9789144137285

Page 1

KOMMUNIKATION I VÅRDEN

L E N E

M A RT I N

( R E D . )


KOPI E R I NG SFÖR BU D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40472 ISBN 978-91-44-13728-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Marianne Kisthinios Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jan Petterson Omslagsbild: shutterstock.se Printed by GraphyCems, Spain 2021


Innehåll

Författarpresentation  17 Förord  19 1

Kompetens och kommunikation i vården  23

Lene Martin

Sjuksköterskans kärnkompetenser  23 Personcentrerad vård  24 Evidens i vård och omvårdnad  26 Kommunikation i vården – en modell för informationsöverföring  27 Utvecklingen går framåt  28 Litteraturförteckning  30 2

Tänka, tala och förstå  31

Lene Martin

Grundläggande begrepp  31 Kognition – att tänka och förstå  32 Koncept och kunskapsutrymmen  33 Kognitionsvetenskap  34

Kan datorsystem förstå mänsklig kommunikation?  35 Känsla och kognition  36 Medvetande; processer och modeller  37 Frivillig vård och fri vilja  38 Samtal, tankar och känslor  39 Kommunikation i vården – hur länge, hur mycket och om vad?  40 Litteraturförteckning  42


3

Ord, meningar och språk  45

Lene Martin

Språket och hjärnan  45 Spegelneuron och förmåga till empati  47 Lingvistik – kunskap om mänskligt språk  48 Interaktionell lingvistik och samtalsanalys  48

Samtalstyper  49 Samtalsstilar  49

Skyldighet att överföra information  50 Socioemotionell kommunikation  51 Termer, begrepp och fackspråk  52 Språkfärdighet och jargong  52 Retorik  53 Maktspråk  53 Härskartekniker  54

Principer för språkanvändning i vårdsamtal  58 Litteraturförteckning  59 4

Kommunikation  63

Lene Martin

Uppmärksamhet  63 Samtal som kommunikationskanal  64 Kommunikationsmodeller och samtalsanalys  65 Intra- och interprofessionell kommunikation  66 Kommunikation mellan olika vårdorganisationer  69 Digitala vårdmöten  70 Kommunikationsteorier  71 Shannon och Weavers kommunikationsteori och SMCR  71 Communication accommodation theory (CAT)  73 Interpersonell kommunikation  73 Kommunikation som omvårdnadsåtgärd  74

Kommunikationskanaler inklusive digitala medier  75 Stöd för kommunikation och bemötande  76 Emotionellt bemötande  78 Förstå-mig-rätt (teach-back)  79

Kommunikation för följsamhet vid behandling  79 Minnets betydelse för följsamhet vid behandling  82

Hinder för kommunikation  83 Funktionsnedsättning  84

Vårdrelaterad kommunikation i framtiden  84 Litteraturförteckning  86


5

Bemötande – artighet, vänlighet och inlevelse  89

Lene Martin

Bemötande  89 Artighet och vänlighet  90

Känsloreaktioner, kommunikation och empati  91 Inlevelse – empati  93 Empatisk kommunikation  93 Respekt och värdighet  94 Giraffspråket – en kommunikationsmodell  94

Bemötandets betydelse  95 ECCS – Emotional Communication Coding System  96

Egenskaper med betydelse för interaktion mellan människor  97 Personlighet och ”grit”  99

Samtal och bemötande  99 Upplevelser och bedömningar av vård  100 Klagomål  101 Klagomål på bemötande  102

Att bemöta kritik  103 Litteraturförteckning  104 6

Strukturerad informationsöverföring och arbete i team  107 Lene Martin

Övergång och samordnad vårdplanering  107 Överlämning och överrapportering  110 Personcentrerad överrapportering (PCH)  111

SBAR  112 Kommunikation inom team  113 Talutrymme  113 Teamarbete  113 Effektivitet och arbetsklimat i team  115 Konflikter och konflikthantering i teamet och på arbetsplatsen  117 ABC-modellen för konfliktlösning  119

