9789144140025 by Smakprov Media AB

ARBETE OCH PSYKISK HÄLSA Viktigt vetande och vanliga myter

Anna-Carin Fagerlind Ståhl

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43148 ISBN 978-91-44-14002-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Mats Eklöf Illustrationer: Anna-Carin Fagerlind Ståhl Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Karl Stefan Andersson Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Tack 11 Inledning 13 Myter om arbete och psykisk hälsa 15 Myt nr 1: Arbete är hälsofrämjande 16 Myt nr 2: Höga krav är bra eller behöver åtminstone inte vara dåligt 16 Myt nr 3: Psykisk ohälsa har mycket med det privata att göra och är en individuell fråga 17 Arbete, arbetsliv och privatliv 17 Förändrade förutsättningar: otydliga gränser och minskad trygghet 18 Det hälsofrämjande arbetet? 21 Den vanliga psykiska ohälsan 22 Utbränd eller utmattad? 23 Hälsa som något mer än frånvaro av sjukdom 25 Bokens disposition 26

Del I Viktigt vetande om psykosocial arbetsmiljö 1. Risker och möjligheter i arbetet 29 Psykosocial miljö 31 Stress: mer än en individuell reaktion 32 Det konstanta hotet att falla bakom i ett accelererande samhälle 35 Perspektiv på psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa 36

Krav–kontroll-(stöd)modellen 38 Arbetets krav 39 Möjligheter att påverka och använda färdigheter 41 Olika arbetssituationer enligt krav–kontroll-(stöd)modellen 42 Socialt stöd 44 Socialt kapital 45 Olika krav och resurser i olika yrken 46 Hypoteser om belastning och ohälsa, respektive motivation och lärande 47 Krav–kontroll-modellens hypoteser om belastning, buffer och lärande 48 Krav–resurs-modellens hypoteser om motiverande och belastande processer 51 Arbete som ett kontrakt där ansträngningen måste balanseras av belöning 53 Speciellt utsatta personligheter? 55 Organisatorisk rättvisa 57 Att mäta den psykosociala arbetsmiljön 58 Vad är högt och lågt? 60 Modeller som gäller även 2020-talet? 60 Sammanfattningsvis innebär arbete risker och möjligheter 63 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor 64

2. Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och psykisk (o)hälsa 67 Några ord om studiedesign 68 Krav och resurser i relation till ohälsa 71 Otillräcklig belöning och rättvisa 73 Organisatorisk rättvisa 73 Överengagemang 74 Hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö 75

Tydliga samband trots komplexitet 76 Onda cirklar och positiva spiraler 78 Samma samband, förändrade förutsättningar? 79 Frihet och prekariat 80 Ett socialt kontrakt som blivit alltmer informellt och ensidigt 83 Bättre med ständiga förbättringar? 84 Sammanfattningsvis finns viktigt vetande om psykosocial arbetsmiljö och hälsa 87 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor 88

Del II Vanliga myter 3. Myten om arbetskuren 93 Arbete som norm, plikt och rättighet 94 Arbete är så hälsofrämjande som arbetsmiljön är 97 Arbete är bara så bra som alternativet är dåligt 99 Hälsofrämjande arbete under förändrade förutsättningar 102 Sammanfattningsvis om arbetskuren 104

4. Myter om höga krav 107 Hypoteser om höga krav 108 ”En del tycker om när det är mycket att göra” 109 Optimala upplevelser – på arbetet 110 Kan höga krav vara något positivt? 112 Motiverande möjligheter och tillit 114 ”Vi har åtminstone så himla bra sammanhållning” 116 Kan höga krav åtminstone vara ofarligt? 116 Bekväma myter i det effektiviserade, gränslösa arbetslivet 120 Sammanfattningsvis utgör höga krav i stort sett alltid en risk 121 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor 122

5. Myten att det är individuellt och har mycket med det privata att göra 125 Vad sjukskrivning inte är ett mått på 126 Sjukförsäkring och regelverk 127 Sjuknärvaro/presenteeism 127 Typ av ohälsa 129 Varför är så många svenska kvinnor sjukskrivna? 129 Segregerad arbetsmarknad 129 Socioekonomiska skillnader i arbetsmiljö 131 Förutsättningar utanför respektive på arbetet 132 Har det med det privata att göra? 132 Rätt personlighet och beteende 134 Att brinna och bränna ut sig? 134 Personliga resurser 136 Att vara lagom engagerad och våga misslyckas 137 Sammanfattningsvis – hur individuellt är det? 140 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor eller psykisk ohälsa 143

