Page 1

2020 NYHETER & REVIDERINGAR: • • • • • •

Tidiga skeden Nyckeltal Vattensäkerhet Svängda trappor KL-trä BIM och 3D-skanning

Arkitektens handbok Anders Bodin Jacob Hidemark Martin Stintzing Sven Nyström


Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.

 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts­innehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38736 ISBN 978-91-44-13796-4 Upplaga 12:1 © Författarna och Studentlitteratur 2008, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form, inlagan: Bokform Majbritt Hagdahl/Henrik Hast Foto, inlagan: Martin Stintzing Grafisk form, omslaget: Tomas Rudström,  Södra tornet kommunikation Printed by Dimograf, Poland 2020


ALLMÄNT BYGGNA DSDEL A R RU M M ET M AT ERI A L BÄ RV ERK

Stockholm i december 2019 Författarna

BYG GN A DSP L A NERING

Välkomna till Arkitektens handbok 2020. Vår tolfte upplaga sedan den första 2008. I år har vi kompletterat extra mycket. Byggnadsplaneringens tidiga skeden behandlas med begrepp som nyckeltal och ytfördelning samt det nödvändiga i att redan tidigt fånga in behoven av servande ytor för installationer. Installationer svarar för nästan halva byggkostnaden. En stor del av byggfelen beror på dålig koll på hur vi hanterar vatten i våra hus. Två nya uppslag visar hur man kan planera ”vattensäkrare” hus. Vi skriver mer om massivträbyggandet och har med förtjusning lagt det nya avsnittet om KL-trä nära timmerhusets principer. I år har vi börjat komprimera innehållet: landskapskapitlet har koncentrerats. Vi håller envist fast vid att den klassiska geometrin ska vara med som en tankemässig grund. Vilket blir tydligt i det nya avsnittet om hur man konstruerar jämna plansteg i en böjd trappa. Nytt för i år är också basfakta kring BIM och 3D-uppmätning. Utöver det nya har vi som vanligt skärpt upp många figurer och texter för att både förtydliga och koncentrera. Vi har förstås fått hjälp av våra fackgranskare och som vanligt fått många tips från noggranna läsare. I år har vi smugit in små arkitektcitat som har etsat sig fast i våra huvuden. I år är hela inlagan tryckt på återvunnet papper och omslaget är till 100 % biologiskt nedbrytbart. Både inlage- och omslagspappret är FSC-märkt. Årets vinjettbilder är från ett riktigt törnrosaslott: Bogesunds slott på Bogesundslandet nära Vaxholm. Bilderna är tagna av Martin Stintzing, som har ett nära förhållande till byggnaden.

L A N DS KA P

FÖRORD

IN STA LLATI ONER S KY DD K L I MAT R EG I ST E R O C H B EG RE P P


Innehåll

Allmänt Geometri Omräkningsfaktorer Måttenheter Äldre svenska mått Grekiska bokstäver och räkneord Romerska siffror samt prefix Format Skalor Plan och sektion Ritningssymboler Ritningsvikning Ritningsblanketten Beskrivningar Uppmätning Målsättning och toleranser Perspektiv Det lilla soluret Begrepp inom fastighetsrätt Planer enligt PBL Bygglov Ett uppdrags olika moment Ritningar BIM Parallella uppdrag Arkitekttävling Offentlig upphandling Entreprenader Miljöcertifieringssystem Upphovsrätt BSAB och AMA Hållpunkter för Sveriges historia Arkitekturens stilar och ismer 26 svenska arkitekturexempel Kolonnordningarna

10 21 22 23 24 25 26 29 31 32 37 39 43 44 56 63 68 72 76 86 97 105 122 124 127 131 136 138 140 143 147 148 153 154

Landskap Våra landskap

160 162 168 171 176 180 194 214 216 230 242

Inventera landskap Placering i landskapet Bevarande av befintliga kvaliteter Ekosystemtjänster Terräng och lutningar Mått och typologier Tillgänglighet Vegetation Markuppbyggnad Kritiska skeden

