9789144153636

Page 1

INTRODUKTION TILL REDOVISNING

ANNA-KARIN STOCKENSTRAND


KOPI E R I NG SFÖR BU D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37865 ISBN 978-91-44-15363-6 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2016, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jan Petterson Printed by GraphyCems, Spain 2021


Innehåll

Förord  5 1

Redovisning i vardagen  7

Sammanfattning kapitel 1  20 2

Redovisning – varför, vad och hur?  23

Varför redovisning?  23 Vad är redovisning?  29 Hur går redovisningen till?  34 Sammanfattning kapitel 2  45 3

Vem bestämmer över redovisningen?  47

Hur regleringen fungerar  47 Vem bestämmer vad som är ”bra” redovisning?  53 Vem övervakar redovisningen?  57 Sammanfattning kapitel 3  62 4

Löpande redovisning  65

Bokföringen av den dagliga verksamheten  66 Inkomster och utgifter  70 Dubbel bokföring  73 Kontoklasser  80 Kontonas logik  85 Sammanställningen av bokföringen  95 Sammanfattning kapitel 4  97


5

Redovisningsrapporter  101

Årsredovisningen och dess delar  101 Principer i redovisningsrapporter  104 Periodisering och värderingsprinciper  107 Förvaltningsberättelsen  110 Resultaträkningen  112 Balansräkningen  124 Kassaflödesanalys  137 Direkt eller indirekt metod  141 Noter  143 Revisionsberättelse  144 Sambanden mellan rapporterna  145 Objektivitet och subjektivitet i redovisningsrapporter  146 Sammanfattning kapitel 5  149 6

Att använda redovisning  151

Redovisning i den globala ekonomin  151 Att använda redovisning för investeringsbeslut  154 Att använda redovisning internt i företaget  160 Transparensens gränser  162 Redovisning i några olika typer av organisationer  164 Sammanfattning kapitel 6  170 Lösningsförslag till övningsuppgifter  173 Några avslutande ord  183 Referenser  185 Register  189


Föror d

Att redovisning är ett bra och ”nyttigt” ämne att studera är det många som skulle hålla med om. I den här boken vill jag dock göra gällande att det är mycket mer än så! Min förhoppning med den här boken är att den ska kunna vara till nytta för en bred publik. Kanske är du som just öppnat den här boken en student som precis har börjat eller precis är på väg att börja studera ekonomi, eller så studerar du något annat ämne men känner att en viss grund i ekonomi kan vara värdefull som komplement. Boken kan också ha ett värde för den som redan kommit ut i arbetslivet att lära sig lite av grunderna för ett företags ekonomi. Sammantaget hoppas jag att den som läser boken kommer att få med sig lärdomar som kan komma till användning både på arbetet och i vardagslivet. Redovisning är ett delämne inom ekonomi. Samtidigt är det också en grund som väldigt mycket annat står på. Den som förstår redovisning förstår både organisationers och sina egna ekonomiska förutsättningar på ett bättre sätt. Det finns dock några saker som kan vara bra att tänka på innan man ger sig in i att lära sig redovisning. Det första är att redovisning kan upplevas svårt i början. På många sätt blir det nästan som att lära sig ett nytt språk, nya ord och ett nytt logiskt system. Men mitt råd här är, och det är baserat på egna erfarenheter – ge inte upp för fort! Tänk dig att steget in i redovisningens värld är som en tröskel; först upplever man det som en omöjlig vägg men så fort man tagit sig över den där första kanten faller väldigt mycket på plats. Det andra, som också bygger på egen erfarenhet, är att undervisning

5


Uppsala, oktober 2021 Anna-Karin Stockenstrand

6  |  F öror d

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

i redovisning kräver mycket engagerade och duktiga lärare som kan skapa en motivation hos studenter att vilja lära sig det här nya språket som redovisning är, med alla sina begrepp och sin komplicerade grammatik. Detta kanske mer än något är en uppmaning till oss som undervisar i det här ämnet att fortsätta vårt arbete med att förklara varför redovisning är så viktigt att lära ut. Och för det tredje: när väl polletten trillat ner så öppnar sig faktiskt en helt ny värld, för som ”redovisare” har vi inte bara en stor mängd möjligheter till många viktiga positioner i både privata och offentliga organisationer, vi kan dessutom ta större makt över vår privata ekonomi, förstå mer och ställa bättre frågor som individer i en alltmer ekonomiskt präglad värld. Den här boken kan förhoppningsvis vara en hjälp i de allra första stegen att uppnå detta.


