9789144152011 by Smakprov Media AB

PSYKOLOGINS GRUNDER

LARS KARLSSON 2:a uppl.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6242 ISBN 978-91-44-15201-1 Upplaga 7:1 © Författaren och Studentlitteratur 1998, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Fram till och med femte upplagan har boken sakgranskats av Olof Rydén. Mikael Jonsson har i den här nya upplagan granskat kapitel 9, 10, 13 och 14. Formgivning inlaga: Werner Schmidt Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega

Printed by Dimograf, Poland 2022

Omslagsbild: Shutterstock

INNEHÅLL

Del I / Psykologins historia och de psykologiska perspektiven Varför ska man studera psykologi? 13

01 / Psykologins rötter 15 De gamla grekerna 15 Medeltiden och framåt 16 Psykologiska perspektiv och analysnivåer 17

02 / Biologisk psykologi 21 Från Darwin till evolutionspsykologi 21 Genetik 33

03 / Det psykodynamiska perspektivet 37 I psykets källarvåning 37 Freud och psykoanalysen 37 Grundantaganden 40 Psykets uppbyggnad 43 Den psykiska processen 45 Den psykosexuella utvecklingen 50 Kritik av psykoanalysen 51

04 / Behaviorismen 55 Miljö, inlärning och beteende 55 Klassisk betingning 56 B.F. Skinner: Bortom frihet och värdighet 63

I nnehåll

Instrumentell betingning 64 Kultur, samhälle och inlärning 71

05 / Kognitivismen 73 Människan bearbetar information 73 Wilhelm Wundt 74 Gestaltpsykologi 76 Jean Piaget och tänkandets utveckling 76

06 / Humanistisk psykologi 87 Frihet och självförverkligande 87

07 / Positiv psykologi 91 08 / Att integrera perspektiven 97 Vad orsakar depression? 99

09 / Psykologisk forskning 109 Syfte, genomförande och slutsatser 110 Olika metoder i psykologisk forskning 117 Liten vetenskaplig ordlista 127

Del II / Neuropsykologi och kognitionspsykologi

10 / Neuropsykologi 133 Biologisk grund för beteendet 133 Nervsystemet 133 Nervsystemets uppbyggnad 142 Det endokrina systemet 155 Beteende och immunförsvar 158

11 / Perception – varseblivning 163 Sinnena och perceptionsprocessen 163 Subliminal perception 169 Tolkning och urval: selektiv perception 172 Mönster och organisation i perceptionen 179 Perception av smärta 184 6

I nnehåll

12 / Medvetande och medvetandetillstånd 195 Dissociation 195 Medvetandets olika delar 197 Automatisk och kontrollerad bearbetning 199 Medvetandenivåer 199 Sömn och drömmar 200 Hypnos 211

13 / Minne och glömska 221 Vad är minne? 221 Ebbinghaus upptäckter 221 Olika aspekter av minnet 222 Minnets innehåll 222 Minnet som system för informationsbearbetning 224 Minnets struktur 227 Sinnesregister 229 Glömska 235

14 / Språk, tänkande och problemlösning 243 Olika sätt att tänka 243 Begreppsbildning 243 Språket 245 Problemlösning, beslutsfattande och kognitiv bias 248 Deskriptiva modeller och heuristik 255

Del III / Utveckling, motivation, personlighet och intelligens

15 / Utvecklingspsykologi 267 Vad är utveckling? 267 Genetiska grunder för utvecklingen 268 Spädbarnet, 0–4 veckor 272 Daniel Stern: känslan av självet 275 Moralutveckling enligt Kohlberg 279 Den kulturhistoriska skolan: Vygotskijs teori om utvecklingen 284 Psykodynamisk utvecklingsteori: Eriksons teori om den psykosociala utvecklingen 288 Förälder–barn = anknytning 296 John Bowlbys anknytningsteori 298 7

I nnehåll

Föräldrar och barn i ett evolutionspsykologiskt perspektiv 305 Är förskola bra eller dåligt för utvecklingen? 318 Uppfostringsstilar 320

16 / Motivation 323 Motivation ur olika perspektiv 323 Homeostasen 334 Hunger, ätande och ätstörningar 335 Sensoriska behov 349 Sexualiteten 351 Sexuella variationer, avvikelser och beteendestörningar 366

