9789144142524 by Smakprov Media AB

Fall, fallrisk och fallprevention – genom träning

MARINA ARKKUKANGAS & MICHAIL TONKONOGI

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43590 ISBN 978-91-44-14252-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Illustrationerna i kapitel 6: David Stenbrink Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2021

INNEHÅLL

FÖRFAT TARPRE SENTATION 7 FÖRORD 9

Inledning 11

01 / Epidemiologi och fall 15

Definition av fall och fallpreventiv träning 15 Fallpreventiv träning och dess plats i ett större perspektiv – begreppsdefinitioner 17 Förekomst av fall och fallskador 18 Boendeformer 21 Konsekvenser och kostnader 22 Sammanfattning 24 02 / Riskfaktorer för fall 25

Riskfaktorer för fall 25 Kända riskfaktorer 27 Identifiering av fallrisk 29 Muskulära systemet 32 Balanssystemet 33 Fallskador och osteoporos 35 Sammanfattning 36

I nneh å ll

03 / Teorier och beteendeförändring 37

Teorier om åldrande 37 Biopsykosociala modellen 40 Beteendemedicin 41 Socialkognitiv teori och tilltron till den egna förmågan 42 Beteende och beteendeförändringstekniker 45 Sammanfattning 46 04 / Evidensbaserat fallpreventionsarbete 47

Fallpreventiv träning 47 Otago Exercise Programme 49 Träning oavsett boendeform 52 Evidensbaserad praktik 53 Metodtrogenhet och dosering 55 Teamarbete 58 Studier om fallprevention 59 Digitaliserad fallprevention 63 Sammanfattning 66 05 / Fall- och fallskadeförebyggande träning 67

Att börja träna 67 Sociala faktorer och träning 70 Säkerhet och stöd 71 Uppvärmning, nedvarvning och rörlighet 74 Träning av styrka 75 Powerträning 76 Träning av balans 78 Fallkompetens – skadeförebyggande fallstrategier och landningar 79 Sammanfattning 87

I nneh å ll

Övningsdel 06 / Förberedelser och övningar 91

Förberedelse innan träning 91 Övningar 93 Uppvärmningsövningar 93 Gå på stället med armpendlingar 93 Gå på stället med axelrullning 93 Huvudrörelser 94 Ryggsträckning 96 Bålrörelser 97 Fotrörelser 98 Styrkeövningar 99 Lårets framsida 99 Lårets baksida 100 Lårets utsida 101 Tålyft 102 Tåhävningar 103 Tåhävningar på ett ben 104 Stående planka 105 Stående planka sida 105 Knäböj 106 Knäböj på ett ben 107 Trappgång 108 Kombinationsövningar – balans och styrka 109 Knäböj 109 Knäböj på ett ben 110 Tåhävningar 111 Tåhävningar på ett ben 112 Uppresningar 113 Utfallssteg framåt 116 Utfallssteg sida 117 Balansövningar 119 Tandemstående 119

I nneh å ll

Tandemgång framlänges 120 Tandemgång baklänges 121 Enbenstående 122 Gå på tå 123 Baklängesgång 124 Hälgång 125 Sidogång 126 Gå i åtta 127 Töjningsövningar 128 Vadtöjning 128 Töjning baksida lår 128 Sidotöjning 129 Kombinationsövning 130 Promenader 132 Startprotokoll 133 Träningsdagbok 139 07 / Sammanfattning 141