1. Redovisning i vardagen

I det här kapitlet förklaras varför redovisning är någonting som berör oss alla. Ett par exempel ges på hur redovisning gör sig påmind i student­ livet, men också hur redovisning är en del av vardagen i flera andra sammanhang. Därigenom vill jag belysa att redovisning i stora företag vilar på samma logiska grunder som redovisning i olika sammanhang i vårt vardagsliv.

Redovisning finns överallt. Vi stöter på det och ägnar oss själva åt det allt oftare och i allt fler sammanhang, både hemma i vår vardag, på jobbet och på fritiden. Att vi allt oftare stöter på redovisning i vår vardag beror på flera olika saker, och en av dessa är att det blivit allt vanligare med privat ägande samt att vi som privatpersoner fått ett allt större ansvar för olika typer av ekonomiska beslut. Redovisningen är en grund i all ekonomi. Redovisningen handlar om att skapa ett system för hushållningen av de begränsade resurser som ämnet ekonomi i bredare bemärkelse intresserar sig för. Ekonomen Agneta Stark beskriver i sin bok Rent ekonomiskt? att den ekonomiska hushållningen aldrig sker för hushållningens egen skull. När man hushållar finns det alltid ett mål med det. Kanske handlar det om att hushålla för att spara ihop till ett inköp, eller för att se till att vardagsekonomin går ihop, eller

7


8 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

för att se till att företaget växer och kan gå in i en ny marknad. Att förstå att redovisningen alltid har ett mål är en viktig insikt och en bra utgångspunkt när vi går vidare till att fundera på varför ekonomi och redovisning blivit allt mer betydelsefullt i samhället. De senaste tjugo åren har den akademiska diskussionen kring hur ekonomiskt språk och tänkande blivit allt viktigare i vår vardag tagit fart. Ett viktigt bidrag kom genom sociologen Randy Martin (2002) som beskrev utvecklingen med hjälp av ordet finansialisering. Ordet beskriver hur finanslivets logik spridit ut sig i alla delar av samhället och börjat genomsyra det mesta i våra liv. I dag drivs många skolor, sjukhus och kulturorganisationer i privat regi, och även offentliga verksamheter behöver hålla hårt i pengarna och visa att man skapar värde för de medel som investerats. Vi själva som privatpersoner äger också exempelvis fler aktier än vad som var vanligt förr, vi jämför avgifter och sparräntor och många av oss försöker sköta om vår framtida pension enligt bästa förmåga eftersom vi fått ett större personligt ansvar även för den. En närliggande fråga till den ökande finansialiseringen är den ökande privata skuldsättning som vi ser i samhället där nästan tio procent av alla de som tar ett nytt konsumtionslån får betalningsproblem inom fem månader (Andersson & Förster 2021). Unga personer och personer med låg inkomst hamnar oftare i betalningssvårigheter. Det är lättare än någonsin att handla på kredit, och vi måste själva förstå precis vad det innebär och ta ansvar för det. För att kunna göra det krävs dock ekonomisk kunskap. Även om Randy Martin fokuserade mycket på skuldsättning i sin bok, har begreppet kommit att användas flitigt för att allmänt beskriva just hur det ekonomiska tänkandet blivit allt viktigare för alla människor. Martin beskriver hur vi mäter människors framgång i finansiella termer, och hur det blivit normaliserat och helt accepterat att vi som privatpersoner tar finansiella risker. Holgersson (2018) beskriver detta så träffande i sin avhandling Finans och Existens – Tolkning av vardagslivets finansialisering när han menar att begreppet ”tid är pengar” kommit att bli ett förtrollat ideal. Han skriver att: ”… där protestantiska dygder tappade mark vann pengarna