Byggnadsplanering Människans mått

246 Människans sinnen 256 Tillgänglighet 258 Hustyper 262 Att värdera arkitektur 267 Ekonomi och andra faktorer vid bostadsplanering i tidiga skeden 268 Teaterscen 271 Area- och volymprinciper 272 Ljud och buller 282 Skyltprogram och orientering 288


ALLMÄNT

296 301 308 310 312 323 331 340 341 344 348

Rummet och Ljus rummets föremål Ljud

Material Trä

Register och begrepp Koder

604 612 625

Byggtermer på 5 språk Sak- och begreppsregister

R EG I ST E R O C H B EG RE P P

564 565 566 569 572 580 584 590

K L I MAT

IP-klasser VVS-symboler Färgsystem Ljud Brandskydd Åskskydd Inbrotts- och beskjutningsskydd Klimatkartor

S KY DD

Installationer Försörjande system 552 Brandskydd Uppvärmningssystem, miljöpåverkan 555 Inbrottsskydd Fukt och värme 557 Beskjutningsskydd Symboler för elanläggningar 558 Klimat Ljuskällor 559

IN STA LLATI ONER

536 543 546 548 549

BÄ RV ERK

Balktyper och fackverk Ramtyper Skivprinciper Stomsystem

M AT ERI A L

Bärverk Konstruktionselement

RU M M ET

394 Trä i byggnader, möbler och inredning 412 Faner och massivträ 423 Sten 436 Murblock 444 Taktegel 448 Murbruk och betong 450 Metall 462 Spik, skruv och mutter 478 Konstruktionsbeslag 480 Glas 482 Byggplast 483 Dukar, papp och membran 485 Textil 486 Färg 514 Golv 521 Undertak 527 Isolering 529

BYGGNA DSDEL A R

352 358 Akustik 361 Ergonomi 363 Möbleringsmått 364 Dimensionerande möbleringsmått 381 Fast och lös inredning och utrustning 384 Gardiner, draperier och ridåer 387

BYG GN A DSP L A NERING

Väggar Bjälklag Tak Fönster Dörrar Trappor samt räcken Altan/terrass/veranda Kök och hygienrum Säker vatten Öppen spis

L A N DS KA P

Byggnadsdelar Grundtyper


2B1

246  B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS MÅTT Människans mått, kvinna

KVINNA

räckvidd 825

räckvidd uppåt

+1970

längd

+1650

ögonhöjd

+1545

axelhöjd

+1355

knoghöjd

+0740

golv

+0000

axelbredd 405

400 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.


M änniskans mått   247

BYG GN A DSP L A NERING

Människans mått, man

MAN

räckvidd

+2180

räckvidd uppåt

+1790

längd

+1660

ögonhöjd

+1460

axelhöjd

+0770

knoghöjd

+0000

golv

895 axelbredd 460

370 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.


248  B y ggnadsplanering

Människans mått, gång

KVINNA

nåhöjd +1970

MAN

+2210

längd +1650

+1790

ögonhöjd +1545

+1660

axelhöjd +1355

+1460

armbågshöjd +1040

+1140

knoghöjd +0740

+0770

golv +0000

man

880

kvinna

780

räckvidd

+0000 steglängd

man

630

kvinna

630

 Knoghöjden hos en vuxen människa är ungefär densamma oavsett ­människans längd. Observera att dessa mått är exempel som gäller för många men inte för alla. Både män och kvinnor kan vara kortare och längre – till exempel kan hatthyllor och klädstänger behöva sättas lägre än den gängse standarden för att passa en hel personalgrupp.


