9789144144870

Vägvalen för

HÅLLBAR UTVECKLING Metoder för kommande utmaningar

ROSMAN JAHJA A N N A YELI S TR ATOVA

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43813 ISBN 978-91-44-14487-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Petter Lönegård Printed by Eurographic, Spain 2021

INNEHÅLL

FÖRORD 9

Inledning: Läsanvisning till boken

11

Kapitel 1. Vad är hållbar utveckling, och hur växte begreppet fram?

11

Kapitel 2. Företagen och industrin: Hur ser vägarna och verktygen ut?

12

Kapitel 3. Finanssektorns roll i en omställning till ett hållbarare samhälle

13

Kapitel 4. Det offentliga samhället: Politiker och offentlig sektor

13

Kapitel 5. Medborgare och konsumenter

14

Kapitel 6. Ett hållbarare 2030: Med fokus på Sverige

14

1. Vad är hållbar utveckling, och hur växte begreppet fram?

15

Ursprungsdefinitionen av hållbar utveckling

17

Vår användning av grundbegreppen

18

Det Naturliga Stegets principer för hållbar utveckling Triple Bottom Line – ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling FN:s Sustainable Development Goals (SDG) Utmaningar som kommer att forma hållbarhetslandskapet under de kommande decennierna

19 23 24 32

Företagens, finansiärernas, politikernas och medborgarnas olika roller: Vår tankemodell Exempel: Hur olika hållbarhetsområden spelar roll för nyckelgrupperna

35 37

Varför reagerar vi så långsamt i många hållbarhetsfrågor?

Bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken

39 48

Lösningarna kräver innovation, beteendeförändring och regleringar

50

Diskussionsfrågor

52

2. Företagen och industrin: Hur ser vägarna och verktygen ut?

53

Hur hållbar utveckling blev en realitet för företag och industri

55

Miljöområdet som erfarenhetsbyggare för hållbarhetsarbete Certifierings- och standardiseringsvågen på 1990-talet: frivilliga standarder och system Märkning och certifikat ur företagets perspektiv Miljöledning enligt ISO 14000 ISO 26000 – en internationell hållbarhetsstandard FN:s Global Compact GRI – riktlinjer för hållbarhetsredovisning Greenhouse Gas Protocol – att räkna på växthusgaser Science-Based Targets (SBT) Klimatneutralitet och klimatpositivitet

62 63

65 66 69 72 73 79 80 81

Klimatkompensation och utsläppshandel

82

Svenska hållbarhetsinitiativ

87

FN:s Sustainable Development Goals i ett företagsperspektiv 83 Att navigera bland hållbarhetsverktyg

87

Lösningen: Innovation, beteendeförändring och regleringar Att organisera för hållbar utveckling i företag

90 91

Kortsiktighet kontra långsiktighet Ny redovisningsstandard på gång i EU Innovation är en central del av lösningen Diskussionsfrågor

3. Finanssektorns roll i en omställning till ett hållbarare samhälle

91 93 93

96

97

Environmental – Social – Governance – i finanssektorn 99 PRI – Principles for Responsible Investing EU-utvecklingen: Hållbarhetstaxonomi Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) CDP tar täten inom klimatredovisning Fler prestandahopsamlare – DJSI, EcoVadis och andra Investeraraktivism

103 103 105

108 110

112

Lösningen: Innovation, beteendeförändring och regleringar Kortsiktighet kontra långsiktighet Diskussionsfrågor

4. Det offentliga samhället: Politiker och offentlig sektor

113 114

114

115

Hållbarhetsredovisning behövs

117

Hållbar upphandling i Sverige

119

Regleringar och hållbarhetspolitik

120

Tre typer av politiska styrmedel riktade mot företag Beskattning Klimatlobbying Globalt och lokalt Maslowpyramiden – de fattigaste och oroligaste länderna Skillnader inom Europa

123 125 126

127 129 131

Städer Universitet och högskolor Ideella organisationer

135 136 137

Miljö- och hållbarhetsmärkning som offentligt styrmedel Beslutskraft och dialog

138 138

FN:s Sustainable Development Goals i offentliga sammanhang

139

Lösningen: Innovation, beteendeförändring och regleringar Kortsiktighet kontra långsiktighet Diskussionsfrågor

5. Medborgare och konsumenter

140 145

145

147

Hållbar utveckling för medborgarna har många aspekter Klimatfrågan: Varför just jag? Tummeliten vs testbädd Hållbar konsumtion

149 149 158

Miljö- och hållbarhetsmärkning ur medborgarens perspektiv

160

FN:s Sustainable Development Goals ur medborgarens perspektiv

160

Sociala medier och influencers: En helt ny rörelse

163

Lösningen: Innovation, beteendeförändring och regleringar

164

Diskussionsfrågor

166

6. Ett hållbarare 2030: Med fokus på Sverige

167

Hur kan Sverige se ut 2030?

