9789144136967

Page 1

GOD MAN OCH FÖRVALTARE EN HANDBOK

DANIEL SJÖSTEDT & PETER SPORRSTEDT


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33649 ISBN 978-91-44-13696-7 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2011, 2016, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Artishok/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2020


INNEHÅLL

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Förord  11 Förord till andra upplagan  13 Förord till tredje upplagan  15

1

INTRODUKTION  17

1.1 1.2

Ställföreträdarskap 17 Att få god man  20 Sammanfattning 22

2

HISTORIK  25

2.1 2.2

Rättsutvecklingen 25 Dagens lagstiftning  27 Sammanfattning 27

3

GODMANSKAP FÖR SJUKA OCH FUNKTIONS­NEDSATTA M.FL.  29

3.1

Förutsättningarna för att få hjälp av god man  29 Begränsning eller utökning?  32 Din behörighet och befogenhet  33 Prövning av gode mannens lämplighet  34 Sammanfattning 38

3.2 3.3 3.4

4

FÖRVALTARSKAP  39

4.1

Historik 39 Anordnandet 41 Förvaltarens roll  44 Omprövning av förvaltarskapet  46

4.2 4.3 4.4


4.5

Skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap  47 Sammanfattning 47

5

GODMANSKAPETS OMFATTNING  49 – Förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person

5.2 5.3 5.4 5.5

Uppdragets omfattning  49 De tre begreppen  51 Förvalta egendom  52 Bevaka rätt  55 Sörja för person  57 Sammanfattning 59

6

ANDRA TYPER AV GODMANSKAP  61

6.1

God man för barn  61 God man vid intressekonflikter  61 God man för bortavarande personer  63 God man för ensamkommande barn  64 Asylprocessen 66 Redovisning och arvode  68 När uppdraget upphör  69 Sammanfattning 70

6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7

7

UPPDRAGET INLEDS  73

7.1

När tingsrätten förordnat dig som god man – vad gäller inledningsvis? 73 Bankens regler – internetbank, kontokort m.m.  81 Förteckningen 84 Att göra en budget för huvudmannen  93 Kom igång med den löpande bokföringen  94 Sammanfattning 100

7.2 7.3 7.4 7.5

8

UNDER UPPDRAGETS GÅNG  103

8.1

Placering av medel  103 Utlåning 106 Upptagande av lån  107 Fast egendom/bostadsrätt m.m.  108

8.2 8.3 8.4

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5.1


8.5 8.6 8.7 8.8

9

REDOVISNINGEN  123

9.1

Vem har skyldighet att redovisa till överförmyndaren?  123 Förteckningen – varför ska den lämnas in? Vad ska förtecknas?  124 Sammanställningen i årsräkning  125 Kontoutdrag – ditt viktigaste underlag  132 Att tänka på  134 Övriga tillgångar  135 Verifikationerna 136 Skulder 138 Redogörelsen och arvodet  138 Sammanfattning 140

9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Driva rörelse  115 Gåvoförbudet och understöd till närstående  115 Hantering av skulder  116 Om godmanskapet inte fungerar  120 Sammanfattning 121

9.8 9.9

10

ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO/ARVSKIFTE OCH BODELNING  143

10.1

Arvsregler, dödsbodelägare  143 Bouppteckningen, redogörelse för skifteshinder  145 Testamente 146 Bodelning och arvskifte  147 Åtgärder i dödsboet, avtal om sammanlevnad i oskiftat bo  150 Ansökan om överförmyndarens samtycke, redovisning  151 Sammanfattning 152

10.2 10.3 10.4 10.5 10.6

11

DEMENS OCH ANNAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING  155 – särskilda aspekter vid utförandet av uppdraget

11.1 11.2 11.3 11.4 11.5

Demens och andra relaterade ålderssjukdomar  155 Psykiska funktionsnedsättningar  159 Merkostnadsersättning 167 LSS – lag om stöd och service till vissa funktionshindrade  167 Bostadsanpassningsbidrag 172 Sammanfattning 173