M änniskans mått   249

2B4

Människans mått, sittande

BYG GN A DSP L A NERING

räckvidd

man

880

kvinna

780

från bak till knäveck

man

490

kvinna

470

från bak till knä

man

630

kvinna

570

man

1110

kvinna

965

utsträckt ben

MAN

KVINNA

+1360

+1280 höjd

+1250

+1170 ögonhöjd

+1070

+0985 axelhöjd

+0670 +0590

+0650 armbåge +0590 översida lår

+0440

+0440 sitthöjd

+0000

+0000 golv


250  B y ggnadsplanering

Människans mått, sittande i rullstol KVINNA

MAN

nåhöjd

+1575

+1780

höjd

+1255

+1380

ögonhöjd +1155

+1280

axelhöjd +0990

+1090

strömbrytare +0800 eluttag

+1000

bordshöjd +0720 armbåge +0690 lår +0605

+0720 +0690 +0605

sitthöjd +0475

+0485

knoghöjd +0420

+0380

fothöjd +0165 tröskel +0010

+0145 +0015

golv +0000

+0000

Vändningsmått, rullstol 180˚

man

880

kvinna

780

räckvidd

2B6

man

600

kvinna

550

1500 (1300 inne i bostaden) minst 2300* 700 780*

räckvidd över bord

manuell rullstol *elektrisk utomhusrullstol

Skala 1:50

1200 1400*

 Begreppen för tillgänglighet är förvirrande. Svensk standard anger tre tillgänglighets­nivåer: Normal nivå (endast inne i bostad), höjd nivå (överallt annars, som trapphus och offentliga lokaler) samt sänkt nivå (sällsynta undantag, som ev. övervåning i ett radhus). Så höjd nivå borde egentligen heta normal nivå.


M änniskans mått   251

Passagemått Friyta passage mellan vägg och möbler BYG GN A DSP L A NERING

900 Friyta passage för person som bär t.ex. städredskap

900

1200 kortare passage 1000

Skala 1:50. Mått i mm. 2B11 rak passage

1400

1600

Rekommendationer för fria passager för rörelsehindrade. Ur Bygg ikapp handikapp.

A 900–1000 Kort rak passage B 1300 vid 90˚ sväng, t.ex. från korridor in i rum C 800–900 Kort passage mellan möbler. Det mindre måttet vid låga, lätt flyttbara möbler D 800 Mycket kort rak passage, t.ex. fritt mått i öppen dörr E Vindfång ska dimensioneras så att en medföljare inte kläms av dörrbladen. Är utrymmet begränsat kan skjutdörrar eller dörrar med delade blad användas

1300 (1200 inne i bostaden) B

B A

E

A

C D

C D öppning

E

Beroende på placering ändras funktionsmåtten kring dörr.

Bygg ikapp handikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst. Svensk standard SS 914221:2006. Riv hindren, utgiven av Handisam.


252  B y ggnadsplanering

Funktionsmått

1200

1500

2B14 Funktionsmått 1

800

700

800 250 100

700

2000

a

b

100

Passagemått Entrédörr Utökad nivå

Passagemått Entrédörr Grundläggande nivå a b 2000 300 1700 550 1500 700 1200 1150

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

a

1500

760 250

1500

100

b

1200

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemått Innerdörr Grundläggande nivå a b 300 1800 550 1600 700 1400 1150 1200

100

800 250

700

Passagemått Innerdörr Utökad nivå Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemåtten gäller mellan karm och dörrblad, vilket betyder 9M dörrar i enkla innerdörrar. Kraftigare dörrar – balkongdörr, ytterdörr – betyder 10M för att säkerställa 800 mm fritt mått.

700

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

Mått i hörn Strömställare, larm, eluttag och liknande bör placeras 0,7–1 m från hörn. Minst ett uttag i varje rum bör vara placerat 0,8–1 m över golv i underkant.

 Ange alltid fritt passagemått på dörruppställning för ytterdörr och fönsterdörr. Rita även tröskelns detaljer för tillverkaren, och visa på ritning hur anslutningar ska ske på bygget.