Felaktig information och desinformation  119 Strukturerat arbetssätt – sammanfattning  121 Litteraturförteckning  122


7

Icke-verbal kommunikation och AKK  125

Lene Martin

Icke-verbal kommunikation  125 Gester  127 Ansiktsuttryck  129 Kroppshållning och beröring  131 Ögonkontakt  131 Digitala fotspår och digitalt kroppsspråk  133

Alternativ och kompletterande kommunikation  134 Kommunikationssvårigheter  134 Specifik AKK  135

Kommunikation med patienter med kommunikationssvårigheter  138 Afasi, dysartri och talapraxi  138 Autismspektrum  141 ADHD och ADD  142 Cerebral pares  143 Intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning  143 Sjukdomar i centrala nervsystemet: ALS, MS, Parkinsons sjukdom  144 Demenssjukdom och Alzheimers sjukdom  145 Synskada  146 Hörselskada, dövhet och dövblindhet  147

Litteraturförteckning  152 8

Kommunikation vid telefonrådgivning  155

Inger K. Holmström

Sjuksköterskors telefonrådgivning  155 Telefonrådgivning förr, nu och i andra länder  156 1177 Vårdguiden  157 Samtal till mottagningar och vårdavdelningar  157 Att bedöma vårdbehov per telefon  158 När bedömningen går fel  158

Maktutövning och det trefaldiga underläget  159 Patientens underläge  159 Sjuksköterskors maktutövning i telefonrådgivning  160

Personcentrerad kommunikation i telefonrådgivning  162 Personcentreringens tre rutiner  162

Samtalsprocessen  165 Beslutsstöd och kommunikation  169 Beslutsstöd som hjälpmedel  169 Dokumentation i journalen  170


Patientsäkerhetsrisker vid telefonrådgivning  170 Patientsäkerhetsrisker relaterade till arbetsorganisation och det omgivande samhället  171 Patientsäkerhetsrisker relaterade till sjuksköterskan  171 Patientsäkerhetsrisker relaterade till uppringaren  172

Anmälningsfall  172 Att kommunicera med alla uppringare på lika villkor  174 Genusperspektiv på telefonrådgivning  174 Uppringarens ålder och etnicitet  176

Litteraturförteckning  179 9

Kommunikation i olika åldrar  183

Lene Martin

Barns språk och kommunikation med barn  183 Barnperspektiv och barnets perspektiv  183 Små barns kommunikation och kommunikation med små barn  184 Språkutveckling upp till ett år  184 Språkutveckling ett till tre år  186 Språkutveckling tre till sex år  186 Språkutveckling från sju års ålder  186 Tonåren  187 Kommunikation med barn i vården  188 Kommunikation med tonåringar i vården  190 Barns och föräldrars rättigheter i vården i ett kommunikationsperspektiv  191 Barns delaktighet i beslutsfattande  191 Kommunikationsverktyg för barns deltagande i beslut  194 Barn i den perioperativa vården  195 Förberedelse för operation  196 Kommunikationsstöd i samband med operation  197 Syskon till sjuka barn  198 Att prata med barn om sorg och om döden  199

Kommunikation med äldre personer  200 Kognition och äldre  200 Ålderism och äldrespråk  201 Diskriminering av äldre personer  202 Trivialiseringsretorik  204 Den äldre personens delaktighet i vården  204 Utmaningar i kommunikation med äldre  205

Litteraturförteckning  207


10

Kommunikation vid vård i hemmet av äldre personer  211

Jessica Höglander & Inger K. Holmström Väckarklocka i kommunikation – egen erfarenhet  212 Kommunikation som ett beteende  213 Kommunikation inom vård och omsorg av äldre  214 En personcentrerad kommunikation  217 Kommunikation om emotionell oro  220 Emotionellt stöd i kommunikationen  222 Genusperspektiv på uttryck av emotionell oro  224

När kommunikationen fungerar väl  226 När kommunikationen inte fungerar  227 Litteraturförteckning  231 11