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

trolldomsglans”. Samhället ställer helt enkelt allt högre krav på att vi som individer ska ta ett eget ekonomiskt ansvar. Därmed har det också blivit viktigare än någonsin att förstå det ekonomiska språket – ett språk som man inte föds med utan på något sätt behöver lära sig. Något som är nära förknippat med pengar är frågor om förtroende och ansvar. Den som har pengar behöver ta ansvar för dem, den som inte kan ta ansvar riskerar att förlora sina pengar och bli skuldsatt. Tanken som beskrivs i finansieringslitteraturen på föregående sida att det hör till vardagen att ta finansiella risker, leder snabbt till frågan om ansvar: för att kunna ta ansvar för de finansiella riskerna i vår vardag, till exempel genom ett bostadsköp eller placering av pensionssparande, behövs kunskap. Ännu viktigare blir det kanske när vi handskas med andras pengar, då ansvarsfrågan snabbt hamnar i nyhetsrapporteringen när det uppstår oegentligheter. Ett exempel är hur man under de senaste åren upptäckt att sociala medier allt oftare använts för att manipulera och höja aktiekurser. Flera personer har fällts i liknande fall. I slutna chattgrupper har då dessa personer kommit överens om en aktie som de vill försöka påverka kursen på, och därefter gjort allt för att försöka få andra att köpa aktien så att den stiger i värde. När kursen gått upp ordentligt säljer man sitt innehav, och tjänar pengar på bekostnad av dem som lurats att köpa aktien (SvD, 28 januari 2021). Det är dock inte bara individer som kan brista i sitt omdöme och ansvarstagande när det gäller andras pengar. Även företag kan i vissa fall ha dålig kontroll på sin redovisning. Ett uppmärksammat exempel för några år sedan var företaget Eniro, som upptäcktes ha blåst upp sitt resultat rejält med hjälp av olika icke tillåtna metoder. Eniro gjorde under en period stor succé och lockade investerare i både London och New York. Men plötsligt rasade fasaden, och det avslöjades att de fina siffrorna i redovisningen inte stämde överens med verkligheten. Oärliga säljmetoder, bluffakturor och bokföring av intäkter som inte fanns visade sig vara vanligt förekommande i företaget. Och när detta väl uppdagades gick det snabbt utför. Strax efter avslöjandet började

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

9


10 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

företagets kurs att sjunka. Veckorna efter dök resultatet och inom ett par månader var företaget hotat av konkurs (SvD, 4 september; 24 oktober 2014). Som tur är så är det ganska ovanligt med den här typen av händelser, men bara att risken finns är problematiskt. Ingen vill ta risken att investera tid och resurser i ett företag där detta kan hända. Det verkar alltså som att när det handlar om pengar, och framför allt om andras pengar, finns behov av ett stort mått av insyn. Bakom stängda dörrar kan allt i de flesta fall gå rätt till – de flesta företag och människor är ju ärliga och vill själva att allt ska gå rätt till. Men det räcker med att risken finns för att omvärlden ska kräva regelbunden insyn för att försäkra sig om att allt är i sin ordning. Men hur skapas då egentligen insyn? När det gäller aktiebluffar på sociala medier i slutna grupper kan det naturligtvis vara svårt. Det sker ju helt i det fördolda. Men för företag som verkar i samhället och på olika sätt fått förtroende att ha hand om andras pengar finns en stor mängd regler som ser till att det finns insyn. Ju större verksamheten är och ju mer resurser man hanterar, desto högre blir kraven på insyn. Men även när det gäller oss som privatpersoner behövs en viss grad av insyn, och det sker ju bland annat genom att Skatteverket begär in inkomstdeklarationer regelbundet. När det handlar om stora företag behövs det någonting mer än en skattedeklaration. Det är här som redovisning får en avgörande roll. Genom ett system där plus och minus redovisas in i minsta detalj kan utomstående få en inblick i vad skolan, den stora banken eller den lilla fotbollsföreningen egentligen har gjort med sina pengar. Även redovisningen i de allra största fotbollsklubbarna är för den delen också spännande läsning. Genom att exempelvis analysera ett antal engelska Premier League-lag under den senaste ekonomiska krisen 2007/2009, kunde man se att några av de riktigt stora och framgångsrika fotbollslagen i världen faktiskt tillhörde de organisationer som klarade sig allra bäst genom krisen. Förklaringen syntes i redovisningen där det framgick att lagen hade en stor spridning i intäkter mellan matchintäkter, kommersiella intäkter, sponsoravtal och rättighetsintäkter vilket