M änniskans mått   253

2B15 Funktionsmått 2 Utökad nivå Publika ytor

BYG GN A DSP L A NERING

Grundläggande nivå Bostäder

900

800

kort passage mellan möbler

kort passage mellan möbler

1000

900

utrymme mellan möbel och vägg

utrymme mellan möbel och vägg

>1300

1100

mellan väggar

mellan två väggar

1300 korridor, vid 900 mm fritt mått i dörr 1200

1500

600

0

130

Rullstol, vändmått Grundläggande nivå

Grundläggande nivå Entré a

150

Rullstol, vändmått Utökad nivå

Utökad nivå Entré 200

>750

b

50

0

0

150

>1300

1100

0

130

korridor, vid 800 mm fritt mått i dörr

1300

600

korridor, vid längre passage, mer än 1 m

Grundläggande nivå a

400 500 900

b 1800 1300 1200

Utökad nivå Krav på tillgänglig klädförvaring i en bostad är 1 200 mm, i garderob eller i klädkammare + ett städskåp.


254  B y ggnadsplanering

300 (350) +2250 +2100 +2000 +1900

ögonhöjd man ögonhöjd kvinna överskåpshöjd plats för eluttag IP 20

+1660 +1545 +1400 500

högt skåp lågt skåp räckvidd man räckvidd kvinna

arbetsbänkshöjd +900 (930)

sockelhöjd

+150 (100) +0 –

2B5:5 Utrymme för upphängning av kläder

600

600

1000

1600

1000

450

Med den här höjden finns det plats plats för för de de längsta längsta plaggen plaggen med utrymme för skor skor under under något något kortare kortare plagg. plagg.

60 565 (665) skåpdjup 600 (700) bänkdjup


M änniskans mått   255

+2100 duschstång ök. spegel +1800–1900

+1000–1300

+900–1100 blandare ök. tvättställ +800–900 pappers+700–800 hållare sitthöjd +420–480 wc-stol

ök. spegel

+1800

en klädkrok

+1600

+800–2100

klädkrokar +1000–1200 uk. spegel +900 +800 ök. tvättställ

duschstång

duschreglage wc-armstöd +800 wc-pappershållare +480 sitthöjd wc-stol

+0 –

handfat monteras 200 från vägg 600 tvättställ framkant

350 centrum golvbrunn

Se avsnitt om utformning av tillgängliga hygienrum.

BYG GN A DSP L A NERING

krokar

+1600 krokar för handdukar/ badrockar 2B5:3 badrumshöjder handikappanpassat


256  B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS SINNEN Vi använder ständigt alla våra sinnen för att registrera och tolka omgivningen. Först när ett sinne inte fungerar märker vi kanske vilken stor betydelse det har. Det går att träna upp sina sinnen, kanske blir det helt nödvändigt om något sinne är skadat eller är helt ur funktion. Våra sinnen är avpassade till att vi är skapta att röra oss i en hastighet av 5 km/timme. Hörsel är vår förmåga att förnimma ljudvågor som fortplantar sig genom t.ex. luft och vatten. Vuxna människor kan uppfatta ljud i frekvens­omfånget 20–20 000 Hz, småbarn och djur uppfattar betydligt högre fre­kvenser. • • • •

Inom 7 meter fungerar örat mycket bra för samtal. På 35 meter är det möjligt att höra ett föredrag och svara på en fråga. På över 35 meter hör man starkt reducerat. Vid 1 km och mer hörs mycket kraftiga ljud, t.ex. flygplan.

Att kunna höra tal är mycket viktigt. För att höra är det för den hörselsvage viktigt att se munnen på den som talar och dess minspel. • Om bakgrundsljuden är 40–50 dB hör man låga ljud. Det går att samtala i en grupp eller med en enstaka person. • Vid bakgrundsljud upp till 60 dB går det att prata med varandra, men alla ljud uppfattas inte. • När bakgrundsljudet överstiger 60 dB kan vi inte längre föra ett vanligt samtal. Vi måste stå 5–15 cm från varandra för att prata. Lukt är vår förmåga att förnimma och registrera olika ämnen i luften. • På 1 meter känner vi svag lukt av människa. • På 2–3 meter känner vi parfym. • På större avstånd känner vi mycket kraftiga lukter. Smak är det sinne som har kortast räckvidd. Tungans smaklökar jobbar på mycket kort avstånd och hör nära ihop med luktsinnet. Vi kan smaka på material, vilket ibland kan behövas för att säkert avgöra vad det är.