Intervjuer med seniorer 142 REFERENSER 143

Inledning Genom tiderna har kampen mot fallolyckor till stor del handlat om att undanröja fysiska risker för fall och att bygga upp säkerhet i individens närmiljö. Sverige var tidigt ute gällande det preventiva arbete som på 1970-talet blev känt som ”säkra och trygga kommuner”. Arbetet förde bland annat med sig att ett internationellt samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO, upprättades i mitten av 1980-talet, där förbyggande av skador hos äldre var i fokus. Trots detta samarbete har just fallolyckor förblivit en underskattad olyckstyp. Fallolyckor är den näst vanligaste formen av oavsiktliga olyckor i världen – endast trafikolyckor förekommer oftare. Nuförtiden kan potentiella riskfaktorer för fall och fallolyckor enkelt identifieras och det finns väldigt mycket kunskap om vad som kan göras för att minska dessa risker. Fysisk träning har identifierats som den mest effektiva åtgärden för att minska både risken för fall och risken för skador i samband med fall. Med tanke på denna kunskap borde det kunna gå att minska detta stora hot mot äldres hälsa. Ändå fortsätter fallolyckor att vara en betydande orsak till skador och ohälsa hos äldre personer, vilket understryker behovet av praktisk implementering av den omfattande teoretiska och praktiska kunskap som har ackumulerats genom åren. Att arbeta evidensbaserat är en central utgångspunkt

I nlednin g

för att kunna reducera fallolyckor och deras skadeverkningar. Effektivt evidensbaserat fallpreventionsarbete förutsätter att kunskapen på området är samlad och systematiserad på ett överblick bart sätt, och den här boken kan ses som ett steg i denna riktning. Boken är tänkt att kunna användas som en lärobok för dem som utbildar sig till fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och annan omsorgspersonal, men även som en handbok för de praktiker som i sin vardag arbetar med äldre. Bokens innehåll kan även vara av stort intresse för de äldre personer som vill stärka sin hälsa och sitt välbefinnande samt minska risken för skador och ohälsa. Ett viktigt syfte med boken är att presentera hur det är möjligt att stärka de psykologiska och fysiska funktioner som är viktiga för att klara av att leva ett aktivt och självständigt liv upp i hög ålder. I bokens inledande kapitel beskrivs förekomsten av fallolyckor och en allsidig beskrivning av detta fenomen som ett folkhälso problem presenteras. I kapitel 2 och 3 beskrivs och analyseras riskfaktorer för fall respektive teoretiska och praktiska perspektiv på åldrande och beteendeförändring. Kapitel 4 och 5 presenterar evidensbaserat fallpreventionsarbete samt aktuell rekommenderad fall- och fallskadeförebyggande träning liksom olika aspekter av dess praktiska användning. Boken avslutas i kapitel 6 med rikt illustrerade praktiska övningar som kan bedrivas i hemmet. Vetenskaplig evidens och kunskap är en färskvara. Det är viktigt att de rekommendationer som ges och de insatser som tillämpas utgår från det senaste kunskapsunderlaget. I den här boken sammanställs det nuvarande evidensläget som bearbetas och transformeras till lättillgängliga praktiska och tillämpningsbara träningsprogram och övningar inriktade på att förebygga fall och fallskador. Så om du är nyfiken på om och hur man ska träna för att förebygga fall och dess skadeverkningar kan denna bok bli ett värdefullt kunskaps- och inspirationskälla för dig.

