9789144150857

Page 1

MADELEINE COCOZZA Den systemteoretiskaanalysen – en utgångspunkt i familje- och parpsykoterapeutisk behandling

2D Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 43982 ISBN 978-91-44-15085-7Upplaga1:1 ©Författaren och Studentlitteratur 2022 FormgivningStudentlitteraturstudentlitteratur.seAB,Lundinlaga:SebastianWadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Printed by Eurographic Group 2022

INNEHÅLL FÖRORD 7 1. Inledning 9 1.1 Bakgrund till den systemteoretiska analysen 14 1.2 Systemteoretisk familjepsykoterapi 16 1.3 Systemnivåer 18 1.4 Familjepsykoterapins inriktningar 20 Familjepsykoterapi som vilar på första ordningens cybernetik 20 Familjepsykoterapi som vilar på andra ordningens cybernetik 22 2. Den systemteoretiska analysens teori 27 2.1 Generell systemteori 29 Definition av system och familjesystem 30 Axiom: Helheten är större än summan av delarna 33 Axiom: Hierarkisk struktur 35 2.2 Cybernetiken 36 Axiom: Cirkulära orsakskedjor 36 Axiom: Homeostas 37 Axiom: Feedbackprocesser 41 2.3 Kommunikationsteori 43 Axiom 1: Man kan inte inte kommunicera 44 Axiom 2: Innehålls- och relationsaspekten av kommunikation 47

Axiom 3: Interpunktion 52 Axiom 4: Digital och analog kommunikation 53 Axiom 5: Symmetrisk och komplementär kommunikation 55 Förändring av första och förändring av andra ordningen 58 2.4 Familjens struktur 59 Par-subsystem 60 Föräldra-subsystem 62 Syskon-subsystem 65 Familjesystemets gränser 67 De rigida triaderna 68 2.5 Familjens livscykel 72 2.6 Familjesociogram 80 3. Den systemteoretiska analysens kliniska praktik 83 3.1 Förutsättningarna 83 Allians–Joining 85 Hela familjen 87 Iscensättning 88 Individ till familj 88 Hypotesen 90 3.2 Metod 95 3.3 Systemteoretisk parpsykoterapi 97 3.4 Terapeuten i systemteoretisk familjepsykoterapi 103

4. Exemplifiering av den systemteoretiska analysen 107 4.1 Familjen A 107 4.2 Familjen S 113 4.3 Familjen B 119 4.4 Familjen P 123 4.5 Familjerna R och U 129 4.6 Familjen K 135 4.7 Familjerna T och K 139 4.8 Familjen Ö 145 4.9 Familjen A 151 4.10 Paret X 157 4.11 Paret F 163 4.12 Familjerna Å och B 168 5. Vårdideologi vid psykisk ohälsa 177 Avslutningsvis 181 Tack till 183 BILAGA: BEGREPPSTABELL OCH GRUNDTERMER 185 FIGURLISTA 195 REFERENSLISTA 197

FÖRORD Inte i någon av de sju grundläggande läroböckerna i familjepsyko terapi som används i Sverige (Carr; Nicols; Lundsbye, Fälth, Holmberg, Sandell och Währborg; Ernvik; Hartveit och Jensen; Johnsen och Torsteinsson; Loraas) har man gjort något liknande försök att visa tillämpningen av de teoretiska begreppen i det system teoretiska paradigmet i den familjepsykoterapeutiska kliniska praktiken. Som författaren påpekar är det svårt för de studerande att själva göra den kopplingen. I boken definieras dessa begrepp översiktligt. Fokus är på deras tillämpning i de fylliga fallbeskrivningarna. Eftersom författaren själv är en mycket erfaren familjepsykoterapeut och mångårig ledande lärare vid psykoterapi utbildningen vid Linköpings universitet blir denna analys peda gogiskt klargörande och elegant. Boken skapar en brygga mellan teori och praktik som är användbar i första hand för familjepsyko terapielever vid dessa utbildningar. Den kan även vara nyttig som diagnostisk repetition för färdiga familjepsykoterapeuter.