M änniskans sinnen   257

Känsel är vår förmåga att förnimma mekaniskt tryck på huden, kroppskänsla, känsla med händerna och fingertopparna. Ett uppövat finger kan registrera en upphöjning på 0,0005 mm. Känseln har stor inverkan på vår hälsa. Vi behöver beröring för att må bra. Balans är förnimmelsen av position, dels acceleration, dels gravitationen i vårt förhållande till lodlinjen. Balansen ger trygghet. Genom att ge stöd, och lyfthjälp, genom materialval och ljussättning kan vi förstärka balansen. Orienteringsförmågan hamnar kanske under balanssinnet. Orienteringen kan underlättas genom tydlighet i strukturen av det byggda. Utblickar hjälper oss att se var vi befinner oss genom ljus, färgsättning och skyltning.

BYG GN A DSP L A NERING

Syn är det sinne som har längst räckvidd, mycket längre än hörsel och lukt. • På 1–2 km kan vi registrera att det är människor. • På 100 meter kan vi se människor i socialt sammanhang, som skidåkare i en backe, fotbollsspelare på en äng. • På 70–100 meter ser vi kön och ungefärlig ålder. Vi känner igen personer på gång och klädsel. • På 30 meter kan vi se ansiktsuttryck, frisyr, känner igen personer som vi inte känner så väl. • På 20–25 meter kan vi följa en stämning. • 1–3 meter är ett normalt samtalsavstånd med detaljer och nyanseringar. • På 0–50 cm uppfattar vi bäst starka känslor som kärlek och vrede.


258  B y ggnadsplanering

TILLGÄNGLIGHET I PLANERING OCH BYGGANDE Det är viktigt att minnas att tillgänglighetsarbete inte handlar om att skapa speciallösningar för vissa grupper, målet ska vara större än så – att skapa lösningar som kan användas av alla människor. Det har länge rått en uppfattning att personer med funktionshinder har särskilda behov, behov som ska lösas med diverse särskilda lösningar och individanpassade hjälpmedel. Det är i alla lägen bättre att sträva efter lösningar som alla kan ta del av, oavsett den individuella funktionsförmågan. En arkitekts arbete för att skapa tillgängliga miljöer innebär ett ansvar att förkovra sig och lära sig mer om de tillstånd som i olika grad hindrar runt 20 % av befolkningen att använda den fysiska miljön i vårt samhälle. Olika funktionsvariationer innebär olika krav på utformning av miljöer och byggnader, och ska man fördjupa sig är det lämpligt att kontakta någon av organisationerna som bevakar olika gruppers intressen. DHR, som numera uttyds Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet, är förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. På deras webbplats kan man hitta länkar till olika organisationer. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har också ett rikt informationsmaterial på sin webbplats. Gällande lagtexter finns att läsa på www.notisum.se Vems ansvar är det? Man kan göra det enkelt för sig och hävda att det är allas ansvar, men verksamma inom byggbranschen har naturligtvis nyckelrollen. Och som projekterande, men även skissande, arkitekter har vi både möjlighet och ansvar att skapa tillgängliga miljöer. Det finns tillräckligt med lagkrav att hänvisa till och normer att utgå ifrån för att säkerställa ett fullgott resultat, och tänk på att det alltid är bättre att lösa det från början. Till exempel kan en senare tillagd ramp av tårplåt i aluminium förfula det bästa av byggnadsverk. Funktionshinder, vad är det? I diskrimineringslagen SFS 2008:567 definieras funktionshinder som ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”. En vedertagen sammanställning (Almén/Ståhl 2002) beskriver dimensionerande funktionell förmåga hos personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i relation till den fysiska miljön med nivåer och undernivåer. En sammanfattning kan göras så här:


T illgänglighet i planering och b y ggande   259

Rullstolsburen

Rörelsenedsättning

• nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem. Använder oftast rullator, käpp eller kryckkäppar. • nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd, kortvuxen. • nedsatt ork och balansproblem. Kan vara medicinska tillstånd som t.ex. hjärt- och lungnedsättningar. Synnedsättning