BERÄTTELSEN OM LYDIA

I nlednin g

Lydia var en 88-årig kvinna som levde ett sunt och aktivt liv. Hon hade inget körkort så cykel var ett självklart och välanvänt transportmedel för henne. Eftersom Lydia var uppväxt på landet var naturen och att använda naturens resurser en naturlig del och aktivering i vardagen. Att plocka svamp, lingon och blåbär och att kunna ta tillvara samt tillaga detta var en viktig del i Lydias liv. Hon var en frisk person och hade inga behov av läkemedel. Däremot levde Lydia ensam och hade därför emellanåt lite låg motivation till att laga middagar och långkok som hon tidigare gjort ganska ofta när hennes barn och barnbarn kom och åt tillsammans med henne en gång i veckan. Detta hade dock glesats ut de senaste åren eftersom alla hade mycket att göra så tidsbrist var en bidragande orsak till att detta inte längre blev av. Under de senaste åren hade Lydia haft problem med sömnen och var ofta trött och mindre motiverad till att aktivera sig. Hon hade även börjat att känna sig osäker på att cykla och hade därför ställt undan cykeln helt. En sensommardag bestämde sig Lydia ändå för att ge sig ut på en promenad för att se om blåbären var mogna. För att komma in i skogen fanns en liten stig som var ganska ojämn och med rötter som låg över stigen bitvis, en väg som hon gått många gånger tidigare. Helt plötsligt fastnade Lydia med foten på en rot och föll handlöst snett framåt och slog i höften och axeln på höger sida. Hjälpen kom ganska snabbt eftersom det fanns flera personer som var ute i skogen denna vackra dag. De närmsta timmarna blev dramatiska för Lydia; under ambulansfärden och på akutmottagningen upplevde hon smärta, stress och rädsla i en främmande och skrämmande miljö. De efterföljande dagarna innebar fortsatta negativa upplevelser för Lydia – hon kände inte igen sig och befann sig i ett förvirringstillstånd som inte utreddes tillräckligt på sjukhuset. I samband med fallolyckan hade hon också drabbats av en fraktur på lårbenshalsen som krävde en kirurgisk åtgärd. Efter operationen hade Lydia svårt att komma igång. Framför allt var hon rädd för att ramla igen och eftersom hon kände sig så ostadig kände sig Lydia tryggare med att sitta i rullstolen. I det läget upplevde Lydia att det viktiga för sjukvården var att hon skulle komma hem igen. Detta var dock inte lika viktigt för Lydia som inte kände sig redo att återvända. Hon var fortfarande förvirrad och hade svårt att vara delaktig i viktiga beslut som togs kring hennes liv. När Lydia väl hade kommit upp på benen och fått en rollator så blev det bestämt att hon skulle åka hem. Även rullstolen fick följa med. Vid hemkomsten kändes hemmet

I nlednin g

och bostaden främmande och Lydia upplevde oro och rädsla. Hon hade fått läkemedel för uppvisade depressionssymtom och hade även fått läkemedel för smärtlindring vid behov. Dessutom skulle hon dagligen få hjälp med bland annat matlådor och stöd vid dusch. Livet efter fallolyckan innebar inte längre samma kvalitet för Lydia. Livet var inte alls detsamma som innan.

Frågeställningar kring Lydias situation: Ǵ Hade hennes situation kunnat se annorlunda ut efter fallolyckan? Ǵ Vilka utredningar borde ha gjorts för Lydia? Ǵ Vilka fler insatser kunde ha gjorts? Ǵ Hur hade Lydias motivation, delaktighet och självständighet kunnat förbättras?

Epidemiologi och fall Detta första kapitel inleds med definitioner av de centrala begreppen ”fall” och ”fallpreventiv träning”. Därefter presenteras förekomst och konsekvenser av fallolyckor samt vilka kostnader de medför.

Definition av fall och fallpreventiv träning Det är viktigt i det vetenskapliga och praktiska fallpreventions arbetet att definiera vad ett fall betyder, då det kan betyda olika för olika personer. Det kan till exempel uppstå en situation där en person tappar balansen från stående och hamnar i sittande, på en säng eller i en stol. Räknas det som ett fall? Det finns inom forskning konsensus kring följande definition av fall som bör användas för att säkerställa att ett fall har inträffat: An unexpected event in which the participant comes to rest on the ground, floor, or lower level (1).

