska forskning utvecklades under upplysningstiden (1700-talet) genom den så kallade empirismen. Empirismen var en idéströmning som hävdade att kunskap föds genom våra erfarenheter och att vi när vi föds är som tomma tavlor (tabula rasa), det vill säga vi vet ingenting från början. Grunden till vår kunskap är den erfarenhet vi skaffar oss och de observationer vi gör, menade man. Därför krävs det vetenskapliga undersökningar och experiment för att en teori ska kunna betraktas som tillförlitlig.
Upplysningsfilosofer som John Locke (1694–1778) och David Hume (1711–1776) menade att tidigare filosofer, där Descartes (1596–1650) kanske är den mest kände, hade fel när de hävdade att delar av vår kunskap är medfödd. Descartes ansåg att vi måste vara kritiska till det vi upplever och den kunskap vi kommer fram till via våra sinnen. För hur vet vi att allt inte är en dröm? Istället ska man enligt Locke och Hume se det som att kunskap uppstår genom våra erfarenheter.
Modern tid
Psykologins fader
Låt oss nu lämna de gamla grekerna och upplysningsfilosoferna och gå framåt i tiden, närmare bestämt till år 1879. Då öppnade Wilhelm Wundt (1832–1920) världens första psykologiska laboratorium vid universitetet i Leipzig. Nu skulle forskarna genom experiment ”väga” och ”mäta” våra sinnen. Här föddes enligt många den moderna psykologin, vilket innebar att man slutade att räkna psykologin till filosofin och det blev ett eget ämne. Tidigare hade psykologi och filosofi gått hand i hand och i detta hänseende utgjorde det psykologiska laboratoriet en brytpunkt. Ibland kallas Wundt till och med ”psykologins fader”. Wundt var bland annat intresserad av våra sinnens kapacitet. När vi ser och hör någon prata kan vi registrera det som sägs samtidigt som vi ser att läpparna formar orden. Utifrån detta ville Wundt ta reda på var gränsen går för hur mycket information vi samtidigt kan ta in via våra sinnen. Exempelvis undersökte han hur många bokstäver, siffror eller ord en person kan registrera samtidigt. Det visade sig att de flesta klarar av att komma ihåg 4–6 enheter som presenteras under en tiondels sekund på en skärm (du kan läsa mer om Wundts experiment på s. 184).
Wilhelm Wundt, ibland kallad för ”psykologins fader”.
Freud kom från staden Freiberg, som då låg i Österrike-Ungern, men som idag heter Příbor och ligger i Tjeckien.
Wundt vände sig mot dem som före honom hade hävdat att tanke och språk var samma sak, att tänkandet helt enkelt är ett tyst inre prat. Hur skulle det kunna vara det, frågade sig Wundt, när vi ibland när vi sagt något säger ”det var inte så jag menade”? Detta bevisar enligt Wundt att vårt prat inte är samma sak som våra tankar. Vi vet väl alla dessutom hur svårt det ibland kan vara att försöka formulera våra tankar i ord vid exempelvis skriftliga prov.
Ett annat område Wundt studerade var människans känsloliv. Han formulerade en teori som han kallade den tredimensionella teorin om känslor. Den gick ut på att känslor kan delas in i tre grupper: behagliga/ obehagliga, spända/avspända och upprymda/nedstämda känslor. Olika kombinationer av dessa kategorier är enligt Wundt det som skapar alla tänkbara känslolägen.
Wundt skrev under sitt verksamma liv över 50 000 sidor litteratur inom ämnet, men är trots det idag ingen speciellt känd person inom psykologin. Han kanske hade fel i det mesta han skrev . . . eller så var det han skrev väldigt tråkigt att läsa.
Den störste?
Endast fem år efter det att Wilhelm Wundt startade sitt laboratorium läste en österrikisk läkare, tillika hjärnforskare, en vetenskaplig artikel som handlade om hur kokain gör soldater mer uthålliga. Denne läkare, som hette Sigmund Freud, blev imponerad och bestämde sig för att införskaffa preparatet.
När paketet med det första grammet kokain levererades testade han det för att se hur det verkade. Effekten var enastående. Sigmund, som periodvis hade varit mycket nedstämd, kände sig på strålande humör och kom fram till att också andra borde få ta del av detta. Han började förse vänner och patienter med kokain så att de skulle få chansen att bli pigga och glada – utan några som helst biverkningar.
Sigmund skrev också en artikel om kokainets goda effekter. Han rekommenderade kokain som medel mot huvudvärk och hävdade att det hjälpte mot psykisk ohälsa. Han försökte till och med att bota en sjuk väns morfinmissbruk med kokain, vilket dock ledde till att vännen började missbruka bägge drogerna, med ett stort lidande som följd. Till slut fick han överge sina idéer om kokainets fördelar – för helt utan biverkningar var det ju inte! Sigmunds tilltro till kokainet förstörde med all säkerhet livet för många.
Sigmund Freud missbrukade tyvärr själv kokain i över tio år och under denna tid lade han grunden för den så kallade psykodynamiska psykologin, där människans drömmar och sexualitet är centrala delar. Hans teorier blev mycket uppmärksammade och Freud kom att räknas
som den störste någonsin inom psykologin. Hans tankar har gjort ett enormt avtryck och än idag finns det psykologer som i första hand lutar sig mot den psykodynamiska psykologins förklaringsmodeller.
1:3 fundera på
a) Känner du till någon medicin och något livsmedel som man har ändrat uppfattning om – från att först ha ansetts som bra till att klassas som direkt farligt?
b) Tror du att det skulle kunna hända också idag?
De psykologiska perspektivens framväxt
Under de senaste hundra åren har det upp stått olika perspektiv när det gäller be skrivningar av människans psyke, vil ket beror på att forskare har haft olika fokus i sina studier. Man bör därför vara medveten om att ett perspektiv alltid har sina begränsningar. Det kan jämföras med hur det blir om du ska beskriva Sverige. Din beskrivning kommer utan tvekan att färgas av dina erfarenheter och åsikter, och se annorlunda ut än den som en person i en annan del av Sverige gör. På samma sätt belyser psykologins olika perspektiv människan ur olika vinklar, i stort som i smått.
Det är framför allt följande fem psyko logiska perspektiv som har vuxit fram, och de presenterar alla olika bilder av människan:
• Psykodynamisk psykologi
• Inlärningspsykologi
• Humanistisk psykologi
• Kognitiv psykologi
• Biologisk psykologi
För att på ett överskådligt sätt presentera det som skiljer dessa olika perspektiv åt måste man förenkla. Figuren nedan är ett försök till detta.
stark egen vilja (människan sitter vid rodret)
svag egen vilja (människan styrs av krafter som är svåra att på egen hand kontrollera)
medvetet (tankar och handlingar) omedvetet (känslor och behov)
kognitiv psykologi humanistisk psykologi
inlärningspsykologi psykodynamisk psykologi biologisk psykologi
En placering av fem olika psykologiska perspektiv utifrån kategorierna medvetet, omedvetet, stark egen vilja och svag egen vilja.
Figuren visar att man inom de fem psykologiska perspektiven lägger fokus på olika dimensioner av människan. För det första kan man välja att studera det som är medvetet eller det som är omedvetet. Tankar och handlingar är sådant som vi i första hand är medvetna om, medan känslor och behov i större utsträckning är sådant som vi är omedvetna om.
För det andra går det att se människan som antingen stark med en förmåga att styra sitt beteende eller som en svag varelse som följer krafter som är svåra att ta kontroll över.
Inom psykodynamisk psykologi ser man beteendet som ett resultat av omedvetna konflikter. Jobbiga händelser kan vara så svåra att hantera att de skapar oreda och trängs undan så att vi inte längre är medvetna om dem. Det kan leda till att vi beter oss ”konstigt” och mår dåligt utan att vi förstår de faktiska, bakomliggande krafterna. Barndomens betydelse för det vuxna livet betonas. Detta perspektiv fokuserar på det som är omedvetet, i kombination med att människan anses vara styrd av svårkontrollerade krafter. Sådant vi inte ”ser” är särskilt intressant.
Inlärningspsykologin utgår från att beteendet är inlärt. Detta perspektiv uppstod som en reaktion mot det fokus som den psykodynamiska psykologin riktade mot inre icke observerbara skeenden. Inom inlärningspsykologin riktas mycket uppmärksamhet mot relativt enkla synliga beteenden och de yttre omständigheter som styr dem. Inlärningen börjar redan vid födseln och har en stor påverkan på individens utveckling genom att beteenden efter hand blir automatiska. Detta perspektiv fokuserar på det som är medvetet, i kombination med att människan anses vara styrd av svårkontrollerade, miljömässiga krafter. Det är det vi ”ser” som är särskilt intressant.
Humanistisk psykologi är inget sammanhållet perspektiv, utan snarare en samlande beteckning för flera olika psykologiska riktningar. Perspektivet uppstod som en reaktion mot den psykodynamiska psykologins och inlärningspsykologins beskrivning av människan som svag.
Framträdande inom den humanistiska psykologin är synen på människan som fri att göra egna val. Individen söker själv efter mening och utvecklande aktiviteter. Detta perspektiv fokuserar till viss del på det som är omedvetet, i kombination med att människan anses sitta vid rodret. Människor anses så olika att det är omöjligt att hitta allmänna teorier som beskriver människan.
Kognitiv psykologi skulle i viss mån kunna sägas vara en utveckling av det inlärningspsykologiska perspektivet. Det faktum att människan är en tänkande varelse ligger till grund för teoribildningen. Istället för att som inom inlärningspsykologin se det som att individen har lärt sig reagera automatiskt i olika situationer, lägger man till ett mellanled, nämligen hjärnans tolkningar. Information som vi reagerar på bearbetas av vår hjärna. Denna bearbetning följer ofta vissa mönster som blir avgörande för personens tolkning av en specifik situation. Den individuella tolkningen påverkar personens känslor och beteenden. Detta perspektiv fokuserar på det som är medvetet, i kombination med att människan anses sitta vid rodret. Hur vi tolkar information är särskilt intressant.
Biologisk psykologi handlar bland annat om kunskapen om hjärnans betydelse för beteendet. Synen på människan som biologisk varelse har alltid existerat parallellt med utvecklingen av de olika psykologiska inriktningarna. Den biologiska psykologin är ett perspektiv som har vuxit sig allt starkare under senare tid och som ofta har blivit ett komplement till teorier om varför vi gör som vi gör. Allt vi tänker, känner eller gör går att spåra till biokemisk aktivitet på cellnivå. Detta är ett perspektiv som alltid har haft en stark koppling till läkarvetenskapen.
Ett perspektivs framväxt skapar förr eller senare motreaktioner. När ett perspektiv fått tillräckligt många kritiker är tiden mogen för ett nytt perspektiv att ta form. Det leder till en utveckling vars drivkraft är att belysa nya aspekter som den befintliga kunskapen har missat.