• kan orientera med del av synen, balansproblem. • kan orientera med teknikkäpp/ledarhund, balans­problem. Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv

• helt döv eller i behov av hörapparat. • svårt att uppfatta tal och ljud, mycket distraherade av bakgrundsljud. Kognitiv funktionsnedsättning

• utvecklingsstörning. Medfödda variationer av centrala funktioner. • förvärvad hjärnskada. Begränsat bortfall av någon funktion. • autism och autismliknande tillstånd. Medfödda avvikelser i centrala funktioner vilket medför svårigheter att orientera sig, att överblicka omgivningen, svårigheter att hantera plötsliga och oförutsedda förändringar m.m. • demens. Vilka lagar, förordningar och föreskrifter gäller? Riksdagen antog år 2000 enhälligt en handlingsplan för funktionshinderpolitiken där enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser skulle vara åtgärdade till år 2010. Det arbetet utfördes inte tillnärmelsevis fullt ut. År 2009 trädde FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsvariationer i kraft i Sverige. Det innebär att staten Sverige är juridiskt bunden till konventionen, och vart fjärde år ska regeringen lämna en rapport till FN om hur arbetet med frågorna fortskrider. I samband med rapporteringen

 När jag ritar en ramp eller en smart placerad hiss tänker jag att detta är för mig: om trettio eller femtio år, när jag kommer med rullator, kan jag ta mig in här för egen maskin.

BYG GN A DSP L A NERING

• med funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben. Använder manuell rullstol. • med viss nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller bål och ofta med balansproblem. Använder oftast manuell rullstol. • med nedsatt funktion i armar, bål och ben och har påtagliga balansproblem. Använder oftast elektrisk rullstol. Har ofta inte nypgrepp.


260  B y ggnadsplanering

kommer FN:s övervakningskommitté att kalla till förhör, och sedan lämna rekommendationer och beröm eller kritik. Synpunkterna förväntas forma den svenska funktionshinderspolitiken. De lagar, föreskrifter och regelsamlingar som gäller i Sverige är bl.a. Planoch bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Diskrimineringslagen, Boverkets byggregler (BBR), Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN 3) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM 2). Den följande listan är avsedd att visa hur tydligt uttryckt det är i lagtexten att tillgänglighetsarbetet är en primär hänsyn. • PBL 2 kap. 6 § anger att man redan vid planläggning och bygglovsskede ska utforma och placera byggnadsverk så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha möjlighet att använda området. • PBL 8 kap. 1 § ställer kravet att en byggnad ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 2 § att detta gäller vid nybyggnad, ombyggnad och vid annan ändring än ombyggnad. I 8 kap. 4 § anges som ett av de tekniska egenskapskraven på en byggnad att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. • Vid ombyggnad gäller i första hand att hela byggnaden ska göras tillgänglig och användbar, och först om det inte är möjligt att tillgängliggöra hela byggnaden ska den betydande och avgränsbara del som påtagligt förnyas göras tillgänglig. Ett hinder som är avhjälpbart ska dock alltid tas bort, om det rör en lokal dit allmänheten har tillträde. Vad som är enkelt avhjälpbart framgår av HIN 3, Boverkets föreskrifter och allmänna råd BFS 2013:9. • Vad som gäller byggnader gäller även tomter som ska bebyggas (8 kap. 9 §), och för allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. 8 kap. 12 § nämner särskilt att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet eller användbarhet alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Vissa undantag görs i PBL 8 kap. 6 §, för 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet som lokalen är avsedd för. 2. ett fritidshus med högst två bostäder. 3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Mindre klara undantag kan gälla ombyggnad av äldre byggnader och kultur­ historiska miljöer. Men Riksantikvarieämbetet har i en rapport påpekat att det på det övergripande planet inte finns någon konflikt mellan tillgänglighet och bevarande av kulturmiljöer. Och det är också viktigt att komma ihåg att många tillgänglighetsskapande åtgärder inte enbart innebär åtgärder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Med mindre medel kan man underlätta för