Hälsobefrämjande kommunikation och hälsokompetens  235 Lene Martin

Beteendeförändring genom samtal  237 Motiverande samtal (MI)  240 Kliniska resonemang för beteendeförändring  242 Wheel of change  243 Beteendemedicinsk modell för kliniskt resonemang  244

Digitala hälsobefrämjande verktyg  247 Attityder till digitalt lärande  247 Hälsofrämjande välfärdsteknik  249

Att förstå information om hälsa  250 Hälsokompetens, hälsokunskap och hälsolitteracitet  250 Olika typer av hälsokompetens  252 Bedömning av hälsokompetens  254 Hur kan vi förbättra hälsokompetensen?  254 Mediekompetens och e-hälsokompetens  256 Mediekompetens  257 E-hälsokompetens  257 Att skilja en sann från en falsk nyhet på nätet  258

Litteraturförteckning  259


12

Samtal vid livets slut, våld i nära relationer och alternativa behandlingsmetoder  263 Lene Martin

Svåra besked  263 Ramverk för överlämnade av och samtal kring svåra besked  264 SPIKES  264 PEWTER  266

Brytpunktssamtal  267 Samtal i livets slutskede  267 Vad är en god död?  268 DöBra  269 Strategier för samtal om döden  270

Efterlevandesamtal  271 IVA-dagboken  272 Våld i nära relationer  272 Våld mot personer med funktionsnedsättning  274 Etiska aspekter, integritet och autonomi  274 Fråga om våldsutsatthet  275

Konversation om alternativa behandlingsmetoder  278 Vad är komplementär och alternativ medicin och vård (KAM/KAV)?  278 Utredning om komplementär och alternativ medicin och vård  280 Kommunikation med patienter om KAM/KAV  281 Förslag på hur man kan samtala med patienter om KAM/KAV  282

Litteraturförteckning  285 13

Vårdpedagogik och kommunikation  289

Håkan S. Sandberg

Vårdpedagogik  290 Pedagogik, didaktik och vårdpedagogik  292 Teoretiska perspektiv  293 Det organisatoriska sammanhanget  293 Socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism  295 Livsvärldsperspektiv  297

Lärande  298 Fyra perspektiv på lärande  299 Lärandets innehåll  301 Lärande genom kommunikation  302 Patientundervisning  303 Förebilder  303 Reflektion och metakommunikation  305 Dialog och feedback  306 Lärandets konsekvenser  309

Vårdpedagogisk kommunikation  310 Litteraturförteckning  313


14

Specifik kommunikation med patienter i några vanliga diagnosgrupper  317

Lene Martin

Högt blodtryck  317 Patientens kunskap, föreställningar och erfarenheter angående högt blodtryck  318 Information och utbildning  318 Individualisera behandlingen  319 Återkoppling och uppföljning  319 Socialt stöd  319 Samarbete med andra i teamet med och runt patienten  320

Diabetes  320 Psykiska sjukdomar  321 Sjukdomar i mage och tarm  322 Rörelseapparatens sjukdomar, till exempel ländryggsbesvär  324 Smärta  325 Bedöma och behandla smärta via smärtskattningsinstrument  327

Vilseledande signaler från patienter eller anhöriga  328 Simulering  328 Somatoformt syndrom  332 Hälsoångest  333

Långvarig och kronisk sjukdom  336 Litteraturförteckning  338 15

Kommunikation över kulturgränser och interaktion under samtal via tolk  343 Lene Martin

Kulturell bakgrund och kulturell kompetens  343 Kultur och kommunikation  345 Olika kommunikationsmönster  346 Kulturella skillnader i icke-verbal kommunikation  347

Olika trosuppfattningar  349 LEARN, en modell för interkulturell kommunikation  349 Praktiska råd vid interkulturell kommunikation i vården  352 Kommunikation via tredje part – tolk  353 Att arbeta med tolk  354

Litteraturförteckning  358


16

Kommunikation i stor skala  361

Lene Martin

Första kontakten – telefonrådgivning  361 Kontaktmönster i första linjens vård  362 Beteendemönster hos vårdsökande  363

