SPRÅKINTRO 3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
SPRÅKINTRO 3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt Språkintro 3 är seriens avslutande del och tar vid där Språkintro 2 slutade. Utifrån samma modell som tidigare utvecklas språket till att eleven kan gå vidare och fullt ut ägna sig åt gymnasieämnena.
ELEVBOK I varje elevbok ingår även ett extra träningshäfte för att verkligen ge eleverna möjlighet att repetera och befästa sina nya språkkunskaper.
DIGITALT LÄROMEDEL I böckerna ingår ett digitalt läromedel som ger eleverna en mängd möjligheter att repetera, fördjupa och gå vidare. Här finns till exempel alla texter inlästa, diktamens- och uttalsövningar och en mängd självrättande övningar för stavning, ordföljd, grammatik och övrig språkriktighet.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
SPRÅKINTRO Eva Hedencrona Karin Smed-Gerdin
3
Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Henric Arfwidsson Omslag: Infomania, Johanna Szemenkar Remgard Grafisk form: Lennart Persson Grafisk formgivning Art.nr 39872 ISBN 978-91-44-13343-0 © 2020 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2020
69
Kapitel 4
Läs en bok! # lässtrategier och läslogg
I DET HÄR KAPITLET KOMMER DU ATT ARBETA MED: • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten. • Sammanfattning av texter. • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid, och andra texter samt utifrån egna erfarenheter och referensramar, olika livsfrågor och omvärldsfrågor. • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Ur Centralt innehåll för svenska som andraspråk årskurs 7–9
70
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
DIALOG Lisa är mitt uppe i sina studier till idrottslärare. Hon ska lämna tillbaka några böcker och tidskrifter på biblioteket. Där stöter hon på Samir och Josefin som intervjuade henne en gång om hennes favoritförfattare. Lisa:
Hej! Kul att träffas igen. Vad gör ni här?
Samir: Hej, Lisa! Vi kommer hit varje onsdagseftermiddag för att lyssna på Anna som läser en bok för oss. Anna är ny här på biblioteket och tycker högläsning är roligt. Josefin: Det är en bok som vi har valt själva och som heter Kickboxaren. Den är både spännande och intressant. Samir: Vi brukar vara ett gäng på tio stycken som lyssnar. Häng med in om du har lust. Lisa följer med gruppen in i ett rum med en soffa att krypa upp i, kuddar på golvet och dämpad belysning. Det ser inbjudande ut att bara pausa från alla krav ett tag och sätta sig ner någonstans. Lisa hittar en skön kudde och några ungdomar halvligger i soffan och de andra har också satt sig tillrätta. Så kommer Anna in och hon läser högt ur boken med lugn röst och verklig inlevelse. Alla lyssnar intensivt. Det är alldeles tyst och allt som hörs är Annas röst. Många blundar och ser totalt avspända ut och även Lisa tycker att det är spännande. Efter en halvtimme har Anna läst klart. Lisa tänker att det skulle vara bra att testa högläsning med sina idrottselever någon gång. Läsa högt om någon speciell idrottare medan klassen slappnar av. Lisa funderar över varför alla kommer varje vecka. Hon ställer några frågor till Samir och Josefin.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Lisa:
Varför kommer ni hit och lyssnar varje vecka?
Samir: Jag gillar att lyssna och så slipper jag läsa själv. Det är Josefin som tar med mig varje vecka. När jag väl är här tycker jag det är skönt att slappna av. På något sätt sjunker jag in i berättelsen och blir totalt uppslukad. Sedan vill man ju veta vad som kommer att hända så därför går jag hit igen. Lisa:
Och du då Josefin?
Josefin: Jag har dyslexi så det är jobbigt att läsa själv. Bokstäverna hoppar runt och det är jättesvårt att få ett sammanhang när jag försöker läsa. I skolan får jag allt inläst och hemma lyssnar jag på ljudböcker istället för att läsa själv. Här är det också skoj att träffa lite annat folk och prata om boken.
1. LYSSNA Lyssna på övningen i den digitala delen.
Lyssna på dialogen. Läs den sedan högt i roller. En tredje person läser övrig text.