T illgänglighet i planering och b y ggande   261

Konkreta saker att tänka på vid projektering • Trösklar misslyckas för det mesta och borde vara en noga bevakad kontrollpunkt genom projektering, upphandling och bygge. Tröskel­ detaljer ska ritas och måttsättas, särskilt mellan inne och ute. Dörrtillverkares dörrar är ofta bekymret, upphandlingen är en extra kritisk punkt. Enligt BBR ska trösklar inte finnas annat än när det är nödvändigt. Brand-, ljud- och klimatkrav kan föranleda trösklar. Men t.ex. är våtrumströsklar inte nödvändiga – de kan ersättas av rätt projekterade och utförda fall i våtrummet. När en tröskel måste finnas ska den vara så låg som möjligt (15 mm enligt Bygg ikapp) och vara fasad eller kompletterad med kilar så att det går lätt att rulla över den. Rullatoranvändare är mycket känsliga för trösklar och en stor del av kommunernas bostadsanpassningsbidrag går till just trösklar. Gör trösklarna rätt från början så att vi kan bo kvar hemma och ta oss ut och in på egen hand när vi blir gamla men fortsatt rörliga tack vare rullatorn. • Tunga dörrar ska ha automatisk öppning för att vara tillgängliga och användbara. Detta är kostnadsdrivande och blir många gånger en obehaglig överraskning när det kommer in sent i projektet. Det finns idag ingen dörrstängare på marknaden som klarar minsta brandkrav och är lätt. • Kontraster vid trappa, ramp, armbågskontakt och dörrar är också något som ofta glöms och blir fult i efterskott. • Plant/lutande: allt som lutar mer än 1:50 är per definition inte plant, och då krävs ramp med räcke, avåkningsskydd, rätt mått osv. En rullstolsburen eller allmänt skröplig person ska ha något att hålla sig till för att ta sig upp och ner. Se vidare om ramper på s. 192. Diskrimineringslagen Offentlig verksamhet och företag kan anmälas för att inte ha vidtagit åtgärder mot bristande tillgänglighet.

BYG GN A DSP L A NERING

personer med nedsatt hörsel eller syn, för personer med begränsad förmåga att förstå och tolka information eller personer med allergi. I de fall man måste göra ett större eller mer synligt ingrepp kan det vara bättre och mindre förfulande att göra en riktigt byggd lösning som snarare kan upplevas som ytterligare en årsring, än att göra ett skenbart reversibelt tillägg som i material och utförande skiljer ut sig betydligt mer. Lokaler, byggnader och miljöer har i alla tider anpassats efter nya behov och användningar utan krav på reversibilitet. Begreppet reversibelt antyder att det handlar om ett övergående problem, och det är varken ett problem eller övergående.


Arkitektens handbok 2020 Under tolv år har nu Arkitektens handbok stegvis utökats, förfinats och fångat upp förändringar i regelverk och omvärld. Och kompletterats med nya saker som våra läsare har saknat. 2020 års upplaga innehåller mer om ett projekts tidiga skeden, som nyckeltal och ytfördelningar. Nya uppslag visar hur vi kan bygga mer vattensäkra hus för att undvika byggfel. Vidare har vi fördjupat avsnittet om massivträkonstruktioner och KL-trä. Arkitektens handbok är en sammanställning av de basfakta som arkitekten och byggandet behöver. Den är systematiserad och illustrerad på ett sätt som är enkelt att hantera och den innehåller ett fylligt register med begreppsförklaringar. Boken säger inte hur man ska rita hus och parker eller inreda rum, men den ger basinformationen och är ett praktiskt hjälpmedel för den som planerar, ritar, bygger, förvaltar och använder byggnaderna och landskapet. Arkitektens handbok är framtagen både för arkitekter och för alla andra i byggprocessen, som tekniska konsulter, ingenjörer, förvaltare och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och andra byggbeskrivningar. Boken är skriven och illustrerad av arkitekterna (SAR/MSA) Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström.

Tolfte upplagan

Art.nr 38736

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144137964  

9789144137964  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded