9789144143835 by Smakprov Media AB

STUDENTHANDLEDNING – under verksamhetsförlagd utbildning LILJA C AJVERT

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38876 ISBN 978-91-44-14383-5 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll Förord till andra upplagan 15 Inledning 19 1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning 25 Vad är verksamhetsförlagd utbildning? 27 VFU utomlands 28 Kursplanen och lärandemålen 30 Lärandeplan 32 Kontrakt 35 VFU-platsens ansvar 41 Utbildningsinstitutionens ansvar 43 Om det uppstår problem 43 Viktigt att tänka på 45 2 Lär ande och lär andeprocessen 47 Lärande 49 Lärandeprocessen enligt Kolb 53 Hur används modellen konkret? 55 Reynolds lärandefaser 56 Självcentrering 57 Bära eller brista 59 Förståelse av situationen utan förmåga att handla utifrån förståelsen 62 Förmåga att både förstå och handla utifrån förståelsen 65 Förmåga att förmedla det egna yrkeskunnandet 66

Erfarenhetsbaserat lärande 68 Utvecklingens potential och risker 73 Viktigt att tänka på 75 3 VFU-handledning och professionshandledning 77 Vad är verksamhetsförlagd handledning? 78 Spontan och planerad handledning 82 Metod- och processhandledning 83 Professionshandledning 86 Likheter och skillnader mellan VFU-handledning och professionshandledning 87 Omedvetna processer i den professionella relationen 94 Viktigt att tänka på 104 4 VFU-handledar en 107 Att vara VFU-handledare 108 VFU-handledarens kompetens 109 ”Att veta mer än vi kan säga” 112 VFU-handledarens roll 114 VFU-handledarens uppgifter 116 VFU-handledarens ansvar 117 VFU-handledarens förhållningssätt 119 Viktigt att tänka på 121 5 Att var a två VFU-handledar e 123 Att lära känna varandra 125 Fördelar med att vara två VFU-handledare 128 Hur är det att vara två när det fungerar? Några röster från VFU-handledare: 130

Svårigheter med att vara två VFU-handledare 131 Viktigt att tänka på 133 Att som VFU-handledare handleda två eller fler studenter samtidigt 138 Peer learning under VFU 141 Viktigt att tänka på 144 6 VFU-handledar ens ansvar för handledningen 145 Vad är VFU-handledarens ansvar för handledningen? 146 Att fastställa ramarna för handledningen 147 Att skapa struktur och hålla fokus i handledningen 147 Att skapa ett forum för reflektion, återkoppling, förändring och utveckling 148 Att uppmärksamma studentens lärstil och stimulera till kritisk reflektion 148 Att säkerställa att handledningen är användbar 150 Att förhålla sig professionellt till konfidentialitet 151 Att förhålla sig professionellt till öppenhetens dilemma 152 Bidrag till en lämplighetsbedömning 153 Viktigt att tänka på 154 7 Studentens ansvar för handledningen 157 Att ta ansvar för sitt eget lärande 158 Att ta ansvar för handledningen 159 Att veta vad VFU-handledningen innebär och vad som kan komma att tas upp i handledningen 160 Att förbereda sig inför handledningen 160 Att formulera handledningsfrågor 161 Att göra sig ”handledningsbar” 162 Att utveckla sin reflektionsförmåga 163

Att informera om sina åtaganden på utbildningsinstitutionen 164 Viktigt att tänka på 164 8 VFU-handledar ens och studentens gemensa mma ansvar för handledningen 167 Relationens betydelse i VFU-handledning 168 Att bygga upp en tillitsfull relation 172 Att skapa en arbetsallians 175 Att ge och ta emot återkoppling 177 Checklista för student och VFU-handledare 183 Viktigt att tänka på 184 9 Kompetens- och fär dighetsutveck ling 187 Förmåga till kommunikation och dialog 190 Aktivt lyssnande 190 Att skapa en dialogisk dialog 196 Sokrates samtalskonst 197 Att bemästra svåra samtal 200 Varför är det viktigt att först bekräfta känslan? 203 Relationskompetens och mentaliseringsförmåga 206 Förmåga att förstå och känna empati 208 Grunderna för vår förståelse 208 Förståelse och tillämpning av teoretiska begrepp 212 Analys- och reflektionsförmåga 212 Förmåga till kritiskt tänkande 214 Förmåga att planera och organisera uppgifter 215 Förmåga att handla i arbetet 215 Etiskt förhållningssätt och omdömesförmåga 217 Viktigt att tänka på 219