Del III Konsekvenser av vanliga myter 6. Hälsa i individualismens tid 147 Att förebygga den vanliga psykiska ohälsan på arbetet 149 Hur effektivt är det? 152 Effektivt i jämförelse med vad? 152 Effektivt på kort eller lång sikt? 153 Att försöka hantera höga krav 155 Konsekvenser av att se hälsa som ett individuellt val 156 Individen som misslyckas med att välja hälsa 156

Arbetsgivarens kostnader och vinster 157 Ökad ojämlikhet på samhällsnivå 158 Hälsa i ett individualistiskt, gränslöst och effektivt arbetsliv 160 Sammanfattningsvis får det konsekvenser att betrakta hälsa som en individfråga 161 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor, psykisk ohälsa eller rehabilitering 162

7. Arbetslinjen mot hälsa 165 Den svenska modellen: jämlikhet och trygghet 167 Arbetsförmåga 167 Rehabiliteringskedjan 171 Återgång i arbete för hälsans skull? 173 Är somliga mer jämlika än andra? 176 Ohälsa och sjukdom 177 Kompetens och sociala resurser 178 Ekonomiska resurser 179 Arbetslinjen genom arbetslivets förändrade förutsättningar 180 Sammanfattningsvis leder inte arbetslinjen raka vägen tillbaka till hälsa 181 Att reflektera över för dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor, psykisk ohälsa eller rehabilitering 182

Avslutning 185 Goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa 187 Att lyfta blicken ännu ett steg 189 Etiska risker i arbetssamhället? 189 Hållbart arbetsliv 191 Forskning för framtiden 193

Nya perspektiv på arbete och hälsa 194 En existentiell modell för det förändrade arbetslivet 195 Slutsatser 199

Litteraturförteckning 201 Register 219

Inledning

Arbete sägs ofta vara hälsofrämjande, ge tillvaron mening, erbjuda möjligheter att bidra till något större och delta i ett socialt sammanhang. Samtidigt finns ett tydligt samband mellan arbete och ohälsa, inte minst i fråga om den psykiska ohälsa som inkluderar depression, olika ångestsyndrom och utmattning och som år 2020 kan räknas till den vanligaste psykiska ohälsan liksom den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Detta är en bok om arbete och psykisk hälsa, om hur den psykosociala arbetsmiljön och arbetets villkor på gott och ont påverkar oss, och om några vanliga myter som omger ämnet och får konsekvenser för prevention och rehabilitering av den vanliga psykiska ohälsan. Det råder inte någon brist på kunskap om ämnet. Vi vet vad som i den psykosociala arbetsmiljön ökar riskerna för psykisk ohälsa som utmattning och depression. Vi har också en god aning om vad som främjar välbefinnande och positiva upplevelser på arbetet. Det råder dock inte alltid överensstämmelse mellan forskning å ena sidan, och hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete i praktiken å den andra, eller regelverk och policyer å den tredje. Många populära antaganden om psykisk ohälsa och arbete har inte stöd i forskning, men påverkar praktik och får konsekvenser för individen, arbetsgivaren och samhället. Dessa myter rör arbetets hälsofrämjande potential, vilken roll höga krav spelar för både motivation och psykisk ohälsa, samt lägger fram den psykiska ohälsan som en i grunden individuell fråga. 13

14 � Inledning

Syftet med den här boken är att lyfta fram den kunskap som finns om sambandet mellan arbete och psykisk hälsa, och de förutsättningar som är viktiga för att förebygga ohälsa, lindra och rehabilitera. Boken syftar vidare till att kritiskt granska stödet för vanliga myter om arbete och psykisk hälsa, samt diskutera konsekvenserna av dessa myter. Överlag antas ett perspektiv som sätter individen i relation till struktur eller kontext. För att förstå sambandet mellan arbete och psykisk hälsa, hur arbete kan göras till något som främjar hälsa och välbefinnande och hur den vanliga psykiska ohälsan kan förebyggas krävs en förståelse för hur kontexten sätter ramarna för och påverkar individens tankar, känslor och beteenden. Insikt i individers inre världar, agerande och reagerande, behöver kombineras med utsikt mot kontexten och en förståelse för hur denna påverkar och formar de inre världarna. De tre myterna att arbete är hälsofrämjande, att höga krav är bra eller åtminstone inte dåligt, och att den psykiska ohälsan är ett problem med orsaker och lösningar främst på individnivå utgör navet i denna bok. Detta fokus gör att vissa aspekter av den psykosociala arbetsmiljön som är av betydelse för hälsa inte kommer behandlas, häribland kan nämnas ledarskap och konflikter/mobbning. Genom boken löper reflektioner kring förändringar och strömningar i arbetsliv och samhälle som sätter traditionella antaganden om arbete och arbetsmiljö i nytt ljus. Arbete är en central del för det välfärdssystem som ska utgöra en trygghet för personer som av olika anledningar inte kan försörja sig genom arbete, och förändringar i socialförsäkringen påverkar i sin tur på flera sätt individers relation till arbete. Arbetslivet blir på flera sätt alltmer flexibelt, vinststyrt och individualiserat. Välfärdens trygghetssystem har i allt högre utsträckning kommit att luta sig mot en aktiveringspolitik som både efterliknar arbetslivet i de förutsättningar som skapas för interaktionen mellan individ och struktur, och ska återbörda sjuka och arbetslösa till arbetslivet så snart som möjligt.

