__MAIN_TEXT__

Page 1

KLARSPRÅK i domar

Klarspråk i domar Britt Björneke Fredrik Bohlin Marie B. Hagsgård Maria Sundin


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43683 ISBN 978-91-44-14309-5 Upplaga 1:1 ©Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefania Malmsten/Malmsten Hellberg Ombrytning inlaga: Anna Åström Formgivning omslag: Anna Åström Printed by GraphyCems, Spain 2020


Innehåll

Förord   Bokens disposition  I huvudet på en jurist  Kanslistilen som maktspråk  Konservatism bromsar   Så kan vi förändra juridiskan   Därför behöver vi skriva klarspråk  En fungerande demokrati kräver begripliga myndighetstexter  Det handlar om förtroende  Vad säger parterna själva?  Skrivprocessen i tingsrätt och förvaltningsrätt   Så skriver du en begriplig dom 

    7     9     11     14     17     20     25     25     26     28     33     41

Skriv för läsarna       41 Begripliga avgöranden och pedagogiska domskäl      50 Det viktigaste först – inledande slutsatser, informativa rubriker och kärnmeningar      77 Logiska stycken och tydliga samband       85 Överblick och läsarhjälp      94 Begriplig svenska utan att precisionen går förlorad      113 Skriv lättlästa meningar      114 Ligg nära vardagsspråket       126 Avkunna dom – när texten inte räcker till      133

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Hur kan man arbeta med klarspråk på en domstol?  Rekommendationer för en modern domskrivning  Öka medvetenheten  Låt det ta tid   Cheferna måste leda arbetet  Gör klarspråk till en del av bemötandearbetet  På Södertörns tingsrätt utformade medarbetarna värdegrunden  Integrera klarspråk i verksamhetsutvecklingen  Arbeta systematiskt   Tänk långsiktigt  Ta hjälp av kollegorna  Använd mallar och autotexter  Kom igång med klarspråksarbetet  Ta hand om resultatet   Sex råd för ett framgångsrikt klarspråksarbete 

    139     139     140     141     142     143     144     145     145     146     147     150     152     153     154

Praktiska verktyg Ordlista  Autotexter och mallar  

    157     159

Domar skrivna på klarspråk Moderna domar 

    183

Klarspråkslitteratur och klarspråkslänkar  Sakregister 

    211     213

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Förord

Myndighetsspråket har moderniserats rejält sedan 1970-talet. Men inom Sveriges domstolar har förändringen gått långsamt. I stället för att ta itu med onödigt krångligt fackspråk har man fortsatt att skriva som traditionen bjuder. Därför har domar och beslut i stort sett ut som de alltid har gjort. Men nu har något hänt. Domstolarna satsar på klarspråk. På bara några få år har nya skrivvanor och nya mallar för domar och beslut börjat etablera sig. I den här boken berättar tre jurister och en språkkonsult om hur det är att förändra traditioner och skrivmönster på domstolar. Britt Björneke är rådman vid Södertörns tingsrätt och har varit projektledare för det framgångsrika klarspråksarbetet där sedan 2009. År 2017 tilldelades tingsrätten Språkrådets klarspråkskristall med motiveringen: ”Klarspråksarbetet är en förebild för andra, både inom och utom domstolsvärlden”. Fredrik Bohlin är rådman vid Ystads tingsrätt, har suttit i klarspråksnämnden vid Språkrådet och arbetar med bemötande och domskrivning vid Domstolsverket. Marie B. Hagsgård är domarutbildad konsult i bland annat domskrivning och processuell rättvisa för domstolar. Maria Sundin är examinerad språkkonsult i svenska språket, är verksam som språkkonsult och har länge arbetat med domskrivning, bland annat för Domstolsverket och Södertörns tingsrätt. Boken är till för dig som är intresserad av klarspråk i juridiska texter. I första hand vänder sig boken till dig som arbetar i domstol och vill komma igång med klarspråksarbetet på den egna domstolen eller själv vill förändra ditt sätt att skriva. Du kan vara domare, domstolschef, handläggare, fiskal eller notarie. Boken är även till för dig som är universitets­lärare eller studerar juridik och vill lära dig hur du strukturerar och skriver