12

ÖVERFÖRMYNDARENS ROLL  175

Överförmyndaren – en tillsynsmyndighet  175 Närmare om granskningen av års- och sluträkningar  177 12.3 Förvaltningslagen – service­skyldighet och information  179 Sammanfattning 181 12.1

12.2

13

SOCIALTJÄNSTEN OCH FRIVILLIG­ORGANISATIONER  183

13.1 13.2

Socialtjänstens ansvar  183 Frivilligorganisationer 185 Sammanfattning 185

14

ETISKA FRÅGOR  187

Huvudmannens vilja  187 Bemötande 189 14.3 Förhållandet till anhöriga  190 14.4 Förvaltarskap – ingripande för den enskilde  191 14.5 Överenskommen tystnadsplikt  191 Sammanfattning 192 14.1

15

FRAMTIDSFULLMAKT OCH ANHÖRIGBEHÖRIGHET  193

15.1

Framtidsfullmakt – ett alternativ till godman- och förvaltarskap  193 Upprättande av en framtidsfullmakt  194 Framtidsfullmaktens innebörd  195 Upphörande eller ingripande  198 Anhörigbehörighet 200 Sammanfattning 203

15.2 15.3 15.4 15.5

16

NÄR GODMANSKAPET UPPHÖR  205

16.1

Byte av god man  205 Om huvudmannen avlider  207 Tingsrättens beslut om upphörande  208 Entledigande p.g.a. försummelse eller annan misskötsamhet  208 Om god man avlider  209 Redovisning 210 Sammanfattning 211

16.2 16.3 16.4 16.5 16.6

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

14.2


17

ERFARNA GODE MÄN BERÄTTAR  213

17.1

Att påbörja ett uppdrag  213 Förhållandet till banker  214 Hantering av skulder  215 Sociala och praktiska behov  216 Förhållandet till överförmyndaren  217 Den löpande bokföringen, hantering av privata medel och budget 218 Årsräkningen 219 Krävande huvudmän och konflikter med anhöriga  219 Behov av utbildning m.m.  220

17.2 17.3 17.4 17.5 17.6 17.7 17.8 17.9

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sakregister  223



3

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

GODMANSKAP FÖR SJUKA OCH FUNKTIONS­ NEDSATTA M.FL.

För att någon ska få en god man krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Som god man är det viktigt att känna till vilka dessa är. Under ditt uppdrag bör du nämligen vara vaksam på eventuella förändringar i din huvudmans behov och bedöma om godmanskapet behöver utökas, begränsas eller kanske upphöra helt.

3.1

Förutsättningarna för att få hjälp av god man

Som du kunde läsa i kapitel 1 kan tingsrätten förordna god man för myndiga personer som behöver hjälp med sina ekonomiska eller rättsliga angelägenheter. Såväl godmanskap som förvaltarskap utgår från principen om minsta ingripande åtgärd. Det är en integritetsprincip som syftar till att värna männi­ skors privatliv, t.ex. deras ekonomi. Endast när den enskildes behov av hjälp får anses vara viktigare än integritetsskyddet ska myndigheter agera. Denna princip finns inbyggd på många håll i lagstiftningen och så även i lagstiftningen som omger god man och förvaltare. För att godmanskap ska kunna anordnas krävs att vissa bestämda förutsättningar är uppfyllda. Dessa är:

29


• att den enskilde har en sjukdom eller annan form av försvagat ­hälsotillstånd • att han eller hon är i behov av hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person • att hjälpbehovet beror på hälsotillståndet • att den enskilde inte kan få hjälp på något annat sätt.

SAMTYCKE

Utöver de fyra uppräknade förutsättningarna krävs även att den hjälpbehövande (muntligt eller skriftligt) samtycker till att få god man. Om den enskildes hälsotillstånd hindrar honom eller henne från att lämna samtycke, kan godmanskap ändå anordnas. Samtycke krävs inte bara vid anordnandet utan även under godmanskapets fortlevnad. Vill den enskilde inte längre ha en god man, kan han eller hon bara säga ifrån så ska tingsrätten besluta om att godmanskapet ska upphöra. Mer om samtycke – och när du som god man behöver inhämta uttryckligt sådant – finns att läsa längre fram i boken.