10 Ver ktyg för r eflektion och handledning 221 Morrisons lärcykel: ett verktyg för reflektion 222 En interaktiv handledningsmodell 228 Att använda modellen 231 Studenten observerar 232 Gemensamt arbete 236 Studenten i aktion – VFU-handledaren observerar 237 Självständigt arbete 238 Reflektion och återkoppling 239 Att koppla sina praktiska erfarenheter till teori 240 Det professionella mötet 242 Kommunikationen i mötet 244 Frågor och frågandet 246 Den professionella relationen 248 Organisation och ledarskap 251 Viktigt att tänka på 251 11 Processmatr is för intervention i VFUhandledning 255 När kan processmatrisen för intervention i VFU- handledning användas? 267 Viktigt att tänka på 270 Bollmodellen 271 Viktigt att tänka på 273

12 Avslutningen av den pr aktisk a per ioden under VFU-kursen 275 När studenten ska avsluta sina relationer på VFU-platsen 277 När studenten ska avsluta relationen med den enskilde 278 När student och VFU-handledare ska avsluta sin relation 279 När studenten ska avsluta relationen med kollegor på VFU-platsen 280 Övergången från student till kollega 280 Ritualer vid avslut 281 Viktigt att tänka på 282 13 Meta-handledning 283 Meta-handledningens upplägg 286 Handledningsfrågor i meta-handledning 292 Viktigt att tänka på 299 14 Kollegial handledning 301 Kollegial handledning under VFU-handledarutbildningen 306 Gruppsammansättning 307 Första mötet med gruppen 308 Tydligt kontrakt 308 Ansvarsfrågan 310 Återkoppling och utvärdering 310 En modell för kollegial handledning 311 Viktigt att tänka på 315

15 Någr a röster om VFU-handledning – handledar e och studenter ber ättar 317 VFU-handledarens professionella och personliga utveckling 317 Yrkes- och verksamhetsutveckling 318 Att ha en student är ett ansvarsfullt och krävande uppdrag 319 Studenternas tips till VFU-handledare 321 Struktur 321 Förväntningar 322 Relationen mellan student och VFU-handledare 323 Några avslutande ord om ömsesidig kompetensutveckling 325 Referenser 327 Sakregister 335

1 Verksamhetsför lagd utbildning

Detta kapitel handlar om verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kursplan och lärandemål. Utifrån kursens lärandemål skriver studenten en lärandeplan där hen tillsammans med sin VFU-handledare planerar de arbetsuppgifter som ska möjliggöra att hen uppnår lärandemålen. Utöver lärandeplanen skriver studenten och VFU-handledaren också ett kontrakt om handledningens mål, förväntningar och förutsättningar samt om vilket ansvar var och en har för handledningen. Olika studenter har olika lärstilar och lär sig på olika sätt. Att känna till sin egen lärstil och diskutera den med sin VFU-handledare underlättar ens lärande och utveckling. I kapitlet beskrivs också VFU-arbetsplatsens och utbildnings institutionens ansvar för studenten under VFU-kursen. Under sin VFU-placering kommer studenten att ingå i många olika sammanhang och behöva förhålla sig till olika samarbetspartner. Figur 1.1 visar komplexiteten i de olika sammanhang som studenten ingår i under sin VFU-placering och vad studenten har att förhålla sig till under den tid som VFU-kursen varar (allt från 10 dagar till 20 veckor för vissa utbildningsinstitutioner). Studenten kommer under sin VFU-period att komma i kontakt med en rad olika personer som hen kommer att stå i olika relation till och förväntas samarbeta med på olika sätt. Medvetenhet om detta kan bidra till en bättre förståelse för studentens situation som ny på arbetsplatsen hos såväl student som handledare.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning Målgrupper: Klienter Brukare Deltagare

VFUhandledare

Seminarielärare

Samarbetspartner

Uppdragsgivare Chefen

Yrkesetik

Arbetsplatsens: Kultur Klimat Ideologi

Kollegor/personal Studentens lärande i centrum Bemötande och relation till

Värderingar Egna och andras Seminariegruppen Andra studenter

Organisationens lagar och förordningar

Normer Regler

Personliga egenskaper Sig själv Det interpersonella

Uttalade Outtalade Skrivna Oskrivna

Professionens etiska regler Var står studenten själv i livet just nu?