17 / Känslor 371 Vad består känslor av? 372 Rädsla och ångest: evolutionära minnen? 374 Kärlek: modern uppfinning eller universell känsla? 378 Är känslouttryck allmänmänskliga? 380 Silvan Tomkins affektteori och hypotesen om facial feedback 381 Aggression 388

18 / Personlighetspsykologi 399 Psykoanalytisk personlighetsteori: Heinz Kohut 403 Kognitivistisk personlighetsteori: George Kellys teori om personliga konstrukt 407 Biopsykologisk, kognitivistisk och psykoanalytisk personlighetspsykologi i förening: exemplet alexitymi 410 Behavioristisk personlighetsteori: Albert Bandura 419 Humanistisk personlighetsteori: Carl Rogers 426 Socialpsykologisk personlighetsteori: Fromm och Adorno 429 Traitteori: the big five 432 Personlighetsmätning 438

19 / Intelligens 441 Intelligensmätningens historia 442 Nuvarande ståndpunkter 447 Kan intelligenstester förutsäga framtida prestationer? 452 Emotionell intelligens 453 Intelligens och ärftliga faktorer 454 8

I nnehåll

”Ras” och intelligens 457 Intelligens och kön 460 Kognitiv funktionsnedsättning 461 De särskilt begåvade 463

Del IV / Psykiska påfrestningar, avvikelser och sjukdomar

20 / Stress 467 Vad är stress? 467 Arousalteorin 468 Stressorer 474 Stress och hälsa 475 Stresshantering (coping) 482 Stresskänslighet 483

21 / Psykisk kris 493 Traumatisk kris respektive utvecklingskris 493 Den traumatiska krisen 495

22 / Avvikande beteende och psykisk sjukdom 501 Vad är normalt och vad är avvikande? 501 Klassificering av psykisk sjukdom 504 Vad orsakar psykisk sjukdom? 510 Orsaker till ångesttillstånd och tvångssyndrom 510 Schizofrenins orsaker 514 Personlighetssyndrom 519 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 525

Del V / Socialpsykologi

23 / Den sociala människan 535 Vad är socialpsykologi? 535 Självet 535 Kommunikation 545 Attityder 559 Påverkan och kontroll 569 Prosocialt beteende 585 9

I nnehåll

24 / Gruppens psykologi 597 Vad är en grupp? 597 Att vara betraktad 607 Varför ska man samarbeta? 608 Konflikter och konfliktlösning 613 Ledarskap 625

R E F E R E N S E R 633 P E R S O N R E G I S T E R 677 S A K R E G I S T E R 681

01 / Psykologins rötter

De gamla grekerna Den moderna psykologins rötter kan spåras ända till 300- och 400-talen f.Kr. Grekiska filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles funderade på frågor som: Vad är medvetande? Är människan förnuftig av naturen? Äger människan en fri vilja? osv. Dessa frågor är lika viktiga och omdiskuterade i dag som för mer än två tusen år sedan och kan sägas vara föregångare till den riktning inom psykologin som kallas för kognitiv psykologi, som handlar om tänkandet och de mentala processerna. Andra ”gamla greker”, t.ex. Hippokrates, såg själen och kroppen som en enhet. Hippokrates antog att förhållandet mellan fyra kroppsvätskor – blod, slem, svart och gul galla – bestämde vissa personlighetsdrag hos individen. När blodet dominerar är hen öppen och livlig, en sangviniker (sanguis, grek. för ’blod’). När slemmet dominerar är hen passiv och slö, en flegmatiker (grek. flegma, ’slem’). När den svarta gallan dominerar blir individen nedstämd och deprimerad, melankolisk (grek. melas, ’svart’), och den gula gallan gör slutligen hen impulsiv och ”lättantändlig” eller kolerisk (grek. cholé, ’galla’). Genom denna koppling mellan kroppsliga och själsliga processer kan H ippokrates ses som en föregångare till den riktning inom psykologin som kallas den biologiska eller biopsykologiska och som betonar de kroppsliga processernas betydelse för beteendet. Men Hippokrates kan ur en annan synvinkel också ses som en föregångare till dagens insikter i det s.k. psyko somatiska sambandet, dvs. hur vårt psykiska liv kan påverka kroppens funktioner och till och med framkalla sjukdomar. Ett klassiskt citat av Hippokrates lyder: ”Det är bättre att känna patienten som har sjukdomen än att känna till sjukdomen som patienten har.” I detta avseende får man säga att Hippokrates var mycket modern. Uppfattningen att kroppsliga händelser påverkas av tankar och känslor, dvs. psykologiska händelser, brukar ofta förknippas med det psykodynamiska eller psykoanalytiska perspektivet, som förutsätter att kropp och själ är en enhet. Men den stämmer också med kognitivistiska antaganden om att våra tankar bestämmer beteendet. 15