Boken riktar sig till både studerande och professionella. Den är lämplig för studerande på psykolog- och HR-program och studenter i arbetsterapi, folkhälsovetenskap, beteende vetenskap, fysioterapi, arbetsvetenskap, sociologi och pedagogik samt för personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med arbetsmiljöarbete, rehabilitering eller organisationsfrågor. Detta inkluderar exempelvis HR- och personalansvariga, chefer och ledare, skyddsombud, fackliga representanter, rehabiliteringsprofessioner och företagshälsovård. Varje kapitel avslutas med reflektionspunkter för alla som arbetar med arbetsmiljö frågor, psykisk ohälsa eller rehabilitering, som kan användas för fördjupning och som lyfter aktuella frågor kring arbete och psykisk hälsa.

Myter om arbete och psykisk hälsa Svenska Akademiens ordbok definierar myt som en uppdiktad historia men också som en berättelse som förklarar företeelser i naturen. Med myt menas här en populär föreställning som kanske kan innehålla korn av sanning men framför allt är konstruerad eller har uppstått för att göra verkligheten enklare att greppa och i många fall också mindre obehaglig. Det är därför av vikt att fråga sig vem som berättar myterna – för vem riskerar verkligheten att bli för obehaglig utan myter som gör de vassa hörnen barnsäkra? Myterna om arbete och psykisk hälsa som kommer att diskuteras här handlar om antaganden som har svagt eller obefintligt stöd i forskning, som kan ha uppstått genom förenklingar eller tankefel och som förefaller tas för sanningar av såväl professionella som lekmän. Att ta dessa myter för sanningar riskerar att få konsekvenser. Myterna riskerar att leda till ohälsa för individen och till förlust av kompentens, produktivitet och attraktivitet för arbetsgivaren. På samhällsnivå riskeras ohälsa och kostnader och ökad ojämlikhet. Inledning � 15

Den första myten är grundläggande. Den påverkar i stort sett alla i vårt samhälle, vare sig vi arbetar eller inte, den är central för utformningen av välfärdssystem, sjukförsäkring och arbetsmarknadspolitik och påverkar härmed individers hälsa och välbefinnande. Myten att arbete är bra för hälsa och välbefinnande är så grundläggande och främmande att ifrågasätta att det kan kräva att vi upprepade gånger skakar av oss det invanda och automatiska och kritiskt granskar det som verkar vara mest självklart. Myten är sammanvävd med en arbetsetik som postulerar att den som gör något i utbyte mot en lön är högre moraliskt stående än den som inte gör något i utbyte mot en lön, inklusive den som gör mycket, men inte i utbyte mot en lön. Denna väv av arbete som en hälsofrämjande rättighet samt som en moralisk plikt utgör en norm i samhället, och normer är svåra att ifrågasätta. I takt med att behovet av arbete får alltmer skilda konsekvenser för olika grupper i samhället, i takt med att vi genom automatisering har möjligheter att arbeta allt mindre, men trots det försöker arbeta mer, och i takt med att de hot mot klimat och miljö som en ständigt ökad produktion och konsumtion utgör uppmärksammas alltmer börjar dock arbetsnormen ifråga sättas runtom i världen. För att kunna granska argumenten för att detta är en myt krävs grundläggande kunskaper i arbetets position i dagens samhälle och för individers tillvaro, och en granskning av risker såväl som möjligheter med arbete.

Myt nr 2: Höga krav är bra eller behöver åtminstone inte vara dåligt Myt nummer två är mer specifik och svår att skilja från mer bekräftade samband och empirisk forskning. Myten att höga krav är motiverande eller åtminstone inte behöver utgöra någon risk för ohälsa under rätt förutsättningar, kan ofta sätta ramarna 16 � Inledning

Myt nr 1: Arbete är hälsofrämjande

för såväl praktiskt arbetsmiljöarbete som sjukförsäkringens regelverk. Tycker inte en del om att ha mycket att göra? Kan man inte hantera höga krav utan risk för negativa hälsokonsekvenser om man bara har bra kollegor? Kunskap om de bakomliggande modellerna och teorierna samt en granskning av forskningen som har testat hypoteserna visar att få har lyckats bekräfta hypoteserna. De kan sägas vara bekväma versioner av verkligheten, inte minst för den som vill slippa minska arbetsbördan, reducera arbetstempot, eller kanske effektivisera arbetsprocessen lite till eller generellt producera mer för mindre.

Myt nr 3: Psykisk ohälsa har mycket med det privata att göra och är en individuell fråga Den tredje och sista myten är att våra reaktioner på stress och arbetsmiljö är individuella och att psykisk ohälsa som depression och utmattningssyndrom har mycket med det privata att göra. Myten postulerar att det går att lära sig att tänka, känna och bete sig på ett mer adaptivt sätt och mer eller mindre att välja hälsa. Denna myt förlägger ansvar för hälsa och rehabilitering samt skuld för det misslyckande som ohälsa är till individen, och friar samhället och arbetsgivaren från ansvar. För att undersöka huruvida detta verkligen kan sägas vara en myt krävs det att vi tar ett steg tillbaka från individuella skillnader och betraktar strukturella mönster samt undersöker hur olika individer och grupper av individer reagerar i relation till arbete och det privata.

Arbete, arbetsliv och privatliv Vad vi menar med arbete förändras ständigt, och förutsättningarna för arbete förändras. ”Arbete” förde under stora delar av 1900-talet tankarna till det utbyte där tillsvidareanställda arbetstagare utför arbetsuppgifter hos en arbetsgivare, på en plats speciellt avsedd för detta arbete, under en heltid som på Inledning � 17

Förändrade förutsättningar: otydliga gränser och minskad trygghet Arbetslivet står i dag inför förändringar som på olika sätt handlar om en ökad flexibilitet/osäkerhet, en ökad individualisering och ett ökat vinstfokus (som en konsekvens bland annat av en globaliserad marknad) samt att lägga ut branscher som tidigare 18 � Inledning

1970-talet kom att innebära åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. I dag har gränserna för vad som är arbetsuppgifter och inte, arbetstid och tid fri från arbete luckrats upp, arbetsplatsen är inte längre en självklar konkret och oföränderlig plats att ta sig till och från, och vilka ens arbetskamrater är kan variera. Vi har gått från att behöva fylla arbetsplatser för att hålla industri och jordbruk i gång till att hitta på arbeten eller aktiviteter som inte behöver utföras eller som kan automatiseras enkom med syftet att skapa jobb i sig. Roland Paulsen (2017b) talar om ”tomt arbete” som betald arbetstid som ägnas åt annat än arbetsuppgifter (vanligtvis privat e-postande och planlöst surfande), betald sysslolöshet och leda som är allt annat än behaglig. Graeber (2018) talar om ”bullshit jobs” i fråga om anställningar som är så meningslösa, onödiga eller omärkligt fördärvliga att inte ens den anställde själv kan försvara deras existens (s. 14). Med arbete menas i denna bok den energi som investeras i en aktivitet eller under en period av tid i utbyte mot en arbetslön. All ansträngning eller omvandlandet av energi eller materia skulle kunna benämnas arbete, men det är i den här boken arbete i fråga om den institutionaliserade aktiviteten eller användandet av färdigheter i enlighet med samhällets förespråkade procedurer som avhandlas (Gorz 1999). Det vill säga: det arbete som vi syftar på när vi säger att någon inte arbetar som tar hand om hemmet eller skriver artiklar som ingen betalar för, och när vi säger att kocken, städaren och forskaren faktiskt arbetar när hen genomför samma aktivitet men får betalt för det.

inte var beroende av att göra vinst på marknaden (Allvin m.fl. 2006; Arbetsmiljöverket 2018c). Den flexibla och anpassningsbara organisationen är i allt större utsträckning målet. Flexibili teten innebär både valmöjligheter och tvång genom osäkerhet och utsatthet. Det är en frihet som kan vara påtvingad och kan drabba olika beroende på vilken beredskap och vilka resurser man har för att hantera den. Allvin med flera (2006) gör en åtskillnad mellan den flexibilitet som har sin grund i förtroende och där arbetsgivaren är beroende av individen, och den flexibilitet som har sin grund i utbytbarhet och där arbetsgivaren är oberoende av individen. Flexibilitet genom förtroende innefattar högutbildade eller specialiserade arbetstagare som arbetar i självständiga projekt på fria tider, har sin arbetsplats hemma eller på distans och är knuten till arbetsgivaren genom företagsgemen samma symboler, språkbruk och normer. Flexibilitet genom utbytbarhet innefattar i stället deltids- och behovsanställningar som kräver anpassning av individen efter verksamhetens skiftande behov, flexibilitet avseende arbetsplats innebär valmöjligheter gällande var i kontorslandskapet man vill sitta, och arbetsutförandet kontrolleras och övervakas. Arbete utgör inte i samma utsträckning som förr en garanti för en tryggad inkomst. Marknadskrafter får allt större utrymme och verksamheter ska vara konkurrenskraftiga på en global marknad där det alltid finns billigare arbetskraft någonstans. Även verksamheter som tidigare inte var vinstdrivna ska nu vara konkurrensmässiga. Att kunna göra vinst på en marknad kräver en organisatorisk flexibilitet där produktion och arbetskraft varierar med efterfrågan, vilket har gjort att tillfälliga och individuella kontraktsformer ökar (Allvin m.fl. 2006). Man kan enligt Arbetsmiljöverket (2018c) tala om en ökad byråkratisering med ökade krav på målstyrning och att centralt formulerade standarder ska efterlevas, och ökad dokumentation och övervakning som ett sätt att ständigt effektivisera verksamheten genom att reducera moment i arbetsprocessen som inte bedöms tillföra något värde Inledning � 19

20 � Inledning

till slutprodukten (eller -tjänsten), och ständigt förbättra och effektivisera arbetsprocessen. Härur stammar organisationsformer som new public management och ”lean” produktion (Arbetsmiljöverket 2016a). Flexibiliteten kan framhållas som centralt för verksamheternas konkurrenskraft, och visstidsanställningar antas utgöra både en språngbräda in på arbetsmarknaden för arbetssökande och vara avgörande för företag då dessa anställningsformer möjliggör tillfällig bemanning (Karlsson & Karlsson u.å.). Organisationen blir flexibel på individens bekostnad. I det flexibla arbetslivet har gränserna mellan arbete och fritid, privat och offentligt, blivit alltmer diffusa och individuella. Ansvaret har förskjutits från arbetsgivaren till individen, som i allt högre utsträckning förväntas ta ansvar och definiera, styra och strukturera sitt eget arbete, prioritera mellan arbetsuppgifter, hantera de utsuddade gränserna och hålla sig anställningsbar och attraktiv på den alltmer flexibla arbetsmarknaden – oavsett om flexibiliteten handlar om självstyrda projekt eller behovs anställningar. I och med detta sker även en informalisering, där man inte längre skiljer på privatliv och arbete, och privata och arbetsrelaterade relationer (Arbetsmiljöverket 2018c). Arbete är inte längre tydligt avgränsat från privatlivet. Relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren har blivit mer personlig och informaliserad, något som skönjs i referenser till verksamhetens gemenskap som ”familj” och betoningen av team i stället för arbetsgrupp. Detta knyter anställda närmare verksamhetens mål och förvandlar arbetsplatsen till en arena för etiska snarare än ekonomiska förpliktelser (Frayne 2015). Den anställde som ger sitt hjärta till arbetsgivaren kommer i utbyte att få en identitet av sin nya familj som uppmuntrar individualism (inom gränser), tillhandahåller ett eget språkbruk (förkortningar och annat som är svårbegripligt för utomstående), egen klädkod och rätt värderingar (Gorz 1999). Slutligen är det individen som ska forma sin egen arbetsmiljö

och anpassa sina tankar, sina känslor och sitt beteende till kon texten för att förhindra att ohälsa uppstår. Där arbete tidigare innebar att man hela sitt yrkesverksamma liv kunde använda samma kompetens och utbildning krävs det i dag av individen att denne ska hålla sig ständigt anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden.

Det hälsofrämjande arbetet? Oavsett hur dessa förändringar kan komma att förändra arbetets position i vår tillvaro, vilka nya risker som kan komma att skapas och möjligheter att erbjudas, står antagandet att arbete är bra för hälsan fast. Arbetets hälsofrämjande funktion lyfts genomgående fram i forskning (Waddell & Burton 2006; Modini m.fl. 2016). Dessa rapporter och sammanställningar visar att arbete kan vara terapeutiskt, rehabiliterande, främja hälsa och väl befinnande, livskvalitet, deltagande i samhället och oberoende. Arbete ger en struktur över dagen, en känsla av värde och ett socialt sammanhang och personer som har ett arbete har större känsla av autonomi, högre självskattad hälsa, mindre symptom på depression och ångest, bättre social status, fler möjligheter för personlig utveckling och hälsofrämjande och större tillgång till resurser för att hantera krav än en person som är arbetslös. Jämfört med personer som arbetar finns starka bevis för att arbetslöshet är negativt för hälsan och till och med ökar risken för dödlighet: arbetslösa har mer psykiska besvär, brukar mer medicin och sjukvård, är i högre utsträckning långtidssjuka och löper en högre risk för att begå självmord än personer som har ett arbete. Arbete erbjuder ekonomisk säkerhet, minskar fattigdom och minimerar de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av långtidssjukskrivning för sjuka och funktionsvarierade. Arbete kan slutligen sägas vara centralt för individens identitet och sociala status. Det kan härmed anses lyckosamt att hela fem miljoner Inledning � 21

Den vanliga psykiska ohälsan Den psykiska ohälsa som är i fokus i denna bok är det som brukar kallas för den vanliga psykiska ohälsan. Vi skiljer i Sverige på svår och lättare psykisk sjukdom och ofta används det internationellt använda begreppet Common Mental Disorders (CMD). Detta inkluderar vanligtvis mild till medelsvår depression, ångestsyndrom och utmattningssyndrom. Epidemiologiska studier visar att detta nu länge varit den vanligaste psykiska ohälsan, i befolkningen i stort och hos den lönearbetande befolkningen (Sanderson & Andrews 2006).

22 � Inledning

människor var sysselsatta i lönearbete i Sverige 2017 (Arbets miljöverket 2018b), vilket innebär att majoriteten av alla i arbetsför ålder arbetar för en lön varje vardag fram till pensionen. Det är inte underligt att arbete kan sägas bidra med en identitet, eller definiera vem vi är i det samhälle där arbete fyller en så central funktion. Det är heller inte konstigt att frågan ”vad gör du” ‒ i betydelsen vad vi gör för att tjäna pengar ‒ brukar vara en av de första som ställs vid mötet med nya människor. Det antas säga något om vilka vi är ‒ vad vi har valt att ägna vår tid åt (oavsett i hur stor utsträckning vi kan sägas vara fria att välja det). Det är härmed heller inte underligt att arbete har betydelse för hur vi mår, både fysiskt och psykiskt. Utöver de fördelar som lyfts fram med att ha ett arbete i ett samhälle där arbete är centralt följer även ett antal risker med arbetet i arbetssamhället. Var tredje kvinna och var fjärde man rapporterar att de haft besvär till följd av arbetet det senaste året (Arbetsmiljöverket 2018b). Av dessa angav 65 procent hög arbetsbelastning som orsak. Stress, med andra ord. Den huvudsakliga anledningen till sjukskrivning är i dag inte fysisk, utan psykisk, ohälsa, som i flera länder domineras av diagnoser relaterade till stress, depression och ångest (Tan m.fl. 2014).

Utbränd eller utmattad? Utbrändhet och utmattning är i dag centralt i varje diskussion om psykisk ohälsa, och framför allt i relation till arbete (Neckel, Schaffner & Wagner 2017). Det råder viss oklarhet avseende relationen och distinktionen mellan olika termer eller tillstånd såsom utmattningssyndrom och utbrändhet, och även depression (Schaufeli 2017). Starka samband föreligger mellan depression, utbrändhet och olika utmattningssyndrom avseende symptombild och risken är stor för att utveckla depression till följd av utbrändhet (Doerr & Nater 2017). Utmattning och extrem trötthet som inte försvinner med vila och som avsevärt påverkar tillvaron är centralt i såväl utbrändhet som depression. Diagnosticering och vad som erkänns som sjukdom skiljer sig mellan länder och i forskningen finns det flera olika sätt att operationalisera utbrändhet och utmattning. Utbrändhet brukar skiljas från annan ohälsa som innefattar utmattning och extrem trötthet, till exempel depression, genom att definiera det som orsakad av arbetsrelaterad och långvarig stress (Schaufeli, Leiter & Maslach 2009). Man började tala om utbrändhet på 1970-talet då två forskare i USA på var sitt håll uppmärksammade hur personer som arbetade med att hjälpa andra med deras psykiska, sociala eller fysiska problem reagerade med utmattning, känslor av värdelöshet och hopplöshet (Freudenberger 1974; Maslach & Jackson 1981). De drabbade, socialarbetare och anställda som arbetade med krävande psykiatriska patienter, kallade själva sina upplevelser för ”burnout”, eller utbrändhet. Den så kallade utbrändheten innebar att deras förmåga att ge av sig själva för att hjälpa försvann allteftersom deras känslomässiga resurser verkade tömmas och de blev alltmer försvagade och utmattade. Anställda som tidigare varit lojala och idealistiska och brunnit med en vilja att hjälpa, förbättra och förändra fick en förändrad inställning till arbetet, blev mer negativa och cyniska, irritabla och tillbakaInledning � 23

24 � Inledning

dragna. De drabbade började värdera sig själva negativt, särskilt avseende sina prestationer på arbetet och förmågan att hantera olika situationer. Inom arbetslivsforskningen syftar utbrändhet på symptom på fysisk och psykisk utmattning, ibland också cynism och känsla av ökad distansering till arbetet, samt upplevelsen av att man inte kan prestera som tidigare (Maslach 2017). Detta kan dock kritiseras för att cynism snarare skulle vara ett sätt att hantera sin ökade utmattning, och att ineffektivitet är ett resultat av symptomen (Kristensen m.fl. 2005). När symptomen blev vanligare i Sverige sammanställde Socialstyrelsen ett expertunderlag som skulle tjäna som stöd vid utredning, diagnosticering, behandling och rehabilitering av det som föreföll vara ”utbrändhet” (Socialstyrelsen 2003). Författarna föreslår i stället termen ”utmattningssyndrom” som inte för tankarna till något fullt så oåterkalleligt som ”utbrändhet”. Kriterierna för utmattningssyndrom innefattar minskad energi, initiativförmåga och uthållighet samt ökat behov av återhämtning, därtill även minnessvårigheter, svårighet att hantera krav och press, känslomässig instabilitet, sömnsvårigheter och i vissa fall även fysiska symptom. Denna symptombild kan vara svår att skilja från till exempel depression, krisreaktion eller somatisk ohälsa, och kan även förekomma parallellt med annan ohälsa. En studie av patienter i svenska primärvården visade att av 600 patienter upplevde fler än hälften stressrelaterade besvär, varav två tredjedelar uppfyllde kriterierna för utmattningssyndrom, oberoende av om det var vad de hade sökt vård för eller om det var den diagnos de fick (Wienger m.fl. 2015). Utmattningssyndrom är sedan 2019 en diagnos i internationella diagnosmanualen ICD-11 där det placeras under arbetsrelaterade syndrom. Den ohälsa som fångas av forskningens utbrändhet och utmattning och diagnoser som utmattningssyndrom har en framträdande och på många sätt självklar plats i varje diskussion om arbete och hälsa i dag. Både begreppen utbrändhet och utmattning kommer att användas i denna bok.

Hälsa som något mer än frånvaro av sjukdom Arbetsmiljöforskningen har länge dominerats av ett fokus på att förebygga risker. Definitionen av hälsa har länge varit biologisk eller biomedicinsk: hälsa är motsatsen till sjukdom, frånvaron av sjukdom, ett tillstånd då den biologiska kroppen fungerar så som anses normalt (Boorse 1977). Detta biologiska eller biomedicinska perspektiv som i mångt och mycket begränsar sig till att betrakta människan som en isolerad och något mekanisk varelse har kommit att kompletteras av ett perspektiv som ser till människans existens i ett sammanhang (Medin & Alexanderson 2001). Ett holistiskt perspektiv betonar att människan måste förstås som en skapande, aktiv existens med mål och önskningar i samspel med en social kontext. Med holistisk menas att helheten är mer än dess delar och att delarna måste förstås i relation till helheten. Hur man ser på hälsa och sjukdom har betydelse för hälso främjande och förebyggande arbete. Enligt ett biomedicinskt perspektiv är hälsa helt enkelt frånvaro av sjukdom. Ett biomedicinskt perspektiv på arbetsmiljöarbete och forskning skulle innebära att vi söker sätt att förhindra sjukdom som utmattningssyndrom, depression och ångest, sådant som får oss att fungera suboptimalt och avvika från det som enligt statistiska riktlinjer anses vara normalt för vår grupp. Hälsa är enligt det holistiska perspektivet mer än frånvaro av sjukdom, det är att fungera i relation till omgivningen och kunna förverkliga sådant som man anser vara viktigt och uppleva välbefinnande. Hälsa ses med andra ord som en balans eller jämvikt mellan förmågan att handla och de mål som individen behöver uppnå för att uppleva en minimal nivå av lycka, givet vardagliga sociala och kulturella omständigheter (Nordenfelt 1996, 2007). Med ett holistiskt perspektiv blir det relevant att se till individen i arbetslivet och individens funktion i relation till förutsättningar i arbetet, i ett Inledning � 25

Bokens disposition Boken är uppbyggd i tre delar. För att kunna granska de tre myterna behövs en grundläggande förståelse för arbete som fenomen i vårt samhälle, för de vanligaste teorierna om och modellerna för ämnet psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Den första delen presenterar teoretiska grunder avseende psykosocial arbetsmiljö och de vanligaste modellerna på området. Forskningen kring psykosocial arbetsmiljö och psykisk (o)hälsa sammanfattas. Teorier och forskning diskuteras i relation till arbetslivets trender. Del två presenterar de tre myterna djupare. Hur vanliga är dessa antaganden och varför, vilket stöd finns det för dem i forskningen och vilken betydelse har de i dagens arbetsliv och i relation till arbetslivets förändrade förutsättningar? Den sista delen diskuterar konsekvenser av myterna kring arbete och psykisk hälsa, av att agera respektive inte agera i enlighet med dem. Här diskuteras individualisering i relation till praktiskt hälsofrämjande och preventivt arbete, betydelsen av arbetslinjen för personer både i och utanför arbete, och vilka konsekvenser detta kan ha för individer, arbetsgivare och samhälle.

26 � Inledning

samhälle där arbete är norm och nödvändigt. Utmattning och depression är ohälsa om det hindrar oss från att fungera och leva som vi vill, inte för att det är objektivt ”defekt” relativt någon norm. I en arbetslivskontext kan detta fulla fungerande och subjektiva välbefinnande sägas innebära arbetsglädje, motivation och engagemang, positiva upplevelser som på olika sätt innebär att förmågan att handla och agera är i balans med vad vår omedelbara omgivning kräver. ”Hälsa” begränsas i denna bok inte till frånvaron av sjukdom utan hänvisar till förekomsten av positiva upplevelser och en förmåga att agera.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl arbetar bland annat som arbetsmiljöforskare och har en doktorsexamen i medicinsk vetenskap samt en bakgrund som psykolog. Hennes forskning har fokuserat på förutsättningar för välbefinnande och risker för psykisk ohälsa i arbetet.

ARBETE OCH PSYKISK HÄLSA Viktigt vetande och vanliga myter

Arbete är bra för hälsan. En hög arbetsbelastning är positivt. Psykisk ohälsa har mer med det privata att göra än med den psykosociala arbetsmiljön. Det här är tre vanliga antaganden om sambandet mellan arbete och psykisk hälsa. Men vilket vetenskapligt stöd har de? I Arbete och psykisk hälsa: viktigt vetande och vanliga myter presenteras grundläggande modeller och aktuell forskning om sambandet mellan arbete och psykisk hälsa. Vanliga antaganden på området granskas. Vad kan sägas vara vetande respektive myt? Vad kan det få för konsekvenser att agera på vetande eller myt – för individer, arbetsgivare och samhället i stort? I boken skärskådas också aktuella trender i arbetslivet: arbetet som en alltmer osäker källa till stabil ekonomisk trygghet, det ökande tempot i ett alltmer tävlingsinriktat arbetsliv och de utsuddade gränserna mellan arbete och privatliv. Dessa trender gör att traditionella sätt att se på arbete i relation till hälsa bör utvecklas och ifrågasättas. Boken vänder sig till studerande inom utbildningar där frågor om arbete, arbetsmiljö och psykisk hälsa studeras. Den riktar sig också till yrkesverksamma, till exempel HR-personal och chefer på olika nivåer samt andra som arbetar med frågor som berör arbetsmiljö, rehabilitering och psykisk hälsa.

Art.nr 43148

studentlitteratur.se