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

7


Förord

begripliga juridiska texter. Många studenter tar med sig det språk som finns i äldre rättsfall och i doktrinen när de kommer ut i arbetslivet. Men det passar inte alltid in när man ska skriva för människor som är ovana vid juridiska begrepp och krångliga formuleringar. Även du som skriver juridiska texter i andra sammanhang kan ha stor nytta av boken. Du kan exempelvis vara advokat eller arbeta på myndighet. Du får ett nytt sätt att se på juridisk text – visst kan man skriva juridiskt korrekt på ett begripligt språk. Och inte måste man följa gamla traditioner när de är dåliga. Enklast är förstås om alla som skriver på domstolen tar ett gemensamt grepp om texterna. Men den enskilda skribenten kan göra mycket genom att börja skriva sina egna texter på klarspråk. Du får praktiska råd om hur du bygger upp begripligheten i en dom genom att arbeta med innehållsurval, argumentation, struktur och språk. Vi ger exempel på hur både stora och små domstolar gjort klarspråk till en del av det systematiska kvalitetsarbetet – ett arbete som inte tar slut efter en skrivkurs utan pågår parallellt med allt annat arbete på domstolen. Och du får möta några av de personer som varit med och drivit på klarspråksarbetet under de senaste åren. Vi ger också exempel på hur moderna domar och beslut kan se ut och hur du kan använda autotexter som hjälpmedel i din domskrivning. Vi är medvetna om att det ibland är svårt att börja skriva på ett nytt sätt. Därför ägnar vi ett det inledande kapitlet åt ”juridiskan” som språklig genre – varför den ser ut som den gör och varför den är så svår att förändra. Vi ger gott om exempel ur domar skrivna både vid tingsrätt och förvaltningsrätt, men viss övervikt av domar från tingsrätt. Skälet är helt enkelt att vi har mest erfarenhet därifrån. Alla exempel är autentiska, men vi har tagit oss friheten att rätta till språkmissar och lätt redigera dem. Alla namn är utbytta mot påhittade. Hittills har det saknats en bok om klarspråkarbete på domstolar. Den luckan fyller vi nu. Hoppas att du blir inspirerad att komma igång med klarspråk på din arbetsplats och i dina egna texter! Stockholm, oktober 2020 Britt Björneke, Fredrik Bohlin, Marie B. Hagsgård och Maria Sundin

8

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

Myndighetstexter och klarspråk handlar i grund och botten om demokrati. En fungerande demokrati kräver bland annat att vi som arbetar på myndigheter och i domstolar kan förklara vår roll och uppgift i samhället och framför allt vad vi har beslutat i enskilda mål och varför utgången blev som den blev.

En fungerande demokrati kräver begripliga myndighetstexter Om språket i domar och andra myndighetstexter är svårt att förstå påverkar det med andra ord allas vår rätt att kunna ta del av beslut som påverkar oss. Och därigenom också vår rätt att klaga eller på andra sätt uppmärksamma upplevda felaktigheter. Detta kommer till uttryck i den svenska språklagen (2009:600) från 2009 där det i 11 § står att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Även Värdegrundsdelegationen konstaterar i rapporten Introduktion till den gemensamma värdegrunden för de stats­ anställda att man som statligt anställd är verksam i den demokratiska rättsstatens tjänst och har medborgarna som sina yttersta uppdrags­ givare. Delegationen slår också fast att man som statsanställd ska bemöda sig om att använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk i både muntliga och skriftliga kontakter med enskilda samt att detta bland annat innebär att språket ibland måste anpassas till mottagarens förutsättningar.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

25


Därför behöver vi skriva klarspråk

Det handlar om förtroende Tilltron till rättsväsendet och andra myndigheter vilar som sagt inte på auktoritet nuförtiden, utan på rationalitet. Medborgarna vill förstå myndig­heterna och är inte beredda att rätta sig efter besked som ges bara för att till exempel domstolen är en domstol. I grunden handlar det förtroendeskapande arbetet på domstolar och andra myndigheter om att säkerställa att beslutsfattandet håller en hög och jämn kvalitet. Men det är inte tillräckligt. Det krävs också att myndigheterna kan förmedla detta, både till enskilda parter och till medborgarna. Numera är begripliga domar och myndighetsbeslut helt enkelt en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa och behålla medborgarnas förtroende för samhällets olika institutioner. Och att medborgarna har förtroende för just rättsväsendet och i synnerhet för domstolarna är centralt i en demokratisk rättsstat. För att kunna upprätthålla och stärka medborgarnas förtroende krävs alltså att domstolar och andra myndigheter kan kommunicera sitt beslutsfattande på ett sådant sätt att människor förstår hur de har beslutat och varför de har beslutat som de har gjort. En grundförutsättning är att domstolarna och myndigheterna lyckas förklara vilka spelregler som gäller i domstolens eller myndighetens verksamhet, så att både parter och sökande samt medborgare i allmänhet har rätt förväntningar på beslutsfattandet i enskilda mål och ärenden. Att säkerställa ett bra bemötande är det viktigaste som varje enskild myndighet kan göra för att upprätthålla och stärka människors förtroende för den verksamhet som bedrivs där. Den förmågan bestäms i hög grad av medarbetarnas attityder, värderingar och förhållningssätt till utförandet av sina arbetsuppgifter och då inte minst till skrivuppgiften. Förtroendeperspektivet behöver genomsyra allt arbete som bedrivs på myndigheterna. Att utforma skriftliga beslut och andra avgöranden är en av de viktigaste och mest centrala arbetsuppgifterna som utförs i domstolarna och på många andra myndigheter. För många anställda är det också ofta den mest tidskrävande arbetsuppgiften. Det är genom domar och beslut som domstolarna och andra myndigheter tar ställning i de frågor som parterna och sökandena har lagt fram. Domarna och besluten är mycket