Professionella möten

Figur 1.1 Under sin tid på VFU-platsen navigerar studenten genom ett komplext landskap.

Att efter flera år av studier och teoretisk utbildning komma ut i en praktisk verksamhet är en omställning. Den nya situationen innebär många olika relationer, på olika nivåer, som man som student behöver förhålla sig till. Därför bör VFU-handledaren vara uppmärksam på studentens situation och sträva efter att vara ett stöd.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Vad är verksamhetsförlagd utbildning? Verksamhetsförlagd utbildning är en obligatorisk, praktiskt inriktad kurs som förläggs i en verksamhet och som har till syfte att erbjuda studenter möjlighet att använda och tillämpa sina teoretiska kunskaper och träna sina yrkesfärdigheter i konkreta situationer. Studenten får insikt och kunskap om hur den teoretiska utbildningen kan tillämpas och problematiseras i praktiskt arbete i relation till målgruppen och i relation till styrdokumenten i den verksamhet man placerats inom. VFU-kursen är allsidig och bör omfatta samtliga arbetsuppgifter på den aktuella VFU-platsen. Genom det praktiska arbetet i verksamheten påbörjar studenten sin utveckling av ett professionellt förhållningssätt och en yrkesidentitet. Studenten får insyn i vad som krävs i det framtida yrket beträffande kunskap, skicklighet och de färdigheter man bör besitta som professionell. Ur studentens perspektiv handlar VFU enligt Mogensen med flera (2006) om att lära sig fakta, färdigheter och förhållningssätt inför den kommande yrkesutövningen. På VFU-platsen får studenten möjlighet att pröva olika arbetsmoment, tillämpa och knyta sina teoretiska kunskaper till de konkreta arbetsuppgifterna samt träna och utveckla sin förståelse för och förtrogenhet med det man gör inom yrket. Studenten uppmuntras att bli en reflekterande praktiker, att skaffa sig inblick i arbetets sociala processer och genom olika arbetsuppgifter nå kursens lärandemål. Ett av syftena är att hjälpa studenten att uppnå en viss självständighet i utförandet av de olika praktiska momenten. I det praktiska arbetet får man stöd och handledning av en yrkesverksam person – VFU-handledaren. Som student behöver man ha med sig den kunskap som utgör förutsättningen för att resonera kring och anlägga olika perspektiv på det praktiska arbetet. Det kräver att man har tillgång till stöd

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

material. Som VFU-handledare behöver man didaktisk kunskap och didaktiska redskap, det vill säga kunskaper om hur man lär ut och verktyg för att förmedla de kunskaper studenten behöver. Det är vanligt att kursansvarig för VFU-kursen skriver en studiehandledning. Studiehandledningen är ett redskap som syftar till att hjälpa student, VFU-handledare och utbildningsinstitutionens lärare att ta reda på hur studenten kan uppnå lärandemålen på bästa sätt och med vilka metoder. Vissa utbildningsinstitutioner skriver även en handbok för VFU-handledare som innehåller en kortfattad beskrivning av vad handledning är, vad VFU-handledarens åtagande och uppgift innebär, olika metoder för handledning samt vad utbildningsinstitutionen förväntar sig av VFU-handledaren.