D el I P s y k o l o gins his t o r ia o c h de ps y k o l o giska pe r spek t iven

Under medeltiden dominerade en människosyn som påbjudits av den katolska kyrkan som innebar att begreppet själ intog en central plats. Själen ses som skild från och i motsättning till kroppen. Kroppen representerar det jordiska, medan själen är i förbund med Gud eller djävulen. Själsliga processer ses som ett resultat av Guds eller djävulens påverkan på individen och själen, och hens beteende kan förstås och förklaras enbart i ljuset av detta.1 Eftersom begreppet själ fortfarande har en så uppenbart religiös innebörd, kommer den här boken i fortsättningen inte att använda det för att beteckna vårt psykiska liv, även om ordet psykologi egentligen betyder ’läran om själen’ (grek. psyché, ’själ’ och logos, ’läran om’). I stället används mestadels begreppet beteende, vilket inte innebär något ställningstagande i diskussionen om psykologin enbart bör syssla med det observerbara beteendet, eller om den i första hand bör ägna sig åt de inre mentala processerna. Den katolska kyrkans inflytande över människors tankar minskade under 1500- och 1600-talen, bl.a. som en följd av reformationen. Tillsammans med stora vetenskapliga framsteg inom exempelvis fysiken och biologin möjliggjorde detta en ny syn på världen och människorna. De nya kunskaperna var viktiga grundstenar i det som mot mitten av 1800-talet blev den moderna psykologin. En engelsk läkare, Thomas Willis (1621–1675), visade 16642 i en avhandling för första gången att nerver utgår från hjärnan. Detta innebar det definitiva genombrottet för synen på hjärnan som det organ som styr beteendet. Ett annat exempel på viktiga nya kunskaper under denna period var upptäckten att nervimpulserna i grunden är elektriska impulser, en upptäckt som gjordes av italienaren Luigi Galvani3 (1737–1798) i ett berömt experiment i slutet av 1700-talet. Galvani visade bl.a. hur ett avhugget ben från en groda rörde sig om det utsattes för elektrisk ström. Både Willis och Galvani är naturligtvis viktiga föregångare inom den biologiska psykologin, men upptäckten var också grundläggande för psyko analysens uppfattning om psyket som ett energisystem med omväxlande uppoch urladdningar. Under 1600-talet uppstod en filosofisk riktning kallad empirismen. Empiristerna ansåg att kunskap endast kan nås empiriskt, dvs. genom direkta upplevelser och erfarenheter via våra sinnen. Det som inte syns finns inte, kanske man något förenklat kan säga. Empiristerna ansåg alltså att direkt observation var den bästa, för att inte säga enda, metoden för att få kunskap. Detta synsätt har spelat en 1 Se t.ex. filmen Exorcisten med bl.a. Max von Sydow. 2 Med titeln Cerebri anatome nervorumque descriptio et usus. 3 Jfr galvanisering.

Medeltiden och framåt

0 1 P s y k o l o gins r ö t t e r

mycket stor roll för den moderna vetenskapen i sin helhet, vars metoder till stora delar har sina rötter i empirismen. En av empirismens tidigaste företrädare, engelsmannen John Locke (1632–1704), ansåg att människan föds som ett oskrivet blad, eller tabula rasa (lat.), och att det är de erfarenheter vi gör och de upplevelser vi har som formar oss.4 Locke ansåg alltså att människan i huvudsak är ett resultat av miljöpåverkan. Empirismen är därför en viktig föregångare till den riktning inom psykologin som kallas för behaviorismen, som dels anser att psykologin enbart ska ägna sig åt det yttre beteendet, som till skillnad från de inre processerna går att observera, dels att människan är en produkt av miljön. En fransk 1600-talsfilosof som i flera avseenden påverkat psykologins utveckling är René Descartes (1596–1650). Descartes ifrågasatte både förnuftet (rationalismen) och sinnena (empirismen) som vägar att nå kunskap. En av hans viktigaste slutsatser var att kunskapen utgår från medvetandet, dvs. tänkandet. En berömd utsaga från Descartes är Cogito ergo sum (’Jag tänker, alltså finns jag till’), varför Descartes filosofi kan ses som en viktig föregångare till den kogni tivistiska psykologin. Den moderna psykologin föddes under 1800-talets andra hälft, med Charles Darwin, Wilhelm Wundt och Sigmund Freud som viktiga förgrundsgestalter. Deras och andras inflytande över psykologins framväxt beskrivs närmare i kommande avsnitt.

Psykologiska perspektiv och analysnivåer Något som gärna förvirrar nybörjarstuderande i psykologi är att det som sägs på exempelvis sidan 10 i läroboken ofta motsägs på sidan 25. Detta beror på att psykologin består av olika riktningar, eller perspektiv, som på avgörande punkter kan vara helt motstridiga. Som exempel på detta kan man använda begreppet det omedvetna. Inom psykoanalysen är förekomsten av omedvetna psykiska processer ett helt avgörande grundantagande. Om inte det omedvetna finns, eller om det finns men inte påverkar beteendet, faller i princip den psykoanalytiska teorin. Inom den biologiska psykologin däremot existerar inte det omedvetna, om det inte ”syns” eller kan påvisas som en neurologisk process i hjärnan eller nervsystemet, och om man inte kan visa hur de neurologiska processer fungerar som gör att det omedvetna kan påverka beteendet. Först den dag man eventuellt ”hittar” det omedvetna och dess processer i hjärnan är man beredd att erkänna dess existens (vilket f.ö. vissa av dagens hjärnforskare anser sig ha gjort). Den kognitiva psykologin å andra sidan använder inte begreppet det omedvetna, även om man 4 An essay concerning human understanding (1690).

intresserar sig för tankeprocesser som ligger utanför medvetandet, men man tolkar dessa processers betydelse för beteendet på ett helt annat sätt än psykoanalysen. Kognitivister använder hellre begreppet implicita tankeprocesser än det omedvetna. Det kan många gånger vara svårt för nybörjaren att anpassa sig till att sanningen inte är en utan flera. Men människan är så komplicerad att man helt enkelt får acceptera att hon kan se väldigt olika ut beroende på vilken synvinkel hon betraktas ifrån. Det finns en historia om sex blinda män som fick känna på olika delar av en elefant och sedan beskriva vad det var. Han som kände på svansen trodde det var ett rep, han som kände på ett ben trodde det var en trädstam, snabeln uppfattades som en orm osv.5 För att få en så hel bild av människan som möjligt, måste man vara beredd att se henne ur alla perspektiv. Det är dock viktigt att inse att detta är svårt, ibland omöjligt. Varje enskild iakttagelse av människan har sin givna utgångspunkt. Däremot är det definitivt inte fel att ofta byta synvinkel för att få en fullständigare bild. Den danske psykologen K.B. Madsen skrev redan 1988 att det blivit mindre vanligt inom den psykologiska forskningen att strikt identifiera sig med ett perspektiv. Han hävdade, utifrån studier av vad som presenterades vid internationella kongresser och vad som publicerades i de vetenskapliga tidskrifterna, att de som gör det är i minoritet. Det vanligaste förhållningssättet till psykologin i dag är att man identifierar sig inom ett visst område, där personlighet, motivation, inlärning och kognition är de övergripande områdena, och inom ramen för detta område är man väldigt öppen för idéer från flera olika perspektiv. Till och med inom en och samma studie kan man stöta på hypoteser och antaganden som har sitt ursprung i olika perspektiv. Detta kallar Madsen för mainstream psychology. ”Låt biologerna gå så långt de kan, och låt oss gå så långt vi kan. En dag kommer de två att mötas”, skrev Freud redan 1900 i sin mest lästa bok Dröm tydning. I dag, när en neuropsykologiskt inspirerad psykoanalys tycks vara den mest vitala delen av psykoanalysen och vissa psykoanalytiska antaganden kunnat beläggas neurologiskt, framstår detta uttalande nästan som profetiskt.6 Ett alternativ till att förstå psykologin utifrån olika teoretiska perspektiv, är att använda sig av olika analysnivåer. Man studerar beteendet på den biologiska nivån, den kognitiva nivån och den sociokulturella nivån. På varje nivå kan man sedan använda de olika teoretiska infallsvinklar som perspektiven utgör. Om man exempelvis intresserar sig för minnet, studerar man dels hur minnet fungerar rent neurologiskt, dels hur kognitiva aspekter, t.ex. kognitiva scheman, 5 Historien har sitt ursprung i en dikt av den amerikanske poeten John Godfrey Saxe (1816–1887) som hade bearbetat en gammal indisk fabel. 6 Se t.ex. Solms och Turnbull (2005).