26

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

betydelsefulla för medborgarnas förståelse av domstolarnas och andra myndigheters verksamhet. Utformningen av domar och beslut har därför mycket stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna och andra myndigheter.

Processuell rättvisa leder till ökat förtroende Att parterna uppfattar att de får processuell rättvisa; en rättvis rättegång har visat sig vara det viktigaste för att de ska ha förtroende för domstolarna. Lång tids forskning om processuell rättvisa har nämligen visat att hur domstolar och myndigheter hanterar mål och ärenden har en helt avgörande betydelse för hur de inblandade värderar sina erfarenheter av domstolarna och myndigheterna. Människor upplever processuell rättvisa när de har fått möjlighet att komma till tals, uppfattar domstolen som neutral, upplever att domstolen respekterar deras rättigheter och upplever att domstolens företrädare är uppriktigt engagerade och vill göra rätt för alla. Hur domstolarna och myndigheterna från dessa utgångspunkter hanterar människor och deras ärenden har till och med större betydelse än utgången, både för om de är beredda att frivilligt rätta sig efter avgörandena och för förtroendet för domstolarna och andra myndigheter. Människor som upplever att de har fått en rättvis rätte­gång accepterar helt enkelt i större utsträckning att förlora. För att dra nytta av alla de fördelar som det innebär att fokusera på frågor som har med processuell rättvisa att göra, måste myndigheternas arbete med verksamhetsutveckling utgå från människors hela upplevelse av kontakterna med myndigheten. En viktig del av hur parterna upplever kontakten med en domstol är hur domen skrivs. Särskilt viktigt är det om handläggningen av partens mål är helt skriftlig. För att parter ska uppleva processuell rättvisa är det viktigt att domen speglar vad parterna har sagt eller skrivit och att domstolen redovisar att domstolens bedömningar utgår från lagar och regler som tillämpas opartiskt och lika för alla. Det är också viktigt att domen är skriven på ett språk som parterna kan förstå och att domstolens bedömningar är tydliga och transparenta.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

27


Därför behöver vi skriva klarspråk

Processuell rättvisa • Mer om forskningen om processuell rättvisa processuell rättvisa och vad parter tycker är viktigt i sättet att skriva dom, finns i artikeln Öka förtroendet för domstolarna genom processuell rättvisa, i Juridisk Tidskrift 2018–19 nr 2. • Forskning om processuell rättvisa i domstolar bedrivs främst i anglo­ saxiska länder. Läs en artikel av den ledande forskaren på området, professor Tom Tyler vid Yale Law School, Procedural justice and the courts. Den hittar du på https://digitalcommons.unl.edu/cgi/ viewcontent.cgi?article=1254&context=ajacourtreview • Håll dig uppdaterad om den senaste forskningen på http://www.proceduralfairness.org/

Vad säger parterna själva? Tilltalade i brottmål och enskilda parter i förvaltningsmål har intervjuats om hur tydlig och begriplig de tycker deras dom är. Anställda vid domstolarna har ringt upp parterna och frågat dem exempelvis om språket i domen och om hur tydlig de tycker motiveringen till domen är. Sammanlagt har några hundra intervjuer genomförts. Ett tjugotal av intervjuerna har gjorts på rättspsykiatriska kliniker med patienter som genomgår sluten rättspsykiatrisk vård. Där har de som intervjuat patienterna läst domen tillsammans med patienterna och sedan ställt frågor om den. Intervjuerna är gjorda med stöd av en intervjuguide. Det innebär att alla som har intervjuats har fått samma grundläggande frågor samtidigt som det har varit möjligt för de domare och andra som intervjuat att ställa följdfrågor till parterna. På så sätt har de intervjupersoner som haft mer att säga kunnat förklara mer utförligt och genom konkreta exempel peka på vad de tycker är otydligt eller svårt att förstå och hur de skulle vilja att domskrivningen förändrades. Det kvalitativa angreppssättet innebär å andra sidan att det inte är möjligt att säja hur många parter som har en viss åsikt om domskrivningen, till exempel att ett visst ord är svårt att förstå. Sammanfattningsvis har följande synpunkter kommit fram när till­ talade i brottmål och enskilda parter i förvaltningsmål har intervjuats om hur tydliga och begripliga de anser att deras domar är:

28

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

• • • •

Refererera och bemöt parternas argument Motivera domen tydligt Enkelt språk, korta stycken och tydliga rubriker Tydliga och begripliga domslut.