VFU utomlands Det brukar i varje årskurs finnas ett antal studenter som väljer att göra sin VFU-kurs utomlands. Utbildningsinstitutionen har i regel avtal med institutioner i andra länder som preciserar vad som förväntas av parterna och av studenten i sådana fall. Om man väljer att göra sin VFU utomlands följer man det upplägg för VFU-kursen som gäller vid den institution och i det land där man ska få sin handledning. Den institution som tar emot studenten ansvarar då även för examination. Det är viktigt att man som utbildningssamordnare ger studenten tydliga instruktioner och en kontaktperson vid sin utbildnings institution i Sverige under VFU-kursen utomlands. Lika viktigt är det att studenten har möjlighet att vända sig till sin institution om placeringen av någon anledning inte skulle fungera. Studenter som väljer att förlägga sin VFU-kurs utomlands bör vara medvetna om att det kräver ett visst mått av anpassning till de förhållanden som

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

råder i landet och på den valda utbildningsinstitutionen. Stier (2018) menar att placering utomlands kräver mer energi för att hantera vardagssituationer än vad motsvarande situationer kräver hemma, men att vistas och studera i ett annat land är också berikande. I diskussioner med andra studenter, lärare och praktiker kan man bli varse kulturskillnader vad gäller normer, regler, vanor, demokrati och världsåskådning men också vad gäller sådant som synen på exempelvis könsroller, sexualitet och flyktingfrågor. I situationer och diskussioner där man inte är överens med andra på VFU-platsen krävs det mod och energi att diskutera frågorna och stå för sin åsikt. Även om det kräver mer energi att hantera situationer och delta i diskussioner på ett annat språk än svenska bör det poängteras att man i mötet med en annan akademisk kultur lär sig saker som man annars inte skulle ha lärt sig. I det fall man gör sin praktik utanför Europa eller i ett land där man kan förväntas möta fattigdom, traumadrabbade barn och ungdomar eller vistas i kontexter som är mycket olika ens egna hemma i Sverige är det viktigt att utbildningsinstitutionen i Sverige erbjuder träffar vid hemkomsten. Vid dessa träffar bör studenten ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och helst träffa andra som har gjort sin VFU utomlands och som har liknande erfarenheter. Varje institution utarbetar till sina VFU-kurser en studiehandledning för de studenter som gör sin VFU utomlands. Utöver allmän information brukar den också innehålla information om försäkringar och sekretess. Jag kommer inte att behandla detta närmare i denna bok eftersom det är VFU-ansvarig lärare som informerar studenten i dessa frågor.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Kursplanen och lärandemålen Kursplanen är det dokument med vilket utbildningsinstitutionen styr studentens lärande. Den innehåller syfte och kunskapskrav som omfattar fakta, färdigheter, förtrogenhet och förståelse. Kursplanen utgör också ett styrdokument för lärarna. I kursplanen beskrivs krav och förutsättningar som måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt på kursen – det vill säga vad man som student ska kunna efter avslutad kurs och VFU-period. Kursplanen bör även förtydliga vad VFU-handledaren ska ta ansvar för. Student och VFU-handledare ska tillsammans diskutera kursplanen och hur de kan arbeta med den för att säkerställa att målen och kraven uppfylls. Eftersom lärare och VFU-handledare kan förstå kursplanen på olika sätt är det önskvärt att man som VFU-handledare ges möjlighet till introduktion och utbildning inför sitt handledaruppdrag. Man kan till exempel ibland behöva stöd för att kunna tolka kursplanen, förstå kursplanens grunder för godkännande och hur man bedömer studenternas utveckling. Det som eftersträvas i detta sammanhang är en samlad bedömning och inte bara en bedömning av de enskilda kunskapskraven. Som VFU-handledare behöver man därför vara medveten om att man inte bara har i uppgift att bedöma faktakunskaper utan också studentens förståelse, färdigheter och förtrogenhetskunskap. Kursplanen innehåller också lärandemål för kursen. Varje utbildningsinstitution skriver sina egna kursplaner, vilket innebär att det kan finnas en viss variation i innehåll och i hur lärandemålen formuleras mellan olika institutioner, även i fråga om en och samma yrkesutbildning. Lärandemålen tydliggör kärnan i kursen, det vill säga det centrala innehåll som studenten ska lära sig. Det är viktigt att det finns en progression i lärandemålen och att studenten får bygga vidare på de kunskaper och färdigheter hen redan har.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Lärandemålen följer ofta en standardiserad indelning med tre rubriker under vilka de förväntade studieresultaten redovisas. Formuleringarna i dessa rubriker uttrycker tillsammans vad studenten förväntas kunna och förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra i slutet av VFU-perioden. Att denna rubrikindelning ser snarlik ut vid olika utbildningsinstitutioner speglar en allmänt vedertagen syn på lärande. Lärandemålens huvudrubriker är: a) Kunskap och förståelse. Studenten ska kunna komma ihåg specifik faktakunskap och förstå ett specifikt kunskapsområde på VFU-platsen. b) Färdighet och förmåga. Studenten ska kunna tillämpa vissa för yrket generella färdigheter samt använda lämpliga metoder i den aktuella kontexten. c) Värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenten ska kunna visa att hen kan sammanställa nya mönster och strukturer, eller kombinera ett antal principer för att konstruera en ny, fungerande strategi. Om man har utvecklat sitt professionella förhållningssätt har man också förmåga att använda vissa kriterier för att bedöma en situation professionellt och för att bedöma en ny strategi som används i arbetet. Lärandemålen handlar om vad studenten ska kunna, medan betygen visar hur väl och med vilket resultat studenten uppfyllt lärandemålen. Betygen finns också definierade i kursplanen. I kursplanen anges oftast kriterierna för de olika betygsgrader som utbildningsinstitutionen tillämpar på kursen och kursplanen anger också formen för bedömning. Som VFU-handledare medverkar man, tillsammans med ansvarig lärare och kursansvarig, till beskrivningen av hur väl studenten uppfyllt sina lärandemål (betyg). Utbildningsinstitutionen bör ha en modell eller mall för hur