Hur mycket automatisering behövs?  364 Kan man kommunicera med maskiner?  366 Pandemi – information och kommunikation  368 Vad var viktigt?  369 Hur togs informationen om coronavirus emot?  370 Andra effekter av coronapandemin  371 Utvecklingen av digital/virtuell kommunikation  372

Litteraturförteckning  373

Slutord  375

Lene Martin Evidens och kommunikation  375 Litteraturförteckning  378 Register  379



1. Kompetens och kommunikation i vården Lene Martin

I detta kapitel görs inledningsvis en genomgång av sjuksköterskans kärnkompetenser med tyngdpunkt på kommunikation och bemötande som viktiga byggstenar inom varje kompetensområde. Ett särskilt avsnitt ägnas åt personcentrerad vård, som löper som en röd tråd genom stora delar av boken. Avslutningsvis presenteras en generell modell för informa­ tionsöverföring mellan människor. Den bygger på forskning inom kognitionsvetenskap och språkvetenskap från ungefär 1950 och framåt.

Sjuksköterskans kärnkompetenser För att öka patientsäkerheten och kvaliteten i vården formulerade Quality and Safety Education for Nurses (www.qsen.org) år 2015 sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Det är också dessa kompetenser som Svensk sjuksköterskeförening grundar sin kompetensbeskrivning för sjuksköterskor på (swenurse.se). Effektiv kommunikation och väl fungerande bemötande är förutsättningar för framgångsrik vårdverksamhet. Nedan beskrivs de sex kärnkompetenserna i förhållande till kommunikation och bemötande. ŕ Personcentrerad vård förutsätter ett gott bemötande och en god kommunikation med patient och närstående, förmåga att tolka en patientberättelse och att skapa förutsättningar för kontakt och kontinuitet i vården. ŕ Samverkan i team handlar om samordning, samverkan med andra aktörer och säkerställande av informationsöverföring och att

23


ŕ

ŕ

ŕ

Läkare och sjuksköterskor har ett nära samarbete i det dagliga vård­ arbetet. Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet har som en del i ett gemensamt patientsäkerhetsarbete tagit fram ett dokument kring två av kärnkompetenserna, teamarbete och förbättringskunskap (2017). I detta betonas också vikten av målformuleringar, så långt som det är möjligt skapade tillsammans med patienten och närstående.

Personcentrerad vård Ett personcentrerat arbetssätt, så som det beskrivs av McCormack och McCance (2017), förutsätter ett samhällsperspektiv och ett samman­hang. Det bygger på personalens förutsättningar att arbeta med personcentrerade processer som ska ge personspecifika resultat. Samhällsperspektivet är hela den sociala miljö där vården bedrivs. Där ingår vårdpersonalens professionella och sociala kompetens, självkännedom och reflektion över egna värderingar. Sammanhanget handlar om det som krävs av 2 4   |   L e n e M a rt i n

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

ŕ

”kommunicera med patienter, närstående, medarbetare och andra i teamet på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt”. Evidensbaserad vård innebär att sjuksköterskan måste kunna ”ställa kritiska frågor, systematisk söka, kritiskt värdera och sammanställa vetenskaplig litteratur”, vilket innebär tolkning av texter och analys av resultat. Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling kräver kognitiv förmåga till dokumentation, kritisk reflektion, samverkan och dialog, vilket kräver en god kommunikationsförmåga. Säker vård förutsätter god kommunikation, både mellan legitimerad vårdpersonal och mellan vårdpersonal och vårdsökande. För att vården ska vara säker krävs att alla inblandade, både patient och personal, har en gemensam och så tydlig bild av läget för patienten och i situationen i övrigt som är möjligt. För att uppnå detta är kommunikationen det viktigaste verktyget. Informatik, det sjätte kompetensområdet, är en plattform för både kommunikations- och informationshantering och underlättar tydlig och relevant dokumentation. Användande av kliniska beslutsstöd och artificiell intelligens kommer sannolikt att öka och förbättra både diagnostik och behandling och möjligheterna till kommunikation.