Referera och bemöt parternas argument Det är viktigt för parterna att se att domstolen har hört deras argument. Det kan domstolen visa genom att återge parternas argument i domen och bemöta argumenten, även om de är juridiskt irrelevanta. Om parterna inte ser att det de sagt eller skickat in i målet finns med i domen, så blir de osäkra på om domaren har uppfattat allt de har framfört. I brottmål har försvarsadvokater påpekat att deras klienter (tilltalade) kan ha svårt att lita på advokatens förklaring om att orsaken till att det som den tilltalade har fört fram inte finns med i domen är att det var juridiskt irrelevant. De tilltalade tror i stället att orsaken är att domaren inte har hört vad de har sagt under förhandlingen och vill därför överklaga domen. Det jag sa och allt som jag fört fram kom inte med i domen?! Jag tycker inte att domstolen lyssnat på mig.

I mål i förvaltningsdomstol är det vanligt att enskilda parter utan ombud känner frustration över att de inte känner till vilka argument som är juridiskt relevanta. När målet handläggs skriftligt och deras argumentation inte nämns eller bemöts i domen kan de uppleva att domstolen inte har lyssnat på dem och brister i respekt för dem som parter. Jag upplever det som att man inte har tittat på mina papper över huvud taget. Jag känner mig överkörd.

Motivera domen tydligt Det parterna tycker är viktigast, både i brottmål och förvaltningsmål, är att domen motiveras tydligt och konkret så att de förstår varför ”domen

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

29


Därför behöver vi skriva klarspråk

blev som den blev”. Det handlar alltså om att skriva tydliga egentliga domskäl. Här är det många parter som upplever att det brister. Jag förstår inte alls hur domstolen kunde komma fram till det den gjorde. Jag tycker det är oklart varför jag har lägre trovärdighet.

I brottmål tycker de tilltalade framför allt att motiveringen till varför de får ett visst straff är otydlig. Jag förstår inte varför jag fick fängelse och inte en icke-frihets­ berövande påföljd. Detta borde förklaras tydligare i domen. Det fanns ju inga skäl. Stod bara att påföljden för brottet ska vara böter.

Tilltalade i brottmål anser också att skälen för storleken på skadestånd som ska betalas är oklara. En tilltalad som blivit dömd att betala skadestånd flera gånger kommenterar detta så här: Skadeståndsdelen är ofta inte motiverad alls.

I förvaltningsdomstolar kritiserar enskilda parter att domens motivering är för kortfattad. Det är motiveringen som parterna är mest intresserade av, inte referat av myndighetsbeslut som har överklagats eller långa referat av lagtext. Däremot anser parter att hänvisningar till den lagtext och praxis som domstolen bygger sin dom på är viktiga för att domstolen ska upplevas som opartisk och neutral. Förvaltningsrättens bedömning är det som är mest intressant. Det övriga bryr jag mej inte om över huvud taget. Helt meningslöst med tre fulla A4-sidor med annat om myndighetens beslut och så. Bedömningen och utgången är det enda som är intressant för mej. Jag hade velat ha mer info i domen kring varför jag fick avslag.

30

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

Domslutet var tydligt men jag skulle vilja ha mer kött på benen om varför det blev som det blev.

Tilltalade i brottmål framför sammanfattningsvis att motiveringen ska vara kort men tydlig och visa hur bevisningen har värderats och varför påföljden och skadeståndet blev som de blev. Patienter som genomgår sluten rättspsykiatrisk vård vill att domstolen i sitt beslut ska motivera vilka konkreta omständigheter som gör att domstolen anser att patienten fortfarande lider av en psykisk störning och att det finns risk för att patienten återfaller i brottslighet av allvarligt slag. Det räcker inte för patienterna att domstolen hänvisar till att läkaren har den uppfattningen (utan att ha gett konkreta skäl för den uppfattningen). En mer nyanserad och motiverad bedömning tycker jag skulle vara bra. I stället för att bara upprepa vad läkaren säger så tycker jag att man kunde ge utrymme … och lyssna rättvist på båda parter … Det verkar som de är helt partiska på läkarens sida och helt okritiskt accepterar vad han säger och de använder inte sitt eget förnuft och bedömning. Motiveringen som vi var inne på, mer grundlig. För jag förstod inte hur de kunde göra en sådan bedömning när det fanns tvivelaktig­ heter [om den psykiska störningen].