3.1.2

SJUKDOM, ÅLDERSSVAGHET OCH FÖRSVAGAT HÄLSOTILLSTÅND

För att godmanskap ska komma i fråga krävs att den enskilde lider av en sjukdom, ålderssvaghet eller ett försvagat hälsotillstånd. Ibland kommer det in anmälningar och ansökningar till överförmyndaren om god man för personer som är nya i det svenska samhället och kanske inte kan läsa och skriva. Personen i fråga kan då behöva hjälp t.ex. i kommunikationen med myndigheter eller för att ansöka om någon form av bistånd. Eftersom hjälpbehovet inte beror på någon sjukdom eller försvagat hälsotillstånd kan ett godmanskap dock inte bli aktuellt.1 Det räcker dock inte med att personen är sjuk för att en god man ska förordnas. Sjukdomen måste på något sätt påverka den enskildes beslutsförmåga. Sjukdomar såsom mässlingen, tuberkulos eller bältros kan upplevas som besvärliga men påverkar normalt inte en persons förmåga att fatta rationella beslut. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan motivera ett god1  Se Göta hovrätts avgörande, 2013-ÖÄ 892.

30  |   3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3.1.1


manskap är oftast sådana som påverkar personens mentala balans såsom demens och vissa psykiska sjukdomar såsom schizofreni, depression eller bipolär sjukdom. Det kan även vara fråga om utvecklingsstörning, ADHD eller autism. Även allvarligare skador kan påverka beslutsförmågan. Det händer att personer p.g.a. t.ex. en olycka hamnar i ett tillstånd då de inte har någon kontakt med omvärlden. Utöver omfattande vårdinsatser behöver dessa personer naturligtvis även hjälp med att bevaka sina ekonomiska, rättsliga och personliga angelägenheter. Ett annat exempel är stroke, men det kan även vara fråga om allmän ålderssvaghet och minnessvårigheter.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3.1.3

HJÄLPBEHOVET

I lagen anges att den hjälpbehövande personen ska ha ”behov av att någon bevakar hans eller hennes rätt, förvaltar hans eller hennes tillgångar och sörjer för hans eller hennes person”. Detta definierar hela godmanskapets omfattning – det område som gode mannen kan och ska agera inom. Det är just inom ekonomiska och rättsliga angelägenheter som gode mannen utför sitt uppdrag. När det gäller personliga angelägenheter – att sörja för den enskildes person – är denna del av uppdraget en följdverkan av de andra delarna av godmanskapet. Mer om detta får du läsa längre fram. Behovet kan vara alla tre delar: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person, men det kan också vara begränsat till en del, till exempel enbart att bevaka rätt. Det är till och med så att omfattningen av godmanskapet, på grund av principen om minsta ingripande åtgärd, ska begränsas så långt det är möjligt, vilket innebär att även en av de tre delarna kan begränsas i sig. En god man kan till exempel förordnas bara för att bevaka någons rätt vid ansökan om särskilt boende eller för att förvalta ett specifikt bankkonto. En person kan alltså bara få hjälp genom en god man om han eller hon verkligen behöver hjälp som ryms inom de tre delarna. Mer om godmanskapets omfattning finns att läsa i kapitel 5.

3.1.4

SAMBAND MELLAN HÄLSOTILLSTÅND OCH HJÄLPBEHOV

Förutom att sjukdomen ska påverka beslutsförmågan måste det finnas ett samband mellan hälsotillståndet och behovet av hjälp. Som vi nämnde 3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.  |   31


tidigare behöver ju oftast en person som drabbats av mässlingen, hur obehaglig sjukdomen än upplevs, inte hjälp med att någon bevakar hans eller hennes rätt, förvaltar egendom och sörjer för personen. Finns det inget samband mellan hälsotillståndet och hjälpbehovet kan personen inte få hjälp av en god man.

KAN HJÄLPBEHOVET TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT?