Marianne Cederblad Professor em. avd. för barn och ungdomspsykiatri, Lunds universitet, leg. familjeterapeut, handledare i familjeterapi

7

9 Kapitel 1 Inledning

-

som hade utbildats av såväl internatio nella som nationella företrädare för familjepsykoterapi. En av de senare, Marianne Cederblad, tjänstgjorde som docent och överläkare på barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping. Hon utbildade och handledde flera av de familjepsykoterapeuter som sedan under lång tid kom att bli pionjärer inom den familje psykoterapeutiska

grenen i Sverige vad avser forskning, utbild ning och familjepsykoterapi. Familjepsykoterapeuter som Lena Svedin, Björn Lundin, Magnus Ringborg och Marianne Helgesson var alla Marianne Cederblads lärjungar som tog över stafettpinnen och gjorde familjepsykoterapi till en etablerad behandlings metod i Sverige. Marianne Cederblad handledde även de första dok toranderna som kom att ge familjeterapi i Sverige en veten skaplig förankring och sedan även möjliggöra professurer inom barnpsykiatrin: professor Per Gustafsson och professor Carl Göran Svedin. I syfte att utbilda fler familjepsykoterapeuter sjösatte Lena Svedin, Marianne Helgesson och Magnus Ringborg under mitten av 1980-talet en familjeterapiutbildning inom ramen för univer sitetet i Linköping. Tack vare Per Gustafssons ihärdiga bemödan den fick utbildningen 2002 examinationsrätt och blev därmed

-

Mitt intresse för familjepsykoterapi tog sin början under mitten av 1980-talet. Jag började min yrkesverksamhet på en barnpsykiatrisk mottagning som bland psykoterapeuter i vår geografiska närhet gick under namnet ”familjeterapins Mekka”. På mottagningen arbetade några av de på den tiden mest kunniga och framträdande familjepsykoterapeuter

1. i nledning10 legitimationsgrundande. Sedan 2007 har jag varit ansvarig för detta psykoterapeutprogram i Linköping. Under de fyrtio år jag varit verksam som familjepsykoterapeut inom såväl offentlig som privat regi har jag aldrig tvekat på familje psykoterapin som behandlingsmetod. Tvärtom har jag under åren blivit alltmer stärkt i min övertygelse om att familjepsykoterapi är en verksam metod för att förändra relationer och interaktions mönster i familjer och par i syfte att bota eller lindra symtom på psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och relationssvårigheter. Ett av skälen till min övertygelse vad avser familjepsykotera pins förmåga när det gäller att förändra vissa symtom på psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och relationssvårigheter kommer av att jag huvudsakligen arbetat på barnpsykiatrisk klinik. Det är där jag mött barn och unga som utvecklat symtom för vilka familjen, de unga själva, sökt hjälp och som med den familjepsykoterapeutiska behandlingen kunnat förändra de relationer och sociala sammanhang som skapat symtomet. Det är den erfarenheten som har stärkt min tilltro till familjepsykoterapins bärkraft. Familjen är tänkt att utgöra barnens vagga, deras trygghet under uppväxten. När relationerna i familjen utvecklas och blir dysfunktionella är det för ett barn svårt att beskriva interaktions mönster som försätter dem i fastlåsta positioner och känslor som uppkommer av dysfunktionella relationerna. Det finns flera skäl till det, dels har barn och unga inte än den abstraktionsförmåga som krävs för att kunna beskriva dylika relationsmönster, dels kan de vara fastlåsta i känslor som exempelvis rädsla, ledsenhet eller ilska på ett sätt som försvårar verbalisering av relationerna. Ett annat skäl till att barn och unga har svårt att beskriva relationer till exempelvis föräldrar, familjehem eller lärare är att de befinner sig i beroendeställning till dem. Beroenderelationen kan försvåra friheten att uttrycka tankar och emotioner på grund av rädsla för vilka effekter det skulle kunna få. Då familjepsykoterapi är en metod som bygger på att hela familjen initialt deltar möjliggör den för familjepsykoterapeuten att observera interaktioner och

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Teorierna utgör grundvalarna med vilka psykoterapeuter skapar ramar och innehåll i det psykoterapeutiska rummet. Men det är en konst att knyta ihop goda teoretiska resonemang och hypoteser med den konkreta verkligheten och operationalisera begrepp på ett sätt som gör dem användbara för att i detta fall arbeta med familjer. Det uppstår ofta ett tomrum mellan teori och praktik, så till vida att de teoretiska resonemangen förblir teoretiska och den praktiska nivån lever sitt eget liv. Det är ett av skälen till att kursmomentet handledning har förts in på psykoterapeutprogrammen.

får hjälp att beskriva, förstå och förändra de interaktionsmönster och relationer som alstrar symtom på psykisk ohälsa.1 Den familjepsykoterapeutiska metoden utgår likt all psykoterapeutisk behandling ifrån en teori. Det är till syvende och sist den teori som psykoterapeuter verkar utifrån och psyko terapeutens utformning av den professionella plattformen 2 som till stor del kommer att avgöra vad som sker och vad som inte sker i terapirummet. Med det inte sagt att inte fler faktorer är viktiga. 3

1 Carr, A. (2018); Cederblad, M., Petitt, B. & Wirtberg, I. (2015).

har jag uppmärksammat studen ters och handledares svårigheter att operationalisera de teorier som ingår i systemteoretisk familjepsykoterapi på ett sätt som gör dem verksamma i det terapeutiska förändringsarbetet. För

Studenter visar upp videoinspelningar av de familjer de arbetar med för handledare och studiegrupp, och tränas därigenom i att länka teori till praktik. Under mina år som programansvarig, lektor och handledare på psykoterapeutprogrammet

3 Holmqvist, R. & Philips, B. (red.) (2008).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

1. i nledning 11 relationer som kan tänkas skapa barn och ungas symtom ur deras perspektiv. De blir då inte – för att kunna hjälpa dem – avhängiga barnets förmåga att verbalisera relationer. Familjepsykoterapi har visat sig vara en verksam metod i vilken barn och unga tillsammans med familjemedlemmar och en familjepsykoterapeut

2 Cocozza, M. (2019).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Syftet med den systemteoretiska analysen är att länka samman den kliniska nivån, familjen, med de teorier som utgör underlag för systemteoretisk familjepsykoterapi och mot bakgrund av det utforma en hypotes för behandling.

1. i nledning12 att säkerställa att de teorier som utgör grunden för familjepsyko terapi på systemteoretisk grund användes i de psykoterapeutiska processerna, i behandlingarna, började jag undervisa i hur man genomför en systemteoretisk analys.

En behandling i vilken syftet är en förändring av relationerna och interaktionerna i familjesystemet, måste utgå från teorier som behandlar system. Av det skälet utgår den systemteoretiska familjeterapin från generell systemteori, cybernetik (kontroll meka nismer i system) och kommunikationsteori (kommunikation i system). Dessa teorier har sedan av familjeterapeuter tillämpats på familjesystemets struktur och familjens kommunikation. De generella teorierna och tillämpningen på familjesystemet utgör sammantaget den systemteoretiska familjeterapins och den systemteoretiska analysens grundvalar. Syftet med denna bok är att visa hur en systemteoretisk analys genomförs. Boken vänder sig till professionella som har ett intresse av att lära sig mer om familjepsykoterapi på system teoretisk grund och den systemteoretiska analysen. Den vänder sig till familjepsykoterapistudenter samt studenter vid utbildning till bland annat psykoterapeut, läkare, sjuksköterska, socionom och psykolog. Den kan också utgöra en repetition och grundbok för etablerade familjepsykoterapeuter och handledare. Även en intresserad allmänhet som undrar vad familjepsykoterapi innebär kan ha glädje av boken. Boken innehåller en genomgång av de teorier utifrån vilka den systemteoretiska analysen genomförs och exemplifieringar av systemteoretiska analyser. En omständighet som allvarligt för svårar förståelsen av teorin och de centrala begrepp som används inom systemteoretisk familjepsykoterapi är det faktum att i många familjeterapeutiska läroböcker anges centrala begrepp inom