Enkelt språk, korta stycken och tydliga rubriker Både parter i allmän domstol och i förvaltningsdomstol har lämnat synpunkter på hur domen kan bli lättare att läsa och begripligare för dem. Det som nämns återkommande är att domen bör skrivas med ett enkelt språk utan för mycket krångliga juridiska begrepp och med en tydlig disposition med korta stycken och talande rubriker. Om domen skrivs så, anser parterna att de själva skulle kunna läsa och förstå domen. Olika parter har olika svårt att förstå språket i domen. Det mesta i språket var svårt att förstå. Det liknar fornnordiska och grekiska … Skriv mer på svenska och använd ord som vanliga människor förstår.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

31


Därför behöver vi skriva klarspråk

Jag försökte läsa domen men ni skriver så konstigt. Jag förstår ingenting. Jag kan ett språk och ni kör ett annat.

Tydliga och begripliga domslut Det är viktigt för parterna att domsluten är begripliga så att de förstår vad de ska göra. Många parter anser att de förstår huvudinnehållet i domslutet, men det gäller inte alla. Jag var tvungen att läsa domen ett par gånger innan jag förstod den. Även min sambo fick läsa den och vi gissade oss nästan till utgången.

Även om många förstår domslutet i stort så är det vissa ord och begrepp som flera påpekar är svåra att förstå innebörden av. Till­talade i brottmål anser bland annat att det bör framgå hur ränta och dagsböter beräknas, vad skyddstillsyn, brottsofferfond och villkorlig dom innebär. Jag förstod det mesta eftersom jag är dömd tidigare. Men alla vet nog inte vad Brottsofferfonden är.

Det går att göra domarna begripliga för parterna En patient som genomgår sluten rättspsykiatrisk vård ger tips på hur domen skulle kunna bli lättare för honom att förstå. Visst går det att göra domen tydligare. Det går. Absolut. Jag vet en del patienter här som inte klarar av att läsa detta, som inte bryr sig, som bara lägger bort det. Om det hade stått väldigt klart och tydligt så kanske de hade tagit sig tid att läsa det, det tror jag. Jag har bara läst en enda bok i mitt liv: Tore Krantz en livstidsfånge. Den var väldigt lättläst, som spalter, så att man kan ta sig lite lugn och ro emellan. Det skulle vara bra med kortare stycken i domarna. Jag är ju inte ensam om att ha svårt att läsa.

På Södertörns tingsrätt har man under lång tid arbetat aktivt med att göra domen enklare att förstå för parterna. Att detta har gett resultat framgår

32

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

av kommentarer från tilltalade i brottmål i en utvärderande intervju­ undersökning från 2014. Jag behöver vanligtvis läsa saker många gånger för att förstå, men domen förstod jag direkt. Det var väldigt tydligt vad jag dömdes för. Jag förstod vad jag dömdes för och varför. Jag kunde följa alla tingsrättens resonemang.

En brottmålsadvokat kommenterar att skillnaden mellan domar från Södertörns tingsrätt och andra domstolar är stora för hens klienter. Domar från Södertörns tingsrätt är lättare för klienterna att förstå utan hjälp från advokaten. Jag märker det på att jag får färre frågor när det är en dom från Södertörn jämfört med alla andra tingsrätter i Stockholms­ området. Det är klienterna som ska leva med domen så det är viktigt att de förstår oavsett att jag som ombud kan förklara domen för dem. Jag förklarar men de som ska leva med domens konsekvenser måste förstå den. När klienter läser och förstår domen på egen hand tar de till sig den på ett bättre sätt och accepterar utgången i målet.