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

gjorde dem mindre sårbara ekonomiskt (SvD, 13 januari 2014). Men det här vet vi bara genom att titta i årsredovisningen; vi kan inte själva gå in på Manchester Citys administration och be att få titta lite närmare på deras budgetar, planer, interna fakturor och dokument. Däremot kan vi gå på en av deras matcher och observera vissa saker såsom att biljetterna är dyra men att det ändå är fullsatt trots att laget de spelar mot ligger i botten av ligan, och att vi håller på att komma för sent till matchen för att kön till souvenirbutiken är så lång så den ringlar långt ut ur den stora butiken. Dessa saker kanske är de som säger allra mest. Men oftast är inte själva kärnverksamheten så lätt att se med blotta ögat som i just det här exemplet. Ett företag kan dessutom trots hög efterfrågan och höga priser fatta felaktiga beslut såsom beslut kring nyinvesteringar eller samarbeten. Under coronakrisen 2020/2021 hamnade många svenska företag i oerhört pressade ekonomiska situationer. Samtidigt klarade sig flera branscher bättre än vad man från början trodde, och de klarade sig bättre än liknande företag i andra länder. För att se hur krisen i detalj påverkade ett enskilt företag måste man gå in i det enskilda företagets ekonomi. Genom att studera vissa företags ekonomi i detalj kunde man se att trots en svår samhällelig situation kunde företag fort­farande gå mycket bra. I en kris kan vissa företag se helt nya möjligheter och anpassa sig till de nya förutsättningarna snabbare än andra och därmed bli mycket framgångsrika. I både dåliga och goda tider finns en gemensam faktor; för att kunna bedöma företagens situation i detalj behövs redovisning. Verkligheten är komplex och oförutsägbar, vilket företagen behöver hantera kontinuerligt. En annan aspekt som ställer nya krav på redovisningen är också att företag generellt blivit alltmer globala, vilket ställer nya krav på det ekonomiska språket. Traditionellt sett så har olika länder haft olika syn på redovisningen som ekonomiskt språk. I Sverige har man haft en försiktig syn i redovisningen, vilket innebär att man hellre underskattat ett resultat än överskattat det. I USA har man varit mer mån om att spegla de värden man tyckt varit de rätta, kanske med

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

11


12 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

risken att ibland ha varit lite för optimistisk. Det här innebar förr i tiden att samma resultat i ett svenskt och ett amerikanskt företag inte riktigt gick att jämföra med varandra. Då behövde användare av redovisningen göra översättningar för att skapa jämförbarhet. I takt med att företag blev alltmer internationella såg man dock att det skulle finnas stora fördelar med att alla företag, åtminstone stora företag som verkade i flera olika länder, talade ett och samma redovisningsspråk. För att göra företagande och marknader så lättrörliga som möjligt har beslutsfattare och politiker runt om i världen därför under flera decennier arbetat målmedvetet för att organisationer enklare ska kunna söka kapital på olika börser och göra affärer på olika marknader runt om i världen. Och som ett av de främs­ta verktygen för detta har ett globalt språk för redovisning mödosamt arbetats fram och finns nu i form av en uppsättning internationella redovisningsregler. Detta globala redovisningsspråk består av en stor mängd regler för hur organisationer ska redovisa sina ekonomiska förehavanden, regler som också blir alltmer omfattande. Det här är också den största skillnaden mellan redovisningen i ett stort företag och vår egen privata ekonomi: företaget måste följa väldigt många regler och sedan låta redovisningen vara offentlig för allmänheten att granska. I det stora internationella företaget måste investerare på olika marknader ha möjlighet att jämföra sina investeringar. De behöver veta om bolag A är mer lönsamt än bolag B. För det lite mindre företaget som verkar mer lokalt och har en mindre krets av lokala intressenter, kan det i stället räcka med ett mer lokalt redovisningsspråk, eller redovisningsregler. Paradoxalt nog är det dock så att samtidigt som redovisning blir viktigare och viktigare och tar upp alltmer tid, för både privatpersoner och organisationer – från den enskilda företagaren och den ideella fotbollsklubben till de stora multinationella företagen – så blir den samtidigt allt svårare att förstå. Ju större ett företag är och ju mer komplexa dess affärer är, desto svårare blir redovisningen. Ett exempel är banker. För ett samhälle är det helt fundamentalt att banker fungerar