169

2030: Hållbarhet blir en avgörande faktor för 171

företagen 2030: Politikerna har förstått att hållbar utveckling är av nöden

172

Cirkularitet är en av nycklarna till hållbar utveckling 173 FN-målen är en del av lösningen …

180

Samtidigt finns det gott om moln vid horisonten …

181

Diskussionsfrågor

184

L I T T E R AT U R 1 8 5 R EG ISTER 191

9

FÖRORD

Såväl i våra respektive jobb som främst rört sig inom näringsliv och konsultverksamhet som i egenskap av privatpersoner och konsumenter har vi båda två stött på och arbetat med en lång rad metoder och angreppssätt som syftar till att driva hållbar utveckling i samhället för nyckelgrupperna företag, finansiärer, politiker och medborgare.

Vissa av metoderna är gångbara och ger enligt vår åsikt ett positivt bidrag till hållbarhetsarbetet, ett fåtal är riktigt effektiva, men alltför många har också gett mindre bra eller försumbara bidrag till framsteg. Några av dem har vi redan kunnat lägga till handlingarna.

I Vägvalen för hållbar utveckling behandlar vi och värderar på ett översiktligt sätt många av de i vårt tycke mest intressanta ansatserna.

Vägvalen på hållbarhetsområdet blir allt viktigare i ett läge – 2020-talets början – där samhället måste ställas om radikalt på kort tid. En sak är säker: det krävs ett brett samarbete. Ingen av nyckelgrupperna företagare, finansiärer, politiker respektive medborgare kommer undan, eller klarar på egen hand allt som behöver göras för att samhället verkligen ska uppnå en mer hållbar utveckling.

Boken kan användas som en grund för dem som ska ta sig an hållbarhetsområdet i grundläggande studier eller i arbetsupp­ gifter. I första hand är det emellertid en bok för praktiker, skriven av praktiker.

Vi använder ett populärvetenskapligt och praktiskt betonat perspektiv på begreppet hållbar utveckling – vad det faktiskt innebär – och olika angreppssätt som använts för de här nyckelgrupperna. Vi inventerar hur väl de här metoderna har fungerat i praktiken samt för- och nackdelar med dem. Åsikterna eller reflektionerna är naturligtvis våra egna och resultaten av lång professionell erfarenhet och ett brinnande intresse för frågorna.

Vi betonar de faktorer som vi anser vara de allra viktigaste nycklarna till snabb förbättring. Innovation, beteendeförändring och regleringar i samspel är den röda tråden.

Klimatfrågan – den mest akuta av hållbarhetsfrågorna – behandlas i denna bok mer detaljerat än andra frågor eftersom den är så pass akut, och sätter fokus på tempot i de nödvändiga förändringarna. Vi kan inte täcka hela begreppet hållbarhet med alla dess olika aspekter, ty då hade denna bok blivit alldeles för tjock och otymplig. Vi förespråkar i stället att samhället ska ha fokus på de globala FN-målen. Genom detta uppstår automatiskt en bred och balanserad bild av hållbarhet.

Med våra respektive bakgrunder blir det ofrånkomligen ett svenskt och europeiskt perspektiv på frågorna. Vi har emellertid försökt nyansera och bredda framställningen där vi tycker att det behövs ett mer globalt perspektiv. Vidare är företagsdelen något mer detalje­ r­ad i boken än de andra som en följd av vår praktiska erfarenhet.

Ett varmt tack till våra nära och kära som stöttat oss i processen kring den här boken, och till Studentlitteratur och Petter Lönegård som i högsta grad hjälpt till att göra innehållet intressant och aptitligt.

Trevlig läsning!

Malmö i januari 2021 Rosman Jahja & Anna Yelistratova

F örord

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

10

1 Vad är hållbar utveckling, och hur växte begreppet fram?

Our biggest challenge in this new century is to take an idea that seems abstract – sustainable development – and turn it into a reality for all the world’s people.