Den fjärde förutsättningen, att den enskilde inte kan få hjälp på ett mindre ingripande sätt än genom god man, definieras utifrån en praktisk aspekt. Med det menas att även om den enskilde är i behov av hjälp men det faktiskt fun­ gerar med att en anhörig hjälper den enskilde, ska en god man inte förordnas. Genom reformen rörande behörighet för anhöriga att hjälpa den enskilde med vissa angelägenheter kan det nämligen finnas goda förutsättningar, även för en person som inte kan utfärda fullmakt, att bli företrädd av sina närmsta anhöriga. Utöver anhöriga kan hjälp fås från t.ex. en granne eller någon annan som den enskilde känner förtroende för, men även genom anlitande av expertis såsom en bank eller advokat. Om personen ska kunna få sådan hjälp krävs det ofta att personen själv förstår tillräckligt för att kunna utfärda en fullmakt. Om den hjälpbehövande utfärdat en så kallad framtidsfullmakt kan denna vara tillräcklig för att personen ska få hjälp.2 För att en person ska få en god man förordnad för sig är det alltså nödvändigt att alla kriterierna är uppfyllda: hälsotillståndet, behov av hjälp i rättsliga och ekonomiska angelägenheter, ett samband mellan hälsotillståndet och behovet av hjälp, att ingen annan hjälp finns att tillgå samt att samtycke lämnats.

3.2

Begränsning eller utökning?

Det är viktigt att uppmärksamma att om någon av förutsättningarna inte är uppfylld ska inte godmanskap anordnas. Detsamma gäller om förutsättningarna under ett pågående godmanskap inte längre föreligger – då ska godmanskapet avslutas. Det är därför viktigt att du som god man under hela godmanskapet dels, om det går, försöker hjälpa huvudmannen att klara sig 2  Se kapitel 15 om anhörigbehörighet och framtidsfullmakt.

32  |   3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3.1.5


© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

själv, dels är uppmärksam på om huvudmannen klarar sig utan god man, t.ex. genom hjälp från anhöriga eller bekanta. I andra fall är det så att godmanskapet behöver utökas till att bli ett förvaltarskap eller att ett begränsat godmanskap, såsom att ett godmanskap som endast omfattar att bevaka huvudmannens rätt, behöver utökas till ett fullt godmanskap.3 Även här har du som god man ett stort ansvar. Många gånger bör behovet uppmärksammas av överförmyndaren, men man får inte glömma bort att överförmyndarna ofta bara har tillgång till handlingar som belyser huvudmannens behov av hjälp. Det är därför viktigt att du som god man, vilken ofta har bäst kunskap om din huvudmans situation, informerar överförmyndaren om du anser att ett godmanskap behöver utökas, begränsas eller upphöra (se vidare avsnitt 8.8).

3.3

Din behörighet och befogenhet

Som ställföreträdare måste du förstå vad du kan göra och vad du får göra. Vad ditt uppdrag omfattar är naturligtvis av stor vikt för din huvudman, men även för dig som god man. Å ena sidan måste du se till att fullgöra ditt uppdrag så att din huvudmans rättssäkerhet tryggas, å andra sidan måste du se till att du själv har ryggen fri. Att ha ryggen fri handlar i huvudsak om att du vet vad du är skyldig att göra och vad du kan och inte kan göra inom ramen för ditt uppdrag.

3.3.1

SAMTYCKET

I föräldrabalken går att läsa att en god man måste ha sin huvudmans samtycke om en rättshandling som han genomför ska bli bindande för huvudmannen. Om huvudmannen, p.g.a. sitt hälsotillstånd, inte förstår vad den specifika åtgärden innebär behöver dock samtycke inte inhämtas. Du behöver inte heller ha huvudmannens samtycke om det är fråga om en rättshandling som ”sedvanligen företas för den dagliga hushållningen”, såsom att betala räkningar. Sådana åtgärder anses huvudmannen ha samtyckt till i och med att han eller hon accepterade att få en god man. Vid mer sällan förekommande åtgärder behöver du alltså ett uttryckligt samtycke från huvudmannen. Mer om sådana åtgärder finns att läsa längre fram i boken. 3  Det vill säga att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.  |   33


Som god man bör du uppmärksamma att om du rättshandlar på ett sätt som enligt ovan gör att rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen är du skyldig att ersätta en godtroende tredje part för eventuell skada som den lidit. Det bör också nämnas att du som god man inte är behörig att företräda huvudmannen i frågor av mer personlig karaktär såsom i att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor. Se mer om detta i avsnittet om förvaltarskap 4.3.1.