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

organisation och ledning för att individen ska engageras i planering och beslutsfattande. Arbetssättet kräver innovations- och implementeringsvilja. Personcentrerade processer och resultat beskriver de hälso­ främjande aktiviteter och processer som stödjer ett personcentrerat arbetssätt och de resultat som arbetssättet leder fram till i form av hälsa och välbefinnande, involvering och delaktighet (a.a.). Ramverket utvecklades ursprungligen för vård av äldre, men det implementeras nu generellt i vården. Användandet av ordet patient medför en risk för objektifiering, det vill säga att individen reduceras till en opersonlig varelse som beskrivs med en diagnos. Därför bygger personcentrerad kommunikation bland annat på att vårdpersonalen byter perspektiv och erkänner vårdtagaren som en person och svarar på dennes känslor, preferenser och behov. Det finns många beskrivningar och definitioner av personcentrerad vård. Enligt Svensk sjuksköterskeförening innebär det ”att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom, samt att arbeta utifrån denna tolkning för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för just denna enskilda person” (Personcentrerad vård, 2016, s. 1). Men ordet kommunikation nämns inte i denna rapport. År 2015 togs beslut inom Sveriges Kommuner och Landsting att införa personcentrerad vård. Tre år senare hade 13 av 21 regioner börjat arbeta för att införa detta förhållningssätt (Vårdfokus, 2018). Myndigheten för vårdanalys (2018) har definierat begreppet patientcentrering och tagit fram ett ramverk för att göra det mätbart. Det bygger på en genomgång av internationell forskning inom området och innehåller fem dimensioner: ŕ Patienter som medaktörer i vården genom information och utbildning. ŕ Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar. ŕ Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan vård och omsorg. ŕ Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och icke-medicinska (t.ex. sociala, emotionella och andliga) behov. ŕ Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål.

1 . Kom p e t e n s o c h kom m u n i k at io n i vå r de n   |

25


Evidens i vård och omvårdnad Evidensbaserad medicin (EBM) definierades 1996 som ”den samvetsgranna, uttryckliga och förnuftiga användningen av bästa tillgängliga kunskap [evidence] för att fatta beslut om vård av enskilda patienter” (Sackett, Rosenberg, Gray, Haynes & Richardson, 1996). Med bästa tillgängliga kunskap avses kunskap från systematisk forskning och systematiska litteraturgenomgångar. EBV, evidensbaserad vård, bygger på samma principer, att kombinera vetenskaplig evidens med kliniskt kunnande och kännedom om den enskilda patientens unika situation. Det grundläggande etiska resonemanget är detsamma – det är oetiskt att inte använda bästa tillgängliga kunskap i mötet med och vården av patienter (Wester, Brunström & Carlberg, 2019). Evidensbaserad omvårdnad, en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016) definierar den praktiska tillämpningen som en kombination av förhållnings­ sätt och process.

2 6   |   L e n e M a rt i n

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Begreppen personcentrerad och patientcentrerad används ofta synonymt. Uttrycket patientcentrerad vård är vanligare inom medicinen (Hedberg, 2020). Håkansson Eklund och medarbetare har i en littera­ turöversikt presenterat vad de båda begreppen har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Båda begreppen har nio gemensamma teman: empati, respekt, engagemang, relation, kommunikation, delat beslutsfattande, holistiskt fokus, individualiserat fokus och samordnad vård. Det som skiljer dem åt är att målet med en patientcentrerad vård är ett funktionellt liv, medan det för personcentrerad vård är ett meningsfullt liv (Håkansson Eklund et al., 2019). I en artikel från 2020 diskuteras fördelar och nackdelar med personcentrerad vård (Summer Meranius et al., 2020). Fördelarna sägs vara ”bättre hälsa, välmående och ömsesidighet i relationer, ökad kostnadseffektivitet och bättre arbetsmiljö”, medan nackdelarna är ”ökade kostnader, att vissa grupper utestängs, att personalens personliga egenskaper undanträngs och att överdriven empati kan leda till orättvisor i behandlingen”. Personcentrerad vård kommer att löpa som en röd tråd genom flertalet av bokens kapitel.