Kofi Annan

K A PITE L 1 I KO RTH E T

Ū Hållbar utveckling: några av dess användbara definitioner.

Ū FN:s globala mål – en gemensam målbild för hela samhället.

Ū Det Naturliga Stegets fyra principer. Ū Grundläggande tankemodell för samhällets

nyckelgrupper företag, finansiärer, politiker/ offentlig sektor respektive medborgare.

Ū Den föreslagna lösningen är att alla grupper

främst bidrar med sin viktigaste del av ett brett samarbete: företag med innovation och ansvarstagande, finansiärer med att rikta resurser på ett sätt som främjar omställningen, politiker med styrmedel och medborgare med beteendeanpassning.

Ū Dialogen och samarbetet mellan grupperna

avgör i mångt och mycket hur framgångsrikt resultatet blir.

17

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ursprungsdefinitionen av hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling som en beskrivning av en önskvärd riktning för vårt samhälle dyker upp på allvar under 1980-talet.

Begreppet tar framför allt fasta på att det finns begränsningar i de globala ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov. Allra först med att lansera begreppet i sin nuvarande tappning lär den amerikanske miljöprofilen Lester R. Brown (1981) ha varit – även om detta inte är oomtvistat.

I den så kallade Brundtlandrapporten från 1987, skriven av en FN-kommission för världens miljö och utveckling under ledning av den dåvarande norska statsministern Gro Harlem Brundtland på temat ”Our Common Future”, finns följande ursprungliga hållbarhetsdefinition som är den allmänt sett flitigast använda och som brukar citeras: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Denna ursprungliga definition från 1987 är fortfarande, trots att den är mycket komprimerad, helt och hållet relevant. En hållbar utveckling handlar lika mycket om framtiden som om nutiden.

Likväl förblir begreppets innebörd abstrakt för många personer, och det verkar tämligen svårt att översätta det till mer tydliga riktlinjer och levnadsregler.

Många har i olika sammanhang försökt att beskriva och precisera vad hållbar utveckling betyder i praktiken, och vi sammanfattar några av de mest användbara beskrivningarna i detta kapitel. Varje tid definierar hållbar utveckling på sitt eget preciserade sätt – och så måste det naturligtvis vara.

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

18

I den här boken använder vi genomgående begreppet hållbar utveckling (sustainable development) som den önskvärda process samhället behöver genomgå för att Brundtlandrapportens definition ska kunna förverkligas. Visionen är givetvis att alla de företeelser som i dagsläget ser ut att äventyra möjligheterna för framtida generationer att kunna få leva ett bra liv behöver förändras i positiv riktning.

I dag samexisterar tre eller fyra mer eller mindre likvärdiga begrepp som är direkt kopplade till hållbar utveckling: Ǝ Hållbarhet (sustainability) är ett närliggande begrepp som ursprungligen betecknade det framtida önskvärda tillstånd som hållbar utveckling ska leda fram till. Dagens användning av ordet hållbarhet har blivit mer av en övergripande etikett för alla tänkbara olika typer av praxis, aktiviteter, riktlinjer och så vidare som syftar till hållbar utveckling. Ordet hållbarhet avser alltså numera hela ämnesområdet och inkluderar frågor om miljö, ekologi, arbetsmiljö och hälsa, liksom även etik och mänskliga rättigheter. Ǝ CSR, Corporate Social Responsibility, respektive CR, Corporate Responsibility, och tidigare även CC, Corporate Citizenship, är likvärdiga begrepp som i princip alla avser den del av hållbarhetsarbetet som faller på företagens och industrins lott. Men de flesta företag gör ingen tydlig distinktion mellan dessa olika termer och termen hållbarhet i stort, utan vilken term de än använder avses i princip aktiviteter inom hela området. Man kan dock ana en trend bland svenska företag där CSR används som beteckning av den dimensionen av hållbarhet som innefattar samhällsengagemang eller socialt engagemang, liksom olika typer av välgörenhetsprojekt, ofta etiketterade ”filantropi” i anglosaxisk tradition. Ǝ ESG, Environmental – Social – Governance, är finansbranschens egen beteckning för hållbarhet, ursprungligen en etikett på de nya kriterier för att utvärdera företag eller projekt som började dyka upp under 1960-talet. Vid denna tid handlade det mest om att utesluta investeringar i företag med inriktning på tobak, sedermera vapen eller annan numera vedertaget ohållbar verksamhet.