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

bedömningen ska gå till och vad VFU-handledaren bör rapportera till utbildningsinstitutionen angående hur väl lärandemålen uppfyllts. Mallen kan även innehålla förslag på bedömningsformuleringar och innehåll i den rapport som ska skickas till utbildnings institutionen efter att studenten avslutat sin VFU-placering.

Lärandeplan Lärandeplanen är ett dokument som student och VFU-handledare formulerar tillsammans och som sedan blir vägledande för det gemensamma arbetet. Lärandeplanen ska innehålla individuella mål som tar sin utgångspunkt i kursens lärandemål och kopplas till den specifika VFU-arbetsplatsens förutsättningar. Vad är möjligt för studenten att arbeta med på VFU-platsen? Vad ska studenten lära sig, det vill säga vilka konkreta kunskaper och verktyg ska hen tillägna sig? Vilka förmågor bör utvecklas för att hen på ett professionellt sätt ska kunna utföra arbetsuppgifterna? Hur kan man som VFU-handledare bidra till att de uppsatta målen och de lärandemål som är inskrivna i utbildningsinstitutionens kursplan nås? Lärandeplanen utgör underlag för senare utvärdering och kan revideras efter hand. Med en lärandeplan blir det lättare för både student och VFU-handledare att följa arbetsprocessen och studentens progression, få överblick över vilka arbetsuppgifter som är avklarade, vad ytterligare som behöver göras och vad som behöver förändras. Utifrån detta kan VFU-handledare och student sedan tillsammans anpassa uppgifterna efter studentens mognad, kunskap och behov, med målet att arbetsuppgifterna ska stimulera och uppmuntra till professionell och personlig utveckling i yrket. Målformuleringarna ska alltså innehålla sådant som student och VFU-handledare tycker är rimligt och viktigt för att studenten ska utveckla den kompetens som krävs i yrket och på arbetsplatsen.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Under sin VFU-tid bör studenten få börja med enkla arbetsuppgifter och sedan ges alltmer komplexa uppgifter allteftersom kursen fortlöper. Mogensen med flera (2006) använder en generell processmodell för att beskriva hur studieperioden kan se ut. Deras processmodell, som redovisas i tabell 1.1, utgår både från uppgiften och från den fas i utvecklingen som studenten befinner sig i. Denna processmodell kan kombineras med lärandeplanen. Den tillhandahåller en struktur och underlättar för student och VFU-handledare att planera ett konkret lärandemål och bestämma vilka arbetsuppgifter som kan leda till att målet uppnås, utifrån en stegvis utveckling av de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. De individuella lärandemålen inom ramen för uppgiften ska formuleras som ett förväntat resultat när uppgiften är avklarad. Tydliga lärandemål innehåller information om vad studenten ska kunna. Det förväntade målet ska vara möjligt Ta bell 1.1 Processmodellen underlättar planering av uppgifter och lärandemål. (Källa: Mogensen m.fl., 2006, s. 107.) A na lys

Förvä ntat r esultat

Vad är uppgiften?