Psykodynamisk psykologi
Inlärningspsykologi
Reaktion mot att man studerar sådant som inte går att observera
Humanistisk psykologi
Reaktion mot att man ser människan som ”svag”
Perspektiven har utvecklats genom en vilja att rätta till brister.
Kognitiv psykologi
Reaktion mot att man inte uppmärksammar människans tankeförmåga
Inom de olika perspektiven har man av tradition intresserat sig för olika fenomen. De gånger man inriktar sig på samma områden, gör man det utifrån olika utgångspunkter. Frågan är om alla de fakta som finns idag går att föra samman till en helhet eller om de blir till motsägelser som visar att människan som studieobjekt är för komplicerad för vetenskapen.
I de kommande fem kapitlen ges en mer ingående beskrivning av dessa fem stora psykologiska perspektiv. Kapitlen följer den historiska tågordningen och börjar med att presentera den psykodynamiska psykologin som grundades av Sigmund Freud.
1:4 FUNDERA PÅ
a) Vad tycker du är viktigast att vi fokuserar på när vi försöker lära oss mer om människan? Det som är medvetet eller det som är omedvetet? Eller spelar det ingen roll?
b) Om du tycker att det ena är viktigare än det andra, varför tycker du det? Om det inte spelar någon roll, varför gör det inte det?
Individen – i ett större sammanhang
De fem perspektiv som har presenterats här hör till den del av psykologin som i första hand fokuserar på hur individer fungerar var för sig .
Det finns även ett forskningsområde som handlar om hur individer fungerar tillsammans. Detta kallas socialpsykologi. Om vi ytterligare lyfter blicken kommer vi in på det område som kallas sociologi. Här studeras samhället ur ett mänskligt och organisatoriskt perspektiv.
Sociologi: Hur människan fungerar i samhället
Socialpsykologi: Psykologi om hur vi fungerar tillsammans
Psykologi med fokus på den enskilde individen
Olika nivåer av hur människan fungerar.
Sociologi
Som framgår av figuren på förra sidan befinner sig sociologi på den högsta nivån. Här tar man hänsyn till att vi som människor ingår i ett samhälle som vi både påverkar och påverkas av. Teorier om hur samhället fungerar har funnits under lång tid. De grekiska filosoferna Platon (427–347 f.Kr.) och Aristoteles (384–322 f.Kr.) har båda formulerat teorier om samhällets natur. Det var dock den franske filosofen Auguste Comte (1798–1857) som först myntade termen sociologi. Sociologin är vetenskapen om samhällets uppkomst och dess former samt de funktioner som samhällets individer, grupper och organisationer har.
Ibland kan det vara svårt att skilja mellan de två översta nivåerna i figuren, sociologi och socialpsykologi. Hur nära sociologin är socialpsykologin beror på om man studerar makrosociologi eller mikrosociologi. Makrosociologin behandlar frågor kring samhällets uppkomst medan mikrosociologin behandlar individers och gruppers beteende i förhållande till samhället. Det är i första hand mikrosociologin som överlappar med socialpsykologin.
Att dra skarpa gränser mellan psykologi, socialpsykologi och sociologi är problematiskt. Som exempel är det många forskare inom psykologi och sociologi som rör sig på mer än en av dessa nivåer. Det är därför ibland svårt att vara helt ”renodlad” (vilket de dubbelriktade pilarna i figuren visar).
Människan kan studeras på olika nivåer.
Filosofi = begreppet användes i det antika Grekland om alla försök att på förnuftsmässig grund förstå och förklara någonting, idag används ordet för studier av mer grundläggande frågor som inte räknas in i andra ämnen, ett slags grundvetenskap
Makro = från det grekiska ordet för stor
Mikro = från det grekiska ordet för liten
Personliga bekymmer och allmänna problem
Charles Wright Mills (1916–1962) var en amerikansk sociolog som menade att sociologins uppgift är att förklara på vilket sätt personliga bekymmer ofta beror på allmänna problem.
Bekymmer är kopplade till individen, medan problem har att göra med faktorer utanför individens omedelbara omgivning. Om vi tar arbetslöshet som ett exempel menade Wright Mills att det är fruktbart att studera ”bekymret” på individnivå om endast ett fåtal i ett samhälle är arbetslösa. När arbetslöshet är ett ”problem” som är så omfattande att det går att mäta i procent, måste man istället fokusera på samhälleliga problem för att finna lösningar.
Psykologins delområden
Utöver de olika perspektiven och nivåerna rymmer psykologin en mängd delområden. Här specialiserar sig forskningen på sådant som minnet, motivation, stress etcetera. Ur dessa områden har det uppstått en mängd tillämpningsområden, till exempel vittnespsykologi, idrottspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och så vidare (se kapitel 14). Idag går det att finna många områden där specialiseringen av psykologin har skapat nya spännande arbetsområden för psykologer.
1:5 FUNDERA PÅ
Finns det något av det som har presenterats i detta kapitel som du tycker verkar särskilt spännande? Om ja, vad och varför?
Vetenskap eller galenskap?
Nu presenteras ett åtal och ett försvarstal som belyser fram- och baksidan med psykologiska perspektiv. Tanken är att det ska fungera som ett underlag inför gruppdiskussioner där psykologin ställs inför rätta.
Ett åtal
Psykologi är som politik. Olika intressen styr vad som lyfts fram. Å ena sidan är människan en svag varelse som inte styr sitt eget liv, å andra sidan lyfts en kompetent varelse fram, som styr sitt liv. Medvetet, omedvetet, ond, god – spelar det någon roll? Vi är som vi är. Varför ägna resurser på att försöka reda ut människans natur? I slutänden är det väl ändå så att man håller på det perspektiv som man tycker verkar mest tilltalande, precis som i politiken?
Det går ju inte att hålla reda på alla perspektiv och nivåer. Vad vi kan lära av historien är att det så småningom kommer något nytt perspektiv som är lösningen på allt, och sedan ett nytt, och sedan . . Med andra ord kan vi utgå från att dagens kunskap inte håller måttet.
Kanske vore det bästa att låta psykologin fortsätta vara en del av filosofin. Kan man inte med säkerhet tala om hur det är, kan man lika gärna låta bli.
Dessutom, den mest kände personen inom psykologin, Freud, tog ju fram sin teori om människan under kokainets rus. Är det vetenskap?
Ett försvarstal
Inom de flesta ämnesområden kommer det förr eller senare ny kunskap som ställer allt på ända. Att ett perspektiv avlöses av ett annat är inget misslyckande, det är snarare ett tecken på utveckling.
All forskning bedrivs av människor, och människor har olika intressen och viljor. Om alla hade enats kring en beskrivning av något så komplicerat och oförutsägbart som människan, hade det snarare varit en anledning till oro. Man kan istället se det som att alla de olika perspektiven och nivåerna tyder på att kunskapen har anpassat sig till människans enorma komplexitet.
Ju mer komplicerat ett område är, desto mer intressant blir det att ta reda på mer om det. Forskning handlar väl inte om att ta reda på sådant som är enkelt? Hade det gjort det, hade det varit ren galenskap!
Du avgör
Nu är det dags att ta ställning till psykologiska perspektiv. Använd följande diskussionsfrågor som ett underlag.
1:6 DISKUTERA
a) Är psykologins perspektiv och nivåer en vetenskap eller en galenskap? Vad är ni överens om och på vilket sätt skiljer sig era uppfattningar åt? Dela upp er i klassen i två grupper. En grupp åtalar psykologins perspektiv och nivåer och en annan grupp försvarar den. Diskutera!
b) Innebär olika sätt att beskriva människans natur att någon måste ha fel? Kan det vara så att människan är ond och god samt stark och svag på samma gång?
c) Vad betyder det för Freuds trovärdighet att han var kokainmissbrukare? Är detta något som förstör intrycket av psykologi som en vetenskap? Ska man över huvud taget bry sig om vad det är för person som har tagit fram en teori, om teorin är bra?
Repetera kapitlet. Arbeta med fler uppgifter.
Behandling
12
Behandling av psykisk problematik är ett stort och viktigt område, där målet är att terapeuten på ett så effektivt sätt som möjligt ska hjälpa patienten med lindring och bot. Hur terapeuten ser på orsaken till problemen påverkas ju av vilket psykologiskt perspektiv hon eller han anser vara det rätta, och det i sin tur påverkar hur lösningen ser ut. Därmed går det att finna olika typer av behandlingsmetoder för samma typ av problem.
Fungerar då alla lösningar – och lika bra? I ett försök att reda ut denna fråga får du i detta kapitel se hur olika terapeuter skulle kunna resonera om en patient som är aktuell för behandling.
För att komplicera det hela ytterligare kan man även fråga sig om det är terapin eller relationen mellan terapeut och patient som är det viktigaste ...
Nu följer ett antal exempel där en person med en viss problematik analyseras och behandlas utifrån olika psykologiska perspektiv.
Kjell Kriminell
Idag undrar Kjell hur det kunde bli som det blev. Han är 38 år och har dömts till 6 års fängelse för grovt narkotikabrott. Av sina 38 år har han tillbringat 12 år i fängelse.
Kjell hade en ganska trasslig barndom och redan i 13-årsåldern började han missbruka alkohol och cannabis. Sedan dess har det bara rullat på. Han fick problem i skolan eftersom han skolkade mycket och ofta hamnade i bråk.
Åtgärden riktas mot det omedvetna själslivet, som antas skapa känslor och tankar som i sin tur leder till ett beteende som Kjell Kriminell inte själv kan rå på.
Så småningom började han använda tyngre narkotika och ägnade sig åt allt grövre kriminalitet för att finansiera sitt missbruk. Innan han blev myndig dömdes han till sluten ungdomsvård. Efter det har han knappt hunnit komma ut i frihet förrän han ertappats för nya brott.
Kjell har gjort många i sin närmaste omgivning illa, både psykiskt och fysiskt. De allra flesta har vänt honom ryggen. I princip alla i hans nuvarande bekantskapskrets är missbrukare och kriminella. Han inser han att han blivit beroende av droger eftersom han inte klarat av att vara drogfri speciellt länge trots att han gjort flera tappra försök. Ångest och nedstämdhet är ett allt vanligare inslag i Kjells vardag.
Kjell ser det som att allt är hopplöst. Han vill försöka leva ett nytt hederligt och drogfritt liv, men har ingen aning om hur det skulle kunna gå till.
Psykodynamisk terapi
Kjell Kriminell – i psykodynamisk behandling
Enligt ett psykodynamiskt perspektiv har Kjells problematik sin bakgrund i tidiga upplevelser. Svaren står att finna i Kjells trassliga barndom. De trauman som inte medvetandegjorts och bearbetats skapar omedvetna konflikter. Nutidens situationer aktiverar dåtidens känslor som är kopplade till skrämmande upplevelser. Drogmissbruket är ett sätt att lindra psykiska symtom och används som en flykt undan psykisk smärta och en skräck för det inre. Det är även ett sätt att försöka tillfredsställa icke tillfredsställda behov i barndomens olika faser. Kjell kan med hjälp av droger uppnå regression för att slippa vuxenvärldens krav och stilla en gammal längtan (efter till exempel det tröstande bröstet).