grundteorierna utan hänvisning till primärkällor eller referenser. Det riskerar att utarma förståelsen för hur och varför de centrala begreppen används i systemteoretisk familjepsykoterapi. I slutet av boken finns därför en tabell med centrala begrepp och hänvisning till begreppens ursprung i generell teori, primärkällorna. För vissa begrepp finns det dessutom en referens till de teoretiker som opera tionaliserat begreppen på familjesystem och i familjepsykoterapi.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

1. i nledning 13

I löpande text är sådana centrala begrepp markerade med fet stil och åtföljda av en hänvisning till Begreppstabellen (se sid. 185) i form av en benämning (t.ex. c 5). De ord och begrepp som används i teorierna är inte alltid lättillgängliga men de behöver använ das eftersom de möjlig gör generaliseringar utöver de specifika tillämpningsområden som teorierna används inom. I löpande text används de teoretiska begreppen men med den term som används i klinisk praktik tillfogad. I kapitel 5 exemplifieras hur en systemteoretisk analys genomförs på nio familjer och två par. De är samtliga verkliga men avidentifierade fallbeskrivningar. För vart och ett av exemplen återfinns en grafisk bild av familjestrukturen. I syfte att underlätta förståelsen av figurerna återfinns i slutet av boken (se sid. 195) en förteckning med förklaring av symbolerna i figurerna. Människor som får vård eller mottar välfärdsstatens tjänster går i den kliniska praktiken under olika benämningar. De kan benämnas exempelvis patienter, klienter, familjer, par eller brukare. I min bok Forma din professionella personlighet används benämningen mottagare och då i bemärkelsen människor som är mottagare av välfärdsstatens tjänster.4 Mottagare används även i denna bok och täcker benämningarna patienter, klienter, familjer och par. Vid behov anges de specifika benämningarna familj, par, unga och Människorbarn.söker hjälp inom vården på grund av att de har symtom på psykisk eller fysisk ohälsa. De förväntar sig att vård givaren ska kunna lokalisera vad symtomet beror på och om eller 4 Cocozza, M. (2019).

Det första samtalet på mottagningen utgjordes alltid därför av ett s.k. intake-samtal till vilket hela familjen kallades. Ett intakesamtal innebar att familjen placerades framför en envägsspegel med en familjepsykoterapeut och de andra i det barnpsykiatriska

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

5 Begreppet psykisk ohälsa är något diffust men används i boken mot bakgrund av det förtydligande som referens anger, se utvecklingavverksamhet/psykiskhalsa/begrepppsykiskhalsa.36535.htmlhttps://skr.se/skr/halsasjukvard/

1. i nledning14 på vilket sätt det går att bota eller lindra. Symtom på psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom kan uppstå av olika skäl, varför förklaringsgrunderna inte alltid är desamma (se kapitel 5). Det innebär att systemteoretisk familjepsykoterapi inte per automatik är den lämpligaste behandlingen. Varje behandling föregås av en bedömning, och det är när bedömningen leder fram till att sym tomet på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom kan vara ett uttryck för barnets, den unges eller vuxnes relationer i familjesystemet som behandlingen behöver ha fokus på de relationer och interaktioner som vidmakthåller symtomet. Det är och har varit en stor tillgång att som familjepsyko terapeut kunna genomföra en systemteoretisk analys och med utgångspunkt i den analysen kunna hjälpa barn, ungdomar och vuxna att förändra interaktioner och relationer i familjen på ett sätt som befriar symtombäraren från symtom. Det är den erfarenheten och insikten som lett fram till denna bok.