Vad behöver/ kan åtgärdas?

Vem är studenten?

Vad ska studenten lära sig nu?

Genom för a nde

R esultat

Vad är rimligt Hur kan målet att uppnå? nås? Hur ska När? vi gå tillväga?

Vad? Vem? När? Hur?

I vilken utsträckning uppnåddes målet?

Vilka är lärande målen? Hur långt ska studenten nå?

I vilka moment krävs handledning? Av vem?

I vilken grad har målen nåtts?

Pla ner ing

Vad kan studenten börja med? Fortsättningen?

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

att bedöma: Vad har studenten lärt sig? Vad bemästrar studenten? Vad saknas? Vad behöver utvecklas? VFU-handledaren och studenten kan till exempel fundera över vilka färdigheter och förmågor som är viktiga att ha i yrket i allmänhet och utifrån kursens lärandemål och arbetsuppgiften på den aktuella VFU-platsen i synnerhet, samt över om det är rimligt att förvänta sig att studenten utvecklar dessa under VFU-perioden. När under VFU-perioden bör det vara möjligt för studenten att utföra de arbetsuppgifter som leder till att lärandemålen uppfylls? Det är vanligt att studenter i början av sin VFU-period är otåliga och ivriga att få sätta igång och ”känna” på arbetet. Som VFU-handledare är det då ens uppgift att hitta en balans och att inte låta sig ryckas med av denna iver. Vidare ska VFU-handledare och student inom ramen för lärande målen göra en bedömning av vilka kunskaper studenten behöver och vad hen behöver förstå för att kunna utföra en viss arbetsuppgift. Vilken specifik värderingsförmåga, vilket förhållningssätt samt vilka färdigheter måste utvecklas för att studenten på ett professionellt sätt ska kunna utföra sin arbetsuppgift? Vilka arbetsuppgifter inom verksamheten kommer att hjälpa studenten att uppfylla kursens lärandemål och de individuella lärandemålen och när i tiden ska dessa genomföras? Det handlar om att tydliggöra tillvägagångssätt, planera vad studenten behöver ta del av och delta i samt vilken dokumentation, vilka lagar och vilken litteratur hen behöver tillägna sig för att kunna uppfylla dessa lärandemål. Vad studenten ska göra, med vem och när avgörs av VFU-handledaren. Som VFU-handledare är man ytterst ansvarig för att studentens konkreta arbete med målgruppen genomförs på ett professionellt sätt.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Syftet med lärandeplanen är sammanfattningsvis att den ska • skapa förutsättningar för att planera lärandeprocessen • vara ett avstämningsinstrument för student och VFU- handledare som gör det möjligt för studenten att uppnå de formulerade målen • tillhandahålla en struktur för formuleringen av strategier för att uppnå lärandemålen • möjliggöra för student och VFU-handledare att följa studentens framsteg • utgöra ett underlag för utvärdering och bedömning av måluppfyllelse • utgöra ett underlag för planeringen av handledningen • utgöra ett underlag för diskussion när utbildningsinstitutionens lärare besöker studenten. Utöver lärandeplanen ska student och VFU-handledare gemensamt skriva ett kontrakt.

Kontrakt Studentens första tid på arbetsplatsen och med VFU-handledaren kallar Tveiten (2016) uppstarts-, lära känna- och kontraktsfasen. Den grund som läggs i denna fas kommer att ha stor betydelse för den trygghet studenten känner i lärandesituationen och som är en förutsättning för reflektion och lärande. VFU-handledaren bör planera innehållet under den första kurstiden och de första två eller tre handledningstillfällena kan användas för ”en planerad uppläggning för att lära känna varandra, definiera ramar och normer för handledning och utarbeta kontrakt” (s. 108). Kontraktet är antingen ett dokument som student och