D el I P s y k o l o gins his t o r ia o c h de ps y k o l o giska pe r spek t iven

0 1 P s y k o l o gins r ö t t e r

påverkar någon minnesfunktion, t.ex. återkallande från långtidsminnet och slutligen hur sociokulturella faktorer påverkar minnet, t.ex. att kultur kan bestämma vad man uppmärksammar i en situation och därmed lagrar in i minnet. Följande kapitel i del 1 avhandlar de fem traditionella psykologiska perspektiven: Biologisk psykologi (biopsykologin), Det psykodynamiska perspektivet, Behaviorismen, Kognitivismen och Humanistisk psykologi. Dessutom tas ett sjätte perspektiv upp, s.k. Positiv psykologi eller lyckoforskning, som det också kallats. Om den positiva psykologin ska betraktas som ett ”eget” perspektiv, eller som en gren av humanistisk respektive kognitiv psykologi kan diskuteras, men den får en egen rubrik. Socialpsykologin, slutligen, kan dels betraktas utifrån respektive perspektiv (det finns en psykodynamisk socialpsykologi, en kognitivistisk socialpsykologi etc.), men utgör på sätt och vis också ett eget perspektiv. Socialpsykologin tas upp i del 5, kapitel 23, Den sociala människan. Varje perspektiv illustreras av en eller ett par av dess fundamentala teorier, som också är betydelsefulla inslag i psykologins historia. Biopsykologin illustreras av Darwins evolutionsteori tillämpad på beteendet, s.k. evolutions psykologi. Det psykodynamiska perspektivet illustreras av dess grundläggande teori, Freuds psykoanalytiska teori. Behaviorismen illustreras av Watsons och Skinners teorier om klassisk respektive instrumentell betingning. Kognitivismen illustreras av Piagets teori om den kognitiva utvecklingen och humanismen, slutligen, illustreras av Maslows teori om de hierarkiska behoven.

Lars Karlsson är fil.mag. och adjunkt i psykologi vid Katedralskolan i Växjö.

PSYKOLOGINS GRUNDER Psykologins grunder är en grundläggande lärobok i psykologi, indelad i fem delar: • • • • •

Psykologins historia och de psykologiska perspektiven Neuropsykologi och kognitionspsykologi Utveckling, motivation, personlighet och intelligens Psykiska påfrestningar, avvikelser och sjukdomar Socialpsykologi

Boken omfattar ﬂertalet av psykologins huvudområden, exempelvis hjärnan och nervsystemet, perception, minne, medvetande, utveckling, motivation, känslor, stress, psykisk sjukdom och gruppsykologi. Den här sjunde upplagan har uppdaterats med ett stort antal nya och betydelsefulla forskningsresultat. Vissa avsnitt har utökats, exempelvis det om minne och glömska, och några är betydligt mer omfattande, som det om problemlösning, heuristik och kognitiv bias. Författaren har även kompletterat texten om hjärnan och nervsystemet, bland annat med ett avsnitt om neuroplasticitet. Psykologins grunder riktar sig till studenter vid högskoleutbildningar där ämnet psykologi ingår, som exempelvis medicin, vård och omsorg, pedagogik och socialt arbete. Den kan också användas som referens- och fördjupningslitteratur i gymnasieskolans psykologiundervisning. Sjunde upplagan

Art.nr 6242

studentlitteratur.se