1.1 Bakgrund till den systemteoretiska analysen När jag 1984 började arbeta inom barn- och ungdomspsykiatrin betraktades nästintill alla symtom på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom som familjer sökte hjälp för på kliniken som ett uttryck för problematisk interaktion med olika system. Det kunde vara exempelvis familj, skola, socialtjänst eller familjehem. De symtom på psykisk ohälsa som barn och föräldrar sökte hjälp för betrakta des till en början som en kommunikation om familjerelationerna.

5

27 Kapitel 2 Den

Teorin om logiska abstraktionsnivåer och logiska typer (k 1) beskrevs av Whitehead och Russell i Principia Mathematica1 och har sedan dess använts av olika familjeteoretiker i analyserna av familjesystemet. Med hjälp av teorin har de senare kunnat beskriva hur en sammanblandning av logiska nivåer medför komplikationer på olika sätt.2 Teorin om logiska abstraktionsnivåer skiljer på två abstraktionsnivåer som, för att undvika sammanblandningar, måste hållas åtskilda: klass och medlem av klass. En klass består av enheter som är lika i vissa gemensamma karakteristiska. Det kan vara nummer, händelser, saker eller familjemedlemmar. En förändring av medlemmarna i klassen medför inte förändring av kalssen i sig; den förblir en klass. Ett axiom inom teorin är att en medlem av klass inte får utgöra klassen i sig, eftersom det innebär 1 Whitehead, A. N. & Russell, B. (1910–1913). 2 Bateson, G. (1972); Watzlawick, P. m.fl. (2014).

Den systemteoretiska familjepsykoterapins grundval behöver utgöras av en teori som möjliggör analyser och förståelse av system generellt och av familjesystemet specifikt. Teorier som behandlar mikronivån till skillnad från individnivån. Risken är i annat fall att den systemteoretiska familjepsykoterapeuten bidrar till mal adaptiva lösningsförsök. En maladaptiv lösning uppstår när lös ningen av ett dilemma – här symtom på psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom – eftersträvas på fel abstraktionsnivå (se avsnitt 2.3).

analysensteoretiskasystem­teori

För att möjliggöra förändringar av den logiska nivån familje system, snarare än individnivån familjemedlemmar, tillämpas i den systemteoretiska familjepsykoterapin grundteorier som behandlar system. Teorierna appliceras i analyserna av det specifika familje systemet och i den specifika familjepsykoterapeutiska behandlingen. Genom att analysera familjen mot bakgrund av systemteoretiska teorier och utifrån dessa formulera en hypotes säkerställs att familjepsykoterapi sker på en annan logisk nivå än individualterapi.

Systemteoretisk familjepsykoterapi bygger på postulatet, antagandet att interaktionerna och relationerna i familjesystemet kan ge upphov till psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. För att kunna genomföra familjepsykoterapi tillämpas grundteorier som behandlar system (generell systemteori), kontrollmekanismer (cybernetik) och kommunikation i systemet (kommunikations teori) på familjestrukturen och på familjemedlemmarnas kom munikation. Dessa teorier presenteras i detta kapitel tillsammans med modellen familjens livscykel, en modell som beskriver de förändringar ett familjesystem genomgår i olika faser. Teorierna utgör grunden i genomförandet av den systemteoretiska analysen. I kapitel 4 ges elva exempel på hur systemteoretisk analys genomförs i klinisk praktik. De teorier som utgör grunden för den systemteoretiska analysen beskrivs i det följande utifrån axiom som är centrala för en förändringsprocess som har fokus på enheten familjesystem. Generell systemteori och cybernetik är två teorier som beskrivits på olika sätt av olika teoretiker, antingen som två separata teorier eller som delar av samma teori. 3 I den 3 Petitt, B. (2016).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

2. d en system teoretis K a analysens teori28 en sammanblandning av logiska nivåer som leder till paradoxer och nonsensresonemang. I syfte att säkerställa att de förändringar som den terapeutiska förändringsprocessen strävar mot är förändringar på adekvat logisk nivå är distink tionen mellan olika logiska nivåer central. De benämns förändring av första respektive andra ordningen (avsnitt 2.3).