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Vår användning av grundbegreppen

19

Ǝ Cirkulär ekonomi eller Cirkularitet är ett annat viktigt begrepp

för framtiden. På den högsta nivån syftar det på ett system där resurser systematiskt tas till vara (dvs. under design- och tillverkningsfasen) och återbrukas (dvs. i slutet av produktens livstid) på ett helt annat sätt än i dagens linjära system (take–make–waste).

Nyckelord som i stället betecknar ett cirkulärt system är reduce – reuse – recycle. Vi beskriver cirkulärt tänkande som en av lösningarna i ett hållbart samhälle rakt igenom denna bok, och gör en mer systematisk genomgång i slutkapitlet.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det Naturliga Stegets principer för hållbar utveckling Ett tidigt, underskattat pedagogiskt försök att precisera kärnan i vad hållbar utveckling innebär är faktiskt svenskt. Forskaren Karl-Henrik Robèrt grundade 1989 organisationen/föreningen Det Naturliga Steget för rådgivning inom miljöområdet och ett hållbart samhälle. Enligt honom själv var organisationens mål Ǝ att främja utvecklingen av en metodik för strategisk hållbar utveckling genom att stimulera vetenskapligt konsensusarbete och praktisk tillämpning världen över, Ǝ att utan vinstmotiv sprida och ge råd om denna metodik till ledare och andra förändringsarbetare världen över.

Det Naturliga Stegets uppfattning om hållbar utveckling är i vårt tycke mycket användbar och bygger på fyra principer (figur 1.1):

FIGUR 1.1 Det Naturliga Stegets fyra grundprinciper handlar om att inte systematiskt öka koncentrationen av ämnen från berggrunden, koncentr­ationen av ämnen från samhällets produktion, degradering av naturen med fysiska metoder, och till sist att inte förhindra att mänskliga behov kan tillfredsställas. Källa: Det Naturliga Steget.

Illustration: Petter Lönegård.

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

20 I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematiskt ökande 1 koncentrationer av ämnen från berggrunden (t.ex. fossilt kol,

olja och metaller),

2 koncentrationer av ämnen från samhällets produktion

(t.ex. kväveoxider, bromerade flamskyddsmedel, freoner och hormon­liknande kemikalier), 3 degradering av naturen med fysiska metoder (t.ex. överuttag av skog, utfiskning och utarmning av ekosystem).

Robèrt var läkare och cancerforskare i grunden, och hans kollegor i arbetet med grundprinciperna för hållbar utveckling var forskare och naturvetare, flera av dem fysiker. De menade att deras principer vilade på naturvetenskaplig grund, vilket är giltigt åtminstone för de tre första principerna. En grundläggande insikt är att vi människor inte kan exploatera naturen snabbare eller i högre utsträckning än den hinner återskapa de uttagna resurserna; därav fokuset på den systematiska ökningen av resursuttag som råder i dag.

Detta resursuttag skapar enligt den första principen långsiktiga problem när vi i dagens icke-hållbara samhälle, baserat på linjär materialhantering, i hela tiden ökande takt ur jordskorpan gräver upp ämnen som sedan ofrånkomligen sprids i miljön.

Samma sak i princip nummer två: vi framställer och använder oss av kemikalier – ofta långsamt nedbrytbara – som egentligen inte borde spridas ut i miljön, men som ofrånkomligen ändå med tiden kommer att göra det.

Den tredje principen om den pågående utarmningen av grönytor, hav och ekosystem har välkända konsekvenser eftersom vi människor är helt beroende av dessa livsviktiga ytor på många sätt: såsom syresättare via fotosyntes och som producenter av livsviktig näring – för att bara ta ett par tydliga exempel.

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Och det finns inga strukturella hinder för människors 4 behov, såsom hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening.

21

E KO S Y S T E M TJ Ä N S T E R

Trots att många aspekter av våra liv är automatiserade, digitaliserade och är helt beroende av andra teknologier kan vi människor inte överleva utan naturen som grundval. Enligt Naturvårdsverkets definition är ekosystem­ tjänster alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

Pollinering, vatten- och klimatreglering, liksom luftrening, är exempel på ekosystemtjänster som vi

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ofta tar för givna, men som är vitala för existensen av alla livs­former.