Förhållningssättet innebär en vilja att använda bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. Processen består i hur man praktiskt går till väga för att finna, sammanställa, kritiskt värdera och implementera detta underlag. Evidensbaserad omvårdnad handlar således om en strävan att bedriva omvårdnad på en god och säker grund och att tillgodose samhällets krav på att forskningsresultat utnyttjas på bästa sätt. [a.a.]

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser (swenurse.se) och sjuksköterskor förväntas förvärva och upprätthålla ett evidensbaserat förhållningssätt.

Kommunikation i vården – en modell för informationsöverföring Grundprincipen för informationsöverföring är enkel – den vårdvetenskapliga och medicinska informationen om en vårdsökande betraktas som ett koncept, det vill säga en sammanställning av relevanta fakta. Ett exempel är metabolt syndrom, ett mycket vanligt tillstånd som kännetecknas av övervikt, förhöjt blodtryck och störd omsättning av glukos och lipider. Det är alltså en handfull mätvärden och åtgärder som behöver kommuniceras till den vårdsökande, tillsammans med principerna för behandling. Dessa är i första hand ändrad livsstil och instruktioner om provtagningar och åtgärder (Hellénius & Andersen, 2016; Mayo Clinic, 2019). Det engelska ordet concept (ursprungligen ”något uttänkt” eller en idé) motsvarar ungefär det svenska ordet begrepp, som betyder ”det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på” (ne.se). I denna bok används det mer övergripande ordet kunskapsutrymme, en försvenskning av facktermen conceptual space inom kognitionsforskning (Gärdenfors, 1996). Sjuksköterskan har konceptet klart för sig på grund av sina kunskaper på området och har lagrat det i ett kunskapsutrymme. Men konceptet måste också lagras i ett kunskapsutrymme hos den vårdsökande för att till exempel en hälsofrämjande beteendeförändring ska uppnås. Kommunikationen går alltså ut på att sjuksköterskan och den vård­ sökande ska komma överens om ett gemensamt innehåll i sina respektive 1 . Kom p e t e n s o c h kom m u n i k at io n i vå r de n   |

27


Utvecklingen går framåt Kunskapen ökar, framför allt på grundläggande molekylärbiologisk nivå. Nya metoder kommer att förändra förloppet av kända sjukdomar och minska behovet av sjukhusvård – men öka behovet av prevention, stöd och rådgivning. Kontakten mellan vården och allmänheten kommer att se annorlunda ut. Den samlade kunskapen inom vården blir lättare tillgänglig för de personer som behöver den, oavsett var de bor. All vårdpersonal kommer inte i kontakt med alla typer av patienter, men det finns ett begränsat antal sjukdomstillstånd, som berör stora grupper av människor. De vanligaste är psykisk sjukdom i åldern 2 8   |   L e n e M a rt i n

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

kunskapsutrymmen. Detta kan i bästa fall ske under ett enda samtal, men i många situationer behöver kunskapen förstärkas och uppdateras för att den vårdsökande ska ha full nytta av det i sin dagliga livsföring. Man kan göra en enkel beskrivning av innehållet i ett kunskapsutrymme med hjälp av en så kallad tankekarta (mind map). Metabolt syndrom är ett bra exempel att öva sig på! Modellen med kunskapsutrymmen används inom sjuksköterske­ utbildningen i USA. ”Concept-based curriculum” har visat sig ge bättre studieresultat jämfört med konventionell undervisning (Brussov et al., 2019). Ett sådant utbildningsprogram beskriver 58 konceptgrupper med i genomsnitt lite över sex koncept i varje grupp, totalt 374 definierade koncept. Varje koncept beskriver situationer och omständigheter inom sjuksköterskans område och är en sammanställning av föreskrifter, undersökningsfynd, mätmetoder och åtgärder (Lippincott CoursePoint for Nursing Concepts, u.å.). Med hjälp av konceptmodellen kan innehållet i vårdrelaterad kommunikation mellan vårdpersonal och vårdsökande struktureras, kvantifieras och kommuniceras på ett sätt som kan öka kvalitet och säkerhet i vården. För att förstå hur det fungerar behövs översiktlig neuro­biologisk kunskap. Neurofysiologiska studier har visat att information lagras i långtidsminnet i hippocampus (en struktur i undre delen av varje hjärnhalva) och i arbetsminnet i främre delen av pannloberna (se figur 3.1). Andra delar av hjärnan är också aktiva. Att uppfattningen av ord är spridd över hjärnbarken visas övertygande i en artikel från den vetenskapliga tidskriften Nature, som också finns som Youtubefilm (The Brain Dictionary, 2016). Mer om hjärnan och språk i kapitel 3.


© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

15–24 år och hjärt-kärlsjukdom hos personer mellan 65 och 74 år. Det finns nästan 450 000 personer med diabetes i Sverige. Under 2018 gjorde över 4 miljoner personer ungefär 13 600 000 besök i specialiserad öppenvård och 410 000 personer fick minst en insats i kommunal vård och omsorg. Över 40 procent av de senare behövde vård varje månad eller oftare (Socialstyrelsen, 2019). Tekniskt sett kan alla viktiga uppgifter om patienten lagras på ett säkert sätt och via informationsteknologi göras omedelbart tillgängliga när en person kontaktar vården. Flödet av medicinska kontroller, ordinationer och behandlingsföreskrifter kan hållas samman oavsett varifrån i vården informationen kommer. Det kommer att ge begreppet personcentrerad vård en ny dimension när tekniken införts systematiskt i hela vårdsektorn.

Betydelse för vården • Reflektera över begreppen patientcentrerad och personcentrerad vård. Hur upplever du skillnaden i kommunikation mellan vårdpersonal och patienter i de olika vårdmodellerna? Ge exempel! • Upplever du att utbildningen stöder den ena eller den andra – eller båda vårdmodellerna? • Digitalisering av vården medför att data från medicinska kontroller, ordinationer och behandlingsföreskrifter kan hållas samman oavsett varifrån i vården informationen kommer, vilket kommer att ge personcentrerad vård en ny dimension – hur tror du det kommer att fungera?

TIPS Ladda ner PCV-spelet (www.gu.se/gpcc/pcv-spelet) och lär dig mer om personcentrerad vård!

1 . Kom p e t e n s o c h kom m u n i k at io n i vå r de n   |

29


Lene Martin (red.), har skrivit huvuddelen av boken. Hon har varit yrkesverksam som professor i vårdvetenskap, forskningsledare och dekan vid Mälardalens Högskola samt gästprofessor vid Högskolan i Skövde. Övriga medverkande författare är Inger K. Holmström, Jessica Höglander och Håkan S. Sandberg.

KOMMUNIKATION I VÅRDEN Att informera och undervisa patienter är en viktig uppgift för sjuksköterskor. Korta och tydliga budskap som överförs på ett välstrukturerat och begripligt sätt är nödvändiga för att vården ska kunna bedrivas rationellt, utan att göra avkall på bemötande, delaktighet och patientsäkerhet. Vårdpersonal måste kunna kommunicera med patienter i olika åldrar, från olika kulturer, hantera icke-verbal kommunikation och anpassa sig till personer med olika typer av funktionsnedsättning. Innehållet beskriver de faktorer som har betydelse för patientens upplevelse och vårdens kvalitet med fokus på kommunikation. Hur information och undervisning går till, vilka regler som finns för kommunikation inom vården, vilka aspekter som påverkar interaktionen mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga och hur dessa aspekter kan hanteras tas upp i boken. Syftet med boken är också att förbereda läsaren för god interprofessionell kommunikation i framtidens vård, där allt fler kontakter sker digitalt. Den främsta målgruppen är blivande eller redan yrkesverksamma sjuksköterskor, men all vårdpersonal har nytta av att läsa boken eftersom god kommunikation är avgörande i så många sammanhang.

Art.nr 40472

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.