Skrivprocessen i tingsrätt och förvaltningsrätt Eftersom den här boken ger råd om domskrivning för både tingsrätt och förvaltningsrätt, är det på sin plats att nämna några grundläggande skillnader. Vi är övertygade om att klarspråk är lika viktigt och lika möjligt att genomföra för båda domstolsslagen, och att de flesta av våra rekommendationer för domskrivning gäller både tingsrätt och förvaltningsrätt. Men det finns skillnader som det är bra att ha med sig. Därför kommer här en kort redogörelse för likheter och skillnader mellan domstolsslagen, innan vi går in på våra rekommendationer för domskrivning i nästa kapitel.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

33


Därför behöver vi skriva klarspråk

Skrivtraditioner styr – inte lagregler För tingsrätternas del finns de lagregler som styr domskrivningen i 17 kap. 7 § (tvistemål) och 30 kap. 5 § (brottmål) rättegångsbalken. Vid sidan av en del formalia om vem som varit med och när domen har meddelats framgår av dessa regler att en dom ska innehålla parternas begäran och invändningar samt de omständigheter som dessa har grundats på. Det ska också finnas domskäl med uppgift om vad som är bevisat i målet. För förvaltningsrätternas del finns den viktigaste regeln om domens utformning i 30 § förvaltningsprocesslagen. Enligt den bestämmelsen ska rättens avgörande av mål grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet. Av beslutet ska också framgå de skäl som bestämt utgången. I 31 § förvaltningsprocesslagen och 32 § förordningen om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna finns ytterligare bestämmelser om vad som ska finnas med, bland annat skiljaktig mening, anvisning för överklagande, vem som varit med, när domen har meddelats och en kort beskrivning av vad målet handlar om. De lagregler som styr domskrivningen i tingsrätt och förvaltningsrätt är som du ser ganska lika varandra. Reglerna är dessutom få och mycket allmänt hållna. Lagreglerna ger faktiskt inte någon större vägledning alls när det handlar om hur en dom närmare bör utformas. Det är alltså inte lagreglerna som styr domskrivningen. I stället är det skrivtraditioner som genom åren har utvecklats inom domstolarna som lett fram till att domar och beslut ser ut som de gör. Med detta sagt verkar det ändå som att den traditionella rubriksättningen i domar bygger på de punkter i lagtexten som talar om vad som ska finnas med i en dom (parter, domslut, yrkanden m.m., domskäl). Lagtextens utformning förklarar också varför det under rubriken ”Domskäl” ofta finns redovisningar av den utredning och bevisning som förekommit i ett mål och inte bara – som rubriken ger sken av – domstolens egna resonemang och bedömningar. Det beror helt enkelt på att det inte finns någon punkt i lagtexten om att även bevisningen ska redovisas och då får den informationen i stället tryckas in under en annan punkt (läs: rubrik). Det verkar inte ha föresvävat den traditionelle domskrivningsskribenten att det med denna sammanblandning kan bli svårt för läsaren att skilja mellan å ena sidan vad som framgår av olika dokument och vittnesuppgifter och

34

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

å andra sidan hur domstolen har värderat dessa uppgifter. Att det enligt lagregeln ska finnas med vissa punkter i en dom innebär ju inte ett krav på att också rubriksättningen i en dom ska motsvara just dessa punkter och att andra rubriker skulle vara förbjudna.

Skrivprocessen i förvaltningsrätten I förvaltningsrätterna handläggs drygt 500 måltyper. De vanligaste är socialförsäkringsmål, skattemål, sociala mål och – på vissa domstolar – migrationsmål. Hit hör också psykiatri- och rättspsykiatrimål. Förvaltningsrätten är oftast andra instans och prövar då efter överklagande ett beslut från någon myndighet. I dessa fall har förvaltningsrätten ett beslut att förhålla sig till när den skriver domen.

Skriftlig handläggning vanligast Som utgångspunkt är handläggningen i förvaltningsrätten skriftlig. Det innebär att allt material som finns i akten ligger till grund för domstolens bedömning. I cirka 20 procent av målen kompletteras den skriftliga handläggningen med en muntlig förhandling. Om ett mål avgörs enbart efter skriftväxling, sker detta efter föredragning inför en juristdomare och tre nämndemän eller inför bara en juristdomare. En föredragning innebär att rätten lyssnar på en muntlig redovisning av en annan domstolsanställd jurist som kallas föredragande eller notarie. Oftast sker föredragningen utifrån ett fullständigt förslag till dom, som föredraganden eller notarien har skrivit. Även om det har hållits muntlig förhandling, skriver föredraganden eller notarien ett förslag till dom. Det görs då efter förhandlingen. Det vanligaste är att dom meddelas genom så kallad expediering. Det innebär att domen skickas till parterna. När en dom meddelas på det sättet ska domen göras klar inom fyra veckor från föredragningen eller förhandlingen. Det händer också att domen avkunnas muntligt i samband med förhandlingen, men det är inte så vanligt (med undantag för psykiatrimålen). Förhållandena varierar däremot över landet. Om en dom avkunnats muntligt måste den göras klar och skickas till parterna inom en vecka.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