FÖRSÖRJANDE Till exempel: • spannmål • dricksvatten • trävirke • bioenergi

REGLERANDE

Till exempel: • pollinering • rening av luft och vatten • klimatreglering

KULTURELLA

Till exempel: • friluftsliv • hälsa och inspiration • naturarv och turism

STÖDJANDE

För att övriga tjänster ska fungera. Till exempel: • fotosyntes • bildning av jordmån • biogeokemiska kretslopp

FIGUR 1.2 Exempel på ekosystemtjänster som är fullständigt essentiella för inte bara mänskligt liv, utan för allt levande, åtminstone de som i bilden kallas stödjande, försörjande och reglerande. Källa: Naturvårdsverket.

Illustration: Petter Lönegård.

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

Den fjärde principen hos Det Naturliga Steget är annorlunda än de övriga och har mer att göra med hur vi människor organiserar oss och fördelar resurser. Den har omformulerats och preciserats över tid eftersom den är mer politisk till sin natur och i grunden handlar om rättigheter och resursfördelning, vilket de facto inte var Det Naturliga Stegets kärnområde.

Sammantaget är den stora poängen med dessa fyra principer för hållbar utveckling att de är allmängiltiga, och att de försöker precisera de grundläggande problemen i vårt nuvarande samhällssystem utifrån oomtvistade naturvetenskapliga grunder (åtminstone principerna 1–3), och att de faktiskt även därmed beskriver riktningen för de lösningar som kan finnas. Befattningshavare med hållbarhets­ ansvar i industrin kan ha betydande nytta av dessa principer när det gäller att prioritera mellan potentiella förbättringsområden eller att välja mellan projekt.

Framför allt är principerna möjliga att memorera och applicera på många olika typer av hållbarhetsrelaterade problem: Ǝ Mikroplastproblemet som uppmärksammats mycket på senare år blir med detta synsätt en följd av ohämmad användning av plastmaterial som obönhörligen sprids i ekosystemen, det vill säga i vår omgivande miljö. Ǝ Klimatproblematiken blir en följd av ohämmad friläggning, användning och förbränning av fossila material som grävts upp ur jordskorpan. Ǝ Hotet mot den biologiska mångfalden och spridningen av zoonotiska sjukdomar (sådana som smittar mellan människor och djur) bottnar i grunden i vårt behov av att ta alltmer av grönytor, hav och ekosystem i anspråk och det faktum att vi därmed tränger ut andra arter eller interagerar med dem på andra sätt. Ǝ Den ojämna utvecklingen av hållbarhetstänkandet i ett globalt perspektiv (dvs. stora lokala och regionala skillnader i tanke­ sätt, angreppssätt och åtgärder), som i mångt och mycket bottnar i en ojämn resursfördelning såväl mellan jordens olika länder som inom ramen för ett visst land, se vidare s. 127

1. Vad ä r håll b ar utve c kling, o c h hur vä x te b egreppet fra m?

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

22

Rosman Jahja är Vice President Sustainability vid Trelleborg AB. Han har en M.Sc. i Environmental Management & Policy från Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Lunds universitet.

Anna Yelistratova är Sustainability Officer vid Trelleborg AB. Hon har tidigare hållbarhets­ erfarenhet från Alfa Laval och från konsultbranschen.

Anna har en M.Sc. i Intercultural communications från Minsks statliga lingvistiska universitet samt en MBA från Blekinge tekniska högskola.

Vägvalen för

Metoder för kommande utmaningar Vägvalen på hållbarhetsområdet blir allt viktigare när stora delar av samhället måste ställas om radikalt. Samarbete mellan företag, finansiärer, politiker och medborgare krävs för att rätt saker ska hända. Samtidigt sätter klimatfrågan – den mest akuta – fokus på tempot i förändringarna.

Vägvalen för hållbar utveckling sammanfattar de vanligaste diskussionerna och kraven och ger perspektiv på dessa utifrån såväl ett företags­ ekonomiskt som ett bredare hållbarhetsperspektiv. Boken behandlar: • begreppet hållbar utveckling • verktyg för hållbar utveckling för företag • finanssektorn och ett hållbart samhälle • hållbar utveckling för offentlig sektor • hållbar utveckling för konsumenten Vägvalen för hållbar utveckling riktar sig till studerande på högskolor och universitet samt till praktiker med behov av en översikt över hållbarhets­ frågorna och de verktyg och angreppssätt som används för att påverka utvecklingen.

Art.nr 43813

studentlitteratur.se

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

HÅLLBAR UTVECKLING