En behandling innebär terapeutiska samtal för att hjälpa Kjell att leta upp omedvetna pusselbitar som saknas. En insikt om varför han gör som han gör kan vara en väg ut ur missbruk och kriminalitet. Det gäller att finna symtomens mening. Innan Kjell kan ta itu med sitt missbruk och övrig kriminalitet måste han bli hel som person.
omedveten konflikt känsla tanke handling
åtgärd
Behandling enligt den psykodynamiska psykologin Den traditionella, ”freudianska” psykoanalysen är den längsta terapimetoden. Besöken sker 1–3 gånger per vecka och kan pågå i flera år. Här sker ett utforskande, vanligtvis genom fria associationer, av patientens omedvetna inre som har trängts bort och kan ge symtom. Barndomen och relationerna till föräldrarna är viktiga bearbetningsområden, eftersom de i hög grad antas påverka funktionerna i det vuxna livet. Patienten antas överföra sina föräldrarelationer till terapeuten genom
sitt sätt att förhålla sig till honom/henne. Detta sätt att förhålla sig, som kan utrycka sig i exempelvis beundran eller misstänksamhet, blir till ett arbetsmaterial under behandlingen. Terapeutens roll är jämförelsevis passiv och handlar främst om att lyssna och tolka det patienten säger. I Sverige är det vanligare med psykodynamisk korttidsterapi. Det är en betydligt kortare och därmed billigare variant. Terapeuten är mer aktiv och arbetar med patientens omedvetna föreställningar kopplade till hans/hennes livssituation. Terapin lägger inte samma vikt vid sexualiteten och barndomens trauman som psykoanalysen. Terapeuten försöker analysera hur de problem patienten har hänger samman med dagens livssituation och tidigare erfarenheter. En större insikt om de egna behoven, känslorna och motiven ökar patientens förmåga att förstå det som händer och påverka situationen.
Beteendeterapi
Kjell Kriminell – i beteendeterapeutisk behandling
Enligt inlärningspsykologin är Kjells beteende inlärt. Genom betingningens mekanismer har han lärt sig att droger och kriminalitet ger omedelbar tillfredsställelse.
Dessutom har Kjell troligtvis tagit efter negativa förebilder som inte använder de sociala färdigheter som krävs för att hantera konflikter och andra besvärliga situationer. Detta skapar ångest och ett undvikande beteende i vissa situationer där droger blir ett sätt att fly undan istället för att handla konstruktivt.
Kjell måste lära sig att hantera de situationer som väcker drogsug. Ett sätt är att under kontrollerade former utsätta sig för risksituationer så att utsläckning sker. En annan viktig del i behandlingen blir att finna nya vägar att uppnå positiva känslor utan droger, för att kunna lära in nya alternativa beteenden.
betingning känsla handling åtgärd förstärker
Behandling enligt inlärningspsykologin
Åtgärder riktas mot beteendet för att släcka ut den icke önskvärda betingningen, så att känslor som leder till oönskade handlingar inte längre uppstår hos Kjell Kriminell.
Beteendeterapi går ut på att systematiskt släcka ut oönskade reaktioner och förstärka önskade beteenden. Vid fobier får patienten lära sig att slappna av (så att motsatsen till ångest uppnås) samtidigt som han/hon exponeras (utsätts) för det som skapar ångest. Om exponeringen sker gradvis, som när en person med höjdskräck undan för undan utsätts för allt högre höjder, kallas metoden systematisk desensibilisering. Detta går även att genomföra i fantasin, utan att utsätta personen för den faktiska situationen.
Flödesterapeutisk behandling?
En annan variant är flödesterapi (flooding), där man utsätts för värsta tänkbara situation direkt. För en person med höjdskräck skulle detta innebära att han/hon exponeras för en otäck höjd och att patienten sedan stannar kvar i situationen tills ångesten upphör och han/hon upplever sig kunna ta kontroll över situationen.
Teckenekonomi är en annan metod som går ut på att förstärka de beteenden som behandlingen vill åstadkomma. Genom att belöna önskvärda handlingar med polletter eller liknande, som går att växla in mot önskvärda saker som permissioner eller roliga aktiviteter, skapas nya beteendemönster.
Modellinlärning är ytterligare en metod som går ut på att genom rollspel förevisa önskvärda sociala färdigheter som att kunna tacka nej till droger eller att hävda sina rättigheter utan att bli aggressiv. Patienten observerar rollspelet och har sedan möjlighet att ta efter de modeller som visar hur man kan samspela med andra människor.
Klientcentrerad terapi
Kjell Kriminell – i klientcentrerad behandling
Enligt den humanistiska skolan är Kjell inte sig själv när han missbrukar. Han har, precis som alla andra människor, ett behov av uppskattning, närhet och kärlek. Att knarka och leva rövare kan vara ett sätt att känna tillhörighet med den egna gruppen. Det kan vara ett sätt att få uppmärksamhet, om än negativ sådan, vilket är bättre än ingen alls. Att vara någonting dåligt är ändå att vara någon, i stället för att inte vara någon alls.
Vem som helst i Kjells omgivning kan förstå att ett konstruktivt beteende gentemot sin omgivning är en mycket bättre väg att gå för att tillfredsställa behovet av uppskattning från andra. Tyvärr är Kjell fångad i ett mönster där detta förnekas. Att ta steget mot att vara sig själv är alltför skrämmande.
Kjell behöver komma fram till vad han innerst inne vill. Dock behöver han först andrum och trygghet för att våga ta steget att försöka bli omtyckt för den han är. Det är behandlarens ansvar att skapa ett växtbefrämjande klimat, där Kjell vågar ta de första stapplande stegen mot att vara sårbar och sluta bete sig så som han tror att omgivningen förväntar sig. Under rätt förutsättningar kan insikten om den krock det nuvarande beteendet innebär i förhållande till det som Kjell värdesätter högst i livet starta ett förändringsarbete.
åtgärd
val handling känsla
Åtgärden riktas mot Kjell Kriminells möjlighet att göra ett eget val, eftersom beslutsångesten kan vara det som skrämmer honom till ett ickeval, som i sin tur leder till en känsla av att han sviker sig själv.
Behandling enligt den humanistiska psykologin
Klientcentrerad terapi är en terapiform som i dagsläget bland annat representeras av det som kallas motiverande samtal. Grundantagandet är att klienten (kallas klient istället för patient för att undvika betoningen på att personen är sjuk) är expert på sitt eget liv och själv sitter med svaren/ lösningarna på problemet. Genom att låta klienten utforska sin situation med de problem som finns och jämföra den med en möjlig och önskvärd framtida situation, vill terapeuten skapa en vilja till förändring. I motiverande samtal anpassar sig terapeuten till klientens vilja och undviker att försöka övertala eller ge råd. Det är klienten som ska finna svaren och själv uttala vad som ska göras. Motiverande samtal utvecklades för behandling av alkoholism, men används idag bland annat inom olika delar av sjukvården för att förmå patienter att lägga om sin livsstil när de har drabbats av exempelvis hjärtinfarkt. Många menar att motiverande samtal inte är en samtalsmetod utan ett förhållningssätt. Genom att terapeuten är empatisk och sätter klienten i centrum utan att kritisera eller döma honom/henne, skapas ett växtbefrämjande klimat som främjar motivation till förändring.
Kognitiv terapi
Kjell Kriminell – i kognitiv behandling
Enligt den kognitiva skolan har Kjells negativa erfarenheter skapat ett icke-fungerande tankemönster. Hans bestämda uppfattning är att vad han än gör så måste han ta till droger. Grundläggande scheman om drogers nödvändighet gör att automatiska tankar dyker upp i olika sammanhang. Ska Kjell umgås med andra behöver han droger, ska han koppla av behöver han droger och ska han fira något behöver han droger.
Kjell vet vad missbruket ställer till med, men det räcker med att han träffar fel person och blir erbjuden droger så uppstår automatiska tankar i stil med: ”bara den här gången” eller ”jag är värd detta”. Här måste Kjells tolkningar av olika situationer förändras. Genom att systematiskt angripa Kjells föreställningsvärld kan terapeuten lägga fram bevismaterial som går ut på att det faktiskt går att klara sig utan droger, att världen inte går under om man inte intar droger i den ena eller andra situationen. På samma sätt går det att bearbeta de kriminella tankemönster som Kjell utvecklat. Alternativa tankar och handlingssätt kan förmodligen åstadkomma förändring och detta måste förmedlas genom långsiktiga och logiska resonemang som överbevisar Kjells falska logik.
tanke känsla handling
åtgärd bekräftar
Åtgärden riktas mot tankarna/ tolkningarna, eftersom de påverkar känslorna som i sin tur ligger till grund för handlingarna. Nya sätt att tänka kan skapa nya handlingsmönster hos Kjell Kriminell.
Behandling enligt den kognitiva psykologin Kognitiv terapi handlar om nuet istället för det förgångna. Man utgår från att människors tankar påverkar känslor och beteenden och att ett förändrat tankemönster kan skapa förändring. Terapeuten är aktiv under träffarna och undervisar patienten om syftet med de olika övningar som ingår. Han/hon använder sig dessutom av så kallade sokratiska frågor som utformas så att patienten själv ska kunna upptäcka viktiga samband mellan tanke och handling.
Terapin utvecklades för att behandla depressioner, men används numera även på andra typer av störningar. Kognitiv terapi syftar till att förändra de tankemönster som ligger till grund för en negativ självbild eller ett negativt beteende (kognitiv omstrukturering).
Terapin går ut på att först låta patienten upptäcka sitt sätt att tolka världen, för att sedan testa om tolkningarna av verkligheten har en realistisk grund. Tillsammans med patienten kartläggs tankemönstret och genom olika hemuppgifter får patienten pröva sina antaganden. Förhoppningsvis uppstår då en insikt om att olika negativa antaganden inte stämmer och nya positiva tolkningsmönster kan börja ta form.
Läkemedel
Kjell Kriminell – i behandling med läkemedel
Enligt ett psykobiologiskt perspektiv kan det vara så att en kemisk obalans skapar psykisk oreda hos Kjell. Denna obalans kan leda till hyperaktivitet och problematik som ADHD och troligtvis finns anlag för denna obalans i familjen.
Om sådana tillstånd inte behandlas kan det tillsammans med en icke stödjande miljö under uppväxten leda till att Kjell blir illa omtyckt av omgivningen och utvecklas i fel riktning. Så småningom självmedicinerar han mot ångest med hjälp av droger. Ärftliga faktorer kan påverka Kjells temperament så att han ständigt söker spänning eller är alltför impulsiv. I sitt sökande efter häftiga upplevelser kan droger och kriminalitet vara det som ger Kjell omedelbara och lättillgängliga kickar.