Prövning av gode mannens lämplighet

För den som får en god man förordnad för sig är det naturligtvis viktigt att den person som utses till god man utför sitt uppdrag väl. Innan någon förordnas till god man har överförmyndaren skyldighet att, i den utsträckning som behövs, kontrollera personens lämplighet. Lagstiftaren har ställt upp fem krav för att en person ska kunna förordnas till god man eller förvaltare. Personen ska vara:

• erfaren • rättrådig • i övrigt lämplig • inte vara satt under förvaltarskap • myndig. De första tre kraven, rekvisiten, kan tyckas vara vagt definierade, men det beror på att uppdraget som god man kan variera i mycket stor utsträckning. Det är t.ex. stor skillnad mellan att hjälpa en huvudman som är dement, bor på ett serviceboende, har en enkel ekonomi och till stora delar får hjälp i vardagen av personal på boendet, mot någon som har en stor förmögenhet att förvalta och kanske till och med företag. Ja, det kan nog konstateras att ett godmanskap inte är det andra likt. Vissa uppdrag skiljer sig inte åt i någon vidare utsträckning men ofta kan det krävas varierande kunskaper för att klara av det ena eller det andra uppdraget. I och med att uppdraget handlar om att hjälpa människor med deras angelägenheter är ju behoven väldigt individuella. Ofta hör man från gode män att variationen på uppdragen är en stor anledning till att uppdraget är så givande och lärorikt. 34  |   3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3.4


© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Generellt kan man nog säga att ett uppdrag som god man och förvaltare i dag är betydligt svårare än det var för 30 eller 100 år sedan. Anledningen till att uppdragen blir svårare är i stor utsträckning att samhället i stort blivit mer komplext. Det finns fler stödåtgärder, fler skyldigheter, fler valmöjligheter. Kort och gott kan det konstateras att det krävs mycket av en god man i dag. Utifrån allt som en god man kan behöva ta hand om i ett godmanskap kan det verka som du som god man bör vara bevandrad inom både ekonomi och juridik samt vara engagerad, social och förutseende. Till viss del är det sant, men det viktigaste är att du är engagerad och ”om dig och kring dig”. Du måste komma ihåg att du alltid ska agera på det sätt som bäst gagnar din huvudman och att du ska utöva ditt uppdrag omsorgsfullt. Om du inte vet vad det är som gäller måste du ta reda på vad det är som gäller i just den situationen. Nedan ska vi titta närmare på hur det går att tolka de krav som lagstiftaren har ställt på en god man. Kraven för att förordnas till god man gäller oavsett om den blivande gode mannen är en närstående eller en utomstående person.

3.4.1

ERFAREN

Som god man och förvaltare ställs det krav på dig att du ska vara erfaren. Erfarenhet kan förenklat definieras som kunskap och färdighet som en person förvärvat över tid. Normalt kopplar vi nog spontant ihop erfarenhet med ålder. Generellt kan det sägas att överförmyndaren bör göra en särskilt noggrann bedömning av en blivande god mans erfarenhet om han eller hon är i åldern 18 till 25 år. Det bör dock påpekas att även unga personer kan ha den erfarenhet som krävs för ett uppdrag som god man. Bedömningen måste göras utifrån varje enskild person och för varje uppdrag. De lägsta krav man bör ställa på en god man är att han eller hon har grundläggande kunskap om det svenska samhället samt erfarenhet av att agera med olika samhällsorgan. Som god man måste du med andra ord ha tillräcklig kunskap om samhället för att på ett säkert och omsorgsfullt sätt kunna hjälpa din huvudman. Har du inte all kunskap måste du veta vart du vänder dig för att få den information som krävs för uppdraget. Det kan även vara så att en person inte har den erfarenhet som krävs för att vara god man av andra orsaker än låg ålder. Det kan bero på att det specifika uppdraget kräver speciell kunskap om att driva företag, förvalta särskilt stora placeringar eller att huvudmannen har ett hälsotillstånd som gode mannen 3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.  |   35