35


Därför behöver vi skriva klarspråk

Domskrivningen är ett lagarbete En juristdomare i förvaltningsrätten förväntas avgöra cirka 750 mål per år. För att juristdomaren ska hinna med det krävs att hen får hjälp av andra jurister på domstolen (föredragande och notarier) med att skriva förslag till domar. En juristdomare i en förvaltningsrätt har i genomsnitt 3,5 andra jurister som hjälper hen med detta. I genomsnitt skriver föredragande och notarier en dom per dag. Föredragandenas och notariernas huvudsakliga arbetsuppgift är att skriva förslag till domar och sedan berätta om målet och sitt förslag för rätten, det vill säga en juristdomare plus nämnd eller en ensam jurist­ domare. Som ett stöd i arbetet använder många domstolar mallar och autotexter. I vissa typer av mål förekommer relativt heltäckande mallar (t.ex. psykiatrimål och mål om ekonomiskt bistånd), medan det i andra måltyper är vanligare att vissa avsnitt i en dom stöds av en malltext.

”Skriva sig genom akten” – en ifrågasatt metod Det förslag till dom som föredragande och notarier skriver används som underlag vid den muntliga föredragningen inför nämndemännen. Därför innehåller ofta domsförslaget en mer omfattande redovisning av parternas talan och utredningen i målet än vad som egentligen hade behövts om det enda syftet hade varit att parterna ska förstå utgången. Det händer också att föredragande och notarier är osäkra på vad som ska finnas med i domen eller vill visa att de verkligen har förstått problematiken och av dessa skäl tar med mer än vad som egentligen hade behövts. Att domsförslagen många gånger blir alltför långrandiga och dessutom onödigt juristspråkliga och omständliga beror också på att gamla domar används som förebilder i tron att det då blir korrekt. Arbetsmetoden ”att skriva sig genom akten” bidrar ytterligare till att domsförslagen blir oöverskådliga och alldeles för långrandiga. Metoden innebär att domskribenten refererar innehållet i handlingarna i sitt domsförslag innan hen har bestämt sig för utgången. Med en sådan metod är det ofrånkomligt att det blir alltför omfattande domar. Metoden används tyvärr fortfarande, även om många numera är medvetna om dess nackdelar.

36

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

Skrivprocessen i tingsrätten En tingsrätt avgör brottmål, tvistemål och ärenden. De flesta domar som meddelas av en tingsrätt är brottmålsdomar. Tingsrätten är nästan alltid första instans.

Utgår från den muntliga huvudförhandlingen De allra flesta mål, både brottmål och tvistemål, avgörs efter en muntlig huvudförhandling. Domen får i ett sådant mål bara grundas på vad som har förekommit vid huvudförhandlingen. Detta innebär att innehållet i handlingar som finns i tingsrättens akt inte får beaktas om inte parten har hänvisat till omständigheter som framgår av handlingarna. Det är vanligt att domar i brottmål avkunnas muntligt direkt efter avslutad huvudförhandling. Då skickas domen till parterna inom en vecka. I andra fall meddelas dom genom att den finns klar hos tingsrätten vid en viss tidpunkt, oftast två veckor efter huvudförhandlingen. I tvistemål avkunnas normalt inte domen direkt efter huvudförhandlingen. I stället meddelas den genom att den finns klar hos tingsrätten vid en viss tidpunkt, oftast två till tre veckor efter huvudförhandlingen. Om målet har avgjorts av tre juristdomare är det inte ovanligt med längre tider.

Domaren skriver själv En juristdomare i tingsrätt förväntas avgöra 300–350 mål och ärenden per år. Därför behöver hen inte i samma utsträckning som i förvaltningsrätt hjälp av andra jurister med att skriva förslag till domar. I brottmål som avgörs efter huvudförhandling dömer juristdomaren nästan alltid tillsammans med tre nämndemän. I de målen skriver juristdomaren oftast domen själv. Men det är också vanligt att notarier i utbildningssyfte skriver förslag till domar när de har varit med på huvudförhandlingen och skrivit anteckningar. Tvistemål avgörs av en eller tre juristdomare. När tre juristdomare dömer, är en av dem referent. Referenten skriver i dessa fall ett domsförslag som de två andra juristdomarna sedan går igenom. Mål som avgörs utan huvudförhandling avgörs oftast av en jurist­ domare. Ofta skriver notarier eller beredningsjurister förslag till dom i

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

37


Därför behöver vi skriva klarspråk

dessa mål. Dessa domsförslag innehåller inte sällan relativt omfattande redogörelser för innehållet i handlingarna i målet. Mallar används i viss utsträckning som ett stöd i arbetet med att skriva domar. Många juristdomare har egna mallar och vid de flesta tingsrätter finns det mallsamlingar och autotexter för vanliga måltyper. Liksom i förvaltningsrätt skriver notarierna i tingsrätt gärna mer omfattande när de är osäkra, men också när de vill visa att de verkligen har förstått problematiken i målet.