Vägen till ett drogfritt liv kan vara en medicinering som skapar balans i hjärnans biokemiska verksamhet. Olika former av stödmedicinering kan sättas in som hjälper till att dämpa drogsuget och minskar ADHD-symtom.
hjärnans kemi tanke känsla handling åtgärd
Åtgärden riktas mot de biokemiska processer som pågår i hjärnan. Eftersom tankar, känslor och handlingar har sin grund i synapsernas aktivitet går det att skapa förändring hos Kjell Kriminell genom att reglera hjärnans kemi.
Psykofarmaka kan lindra och bota, men även ibland leda till beroende och andra allvarliga biverkningar.
Behandling enligt den biologiska psykologin Medicinering mot kemisk obalans i hjärnan kan lindra eller ta bort symtom genom att förändra nervcellernas aktivitet. Det finns olika typer av psykofarmaka: lugnande, antidepressiva och antipsykotiska medel.
Lugnande medel dämpar ångest och oro, vilket är användbart vid ångest och sömnproblem. Dessa preparat förstärker effekten av den dämpande transmittorsubstansen GABA.
Antidepressiva medel används vid behandling av depression (även ångest). De påverkar serotoninets, dopaminets och noradrenalinets aktivitet. Dessutom används litium, som inte är ett antidepressivt medel, som förebyggande medel vid bipolärt syndrom. Dess verkningsmekanism är okänd, men man vet att det ökar omsättningen av serotonin.
Antipsykotiska medel (neuroleptika) används för behandling av psykotiska tillstånd och de dämpar dopaminaktiviteten.
Utöver dessa tre huvudgrupper finns en rad läkemedel som kan hjälpa vid olika typer av problematik, som ADHD och beroende av alkohol och narkotika.
Den terapeutiska alliansen
Dodofågelhypotesen
I barnboken Alice i underlandet av Lewis Caroll utlyser Dodofågeln, som är bekymrad över alla blöta fåglar, en tävling som går ut på att fåglarna ska springa omkring för att bli torra. När alla sprungit sig torra undrar fåglarna vem som vunnit. Då sa Dodofågeln: ”Var och en har vunnit, alla måste få ett pris.”
Psykofarmaka = läkemedel som används vid behandling av psykiska störningar
Läs mer om psykofarmaka.
Dodofågeln (också kallad dront) är en nu utdöd duvfågel som upptäcktes på ön Mauritius i slutet av 1400talet.
Alice i underlandet skrevs 1865 och drygt sjuttio år senare, 1936, myntade den amerikanske psykologen Saul Rosenzweig (1907–2004) den så kallade Dodofågelhypotesen, som säger att all psykologisk behandling är ungefär lika effektiv. Jämför man olika behandlingar så ”vinner alla”. Rosenzweig menade att detta bland annat beror på att patienten har positiva förväntningar på behandlingen och att det finns en god relation mellan terapeut och patient. Olika terapier erbjuder olika sätt att se på de problem som patienten har samt olika lösningar – och oavsett vilken behandling man väljer kan lösningen verka rimlig för patienten. I slutänden är det ändå patienten som gör jobbet.
Det spelar alltså inte så stor roll vilka verktyg terapeuten har erbjudit om patienten tror på dem. Kort sagt, det Rosenzweig menade var att om terapeuten skapar en god relation med en patient och får patienten att tro att behandlingen fungerar, kommer patienten på ett eller annat sätt ta itu med sin problematik.
Vad är en god relation?
Konfrontation = när personer tvingas möta något
På 1970-talet dominerades behandlingen av alkoholister i USA av att de utsattes för en konfrontation. Logiken var enkel: Om terapeuten med sin auktoritet och expertis talar om för patienten hur illa han/hon bär sig åt och belyser alla de negativa konsekvenser som drickandet har för patienten och alla runtomkring, kommer patienten till slut känna så mycket skuld och skam att han/hon slutar att dricka.
Idag vet vi bättre. Att försöka övertala eller skrämma någon till förändring är mer eller mindre lönlöst, snarare försämras patientens tillstånd.
Det blir ännu tydligare om vi tar som exempel patienter med problematik som social ångest eller depression. Det är nog självklart för de flesta att man inte försöker pressa någon att sluta vara rädd i olika sociala situationer eller försöker skrämma bort depressionen. Och de flesta anser nog att det är lättare att förändra en person om man först skapar en god relation med den man ska försöka förändra.
En viktig fråga att ställa sig blir då vad som kännetecknar en god relation i samband med behandling. En god relation mellan patient och terapeut, som gynnar behandlingen, brukar kallas terapeutisk allians. Oftast beskrivs det som att den terapeutiska alliansen består av tre delar:
• Klienten och terapeuten är överens om behandlingsmålet.
• Det finns en överenskommelse om vilka uppgifter som behöver genomföras under behandlingen för att nå målet.
• Det uppstår ett känslomässigt band mellan terapeuten och klienten som underlättar samarbetet
Hur kan man då som terapeut åstadkomma en terapeutisk allians? Centralt är att upprätta en relation där patienten känner förtroende för terapeuten. En avgörande del i detta är att terapeuten visar respekt för patientens problematik. Det är viktigt att försöka se världen från patientens perspektiv och lägga grunden för en tillit som gör det möjligt för patienten att vara ärlig om hur han/hon upplever och tolkar världen.
Dessutom är det viktigt att få patienten att känna förtroende för behandlingen, så att det finns en samsyn om vad som ska göras och varför man ska göra det.
Även patientens egenskaper verkar vara viktiga för möjligheterna att utveckla en god allians. Om patienten utanför terapin har svårt att utveckla och behålla goda relationer, verkar detta även vara svårt i terapin.
Relationens betydelse
De terapeutiska teknikerna på 1930-talet, då Dodofågelhypotesen tog form, var inte lika välutvecklande som de är idag. Man kan fråga sig om denna utveckling kan ha gjort det mindre viktigt att relationen mellan patient och terapeut är god. Svaret är att dagens forskning talar för att relationen fortfarande är minst lika viktig som terapiformen, oavsett om det gäller psykodynamisk terapi, beteendeterapi, kognitiv terapi eller KBT. En god allians leder till ett bättre behandlingsresultat och det är viktigare att terapeuten förmår att skapa en terapeutisk allians än att han/hon fullt ut behärskar terapiformen. Ju bättre allians, desto bättre funkar behandlingen.
Det finns olika bedömningsinstrument för att avgöra hur bra den terapeutiska alliansen är. Dock har det visat sig att om man frågar terapeuten hur bra relationen är, så bedömer terapeuten ofta den terapeu-
Allians = förbund, avtal om organiserat samarbete
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en kombination av beteendeterapi och kognitiv terapi.
Läs om evidensbaserad praktik
Du kan läsa om den terapeutiska alliansens betydelse vid internetbaserad behandling på s. 336.
tiska alliansen som bättre jämfört med patientens eller en observatörs bedömning. Ska man försöka bedöma hur bra alliansen är, bör man i stället utgå från patientens eller en observatörs bedömning, eftersom dessa bedömningar i större utsträckning stämmer med hur bra behandlingsresultatet blir.
Men det finns även forskning som visar att Dodofågelhypotesen inte är helt korrekt. Det uppstår faktiskt vissa skillnader när det gäller effekten av olika terapier, och vissa terapiformer har visat sig mer lämpliga för vissa typer av problem. Det finns dessutom terapiformer som är rent skadliga.
Här kan man snarare dra slutsatsen att Dodofågelhypotesen till och med kan riskera patientsäkerheten, eftersom det enligt den i princip inte spelar någon roll vilken typ av psykoterapeutisk behandling man erbjuder.
En annan intressant observation, som motsäger att den terapeutiska alliansen alltid är central, är det faktum att KBT-behandling via Internet är effektiv för viss problematik som depression och ångest. Här kan väl knappast den terapeutiska alliansen vara särskilt viktig?
Terapiformerna har befruktat varandra
Att man går i psykoterapi behöver inte betyda att man är psykiskt sjuk! Det finns många som går i psykodynamiskt inriktad terapi för att öka sin självkännedom eller humanistiskt inriktad terapi för att finna ny mening i tillvaron. Av de terapimetoder som har nämnts här kan alla, med undantag för den traditionella psykoanalysen, bedrivas antingen individuellt eller i grupp. Ibland kan gruppterapi vara att föredra eftersom personer då kan dela med sig av sina erfarenheter och utveckla sin förmåga att fungera i relation till andra.
De olika psykologiska perspektiven fokuserar på olika orsaker till varför man mår som man gör och varför man är som man är. Åtgärden blir därför utformad på olika sätt beroende på vilka ”psykologiska glasögon” den behandlande personen har tagit på sig.
Olika terapiformer har vuxit fram genom praktisk tillämpning, som byggt på olika övertygelser om vilka teoretiska modeller som ”prickar rätt”. Olika terapier har visat sig ha effekt vid olika typer av problemområden. Effekten skiljer sig åt och framförallt finns det få undersökningar som visar att terapierna har långvariga effekter. Det är svårt att avgöra om behandling över huvud taget har någon effekt några år senare, bland annat eftersom så mycket annat inträffar i en människas liv under den tiden som kan påverka livssituationen både positivt och negativt. Alla de terapier som nämns här har visat sig vara effektiva på kort sikt om de används inom områden som de är lämpade för.
De senaste tjugo åren har psykodynamiskt inriktad terapi tappat mark inom forskningen, medan kognitiv beteendeterapi (KBT), som
är en kombination av beteendeterapi och kognitiv terapi, har vuxit sig starkare. Orsaken till detta är kanske till stor del att man på kort tid kan uppnå effekter inom många olika områden som depression, ångestsyndrom, missbruk och aggressivitet.
Det går inte att förneka att psykodynamisk terapi kritiseras av många idag. Samtidigt går forskningens fokus i vågor och det är omöjligt att säga vad för typ av terapi som är på frammarsch om tio år. Något som är viktigt vid all typ av terapi är terapeutens förhållningssätt.
När det gäller alla terapimetoder är det idag så att de olika metoderna i viss utsträckning har befruktat varandra. Kunskap inom ett område överförs till andra områden. Kognitiv beteendeterapi är ett tydligt exempel på att två olika områden inom psykologin har skapat en bredare behandling. Egentligen finns det få exempel på att kognitiv terapi eller beteendeterapi bedrivs i en renodlad form. Behandlingen består vanligtvis av en kombination av åtgärder som riktar sig mot både tankar och handlingar. På samma sätt kan det ibland vara lyckat att kombinera psykofarmaka och psykoterapi, med effekten att ett plus ett till och med blir tre.
12:1 fundera på
Finns det någon terapimetod som du tycker känns mest rätt?
Om du gör det, varför tycker du så?