4 Bertalanffy, L. (2015). 5 Minuchin, S. (1978; 1999; 2012). 6 Bertalanffy, L. (2015).

Den familjeteori som tydligast och mest konsekvent inbegriper de olika axiomen och sedan applicerar dem i den familjeterapeutiska behandlingen är den strukturella familjeteorin. Den beskriver familjesystemet och den familjepsykoterapeutiska processen utifrån den logiska abstraktionsnivån familjesystem och inne fattar analysredskap och tekniker för en förändringsprocess av klassen familjesystem. 5 I teorin beskrivs familjen utifrån funktion, uppgifter, subsystem, gränser, hierarkier och kommunikation, analysenheter som samtliga utgör axiom, grundantagandena i generell systemteori, cybernetik och kommunikationsteori.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

2. d en system teoretis K a analysens teori 29 generella systemteorin betraktas de som två olika teorier, varför de i den följande teoretiska framställningen presenteras på det sättet.4 En specifik familjeteori som beskriver den logiska nivån familjesystem måste, för att tjäna sitt syfte, innefatta de olika axiom som utgör grunden i systemteori, cybernetik och kommunikationsteori.

2.1 Generell systemteori Biologen Bertalanffy utarbetade en generell systemteori vars syfte var att identifiera lagar som var enhetliga för fysiska, biologiska och sociala system. 6 Den generella systemteorin kan således appliceras på system med olika särmärken och anger ett antal axiom som gäller för alla system. Genomgången av teorierna i detta kapitel kommer att göras av de axiom som är centrala för genomförandet av den systemteoretiska analysen (f ör ytterligare läsning om teorierna se referenser i Begreppstabellen på sid. 185).

2. d en system teoretis K a analysens teori30 Definition av system och familjesystem Ett system är en sammanhängande helhet, sammansatt av delar som samspelar med varandra och skapar en integrerad helhet. Ett system behöver uppfylla tre villkor för att konstituera sig som ett system. Det första villkoret är att delarna måste vara sammansatta på ett sätt som, skiljer ur systemet som helhet från de delar som ingår och organiserar delarna på ett specifikt sätt utifrån den måluppfyllelse som systemet har. Det specifika sättet som delarna i systemet är organiserade på kommer att vara det som determi nerar vilken klass systemet utgör (k 1).7 Exempel på olika system är kropp, bil, familj, utbildning, kooperativ, förskola och företag. Ett system kan inte förändras i sin organisation med mindre än att systemet upphör att vara ett system av den specifika klassen. En restaurang där personalen upphör med att tillaga och servera mat och i stället börjar sälja böcker upphör att vara en restaurang. Systemets organisation har förändrats på ett som medför att det inte längre kan vara medlem i klassen restaurang. Om däremot strukturen i ett system förändras så medför det inte att systemet upphör att vara medlem av samma klass. I exemplet ovan kan exempelvis ägaren besluta sig för att ändra på strukturen på res taurangen så att bordsserveringen upphör men systemet förblir efter den förändringen medlem av klassen restaurang. Strukturen kommer således att kunna se olika ut och förändras men utgöra en medlem av samma klass. En familj är organiserad på ett sätt som är karakteristiskt för klassen familj och familjesystem. Utifrån de måluppfyllelser och de funktioner som finns i familjesystemet strukturerar sig familjemedlemmarna i olika subsystem. Familje systemet kan omstrukturera sig på olika sätt, exempelvis vid skils mässa eller när en familjemedlem dör, men kan inte förändras i sin organisation utan att systemet familj upphör (gst 1).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Det andra villkoret som behöver uppfyllas för att ett system ska 7 Bertalanffy, L. (2015); Skyttner, L. (2006); Maturana, H. R. & Varela, F. J. (1992).