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

och drivs på ett bra sätt, men det är mycket svårt för utomstående att genom att ta del av en banks redovisning verkligen få en förståelse för dess verksamhet. En av de främsta orsakerna till den senaste finanskrisen anses av många vara de ytterst komplicerade produkter som skapades av vanliga bolån, vilka paketerades om och sedan såldes vidare som avancerade finansiella instrument. Inte ens bankerna själva förstod till slut instrumenten och hur de skulle värderas, än mindre hur de skulle redovisas. Är det något de finansiella kriserna visat oss är det hur avgörande det är att alla typer av företag både kan hantera sina risker men också avspegla dessa risker till omvärlden på ett korrekt sätt. Vi behöver lyckligtvis inte alla vara experter på bankredovisning. Däremot måste vi dock som privatpersoner lära oss en hel del redovisning för att kunna fatta bra beslut i våra egna liv, och den redovisningen vilar i mångt och mycket på samma grunder som redovisningen i stora företag. I det följande ges några exempel på detta. Som nybliven student vid universitet eller högskola måste man klara sig mer på egen hand, inte minst behöver man börja hålla kontroll på sin ekonomi. Den som flyttar hemifrån behöver oavsett om den arbetar eller studerar, eller gör både och, förstå sig på hur inbetalningar och utbetalningar under en månad ser ut. Man behöver skapa sig en bild över om inbetalningarna kommer att täcka utbetalningarna, och man kanske också behöver fundera på om det finns något man vill spara ihop till på lite längre sikt. I så fall behöver det finnas utrymme även för det. Låt oss titta närmare på hur en student kan ha det. I det här fallet är det en student som inte arbetar vid sidan av studierna utan lever på studiebidrag och studielån. I slutet av månaden får studenten studiebidrag och studielån, vilka utgör de stora inkomstkällorna. Hyran ska i regel betalas i förskott och mat ska inhandlas. Dessa är exempel på kostnader som är relativt tydliga och förutsägbara. Med andra utgifter kan det vara svårare. Även maten kan det ta lite tid att räkna ut en genomsnittlig kostnad för, och det kan krävas vissa val där man bestämmer hur ofta man får äta

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

13


Studiebidrag

+ 3 300

Studielån

+ 7 600

Hyra studentrum

– 4 900

Mat

– 3 800

Kläder och övrigt

– 1 000

Studiematerial

– 900

Nöje och fritid

– 1 500

Summa

– 1 200

Bidrag från föräldrar

+ 1 200

Summa

0

Figur 1.1  Exempel på en students ekonomi för en studiemånad.

1 4 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

ute och hur ofta man ska laga mat hemma. Många tycker kostnaden för kurslitteratur kommer som en inte så välkommen överraskning, jag minns hur jag själv ofta tyckte den alltid blev dyrare än vad jag hade kunnat tro. Vissa kostnader dyker kanske upp i efterhand, såsom elräkning. Och när det gäller pengar till nöjen och fritidssysselsättningar, som naturligtvis är väldigt viktiga för en student, kan det också vara svårt att göra någon exakt beräkning. Det är i största allmänhet svårt att få pengarna att räcka till, och beroende på hur en månad ser ut kan ekonomin se mycket olik ut från en månad till en annan. Ofta räcker kanske inte pengarna, och då blir man beroende av ett tillskott från exempelvis föräldrar. Eller så får man skaffa ett arbete vid sidan av studierna för att dryga ut kassan. Figur 1.1 visar hur det kan se ut en vanlig månad. Bankdirektören och författaren Jan Wallander skrev om de psyko­ logiska hinder som gör att människor ibland har svårt att ta till sig hur en ekonomisk situation egentligen ser ut ­(Wallander 1999). Han menar att människor har en tendens att filtrera bort dålig information