Från beteendeterapi till tredje vågens KBT
Det räcker sällan med enbart en hammare för att laga något …
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är idag en allt vanligare terapiform, som används för behandling av en mängd psykiska störningar. Den kognitiva beteendeterapins historia har sina rötter i beteendeterapin, som kom att bli en ofta använd metod att behandla ångestsyndrom (det är den mest effektiva behandlingen vid fobi). Sedan utvecklades kognitiv terapi, som inledningsvis användes för behandling av depression. Så småningom kombinerades beteendeterapi och kognitiv terapi allt mer, för att under 1980-talet börja kallas KBT (kognitiv beteendeterapi).
Idag används begreppet KBT ibland även om man använder ren beteendeterapi eller ren kognitiv terapi. Exempelvis är det så att när man behandlar tvångssyndrom med KBT innehåller behandlingen nästan uteslutande beteendeterapi (exponering med responsprevention).
KBT är en flexibel terapiform så till vida att det är ganska lätt att skräddarsy insatsen med olika inslag av beteendeterapi och kognitiv terapi så att den passar olika sorters problematik.
Tredje vågen = tredje vågen innebär den ”våg” som uppkommit efter den första vågen (beteendeterapi) och andra vågen (kognitiv terapi)
Exponering med responsprevention innebär i behandling för tvångssyndrom att man får patienten att göra det som väcker ångest (till exempel att smutsa ner händerna) utan att utföra den respons (att tvätta händerna) som minskar ångesten.
Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet och bygger på flera tusen år gammal buddhistisk meditation.
Acceptance = accepterande
Commitment = åtagande
Tredje vågens KBT, som kommer allt starkare, kan sägas vara en sammansmältning av KBT och mindfulness (medveten närvaro). Den mest kända terapiformen inom tredje vågen är ACT (Acceptance and Commitment Therapy).
Utmärkande för tredje vågens KBT är att man inte längre aktivt försöker ändra tankarna i sig, som när man arbetar med kognitiv omstrukturering (se s. 102). Istället försöker man förändra förhållningssättet till tänkandet, att vara närvarande i nuet och acceptera sina tankar. Det handlar mer om att ändra hur vi förhåller oss till våra tankar än vad vi tänker.
beteendeterapi mindfulness
kognitiv terapi
kognitiv beteendeterapi kbt
Från beteendeterapi till tredje vågens KBT.
Relation = samband, förhållande, när något är sammankopplat med något annat
Relationsinramningsteorin
tredje vågens kbt
Steven Hayes, en amerikansk psykolog som själv lidit svårt av ångestsyndrom, är mannen bakom relationsinramningsteorin och terapiformen ACT. 1992 blev Hayes utsedd till en av de trettio mest inflytelserika psykologerna i världen. Sedan dess har hans inflytande vuxit. Hur stor kommer han att bli, en framtidens Freud kanske?
Relationsinramningsteorin är central inom tredje vågens KBT. Man kan säga att teorin är en utveckling av inlärningspsykologin, som länge har anklagats för att vara ett psykologiskt perspektiv som befinner sig på ”råttnivå”. Kritiker menar att det är mer eller mindre orimligt att utifrån experiment på råttor dra slutsatser om hur människan funkar. Relationsinramningsteorin anses råda bot på inlärningspsykologins brister och kommer enligt anhängarna vara en teori som på sikt leder till stora framsteg inom psykologisk behandling. Så har det låtit många gånger förut när nya teorier har lanserats – och framtiden får utvisa om det blir så också i verkligheten.
Regler
Konsekvenser formar vårt beteende och enligt relationsinramningsteorin är vi är alla styrda av regler. Våra handlingar styrs av regler som ”klä dig efter vädret”, ”kör på höger sida” eller ”kom i tid”. Dessa regler går att koppla till konsekvenser: ”klä dig efter vädret – så slipper du frysa”, ”kör på höger sida – så slipper du krocka” och ”kom i tid – så slipper du skäll”. Regler som ”gå inte rakt ut i en högtrafikerad gata för då dör du” är också regler som beskriver beteenden och konsekvenser, med den skillnaden att vi personligen aldrig har upplevt det som regeln varnar för (en stor skillnad mot operant betingning, se s. 59–62). På gott och ont har regler en förmåga att ta ett järngrepp om vårt beteende. Vi har till exempel lärt oss en mängd regler i samband med läsning. Dessa regler har sedan i mycket hög grad automatiserats, det vill säga vi följer dem utan att tänka på dem. Försök till exempel att endast lägga märke till bokstäverna som svarta figurer på en vit bakgrund utan att uppfatta ordens betydelse, när du läser denna text. Du kommer garanterat att få problem.
Allt relateras till allt Relationsinramningsteorin kan i grunden sägas vara en teori om språket (språket ses här som ett beteende). Genom vår språkliga förmåga kan vi sätta allt i relation till allt, vilket gör att betingning kan ske utan att vi har någon direkt erfarenhet av det som kopplas samman. Om vi som exempel tar Watsons experiment med Albert (se s. 55) hade Albert direktkontakt med både råttan och oljudet, vilket ledde till att han utvecklade en råttfobi. Genom språket skulle vi kunna skapa samma rädsla för en situation hos en person genom att berätta om hur farlig situationen är – även om personen aldrig upplevt det som anses farligt. Vi kan till och med handla utifrån konsekvenser som kommer först efter döden (för att vi är rädda för att hamna i helvetet), en konsekvens som definitivt ingen idag levande har upplevt.
Regler kan handla om sådant som vi aldrig själva har upplevt.
Metafor = bildligt uttryck, liknelse
På samma sätt skulle man kunna få en person att se handlingar som något positivt. Det är detta som är relationsinramningsteorins kärna: allt kan relateras till allt utan direktkontakt. Relationsinramning är helt enkelt det som sker när ett stimulus genom språket får sin mening genom att sättas i relation till andra stimuli.
Information leder nämligen automatiskt till att vi gör kopplingar.
Om du får reda på att Tomas är min bror och Gun är min mor så antar jag att du automatiskt drar slutsatsen att jag är Tomas bror och att jag är Guns son. Inte nog med det, du drar förmodligen slutsatsen att även Tomas troligtvis är Guns son och att Gun troligtvis är Tomas mor.
Olika typer av relationer
På liknande sätt förhåller vi oss till information utifrån en rad relationer som samma/olika, större/mindre, snabbare/långsammare, sämre/bättre, före/efter, mitt/ditt, högre/lägre, längre/kortare och så vidare.
Om vi exempelvis lär oss att A är detsamma som B och att B är detsamma som C, så kan vi dra slutsatsen att A är detsamma som C. Det gör att vi inte behöver ha erfarenhet av en situation som visar att A = C. Det som representerar A, B och C behöver inte ens finnas på riktigt, det kan handla om metaforer, som i följande exempel.
Om någon säger att du (A) är som en ros (B), så vet du att en ros är vacker (C). Då kan du dra slutsatsen att personen tycker att du är vacker (A = C). Dessa kopplingar görs utan att vi behöver resonera oss fram till det, det sker automatiskt. Om vi liknas vid positiva ord som solsken, gör vi automatiskt trevligare tolkningar jämfört med om vi liknas vid ordet gris.
Ett experiment
Antag att • är större än ◉. Det är inga problem att lära sig det trots att • rent visuellt är mindre än ◉. Om vi sedan säger att • är en summa pengar och du får välja mellan • och ◉, vad väljer du?
Detta exempel belyser det faktum att vi ganska enkelt kan relatera olika saker till varandra och att detta även kan styra vårt beteende.
I ett experiment lärde man försökspersoner att tre nonsenssymboler representerade minst, större och störst. Om vi kallar symbolerna x, y, z skulle deras inbördes storleksordning kunna skrivas x < y < z (x är mindre än y, det vill säga minst, och z är större än y, det vill säga störst).
Under experimentet lade man sedan upp det så att y innebar att försökspersonen fick en elektriskt stöt. Sedan lät man olika symboler dyka upp på skärmen. Man mätte samtidigt hudkonduktansen (som i praktiken innebär att man mäter mängden handsvett).
Konduktans = ledningsförmåga
När y dök upp på skärmen minskade konduktansen (som en följd av ökad handsvett, som i sin tur tyder på en stressreaktion). När sedan z dök upp blev reaktionen ännu kraftigare. En av försökspersonerna slet till och med av sig elektroderna. Uppenbarligen tolkade han/hon det som att den elektriska stöten skulle bli ännu större (för z är större än y).
Relationsinramningens konsekvenser
Vi kan relatera utifrån en rad olika perspektiv som jag/du, här/där och nu/då. En persons direkta upplevelser utgår dock alltid från jag-här-nu, det är det enda vi faktiskt kan uppleva. Med all säkerhet är det så att ingen av oss på riktigt har varit någon annan person, på en annan plats än här, vid annan tid än nu.
Trots det har vi en förmåga att må som om vi befinner oss någon annanstans än här och nu. Vi kan finna kraft och ro genom att minnas en trevlig semesterresa eller finna glädje i att vi framöver ska göra en ny, förhoppningsvis lika trevlig resa. Den mörka sidan av denna förmåga är att vi på samma sätt kan älta sådant som hänt och oroa oss för sådant som i framtiden skulle kunna inträffa.
Ältande och flyktbeteende
Vi strävar alla efter ett liv som ligger i linje med våra värderingar/livsmål. Det kan handla om goda relationer med nära och kära eller att utvecklas inom områden som stimulerar oss. Denna strävan ligger i linje med att vi vill undvika sådant som är obehagligt.
Obehagliga upplevelser är dock en oundviklig del av livet, och det gäller att inte låta rädslan för obehag stå i vägen för det goda livet. Ibland mår man dåligt och känslor som ångest och sorg bryter ut. Det stora problemet i samband med detta är att vi ofta till varje pris försöker fly undan smärtan och ser ett dåligt mående som ett akut problem som genast måste lösas. Då kan man fastna i ett ältande och ett flyktbeteende. Vi tror då att om vi bara ältar tillräckligt länge, så finner vi lösningen och om vi lägger tillräcklig kraft på att fly, så försvinner obehaget.
Dessa strategier utgör bedrägliga fällor som kan fungera på kort sikt, men som kan få katastrofala långsiktiga konsekvenser. Att till varje pris undvika en känsla är en kamp mot det oundvikliga, och ingen tid eller kraft blir över för det goda i livet. Det vi till varje pris vill undvika tenderar att ta allt större plats i vårt medvetande. Ju mer vi flyr från det som skrämmer, desto mindre blir vår värld. En person som ständigt försöker fly undan ångest beter sig till slut som om ångesten lurar överallt. Det är som att säga till sig själv att man inte får tänka på en rosa elefant: Det är troligtvis det mest effektiva sättet att se till att man tänker på, just det, en rosa elefant. Man kan å ena sidan se språket som en välsignelse, å andra sidan som en förbannelse. Genom språket kan allt relateras till allt – på gott och ont.