behöver särskild kunskap om för att på bästa sätt kunna bevaka sin huvudmans angelägenheter. En kategori av personer som ofta är mycket uppskattade är personer med utländsk bakgrund då de ofta kan två språk. Vissa huvudmän kan bara sitt modersmål, vilket inte alltid är svenska, och det är då naturligtvis väldigt värde­fullt att även gode mannen kan språket. Viktigt att notera är att du som god man måste ha god kunskap i det svenska språket. Det är viktigt när det gäller att företräda din huvudman mot andra, men även för att kunna interagera med personer runt den hjälpbehövande och ta till dig information som du behöver för att kunna företräda din huvudman.

RÄTTRÅDIG

Den andra förutsättningen, eller snarare kravet, som lagstiftaren ställt på en person som vill åta sig ett uppdrag som god man är att han eller hon måste vara rättrådig. Rättrådig betyder rättvis och redlig. Redlig betyder ju i sin tur att en person är hederlig, oklanderlig, korrekt. En person som vill bli god man ska alltså förutom att vara erfaren även vara rättvis, hederlig, oklanderlig och korrekt – med andra ord ses som en god samhällsmedborgare. För att förtydliga det hela ytterligare kan man säga att en god man ska veta vilka lagar och regler som ska följas, kunna skilja på rätt och fel och välja rätt. Helt enkelt en person man kan lita på. Innan någon blir förordnad till god man görs en kontroll med Rikspolis­ styrelsens belastningsregister för att se att gode mannen inte har dömts för något brott, och med Kronofogdemyndighetens register för betalningsanmärkningar för att kontrollera att personen i fråga inte är skuldsatt. Överförmyndaren inhämtar vanligen även referenser för att ytterligare försäkra sig om att den blivande gode mannen är lämplig för uppdraget.

3.4.3

I ÖVRIGT LÄMPLIG

Det sista kravet på en god man är att personen ska vara i övrigt lämplig. Detta begrepp är övergripande, och har att göra med de krav som kan ställas för att gode mannen ska anses lämplig i den specifika situationen för den specifika uppgiften. För ett antal år sedan satte vi oss ner på överförmyndarnämnden för att försöka reda ut vad lagstiftaren tänkt att ”i övrigt lämplig” innebär. Vi 36  |   3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3.4.2


kom fram till att det lägsta krav som bör ställas på en god man när det gäller i övrigt lämplig är att personen:

• är rättvis • uppträder på ett korrekt sätt • värnar om den enskildes integritet och inte pratar om sin huvudmans angelägenheter med andra utom när det verkligen behövs

• gärna har specifik kunskap om huvudmannens behov, t.ex. om ­huvudmannens hälsotillstånd

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

• är ordningsam • uttrycker sig väl i tal och skrift • är lyhörd för huvudmannens behov • tillgodogör sig information och anvisningar. Utöver listan ska en god man självklart även fullgöra sina skyldigheter på ett omsorgsfullt sätt och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde. I gode mannens skyldigheter ingår även att redovisa sin huvudmans ekonomiska angelägenheter på ett korrekt sätt och fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt. Det finns även en hel del andra skyldigheter som en god man måste fullgöra, såsom att inhämta sin huvudmans samtycke vid vissa åtgärder och att inte sammanblanda sin egen och huvudmannens ekonomi. Mer om dessa skyldigheter kommer du att få läsa i kommande kapitel. I överförmyndarens prövning av lämpligheten ingår även att hänsyn tas till hur många uppdrag den blivande gode mannen har. Hur många uppdrag en person kan åta sig finns inte reglerat i lagstiftningen. Antalet uppdrag som en god man kan klara på ett tillfredsställande sätt är naturligtvis beroende av personens arbetskapacitet, organisationsförmåga och tidigare erfarenhet av uppdrag som ställföreträdare. Det finns dock anledning för överförmyndaren att vara extra vaksam i lämplighets­prövningen när det gäller en god man som redan har ett stort antal uppdrag. Det är även viktigt att notera att lämplighetskraven gäller inför förordnandet av en god man och löper för hela uppdraget. Om kraven inte uppfylls vid någon tidpunkt under uppdraget kan gode mannen bli entledigad. Ofta krävs det inte mycket förrän överförmyndaren agerar. Överförmyndaren gör då normalt så att du som god man får tillfälle att yttra dig över de klagomål som 3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.  |   37