I denna definition kommer aspekten ”lägre nivå” in och fångar in de specifika händelser som inträffar i exemplet ovan där en person går

0 1 / E p ide m iolo g i och fall

från stående till sittande. Ett fall behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att personen hamnar på golvet, utan händelsen bedöms enligt definitionen ändå som ett fall. Detta kan lätt missas och bör uppmärksammas vid registrering i exempelvis olika nationella kvalitetsregister, försäkringsbolagens, regioner och kommuners databaser och verksamhetssystem, beroende på hur frågan är ställd. ICD-10 är ett internationellt klassificeringssystem över sjukdomar och andra hälsoproblem (2), som möjliggör översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. Den svenska versionen heter ICD10-SE och de koder som är aktuella gällande fallolyckor är W00-W19, vilket betyder att det finns 20 olika kodningar för fallolyckor. Även om rutiner för registrering av fallolyckor finns på plats och fungerar tillfredställande så är uppföljning av de inrapporterade fallen ofta bristfällig. Detta utgör ett problem då det är välbelagt att personer som har drabbats av en fallolycka löper större risk att återigen råka ut för ett ytterligare fall inom nära framtid. Utöver definitionen på föregående sida finns några fler olika varianter och en vanlig definition som används i Sverige är följande: En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.

En enklare definition som stämmer väl in på den tidigare nämnda engelska definitionen av fall och som kommer att användas i denna bok är: Fall är en oväntad händelse då en person hamnar på marken, golvet eller lägre nivå – oavsett om skada inträffar eller inte (1).

0 1 / E p ide m iolo g i och fall

Fallpreventiv träning och dess plats i ett större perspektiv – begreppsdefinitioner Efter att en definition av fall har presenterats behövs även begreppet fallpreventiv träning beskrivas för förtydligande och förståelse för vad som menas med detta begrepp i denna bok. Effektiv fallpreventiv träning bör bygga på vetenskaplig evidens och där sådan inte finns på praktisk erfarenhet och sunt förnuft. Fallpreventiv träning utgör en essentiell komponent i fallpreventivt arbete som består av flera olika samordnade insatser där olika delar stödjer och förstärker varandra. För att få en förståelse för begreppet fallpreventiv träning behövs en förtydligande definition samt förståelse för dess plats i ett större perspektiv.

DEFINITIONER AV VIKTIGA BEGREPP ■ Fysisk aktivitet är ett brett begrepp som beskriver ett komplext beteende. Fysisk aktivitet avser all kroppsrörelse utförd av skelettmuskulaturen som resulterar i en ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet omfattar således alla kroppsrörelser oberoende av syfte eller sammanhang och inbegriper bland annat transport till fots eller med cykel, friluftsliv, lek, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamheter, bollspel och idrottsaktiviteter. ■ Fysisk träning är en måldefinierad fysisk aktivitet som förutsätter att det finns en uttalad och medveten målsättning med aktiviteten. Målsättningen kan till exempel vara att öka prestationsförmågan eller att få bättre hälsa. ■ Idrottsträning är en process baserad på användning av kropps övningar och inriktad på utveckling av fysiska och psykiska kvaliteter och förmågor samt andra färdigheter som bestämmer idrottarens möjlighet att uppnå högsta möjliga resultat i en specifik idrottsgren. ■ Fallpreventiv träning är en måldefinierad fysisk aktivitet där målet är prevention av fall och fallrelaterade skador hos individer som på grund av fysiska eller psykiska begränsningar befinner sig i riskzonen för att drabbas av fallolyckor och fallrelaterade skador. Fallpreventiv träning innefattar såväl träning inriktad på ökning av psykologiska och fysiska kvaliteter –såsom tilltro till den egna

0 1 / E p ide m iolo g i och fall

förmågan, styrka, snabbhet, koordination och balans – som träning inriktad på anskaffande och befästande av motoriska färdigheter som säkerställer optimalt rörelsemönster i samband med fall (skadeförebyggande landningsstrategier). Relaterade begrepp: ■ Fallteknik är ett begrepp som betecknar ett rörelsemönster i samband med fall. God fallteknik innebär således ett optimalt rörelsemönster och fallstrategier som reducerar fysikaliska påfrestningar på kroppen vid fall och därmed reducerar risk för skador. ■ Fallkompetens är en egenskap hos en individ som innebär att god fallteknik är inövad och automatiserad.