Om lidandet blir tillräckligt stort, kan vi i detta lidande till och med relatera till den egna döden, som ju faktiskt ligger bortom det som är möjligt för oss att få erfarenhet av i livet. I en sådan situation kan människor relatera döden till sådant som lättnad eller utväg. Detta är något unikt för människan, ingen annan varelse begår självmord.
Älta = att gå igenom något gång efter gång
Beror lidandet på yttre konkreta faktorer är det möjligt att faktiskt fly, men om lidandet befinner sig inom oss och hämtar näring ur föreställningar som aldrig, omöjligt eller hopplöst är det svårt att fly undan. Då finns det ingenstans för människan att gå.
ACT
Terapiformen ACT bygger på relationsinramningsteorin. I denna terapi är accepterandet av obehagliga känslor centralt. En patient som lider av ångest kan vara livrädd för att ångesten ska bli för stark: ”Om ångesten blir för stark går jag sönder.” Här lever personen efter en regel som inte är sann. Rädslan för ångest och de ständiga försöken till undvikande av ångest skapar ännu mer ångest.
ACT går i mångt och mycket ut på att patienten ska stå ut med det som är jobbigt och lära sig att upplevelser bara är upplevelser. Om patienten lär sig att vara närvarande i nuet och acceptera att ångesten ibland är närvarande kan det, hur motsägelsefullt det än låter, leda till att ångesten minskar. Det är svårt att vara människa, och det är inte ångesten i sig som är problemet, snarare kampen för att till varje pris undvika den obehagliga känslan. Det man accepterar och lär känna blir lättare att hantera. Det gäller att våga vara närvarande i nuet och möta sin ångest. Då får man en frihet att välja om man vill bry sig om de känslor som dyker upp.
Det är därför viktigt att få patienten att inse att upplevelser bara är upplevelser. Om han/hon är uppgiven och säger att ”det här kommer aldrig gå” eller ”jag är misslyckad” kan terapeuten säga ”nu fick du en tanke som sade det aldrig kommer att gå” eller ”nu fick du tanken att du är misslyckad” och lyfta fram att det är stor skillnad på att betrakta tankar som tankar istället för att betrakta dem som uttryck för något verkligt. Det är avgörande att man tänker att något är en tanke – att det bara är ord och inte en sanning. Det är alltså inte tankarnas innehåll som är problematiskt, utan vad de kan leda till om vi tar dem på allvar. Vår språkliga förmåga kan försätta oss i tillstånd med stor psykisk smärta. Denna förmåga kan enligt ACT även – tack och lov – frigöra oss från lidande. För att få patienten att se nya handlingsalternativ som är viktiga för att lösa den problematik han/hon har fastnat i, används inom ACT ofta metaforer. De nya handlingsalternativen kan sedan börja fungera som mer ändamålsenliga regler. Man tar i terapin vara på att en metafor kan ha kopplingar till en mängd relationer, på samma sätt som en bild säger mer än tusen ord. Men andra ord, en metafor kan påverka vår relationsinramning, se exempel på nästa sida.
Metaforen monstret
Om vi som exempel tar en patient som har ett drogberoende, så är ett vanligt problem vid försök till drogfrihet att drogsug uppstår. Drogsug är en obehaglig känsla som får personen att vilja ta droger. Känslan kommer och går och kan periodvis växa i styrka. Vanligt är, precis som i samband med ångestproblematik, att man tror att känslan ska växa i styrka till dess att den är ohanterlig. Så är dock inte fallet, känslor är trots allt bara känslor. Följande metafor skulle kunna presenteras för en patient med drogberoende (eller med ångestproblematik).
Tänk dig att följande situation uppstår. Du befinner dig på ena sidan av en bergsklyfta. På andra sidan står ett ohyggligt monster. Mellan er håller ni ett rep. En dragkamp pågår, där ni försöker dra ner varandra i den bottenlösa ravinen mellan er. Du kämpar för att vinna kampen och förgöra monstret. Dock märker du att varje gång du lyckas ge lite extra och dra hårdare i repet så svarar monstret med att dra ännu hårdare. Ju mer du kämpar, desto närmare klyftan kommer du. Varför inte bara släppa repet?
Denna metafor kan terapeuten koppla till kampen mot drogsug. Att försöka förgöra sitt drogsug är en kamp som är dömd att misslyckas. Att istället acceptera sitt drogsug och inta ett betraktande perspektiv och i förlängningen lära sig leva med känslan, kan vara en mer konstruktiv väg att gå. De ingående delarna i metaforen, monstret, bergsklyftan, repet, dragkampen kan utforskas och kopplas till situationer där patienten har kämpat med sina känslor, och förhoppningsvis bidra till att relationerna mellan olika stimuli börjar förändras.
12:2 fundera på
a) Hur hanterar du negativa känslor som rädsla? Undviker du sådana känslor eller ser du dem som en naturlig del av vardagen?
b) Vet du någon som i sitt dagliga liv hindras av olika rädslor? Om du gör det, tror du att det är så att han/hon undviker negativa känslor, och i så fall på vilket sätt?
12:3 övning i medveten närvaro (mindfulness)
Försök att vid olika tillfällen vara medveten i nuet och observera det som sker när du borstar tänderna, äter eller går. Låtsas att du aldrig tidigare utfört något av dessa beteenden. Din kropp vet hur du gör och din uppgift blir att observera allt som händer. Var uppmärksam på alla rörelser som görs med kroppen och hur maten eller tandborsten känns i munnen eller hur underlaget känns när du går och hur kroppen ser till att hålla balansen. Fundera sedan över din upplevelse av att uppmärksamma nuet, vad innebär det?
Det finns mycket vi gör varje dag som vi inte uppmärksammar. Det går automatiskt, utan att vi någonsin stannar upp och uppmärksammar motoriken och inre sensationer eller smakerna, dofterna, ljuden och annat som når våra sinnen. Det finns en hel värld att upptäcka – här och nu.
Funktionell analys – grundbulten i KBT
Vi ska nu kika närmare på det som kallas funktionell analys. Detta redskap har sin grund i beteendeterapi men är även ett viktigt redskap i kognitiv terapi och KBT (inklusive tredje vågens KBT där ACT ingår). Här handlar det om att analysera problemsituationer (där vi beter oss på ett oönskat sätt) för att ta reda på beteendets funktion (varför vi gör som vi gör). Den funktionella analysen gör det tydligt att vi har uppvisat ett visst beteende och att vi i många fall kommer att upprepa det som en följd av att vi direkt efteråt får något önskvärt (positiv förstärkning) eller slipper något obehagligt (negativ förstärkning, se s. 61).
Den funktionella analysen tydliggör alltså sambandet mellan situation (det som händer) och reaktion (de tankar, känslor och beteenden som situationen leder till) samt vilka konsekvenser beteendet får. Patienten får under behandlingen observera sig själv och lära sig mer om vad som händer i vardagens problemsituationer genom att fylla i en dagbok med arbetsblad. För exempelvis en person med social ångest skulle ett ifyllt arbetsblad (funktionell analys) kunna se enligt nedan.
situation
Beskriv situationen:
Det var fredag eftermiddag. Jag promenerade till en fest som en vän hade bjudit in mig till dagen innan.
reaktion
Vad for genom ditt huvud?
Tänkte att det säkert är många där som jag inte känner. Jag kommer aldrig klara av att prata med dem. Jag kommer göra bort mig!
Vilka känslor och kroppsliga reaktioner fick du?
Kände stark ångest. Fick en klump i magen och hjärtat slog hårt!
Vad gjorde du?
Tog fram mobilen och messade att jag blivit sjuk.
konsekvenser
Beskriv de omedelbara konsekvenserna:
Slapp gå på festen. Kände mig lättad. Ångesten och klumpen i magen försvann.
Tänkte att det var skönt att slippa prata med okända och göra bort mig.
Beskriv de långsiktiga konsekvenserna:
Kände mig misslyckad och nedstämd över att jag inte klarade av att göra sådant jag egentligen vill.
Ältade att jag aldrig någonsin kommer att klara av jobbiga sociala situationer för då gör jag bara bort mig.
Tänkte att jag aldrig mer ska tacka ja till en fest.
Vi kan här se att personen har beskrivit en kritisk situation där problematiska tankar, känslor och beteenden dragit igång. De omedelbara konsekvenserna visar att undvikandebeteendet (att inte gå på festen) förstärks genom negativ förstärkning (slipper obehag). Alltså, kortsiktigt leder undvikandet till någonting önskvärt.
Långsiktigt ökar tankar om att sociala situationer är omöjliga att hantera, då de negativa tankarna aldrig i praktiken blir motbevisade. I förlängningen riskerar tillståndet att förvärras. Nästa gång kanske personen direkt tackar nej till ett erbjudande om att gå på fest och det kan bli så att han/hon undviker fler och fler sociala situationer.
Beteendeöverskott och beteendeunderskott
Funktionell analys hjälper både patienten och behandlaren att tydliggöra hur problemsituationerna ser ut och vilken funktion det oönskade beteendet har. Här blir det tydligt hur problembeteendet hjälper i stunden samtidigt som det leder bort från det liv som personen vill leva.
Funktionell analys hjälper även att tydliggöra det som kallas beteendeöverskott och beteendeunderskott. Detta är viktig information för att kunna komma vidare med att träna på nya mer fungerande beteenden, som gör att det som är svårt kan hanteras och de långsiktiga konsekvenserna undvikas.
Beteendeöverskott är det som förekommer för ofta, för intensivt eller för länge hos en person. Sådana beteenden kan delas in i tre grupper:
• Beteenden som alltid är problematiska, vilket skulle kunna vara självskadebeteenden, att slå andra eller att ta droger.
• Beteenden som är bra men som det finns för mycket av, till exempel att för ofta ställa frågor, att jämt säga nej, att ligga i soffan hela dagarna.
• Beteenden som är bra men som förekommer i fel sammanhang, som att prata i mobilen på ett möte, att klä av sig inför andra eller att skratta på en begravning.
Beteendeunderskott är det som förekommer för sällan, har för låg intensitet eller under för kort tid hos en person. Sådana beteenden kan delas in i två grupper:
• Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som saknas helt. Här skulle det kunna handla om sociala färdighetsbrister, som att en person inte klarar av att säga nej eller stå upp för sig när det behövs.
• Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som borde ökas. Här skulle det kunna handla om brist på motivation, som gör att personen knappt ägnar sig åt någon fysisk aktivitet.
Det som beskrivs ovan är så kallade yttre över- och underskott, vilket är beteenden som är observerbara. Det finns även inre över- och underskott, vilket är tankar, känslor och kroppsliga reaktioner (som inte syns). En aggressiv person har ett yttre överskott av aggressiva beteen-
Exempel på över och underskott som skulle kunna finnas hos en person med aggressivitetsproblem.
den. Dessutom har personen troligtvis också ett inre överskott av ilska och tankar som är kopplade till en fientlig syn på andra.