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

VFU-handledare skriver tillsammans eller en gemensam muntlig överenskommelse som definierar studentens och VFU-handledarens respektive uppgifter, roller och ansvar, handledningens syfte och förutsättningar samt studentens och VFU-handledarens förväntningar på varandra och på handledningen. Kontraktet bör innehålla ramar och former för både spontan och planerad handledning (se kapitel 3, VFU-handledning och professionshandledning), liksom ramar och former för utvärdering. Handledare måste söka sig fram till vilken slags handledning som situationen så att säga kräver. […] Handledare måste bland annat klargöra vad som är handledningens syfte, vilka förutsättningar och önskemål som studenten har och vilka konkreta ramar som handledningen är underkastad. Løv, 2011, s. 19

Kontraktet är grunden för hur man bör uppträda och arbeta tillsammans under handledningen. Studenten måste alltså vara medveten om vad VFU-handledningen innebär och hur den kan gå till: Vilka är fördelarna med handledningen och vad kan man arbeta med i handledningen? Vilka är begränsningarna? Vilka förpliktelser har man i rollen som handledd? Tydliga och redan från början fastställda ramar för handledningen kan vara till hjälp om det uppstår svårigheter under kursens gång. Det är viktigt att student och VFU-handledare är överens om att handledningen är ett forum där studenten ska reflektera över sitt arbete och sin professionella yrkesroll. Som VFU-handledare har man i uppgift att ge studenten återkoppling (det som med ett engelskt ord kallas feedback) samtidigt som man själv får återkoppling av sin student (Holloway, 1995; Killén, 2008; Tveiten, 2016). För att handledningen ska fungera krävs ömsesidig ärlighet, öppenhet,

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

intresse, motivation, nyfikenhet och respekt. Förberedelsearbetet är en ömsesidig förpliktelse. När det gäller utbildning av psykologstudenter skriver Gordan (1998) att det finns stora likheter mellan kontrakt i handledning och kontrakt i terapi: som student observerar man sin VFU-handledares förhållningssätt i kontraktsdiskussionen och använder sin VFU-handledare som modell när man själv ska möta patienter. Det är viktigt att student och handledare redan från början planerar för vilken kontakt studenten ska ha med enskilda patienter. Eftersom handledningstiden under verksamhetsförlagd utbildning löper jämsides med utbildningstiden och handledningen sker inom ramen för utbildningen, bör man ta i beaktning och diskutera vad som händer med en påbörjad samtalsbehandling eller utredning som studenten åtar sig under sin kurs men som inte är klar när VFU-kursen är slut (Gordan, 1998). Bör studenten få arbeta på egen hand med en patient som man redan från början vet inte kommer att vara färdigbehandlad när studenten avslutar sin VFU? Hur bör överlämnandet ske och vem ska ha fortsatt ansvar för patienten? Redan i kontraktet bör man bestämma tid och rum för handledningstillfällena. Det är vanligt att man delar rum med sin student. Det kan försvåra den planerade handledningen en gång i veckan, eftersom båda kan tycka att man ju ”pratar med varandra hela tiden” och man ibland inte ser vinsten med att bestämma tid för en ostörd handledningstimme. Men den planerade handledningen ska vara studentens och VFU-handledarens fria rum för reflektion, frågor, tankar och återkoppling. Denna tid ska inte störas av vare sig telefonsamtal, brukare, kollegor eller chefer. I kapitel 3, VFU-handledning och professionshandledning, skriver jag mer om planerad och spontan VFU-handledning. Ramarna för handledningen bestäms av sådant som tid, rum och konfidentialitet, men de formas även av oskrivna regler för hur