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

som någonting extraordinärt och tänker att snart ska allt bli som vanligt igen. Det negativa ses som ett undantag från det normala, vilket gör att åtgärder tenderar att skjutas på framtiden. Så ser det nog ofta ut för unga människor, åtminstone i början innan man lärt sig att förutsäga och portionera ut sina pengar på ett bra sätt. Men det är alltid bra att vara medveten om att det nog både för unga och vuxna, och även företag, kan finnas ett visst mått av önsketänkande när det kommer till ens ekonomi. Det är inte bara studenter som kan tycka det är svårt med ekonomi, att förstå vad ekonomiska beslut och mål faktiskt innebär för ens vardagliga liv. Sull med kollegor (2015) lyfter fram, baserat på en stor fallstudie av 7 600 chefer, att endast en tredjedel av mellanchefer verkligen förstod organisationens mål och strategier. Ungefär hälften hade svårt att nämna de viktigaste prioriteringarna som företaget hade, och kunde inte peka på de viktigaste sambanden mellan olika mål och strategier. Det gäller för alla att bli medvetna om vilka mål vi har, och att sedan sätta upp någon form av system för att se till att pengarna både på kort och lång sikt faktiskt bidrar till att ta oss dit vi vill. I det privata, såsom för studenten som ser till att skaffa sig ett extrajobb, kanske det oftast löser sig på något sätt. I värsta fall kanske man kan låna av en vän eller av en förälder. Men så oplanerat kan inte ett företag tänka. Den främsta anledningen till det är att det är många som investerat pengar i företaget och som troligtvis skulle sälja sina andelar om det så bara för en kortare period visade sig att man till exempel inte kunde betala ut löner eller dylikt. Då skulle många snabbt tappa förtroende för företaget, vilket kan bli svårt att reparera. Detta såg vi exempelvis i fallet med bilföretaget Saab, där det gjordes flera försök att rädda företaget med nya lån men där det till slut ändå visade sig att företaget inte stod på egna ben och inte gick runt i sin kärnverksamhet. Även om många anställda på Saab var lojala in i det sista, mycket på grund av den starka företagskultur som fanns, så var det inte hållbart i längden (Stockenstrand 2011). När det gäller oss själva som privatpersoner kan problem med ekonomin ställa till det för en

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

15


1 januari

1 mars Säljer lägenheten

15 april Betalar mäklaren

31 december Samlar ihop kvitton för att kunna göra deklaration för året

själv och de som finns i närheten kan bli påverkade indirekt. Men när det gäller ett stort företag är det än mer som står på spel: anställda ska ha sin lön, och hela samhällen kan drabbas av att ett företag tappar omvärldens förtroende. Därför måste företag ha både en intern och en extern redovisning så att de kan planera och följa upp hur pengarna används och sedan redovisa detta utåt. Även som privatpersoner måste vi regelbundet mer formellt redovisa vår ekonomi. Detta görs till staten i form av en årlig självdeklaration och handlar om att alla personer är skyldiga att betala skatt på de inkomster de har för arbete, försäljning av aktier, bostäder och så vidare. Ofta behövs här inte så stor arbetsinsats för privatpersonen själv eftersom arbetsgivaren sköter skatteinbetalningar och så vidare. Men i andra fall måste vi vara lite mer aktiva, exempelvis om vi säljer en bostad eller gör andra affärer. Då får vi titta tillbaka och se vilka händelser som inträffat under året och sedan räkna ut vad skatten blir. Studenter bor kanske oftast i studentrum, men senare i livet och även som student kan det hända att man köper både lägenhet, hus, värdepapper och annat där man har en redovisningsskyldighet. Då kan det se ut så här:

16 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Figur 1.2  Under loppet av ett år sker olika ekonomiska händelser som sedan kan summeras.