Yttre beteendeunderskott kan handla om en bristande förmåga att uttrycka egna känslor, lyssna på andra och att kompromissa. Det inre beteendeunderskottet består troligtvis av en brist på tankar som handlar om samarbete och tillit till andra samt positiva känslor och ett inre lugn.
yttre beteendeöverskott
Slår, hotar
yttre beteendeunderskott
Uttrycka känslor, lyssna och kompromissa
Här kan du se ett rollspel där en behandlare tar fram en funktionell analys med en patient som har ångestproblematik och nyligen har haft en panikattack. Filmen är på engelska och ca 30 minuter lång.
inre beteendeöverskott
Ilska, fientliga tankar
inre beteendeunderskott
Positiva känslor, tillit, lugn
Inte bara sluta, utan framförallt börja …
Det är svårt att skapa långsiktig förändring genom att bara sluta med problembeteendet (som att sluta dricka eller sluta vara våldsam). Problembeteendet behöver ersättas med något annat mer välfungerande. Man kan se det som att det inte är någon lösning att göra det som en död person klarar av. En död person klarar av att inte dricka eller att inte vara våldsam.
Som exempel kan det vara så att beteendeöverskott vid depression är att grubbla/älta eller att ligga i sängen och att beteendeunderskott är kontakt med vänner och fysisk aktivitet. Detta ger information om hur man kan hjälpa patienten att förändra sin situation till det bättre. Istället för att han/hon ska försöka fokusera på att sluta älta/grubbla och ligga i sängen är det bättre att patienten har ett fokus på att specifikt börja träffa andra människor och att gå ut på långpromenader.
I exemplet med en funktionell analys där personen har social ångest är ett inre beteendeöverskott kopplat till ångest och tankar om att inte klara sociala situationer. Det yttre beteendeöverskottet är ett undvikande av sociala situationer. Då är en framkomlig väg att gradvis börja utsätta sig för olika sociala situationer.
Utöver en förändring i beteendet ingår ofta i KBT att försöka förändra de negativa tankarna som uppkommer i sociala situationer till att de ska ha ett mer positivt innehåll (kognitiv omstrukturering) och att öka förmågan att hålla sig lugn genom avslappning.
I tredje vågens KBT är det mindre fokus på att förändra tankar och känslor. Istället får personen lära sig att acceptera de tankar och känslor som dyker upp. Tankar och känslor är ju trots allt bara tankar och känslor, vi kan lära oss att leva med dem utan att låta dem styra oss.
Internetbaserad behandling
Det är främst KBT som numera förekommer som en internetbaserad behandling, men även psykodynamiska principer används i en del försök där internetbaserad behandling testas.
Forskningsstödet för internetbaserad behandling ökar och det finns mycket som tyder på att detta sätt att ge behandling är lika effektivt som traditionell behandling ”ansikte mot ansikte”.
Det handlar alltså inte om att en ny sorts terapi har tagits fram, utan snarare är det ett nytt sätt att leverera behandlingen. Via länk går det att erbjuda behandling som i princip blir detsamma som att faktiskt träffas, trots att terapeuten och patienten befinner sig på olika platser.
Den behandling som vi beskriver här är behandling där patienten i väldigt liten utsträckning (om ens över huvud taget) har kontakt med någon person. När kontakt sker mellan den som blir behandlad och behandlaren handlar det ofta om låg intensitet, ungefär tio minuter per vecka. Det sker då vanligtvis genom att behandlaren via mejl ger skriftlig feedback och att det finns möjligheter för patienten att via mejl ställa frågor.
Eftersom ett sådant upplägg inte kräver lika mycket resurser kan fler personer erbjudas en lättillgänglig behandling.
Möjligheterna att få internetbaserad behandling ökar.
Finns det en terapeutisk allians i internetbaserad behandling?
På ett sätt är det förvånande att behandling som levereras via nätet är effektiv med tanke på att den terapeutiska alliansen har visat sig vara så viktig i psykologisk behandling (se s. 321–323). Hur kan nätbaserad behandling fungera när den som får behandlingen får arbeta på egen hand och endast har begränsad kontakt (om ens någon) med sin behandlare? Kan verkligen den terapeutiska alliansen uppstå när man befinner sig på olika platser, där kommunikationen är textbaserad och sker med en fördröjning mellan parterna?
Det skulle kunna vara så att det istället för relationen till behandlaren är materialets utformning som är viktig, det är ju i första hand det som patienten möter och skapar en relation till. Då blir tonen i exempelvis texterna väldigt viktig, att den inte är dömande utan istället motiverar och skapar en positiv syn på innehållet. Man skulle kunna likna det vid att behandlarens röst finns i textmaterialet.
Om det sker kommunikation i skrift fokuserar behandlaren dessutom på att förstärka patientens nya beteenden och uppmuntra till vidare egenarbete, som exemplet nedan visar:
Hej igen Tea
Jag imponeras av hur hårt du senaste veckan har jobbat med dina negativa tankar i din tankedagbok. Jag ser också att din ”hur-jag-mår”-dagbok visar att du har mått bättre de senaste dagarna – härligt att se.
Fortsätt att jobba på som du har gjort hittills och gå vidare med nästa övning. Jag ser fram emot att följa ditt arbete och om du undrar över något så tveka inte att kontakta mig.
Lycka till!
Vänligast Ylva Karic Leg. Psykolog
Märkligt nog bedöms den terapeutiska alliansen av dem som får internetbaserad behandling i princip vara lika stark som vid traditionell terapi – trots att det handlar om en helt annan kommunikation.
Samtidigt vet man väldigt lite om ifall alliansen spelar någon roll i internetbaserad behandling. I de studier som har gjorts syns det inte något tydligt samband mellan hur bra alliansen upplevs och hur bra behandlingen fungerar. Dock verkar just den del av den terapeutiska alliansen som handlar om att nå en överenskommelse om mål och uppgifter spela roll vid internetbaserad behandling.
Så, av någon anledning verkar alliansen vara mindre viktig i internetbaserad behandling jämfört med traditionell behandling. Samtidigt
är det intressant att det har visat sig att behandlingen blir mer effektiv om viss kontakt mellan patient och terapeut sker jämfört med om arbetet sker helt på egen hand.
Områden där internetbaserad behandling har använts
Hittills är det främst depression, social ångest, samt spel-, cannabisoch alkoholmissbruk som det finns internetbaserade behandlingar för. Och resultaten ser så här långt lovande ut. Det verkar fungera och det går att till förhållandevis låg kostnad nå ut med behandling till dem som är i behov av hjälp.
En intressant fråga att ställa i sammanhanget är vilka för- och nackdelar det finns med att få sin behandling på nätet.
Det patienterna ser som en fördel med internetbaserad behandling är att de kan vara mer anonyma och inte känner sig bedömda. De upplever att det är lättare att vara ärliga med sin problematik, exempelvis om hur mycket alkohol de dricker. Många drar sig nämligen för att söka traditionell behandling då de skäms över sin problematik. De upplever att det blir lättare att ta steget mot förändring om behandlingen är nätbaserad.
Patienterna uppskattar även att det är lättare att pussla in behandlingen i det dagliga livet, eftersom de själva kan välja när och var de ska genomföra arbetet. Det går dessutom i större utsträckning att vid behov stanna upp och fundera, för att förstå de svårare delarna av innehållet.
En nackdel som nämns av patienterna är att internetbaserad behandling kräver mer självdisciplin och motivation. Det kan lätt bli så att man hoppar över delar som känns tråkiga, jobbiga eller är svåra att förstå. Och just det faktum att det krävs mer av dem som genomgår internetbaserad behandling kan vara en anledning till att fler personer avbryter sin behandling på nätet jämfört med traditionell behandling. Detta kan även bero på att ”nätet inte bryr sig om ifall man inte dyker upp”. Det blir med andra ord lättare att sluta utan att känna skuld inför sin terapeut.
Är det då ett problem att fler avbryter denna behandling? Kanske inte, för om en del personer avbryter en behandling på grund av att de helt enkelt inte vill fortsätta så kan det ju vara så att det inte skulle ge så mycket om de ändå hade fortsatt.
En annan intressant fråga är om det kan vara så att de olika sätten att erbjuda behandling, nätbaserat eller traditionellt, passar olika bra för olika personer. Det är nämligen så att en del av dem som behandlas nätbaserat har uttryckt att de önskar mer kontakt med sin behandlare och vill se ett ansikte. Patienternas behov är uppenbarligen olika, en del ser kontakten med terapeuten som viktig medan andra inte gör det.
VR = förkortning för
Virtual Reality, som översatt betyder skenbar verklighet, är datorsimulerad verklighet som kan upplevas med hjälp av ett
VR-headset
Virtuell = skenbar
För dem som saknar att faktiskt möta behandlaren kanske relationen är särskilt viktig och krävs för att behandlingen ska bli lyckad. För andra kan det vara så att relationen inte spelar så stor roll. Om det är så och vad det beror på saknas det än så länge kunskap om.
12:4 fundera på
Om du skulle genomgå en behandling, vad skulle du föredra, traditionell behandling där du träffar behandlaren eller internetbaserad behandling? Vad är det som skulle avgöra ditt val?
VR-teknikens intåg i behandlingen
VR, Virtual Reality, innebär att man i datorsimulerade miljöer kan närvara och interagera, oftast med hjälp av ett VR-headset där bild och ljud presenteras.
VR-tekniken gör att du på ett ögonblick bokstavligt talat kan kliva in i en annan värld. I denna virtuella värld kan du uppleva och göra de märkligaste saker – nästan på riktigt. Du kan ge dig ut i rymden, ta dig ner på havets botten, möta vilda djur, flyga ett flygplan eller rymdskepp och till och med utmana självaste Darth Vader på en laserduell.
Simulera = fejka
Det är slående hur verklig den virtuella verkligheten upplevs. Tekniken gör att syn- och hörselintrycken blir så övertygande att vi inte kan värja oss mot det som vi upplever. Vi slukas bokstavligen av en simulerad verklighet.
VR-tekniken gör det möjligt att under trygga former testa sådant som vi annars inte frivilligt skulle göra – vi vågar tänja på våra gränser och utmana våra rädslor. Ingen skulle väl i verkligheten frivilligt kliva in i det hus som går att utforska i datorspelet Resident evil? Men denna mardrömsvärld tar många frivilligt del av då det finns en möjlighet att göra det i en virtuell värld. Det kan liknas vid lockelsen av att bli skrämd av skräckfilmer eller berg- och dalbanor.
Behandling av ångest
Vad är det då som gör VR-tekniken så intressant vid behandling? Vi kan i vardagen se många exempel på att vi i verkligheten inte utmanar våra rädslor, trots att vi skulle vinna mycket på att göra det. Vid ångestproblematik som fobier är det stora problemet ett undvikande av det som väcker ångest och vid beteendeterapi (som är effektivt för behandling av fobier) är exponering (att patienten utsätter sig för det som väcker ångest) centralt. VR-teknik gör det möjligt att på ett sätt som känns acceptabelt exponeras för sådant som man annars till varje pris vill undvika.