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

man förhåller sig i sitt arbete, både som VFU-handledare och som student (Gordan, 1998). Tydliga ramar ger kontinuitet och struktur och minskar risken för osäkerhet och ångest hos studenten. En punkt som Tveiten (2016) framhåller som viktig att ta upp i diskussionen och kontraktet är mobiltelefonanvändning: ständiga avbrott för att kolla mobilen stör kommunikationen, närvaron och processen. Carroll och Gilbert (2005) anser vidare att det redan i kontraktet bör fastställas hur meningsskiljaktigheter, motstånd och konflikter bör hanteras och diskuteras när det uppstår sådana mellan student och handledare. Om ansvarsfördelningen fastställs redan i kontraktet kan det vara till hjälp för VFU-handledare och student att lösa de eventuella missförstånd kring förväntningar och ansvar som uppstår senare i handledningen. Kontraktet bör innehålla tider för handledning och information om när och hur utvärderingen ska genomföras. Vilket är syftet med utvärderingen? Hur ska utvärderingen användas? I kontraktet bör vidare ingå en diskussion kring formerna för redovisning och presentation av frågeställningen. Hur kan handledningen förberedas? Mer om detta och vilket ansvar man har som student för att ta emot handledning finns att läsa i kapitel 8, VFU-handledarens och studentens gemensamma ansvar för handledningen. Studenten har rätt till ledighet under VFU-kursen och denna ledighet bör planeras. Som handledare ska man informeras om planerad ledighet. Om den planerade ledigheten är längre än den enligt kursplanen godkända, bör studenten komma överens med ansvarig lärare på utbildningsinstitutionen och sin VFU-handledare om hur denna tid ska tas igen och om huruvida VFU-perioden eventuellt bör förlängas. Om man som VFU-handledare av något skäl inte kommer att finnas tillgänglig under någon period av handledningstiden, bör det finnas en tydlig planering för vem som ska ha kontakt med studenten under denna tid. Att man som VFU-handledare är

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

ledig någon gång under pågående kurs innebär inte att studenten också kan ta ledigt med hänvisning till att man inte är i tjänst. Som VFU-handledare bör man också diskutera med studenten vilken kontakt hen bör ha med ens kollegor i verksamheten, särskilt med avseende på de arbetsuppgifter studenten kan tänkas få av kollegor. Student och VFU-handledare bör ha en tydlig bild av hur fördelningen av arbetsuppgifter ska gå till. För att undvika förvirring, överbelastning och stress, kan man komma överens med sin student om att alla eventuella arbetsuppgifter hen får av någon annan på arbetsplatsen först ska förankras hos en själv. Det blir då ens uppgift som VFU-handledare att bedöma om studenten kan ta sig an en viss arbetsuppgift. Ett klart och tydligt kontrakt stödjer arbetsalliansen mellan VFU-handledare och student. Arbetsalliansen innebär att man som VFU-handledare öppet och klart redogör för hur handledningen kommer att gå till, för de metoder som kommer att användas i handledningen och i vilket syfte, samt vilken relation som önskas uppnås. Att bilda en arbetsallians börjar med att parterna diskuterar sina förväntningar […] en bra arbetsallians bygger inte på en lista med överenskommelser och regler utan på växande tillit, respekt och välvilja. Hawkins & Shohet, 2011, s. 98

Ett välformulerat och tydligt kontrakt stärker arbetsalliansen. Sammanfattningsvis skänker ett kontrakt trygghet och tillit. Genom att upprätta ett kontrakt skapar student och handledare förutsättningar för ömsesidighet, delat ansvar och respekt för varandras gränser. Kontraktet innebär fokus på uppgiften och fastställer att bägge parter är redo och villiga att dela med sig och ta emot handledning och återkoppling. Ett tydligt kontrakt

Lilja Cajvert är lektor i socialt arbete, legitimerad psykoterapeut, handledare och författare med lång erfarenhet av att utbilda VFU-handledare och professionshandledare.

Studenthandledning

– under verksamhetsförlagd utbildning Hur kan handledare ge största möjliga stöd till studenter under VFU-placeringar? Studenthandledning är både en lärobok och en handbok. Författaren beskriver VFU-handledarens och studentens roller, uppgifter och delade ansvar. Men boken innehåller också pedagogiska metoder, modeller och praktiska uppgifter som VFU-handledaren kan använda för att skapa insikt, nå reflektion och hjälpa studenten att ta ansvar för sitt lärande och sin utveckling. I den här andra reviderade och utökade upplagan har det bland annat tillkommit avslutande avsnitt i varje kapitel med förslag på ämnen som handledare och student gemensamt kan reflektera kring. Författaren har också skrivit VFU i praktiken – studentens handbok för verksamhetsförlagd utbildning som berör samma ämne men riktar sig till studenter. Studenthandledning vänder sig främst till VFU-handledare som handleder blivande socionomer, psykologer, lärare, läkare samt vård- och omsorgspersonal. Den kan också användas på utbildningar och kurser som ges för VFU-handledare.

Andra upplagan

Art.nr 38876

studentlitteratur.se