Förekomst av fall och fallskador Sverige är bland de länder som tidigt uppmärksammade fallolyckor och satte dem i relation till omgivningen. Leif Svanström, professor emeritus inom socialmedicin, var på 1970-talet en nyckelperson i utvecklingen av det preventiva arbetet med Säkra och trygga kommuner i Sverige, en modell som även tillämpas globalt (3). I arbetet Säkra och trygga kommuner var Skaraborgs län tidigt ute, redan i början på 1970-talet. Det var en unik satsning på primär vård och hälsoarbete som startades genom att man tog fram en Hälsoplan. Utifrån det arbetet som drevs i Skaraborg skapades en världsomfattande rörelse för trygghet och säkerhet och som sedan mitten av 1980-talet är ett av WHO:s huvudprogram för skadeförebyggande arbete. Det fastställdes att en säker och trygg kommun ska ha (4): 1. en infrastruktur baserad på medverkan och samarbete för främjande av säkerhet i sin kommun 2. långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer 3. program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper 18

0 1 / E p ide m iolo g i och fall

4. program som dokumenterar skadornas frekvenser och orsak 5. förfaringssätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar 6. fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk Utifrån WHO-modellen Safe Communities genomfördes en systematisk översikt år 2009 för att undersöka effekten av modellen. Något som lyftes speciellt i översikten var att även om en kommun uppfyller kriterier för Safe Communites så var de identifierade insatserna väldigt breda och olika, vilket gör det svårt att utvärdera insatserna och deras effekter. Den nämnda översikten inkluderade fem länder: Sverige, Australien, Norge, Nya Zealand och Österrike. Även om några kommuner kunde påvisa en minskning av skador generellt så visade översikten inget samband mellan modellen Safe Communities och en minskning gällande just skadefrekvens (5). Detta ger en indikation på att specifika riktade insatser är viktiga att inkludera i det preventiva arbetet. Med detta avstamp i den svenska kontexten och för att bredda problematiken började specifikt fallolyckor bland äldre på 1970-talet att uppmärksammas som ett problem, och ett konkret hot mot äldres hälsa. Forskare började titta på förekomst av fall genom retrospektiva studier, det vill säga tillbakablickande på händelser som skett tidigare, i syfte att fånga omfattningen av problemet. Dessa studier genomfördes ofta genom att fråga äldre personer om de fallit det senaste året, ett tillvägagångssätt som senare har ifrågasatts gällande tillförlitlighet, då personer ofta kan ha svårt att minnas korrekt en längre tid tillbaka, och antalet fall blir då ofta under skattat (6). Ett mer fördelaktigt sätt att undersöka förekomst av fall är genom prospektiva studier, där fokus är att blicka framåt. Denna typ av studier har visat sig rapportera en högre grad av aktuella fallhändelser än vad som uppmärksammats tidigare, då registrering av fall följs på ett mer systematisk sätt under en viss period (7, 8). De olika systematiska metoder som används för att samla in

Förberedelser och övningar Det här avslutande kapitlet av boken innehåller övningar som presenteras med upplägget uppvärmning, styrka, kombinations-, balans- och rörlighetsövningar samt övningar i att komma ner till och upp från golv. Syftet med upplägget är att det enkelt ska kunna följas och användas praktiskt. För att kunna följa progressionen ges även exempel på träningsprotokoll. Föreslagna övningar är tänkta att kunna ge inspiration och med fördel kunna ingå i ett fallpreventivt individ anpassat träningsupplägg.

Förberedelse innan träning Sammanlagt 37 olika övningar kommer att presenteras: 6 upp värmningsövningar, 11 styrkeövningar, 7 kombinationsövningar (styrka och balans), 9 balansövningar, 3 töjningsövningar samt en kombinationsövning för att komma ner till och upp från golv. Träningen kräver några få förberedelser. De kläder som ska användas får gärna vara lite åtsittande och lämpliga skor är sådana som sitter fast på foten och ger ett stadigt stöd. Det är viktigt att tänka på att dricka ordentligt under dagen då äldre personers törstkänsla