Några skillnader mellan förvaltningsrätt och tingsrätt I förvaltningsrätten är det nästan alltid föredragande och notarier som skriver domsförslag. För juristdomarens del består alltså arbetet med domskrivningen i dessa fall i huvudsak av att kontrollera om den rättsliga bedömningen är riktig och göra de justeringar som behövs i domsförslaget. I tingsrätten är det tvärtom oftast juristdomarna som själva skriver domarna. Det är dock vanligt att notarierna även i tingsrätt – utöver att skriva en del domsförslag – också hjälper juristdomaren med att skriva de delar av domen där det återges vad parter och vittnen har sagt. När fler personer är inblandande i domskrivningsarbetet påverkar det utformningen av domen. Framför allt tenderar domtexterna att bli onödigt långa när flera skribenter är inblandade. Det beror nog främst på att juristdomaren av effektivitetsskäl koncentrerar sin genomgång av det som notarien eller föredraganden har skrivit till de egentliga skälen, medan övriga delar av texten får stå kvar även om de innehåller irrelevanta textmassor som inte tillför något för domstolens möjlighet att ta ställning till de tvistiga frågorna i målet. Samtidigt är det olika avsnitt i domarna från förvaltningsrätt och tingsrätt som tenderar att bli onödigt långa. Medan domar från förvaltningsrätt ofta innehåller långa avsnitt som handlar om bakgrund, parternas talan, utredning och lagbestämmelser, innehåller domar från tingsrätt ofta långa avsnitt med referat av vad olika förhörspersoner har sagt. Dessa skillnader beror nog främst på att domskrivningen i förvaltningsrätten baseras på en skriftlig handläggning och på vad som står i olika dokument som

38

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR


Därför behöver vi skriva klarspråk

finns i akten, medan domskrivningen i tingsrätten baseras på vad som har förekommit vid en muntlig förhandling. Oavsett orsak är både förvaltningsrätternas långa bakgrundsbeskrivningar och tingsrätternas långa referat exempel på skrivtraditioner som leder till att domarna blir alltför omfattande och svåröverskådliga. Tradi­ tionerna upprätthålls som sagt inte bara av juristdomare och föredragande, utan kanske i än högre grad av notarier och beredningsjurister. De onödigt långa texterna skymmer sikten för den ovana läsaren och gör det svårt för hen att hitta de delar som är relevanta för att förstå varför det blev som det blev.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

39


Britt Björneke är rådman vid Södertörns tingsrätt och projektledare för klarspråksarbetet där. Fredrik Bohlin är rådman vid Ystads tingsrätt, har suttit i klarspråksnämnden vid Språkrådet och arbetar med bemötande och domskrivning vid Domstolsverket. Marie B. Hagsgård är domarutbildad konsult i bland annat domskrivning och processuell rättvisa för domstolar. Maria Sundin är examinerad språkkonsult och har länge arbetat med domskrivning, bland annat för Domstolsverket och Södertörns tingsrätt.

Klarspråk i domar Klarspråk – att göra en dom begriplig – är framför allt en fråga om demokrati och rättssäkerhet. Men fortfarande anför, uttalar, uppger, påtalar, framställer och yrkar man saker i juridiska texter, i stället för att säga, mena, anse, ange, framföra, påstå och begära samma saker. Varför är det så? I den här boken beskriver vi hur man kan göra något åt det, utan att den juridiska precisionen – exaktheten – går förlorad, och så att parterna upplever att de får processuell rättvisa genom domen. Du får praktiska råd om hur du bygger upp begripligheten i en dom genom att arbeta med innehållsurval, argumentation, struktur och språk. Boken innehåller många exempel ur domar från tingsrätt och förvaltningsrätt. Boken vänder sig till dig som arbetar på domstol och vill komma igång med klarspråksarbetet på den egna domstolen eller själv vill förändra ditt sätt att skriva. Du kan vara domare, domstolschef, handläggare, fiskal, notarie eller universitetslärare. Boken är även till för dig som studerar juridik och vill lära dig hur du strukturerar och skriver begripliga juridiska texter. Hittills har det saknats en bok om klarspråksarbete på domstolar. Den luckan fyller vi nu. Du får ett nytt sätt att se på juridisk text – visst kan man skriva juridiskt korrekt på ett begripligt språk!

Art.nr 43683

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144143095  

9789144143095  

Profile for smakprov