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Anta att jag säljer en lägenhet den 1 mars. Anta också att jag köpte lägenheten några år tidigare för 1 000 000 kronor men att den nu stigit i värde, och att jag därför säljer den för 1 200 000 kronor. Det innebär att jag gör en vinst på 200 000 kronor. På detta ska jag enligt lag betala skatt till staten. Därför måste jag göra en redovisning av vad som hänt under året och vad detta innebär för vinster eller förluster för mig. För privatpersonen kallas detta för självdeklaration, men för ett företag kallas det i stället för resultaträkning.

Resultaträkningen och självdeklarationen är mycket lika i och med att de båda visar vad som har hänt under året, på både plus- och minussidan. Det är alltså inte bara intäkten som ska med i redovisningen, utan jag får även göra avdrag för sådant som inneburit en kostnad för mig. Ett exempel på detta är att det i samband med lägenhetsaffären troligtvis anlitades en mäklare, som tar sin del av försäljningspriset när försäljningen är avslutad. Detta är en kostnad för mig, och därför får jag dra av den kostnaden från vinsten. Om vi antar att mäklaren tog 40 000 kronor i arvode, så har jag gjort en vinst på 200 000 minus 40 000 = 160 000 kronor. Det är den summan som jag ska betala skatt på. Varför låter staten mig dra av mäklararvodet i deklarationen? Logiken bakom detta är att den här kostnaden ju var nödvändig för att min vinst över huvud taget skulle kunna uppstå. Om jag har gjort renoveringar kan även kostnaden för dessa dras av. Det här gäller även i företagens resultaträkningar: alla kostnader som behövdes för att generera vinsten kan dras av. Det måste vara på det sättet eftersom det vore väldigt orättvist att beskatta exempelvis min lägenhetsvinst om det var så att jag lade ner totalt 200 000 kronor på mäklararvode och renoveringar före försäljningen – då har jag ju inte en enda krona kvar efter det att lägenheten är såld, trots att den hade gått upp i pris sedan jag köpte den. I maj året därpå är det sedan dags för privatpersonen att lämna in deklarationen där alla de händelser som påverkat skatten under det gångna året finns med. På samma sätt är det under tidig vår dags för

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

17


18 | k apitel 1

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

företaget att visa upp en sammanställning av alla plus- och minusposter för det gångna året i sin årsredovisning. Ett företags årsredovisning visar, precis som deklarationen för privatpersonen, vad som hänt under det föregående året. Den är väldigt omfattande och inkluderar en mängd olika sammanställningar av företagets ekonomi, hela tiden med fokus på det gångna året. Förutom att företagets årsredovisning är mycket mer omfattande och detaljerad än privatpersonens, så finns det vissa andra viktiga skillnader. En sådan är att privatpersonens deklaration lämnas in till Skatteverket och i övrigt inte kommer någon annan till del. För det riktigt stora företaget är årsredovisningen offentlig och av intresse för väldigt många omkring företaget – analytiker vill läsa och analysera den för att kunna ge bra råd till investerare, investerare och aktieägare vill kanske läsa själva och gå på bolagsstämman för att ställa frågor och göra sin röst hörd, långivare och banker vill se hur företaget sköter sina affärer, kunder och leverantörer vill också få insyn, för att bara nämna några av intressenterna. En annan viktig skillnad mellan privatpersonen och företaget är att eftersom företagets årsredovisning är så betydelsefull för så många, är den i hög grad reglerad. Det finns regler och riktlinjer för hur nästan allt ska beräknas och hanteras i företagets redovisning. De viktigaste lagarna är bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL), men även internationella redovisningsregler. En central del i årsredovisningen är den tidigare nämnda resultat­ räkningen. Det är den som visar just de prestationer som företaget gjort under året (det vill säga de intäkter som företaget genererat) minskat med de kostnader som företaget haft för att genomföra dessa prestationer – precis som i deklarationen av lägenhetsaffären. Som framgår av namnet visar resultaträkningen ett resultat, alltså ett överskott eller underskott av de plus- och minusposter som uppstått. I lägenhetsaffären blev resultatet för privatpersonen 160 000 kronor. Precis med samma logik räknar företaget ut sitt resultat. Det här kan vara en mycket svår uppgift. En svårighet är att det är så många saker som händer under året i ett företag. En annan är att det ibland inte är så


© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

lätt att se vad som är en prestation och vilka kostnader som faktiskt hör till denna prestation. För att kunna hantera och finjustera alla företagets händelser och sammanställa årsredovisningen på ett korrekt sätt krävs att man behärskar den terminologi och den grammatik som redovisningen bygger på. Att lära sig redovisning är som redan nämnts som att lära sig ett helt nytt språk, som i början kan kännas mycket främmande. Men de ord som finns i redovisningen, och som först är helt obekanta, faller efter hand på plats och visar sig ibland kunna jämföras med sådant som vi som privatpersoner kan förhålla oss till. Ett sådant ord är periodisering. Detta ord kommer från tanken att endast sådant som hör till just den aktuella perioden ska tas med i resultaträkningen, vilket gör att vissa plus- och minusposter måste periodiseras, alltså flyttas till rätt period. Gör vi detta som privatpersoner? Ja, periodisering finns egentligen överallt: vi betalar hyran för en viss period i taget, vi får in studie­bidraget en gång i månaden, vi betalar ränta för en månad i taget på de lån vi har och så vidare. Utan periodisering skulle det vara väldigt svårt att leva. Vi kan ju till exempel inte vänta tills vi slutar på ett företag med att få all den lön som vi tjänat ihop. Vi vill veta vad vi bidragit med i företaget just den här månaden och få lön för detta, så att vi kan betala våra räkningar, åka på semester och lägga undan lite besparingar. Och inte heller de företag som vi sedan betalar hyra och el och annat till vill sitta och vänta på sina pengar tills vi använt oss helt färdigt av deras tjänster, utan vill löpande ta betalt för det vi förbrukar. För oss som privatpersoner är det ofta månaden som är den viktiga perioden. För företaget är det oftast året (eller kvartalen, som blivit allt viktigare). Men även vi som privatpersoner stöter på periodisering som baserar sig på helår, exempelvis när det kommer till deklarationen. Ett konkret exempel är om vi tänker oss att den på sidan 17 beskrivna lägenhetsförsäljningen skulle ha ägt rum precis i slutet av året. Då skulle det kunna vara så att mäklar­ arvodet inte betalades förrän i början på nästa år. Men i deklarationen ska mäklararvodet ändå finnas med som en kostnad för föregående år, eftersom kostnaden hör till lägenhetsförsäljningen året innan. Så även

R e d ov i s n i n g i va r dag e n   |

19


Anna-Karin Stockenstrand är universitetslektor i externredovisning och finansiering vid Mittuniversitetet. Anna-Karin undervisar inom externredovisning och ekonomistyrning. Hon bedriver forskning kring hur externa krav påverkar strategier och styrning i olika typer av organisationer.

INTRODUKTION TILL REDOVISNING Den här boken handlar om redovisning. Redovisning finns överallt och är viktig att förstå. Samtidigt är redovisning inte en objektiv och neutral teknik utan ett språk eller till och med en slags konst, som försöker ge en ”sann” bild av organisationers många gånger mångfacetterade och föränderliga verklighet. Redovisning bygger på en stor mängd subjektiva antaganden om vår värld. Trots att redovisning är subjektiv, påverkar den människor och ekonomier på ett fundamentalt sätt. Det blir tydligt när redovisningen fallerar och ger upphov till samhällsekonomiska kriser. Just därför är redovisningen så viktig och så oerhört intressant. Genom att beskriva redovisningens mest grundläggande begrepp och samband vill den här boken vara en hjälp till läsaren att ta sig över den allra första tröskeln till redovisningens värld. Tredje upplagan

Art.nr 37865

studentlitteratur.se