8 Bertalanffy, L. (2015); Skyttner, L. (2006).

Det tredje villkoret för att konstituera ett system är att systemet har mål, funktioner och uppgifter som ska uppnås och genom föras. Utifrån de olika funktionerna skapas olika subsystem med olika uppgifter.9 Funktionerna, uppgifterna skyddas av gränser.10 Ett system och subsystem definieras således av dess mål, funktion, struktur och Familjesystemetsgränser.uppgifter

2. d en system teoretis K a analysens teori 31 konstituera ett system är att det måste kunna bevara sin identitet över tid och inte ständigt förändras. Systemet kommer att behöva balansera motstridiga krafter för att bibehålla en struktur som ger det en kontinuitet av identitet. 8 En familj kan således inte ständigt förändras, utan måste – för att kunna uppfattas som en enhet – bevara sin identitet. Det innebär att familjesystem behöver balan sera processer som förändrar och stabiliseras i syfte att bevara en struktur som ger en kontinuitet av identitet.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

och funktioner förändras över tid.11 Familjen är inte en isolerad ö, utan formas av de övergripande strukturerna på exo- och makronivån.12 Förändringar på sam hällsnivå kommer att påverka vilka funktioner och uppgifter som åligger familjen. Familjen har under åren övertagit och lämnat ifrån sig funktioner som skydd och socialisation, allt enligt sam hällets behov. Samhället har i dag tagit över delar av de funktioner som tidigare ansågs vara familjens, såsom vård av äldre och vård av barn. Också ansvaret för den ekonomiska försörjningen av familjemedlemmar, vilket tidigare låg på familjerna, har förändrats så till vida att familjer i dag exempelvis kan få ekonomiskt stöd i form av exempelvis a-kassa, bostadsbidrag och studiebidrag. En annan samhällsförändring som påverkar familjen är att ordningen mellan könen förändras och livsvillkoren blir mer jämlika. En förändring som för familjens del bland annat inneburit att båda

9 Bertalanffy, L. (2015); Skyttner, L. (2006).

12 Bronfenbrenner, U. (1981).

11 Minuchin, S. (1999; 2012); Carter, B. & McGoldrick, M. (2005).

10 Bertalanffy, L. (2015); Skyttner, L. (2006).

Omgift familj − familj bestående av två makar som tidigare varit gifta, eventuellt med barn från tidigare äktenskap.

Styvfamilj − familj där åtminstone en av föräldrarna inte är biologisk förälder.

Ensamförälderfamilj − familj som består av minst ett barn och endast en av barnets föräldrar. Ett annat exempel är en familj med flerfamiljsföräldrar, vilket innebär ett samkönat kvinnligt eller manligt par, eller en ensam 13 Minuchin, S. (1999; 2012). 14 Olson, H. & Petitt, B. (1999).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

2. d en system teoretis K a analysens teori32 föräldrarna förvärvsarbetar och arbetsfördelningen behöver göras på nytt sätt. De uppgifter och funktioner som familjesystemet har i dag är: biologisk och psykologisk reproduktion, ekonomisk reproduktion, till hörighet, känsla av sammanhang och skapande av varaktiga och stödjande relationer. Familjens funktion, upp gift, är också att socialisera, anpassa och överföra den rådande kulturen. Familjen har i det avseendet två funktioner: dels att ge medlemmarna ett psykosocialt skydd (internt), dels att underlätta anpassningen till och överförandet av en kultur (externt).13 En familj kan vara strukturerad på olika sätt. I ett lexikon för familjeterapi anger författarna exempelvis 17 olika sätt som familjen struktureras på, däribland följande:14 Adoptivfamilj − familj med vårdnadsansvar för barn som inte är biologiska barn. Biokulärfamilj − familjer där föräldrar är separerade och lever i två hushåll, men har gemensamma barn. Kärnfamilj − familj bestående av föräldrar och deras egna, gemensamma barn under den tid som de lever tillsammans.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