Ett sätt att våga tala för tusentals personer
Som exempel skulle det vara svårt att förmå en person med social ångest för nyttans skull att kliva upp på en scen och tala inför tusentals personer, men att göra det i VR-miljö kan många gå med på. Det blir med teknikens hjälp ändå nästan som att göra det på riktigt.
VR vid behandling kan sägas vara i sin linda. Hittills har tekniken i liten skala främst börjat användas för fobier och den första studien handlade om behandling av höjdskräck där patienterna fick gå ut på läskiga balkonger och broar.
Sedan har det utvecklats mjukvara för att utmana rädsla för att flyga, möta spindlar, gå in i trånga utrymmen och att utsätta sig för jobbiga sociala situationer. Även PTSD efter traumatiska krigsupplevelser har med hjälp av VR-teknik kunnat behandlas genom exponering för krigsrelaterade stimuli (som explosioner). I behandlingen kombineras VR-inslagen vanligtvis med andra inslag som avslappning och kognitiv omstrukturering (se också s. 280).
När VR används som ett terapeutiskt verktyg kan patienten i en av terapeuten kontrollerad nivå komma i kontakt med ångestväckande stimuli. Här kan patienten utforska sina rädslor, kroppsliga reaktioner, tankar och fruktade konsekvenser. Det blir då lättare att komma vidare och sluta undvika dessa faror i det verkliga livet.
Även om det inte är på riktigt så är utgångspunkten att det är tillräckligt realistiskt för att vara till hjälp för att kunna hantera verkliga situationer. Terapeuten kan styra hur styrkan i exponeringen ska utvecklas och hur länge den varar för att åstadkomma en habituering till det obehagliga och utsläckning av rädsloreaktionen. Exempelvis kan terapeuten vid behandling av flygrädsla styra omständigheter som turbulens eller åska och inledningsvis börja med att låta personen checka in, gå till gaten och gå ombord på planet. Stegvis närmas själva flygandet.
Att genomföra denna typ av exponering i verkligheten är väldigt resurskrävande, vilket gör VR-tekniken mycket kostnadseffektiv. Här öppnas möjligheter att nå betydligt fler med behandling.
Det finns ett exempel på en svensk studie med VR-behandling för spindelfobi. Behandlingen omfattar ett tillfälle på tre timmar, där upp-
Här kan du se en film som beskriver hur VR-teknik har börjat användas för att behandla PTSD hos krigsveteraner.
Spindlarna i VRbehandlingen förändras successivt till att bli alltmer realistiska.
Som behandlare gäller det att utöver den traditionella terapeutrollen även kunna hantera den nya tekniken.
lägget är som ett spel med olika zoner, där patienten ska klara tre uppdrag i varje zon. Uppdragen handlar om att titta på spindlar, interagera med spindlar och låta spindlar komma mot en. Undan för undan ökas intensiteten i exponeringen, där spindlarna i början är mer seriefigurliknande för att sedan bli mer realistiska tarantellaliknande spindlar.
Behandling av aggressivitet
Det är inte bara vid ångestproblematik som användandet av VR-tekniken är intressant. Ett exempel på hur tekniken kan användas vid annan problematik är en behandlingsinsats framtagen i Nederländerna som kallas Virtual Reality Aggression Prevention Training (VRAPT). Behandlingen syftar till att få våldsamma personer att lära sig kontrollera sin aggression.
Tekniken gör det möjligt att under kontrollerade former träna på situationer som personen upplever som provocerande, som att exempelvis bli nekad inträde av en dörrvakt när man står i krogkön. Denna behandling testas och utvärderas nu även i Sverige av Kriminalvården och Rättspsykiatrin.
När en person genomgår VRAPT är en central del i behandlingen att kliva in i en virtuell värld där de situationer som är viktiga att träna
på spelas upp och går att agera i. Behandlaren styr då den karaktär som på olika sätt gör sådant som för den aktuella personen uppfattas som provocerande.
Det är en hel del att hålla reda för behandlaren. Här gäller det att i stunden reagera på det klienten gör och med hjälp av kontrollpanelen (som styr den virtuella karaktärens beteende) och rösten (som förvrängs på önskat sätt för att passa karaktären) skapa de utmaningar som leder till att klienten får träna på nya mer konstruktiva sätt att hantera riskabla situationer.
12:5 fundera på
Kan du komma någon situation som du inte skulle kunna tänka dig att utsätta dig för i verkligheten, men som du skulle vilja kunna hantera bättre?
Skulle du vara beredd att utsätta dig för det i VR-miljö? Tror du att det skulle kunna vara till hjälp?
Vetenskap eller galenskap?
Här presenteras ett åtal och ett försvarstal som tar upp fram- och baksidorna med psykologisk forskning om behandling. Du kan använda det som underlag inför gruppdiskussioner där denna del av psykologin ställs inför rätta.
Ett åtal
Diagnoser gör så att patienter och anhöriga blir passiva och kräver ”professionell” hjälp. Denna hjälp kan vara mediciner (som ofta ger allvarliga biverkningar och dessutom kan vara beroendeframkallande) eller olika psykoterapimetoder som knappast leder till några större, långvariga effekter. Det hela är som en stor vinstmaskin som göder sig själv genom att skaffa sig nya kunder med hjälp av diagnoser, för att sedan erbjuda en produkt som köps på grund av det behov diagnosen har skapat. Den effekt olika typer av terapier åstadkommer verkar till stor del bero på det faktum att en annan människa visar empati och tar sig tid att lyssna. Detta borde vara något som alla i ett sunt samhälle vid behov får av sina medmänniskor. Då blir diagnoser, medicinering och psykoterapeutisk behandling överflödig.
Det verkar dessutom ibland som om vi inte har kommit längre än att vi kan konstatera att det viktigaste i psykologisk behandling är relationen. Sedan har vi en massa olika terapiformer som tävlar mot varandra. Ena decenniet gäller psykodynamiskt inriktad terapi, nästa decennium gäller beteendeterapi, sedan gäller . . . Nu kommer tredje vågens terapi som handlar om mindfulness. Det bygger ju på uråldrig buddhistisk
meditation – prata om att utvecklingen går bakåt. Var det detta hundra år av forskning kring psykologisk behandling ledde till, att vi ska använda sådant som funnits i tusentals år?
Inte nog med det. Nu visar det sig, när man utvärderar internetbaserad behandling, att relationen kanske inte är så viktig ändå. Det blir som omvända världen. Ju mer man forskar, desto fler frågetecken dyker upp.
Det är väl ingen vetenskap om man som patient är i behov av psykisk behandling och – beroende på vem man träffar inom vården – kan erbjudas allt från tabletter till meditation?
Ett försvarstal
Idag finns ett antal olika behandlingsmetoder. Många av dessa metoder är beprövade och har visat sig ha effekt på de symtom som de avser att behandla. Än så länge finns det inga enkla lösningar som genom ett trollslag gör alla med psykiska besvär varaktigt friska. Dock sker ständiga förbättringar och nya vetenskapliga rön kommer i framtiden att leda till allt effektivare behandlingar. Att kasta bort den kunskap som finns och inte fortsätta med forskning och behandling är ett svek mot alla dem som behöver professionell hjälp.
En styrka med det som sker inom området psykologiska behandlingsmetoder är att det hela tiden sker en utveckling där nya alternativ växer fram. Det finns hela tiden en strävan mot att låta nya teorier färga behandlingsinnehållet. Att tredje vågens KBT har vuxit fram beror ju på att man till och med är öppen för att ta intryck av buddhistisk tradition, att man vågar låta nya metoder gifta sig med gamla.
Att det nu dessutom börjar växa fram tekniska lösningar där nätbaserad behandling kan bli tillgänglig för många som tidigare kanske inte har kunnat erbjudas behandling kan visa sig bli en milstolpe i behandlingsutvecklingen.
Att det finns en rad olika behandlingsmetoder och dessutom olika sätt att leverera behandlingen, är en styrka då patienter är olika och de psykologiska problem som ska behandlas ser olika ut. Det gäller att ta reda på mer om vem som passar för vilken behandling och vilken behandling som passar för vilka problem.
Du avgör
Nu är det dags att ta ställning till psykologisk forskning om behandling. Använd diskussionsfrågorna som underlag.
12:6 diskutera
a) Är psykologisk forskning om behandling en vetenskap eller en galenskap? Vad är ni överens om och på vilket sätt skiljer era uppfattningar sig åt?
Dela in er i två grupper. En grupp åtalar behandlingar och en annan grupp försvarar behandlingar. Diskutera!
b) Barn med ADHD/DAMP kan många gånger fungera bättre om de medicineras med mycket små doser amfetamin (som inte leder till beroende). Istället för att som andra bli mer aktiva av amfetamindoserna blir dessa barn lugnare och får en förbättrad koncentrationsförmåga.
• Är det OK att ge narkotika till barn om det har en positiv effekt?
• Vad ska man ta hänsyn till tycker du, när man tar ställning i denna fråga?
c) I Hälso- och sjukvårdslagen står det följande: ”När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.”
• Är det viktigt att patienten själv får välja terapimetod?
• Kan man som patient avgöra vad som är bäst för en själv?
Repetera kapitlet. Arbeta med fler uppgifter.
Mikael Lundgren har en bakgrund som gymnasielärare i psykologi och har en bred undervisningserfarenhet. Idag arbetar han med behandlingsfrågor inom kriminalvården.
PSYKOLOGI
Vetenskap eller galenskap?
Psykologi är ett fascinerande ämne som väcker funderingar och känslor hos de allra flesta. Det är ett ämne som försöker besvara alla möjliga och ibland omöjliga frågor, som
• Är människan ond eller god?
• Föds man till att bli en viss person eller är det uppväxten som avgör?
• Var kommer känslorna ifrån och hur påverkar de oss?
• Hur påverkas vi av sociala medier?
• Vad är att tänka och vad är intelligens?
• Kan man förändra en människa genom terapi?
Psykologins uppgift att beskriva och förklara den mänskliga varelsen är en enorm och näst intill ohanterlig utmaning. Inte nog med att vi människor ibland ter oss gränslöst komplexa. Dessutom konkurrerar olika sätt att se på människans natur om att vara det ”rätta”, vilket kan förvirra och komplicera vårt möte med ämnet.
Psykologi – vetenskap eller galenskap? presenterar en mångfacetterad bild av psykologin, för att ge eleverna möjlighet till förutsättningslösa jämförelser av dess olika inriktningar och till eget kritiskt tänkande. De uppmanas här att lyfta blicken och försöka besvara den fråga man alltid kan ställa sig: Är psykologin rätt ute eller inte i sin beskrivning av människan?
studentlitteratur.se