överförmyndaren eller någon annan riktar mot dig som ställföreträdare. Tänk här på att överförmyndarna ofta endast har handlingar att lägga till grund för sina beslut och det är därför viktigt att du besvarar klagomålen utförligt.

Sammanfattning •

• •

minsta ingripande åtgärd och integritetsprincipen – godmanskap ska anordnas endast om det behövs. För att någon ska få god man krävs att alla fem förutsättningar är uppfyllda, d.v.s. att huvudmannen är sjuk etc., har behov av hjälp, att hjälpbehovet är knutet till sjukdomen, att hjälpen inte kan ges på annat sätt och att huvudmannen samtycker till att få god man. Behoven kan förändras under tiden – som god man ska du vara uppmärksam på om godmanskapet kan begränsas eller behöver utökas. Behörighet och befogenhet. Behörigheten talar om vad du kan göra och befogenhet vad du får göra. Behörigheten kan begränsas av huvudmannens instruktioner. Som god man kan du bara binda huvudmannen vid avtal som denne samtyckt till. Ett samtycke behövs dock inte om huvudmannen inte förstår vad saken gäller och det finns ett läkarintyg som styrker detta. Samtycke behövs inte heller för vardagliga handlingar såsom att betala räkningar. I många strikt personliga angelägenheter är du inte behörig att företräda huvudmannen. En god mans lämplighet för uppdrag prövas mot det som sägs i lagstiftningen, d.v.s. att gode mannen ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig för uppdraget. Dessutom får en god man inte vara omyndig eller ha förvaltare förordnad för sig. AVSNITT 2

– Testa dig själv

38  |   3  G o dm ansk ap f ö r sj uk a o c h f unk t i o ns­n e dsat ta m.f l.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

• Lagstiftningen om anordnande av godmanskap bygger på principen om



Daniel Sjöstedt är jurist och har lång erfarenhet av arbete hos överförmyndare med frågor om gode män och förvaltare. Peter Sporrstedt är jurist, entreprenör och en van föreläsare i frågor som rör överförmyndarjuridik, gode män och förvaltare.

GOD MAN OCH FÖRVALTARE EN HANDBOK MED KOMPLETT WEBBUTBILDNING FÖR GODE MÄN Att vara god man eller förvaltare är ett samhällsviktigt uppdrag som kräver både kunskap och engagemang. I denna bok med tillhörande webbutbildning går författarna utförligt igenom vilka regler som gäller för ditt uppdrag. Du får också en vägledning i hur man hanterar de svårigheter som kan uppkomma. De inledande kapitlen ger en teoretisk bakgrund, följt av praktiska aspekter och vad du bör tänka på. Ett särskilt kapitel ägnas åt redovisningen till överförmyndaren och den löpande bokföringen. Boken tar även upp speciella åtgärder som kan förekomma, exempelvis avveckling och försäljning av bostad samt deltagande i bouppteckning och arvskifte. Alla råd och anvisningar i boken är framtagna tillsammans med personer som har haft uppdrag som ställföreträdare under många år. Om du går igenom webbutbildningen med stöd av boken kan du inhämta de kunskaper som krävs för ett första uppdrag som god man. Om du redan är god man eller förvaltare fungerar även boken som en handbok under dina uppdrag. När du köper boken får du samtidigt tillgång till bokens digitala material med interaktiva övningar, fördjupade teoretiska avsnitt, en genomgång av viktiga blanketter och mycket mer.

Tredje upplagan

Art.nr 33649

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.