2. d en system teoretis K a analysens teori 33 stående kvinna eller man, som går samman med en man, kvinna eller ett manligt par eller kvinnligt par för ett delat föräldraskap.15

Axiom: Helheten är större än summan av delarna Ett system är en enhet som utgör något mer och större än summan av de delar systemet består av. Detta axiom, denna grundsats är hämtat från filosofer som Aristoteles och Hegel och föreskriver att ett system består av olika delar – celler, individer, bildelar och så vidare – som tillsammans utgör en helhet som är större än summan av delarna (gst 1). Delarnas relationer ger helheten en kvalitativt ny dimension som inte går att reducera till de olika delarnas sammansättning. Det går inte att förutsäga hur helheten kommer att gestalta sig utifrån delarna i systemet. Delarna i ett system påverkar och påverkas ömsesidigt av varandra och av strukturen som helhet, funktionen av systemet som helhet kan inte förutsägas utifrån delarnas särart. 16 När axiomet appliceras på familjesystemet innebär det att fokus flyttas från individnivå till systemnivån familjen, (se mikronivå i figur 1.1) och till interaktioner och interaktionsmönster i rela tionerna. Axiomets medför ett antal grundantaganden vad gäller familjesystemets sätt att fungera: Ǝ Familjesystemet formas av de olika familjemedlemmarna. Ǝ Alla familjemedlemmar påverkar och påverkas av varandra ömsesidigt och av familjestrukturen som helhet. Ǝ Hur uppgifterna i familjesystemet kommer att genomföras går inte att förutsäga utifrån familjemedlemmarnas särart. Ǝ Relationerna i det specifika familjesystemet ger familjen som helhet en kvalitativt ny dimension. 15 Malmquist, Hydén & Zetterqvist Nelson (2012). 16 Bertalanffy, L. (2015); Petitt, B. (2016); Watzlawick, P. m.fl. (2014).

Art.nr 43982

Madeleine Cocozza är socionom, leg. psykoterapeut, med.dr och författare.

Boken vänder sig till familjepsykoterapistudenter samt studenter vid utbildning till bland annat psykoterapeut, läkare, sjuksköterska, socionom och psykolog. Den kan också utgöra en repetition och grundbok för etablerade familjepsykoterapeuter och handledare. Även en intresserad allmänhet som undrar vad familjepsykoterapi innebär kan ha glädje av boken. studentlitteratur.se

Den systemteoretiska analysen – en utgångspunkt i familje- och parpsykoterapeutisk behandling Familjepsykoterapi är en behandlingsmetod som möjliggör en förändring av de relationer som skapar och vidmakthåller vissa psykiska eller fysiska symtom hos barn, unga och vuxna. Till grund för familjepsyko terapi ligger antagandet att symtom på psykisk och fysisk ohälsa kan uppstå och vidmakthållas av och i olika system av relationer. De teoretiska grundvalarna för familjepsykoterapi är primärt systemteori, cybernetik och kommunikationsteori. Men för att teorier inte ska förbli teoretiska resonemang behöver de med hjälp av en systemteoretisk analys länkas samman med den kliniska nivån i syfte att synliggöra och förstå interaktionen i det unika familjesystemet och mot bakgrund av det utforma en hypotes för behandling. Boken beskriver de teorier som utgör grundvalen för familjepsykoterapi och ger konkreta exempel på hur teorierna länkas samman med olika familjer och par i den systemteoretiska analysen. Den avslu tas med en begreppstabell med primär och sekundärkällor angivna.

Hon har under 25 år arbetat med familjepsykoterapeutiskt arbete på barnoch ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping och driver sedan 1995 också en privat psykoterapimottagning där. I dag är hon verksam som lektor på Linköpings universitet med ansvar för psykoterapiprogrammet inriktning familj. Hon har skrivit ett flertal böcker inom ämnen som familjeteori och familjebygget, professionell utformning och barn som far illa.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.