2. TALA OCH SKRIVA A. Arbeta i par. Läs dialogen tillsammans. B. Svara på frågorna och skriv sedan ner svaren. 1. Varför känner Lisa igen Samir och Josefin?
2. Vem är Anna?
3. Vad heter boken som de ska lyssna på?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
71
72
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
4. Hur ser det ut i rummet?
5. På vilket sätt läser Anna?
6. Hur reagerar ungdomarna när Anna läser?
7. Vad säger Samir om högläsningen?
8. Varför kommer han tillbaka nästa gång?
9. Varför är det svårt att läsa när man har dyslexi säger Josefin?
10. Vad tycker Josefin är bra med träffarna på biblioteket?
3. TALA OCH SKRIVA A. När man läser en text är det nödvändigt att ta reda på vad orden betyder. Arbeta i par. Para ihop orden med rätt förklaring. 1. mitt uppe i
a) avslappnad
2. stöta på
b) sätta sig bekvämt
3. intervjua
c) lockande; skönt
4. dämpad
d) ljus från en lampa
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
5. belysning
e) t. ex. svårt med bokstäver
6. inbjudande
f ) när man lever sig in i
7. sätta sig tillrätta
g) helt inne i, helt tagen av
8. inlevelse
h) träffa
9. avspänd
i) hålla på just nu med något
10. uppslukad
j) ställa frågor till någon
11. dyslexi
k) svag, minskad
B. Träna på orden genom att sätt in dem i meningar. C. Diktera orden för varandra för att träna på stavningen.
4. DISKUTERA Diskutera frågorna med en kamrat. 1. Vad tycker du om högläsning? 2. Bok eller ljudbok? Vilka fördelar och nackdelar finns det?
WEBBÖVNING A • Para ihop orden
WEBBÖVNING B • Fyll i orden
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
73
74
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Hyllindelning på bibliotek A Bok- och biblioteksväsen
M Etnografi och folklivsforskning
B Allmänt och blandat innehåll
N Geografi
C Religion
O Samhälls- och rättsvetenskap
D Filosofi och psykologi
P Teknik, industri och
E
Uppfostran och undervisning
F
Språkvetenskap
G Litteraturhistoria H Skönlitteratur I
Konst, musik, teater, film
J
Arkeologi
K Historia L
Biografi med genealogi
kommunikationer Q Ekonomi och näringsväsen R Idrott, lek och spel S
Krigsväsen
T Matematik U Naturvetenskap V Medicin X Musikalier
Olika skönlitterära genrer Skönlitteratur kallas de böcker som innehåller fiktiva, det vill säga påhittade historier. På biblioteket är litteraturen uppdelad i barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur. Sverige har många författare som skriver både ungdoms- och vuxenlitteratur. Med ordet genre menar man en texttyp med vissa särdrag. Man använder genre om de tre klassiska genrerna inom skönlitteraturen som är epik, lyrik och dramatik. Med epik menas längre berättelser som också delas in i genrer beroende på vilken typ av berättelse det är.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Här kommer några olika genrer: deckare thrillers science fiction kärleksromaner historiska romaner krigsromaner samhällsskildringar barndomsskildringar sagor
5. SÖK PÅ INTERNET Arbeta med en kamrat. Välj ut tre olika genrer och finn fakta om dem. Låt sökordet vara till exempel deckare. Ge sedan ett exempel på någon bok i varje genre. Vad är temat/ämnet i dessa böcker? 1 Genre: Boktitel: Tema: 2 Genre: Boktitel: Tema: 3 Genre: Boktitel: Tema:
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
75
76
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Varför läsa böcker? Läsning ska kännas meningsfullt och vara roligt. Meningsfullt blir det när man kan känna igen sig och kanske få svar på frågor man går och bär på. Att upptäcka att andra tänkt och känt på samma sätt är en tröst när livet är jobbigt. Det bästa med att läsa är nog att man kan leva sig in i händelser som man inte upplever i sitt eget liv. Det kan vara resor ut i rymden eller äventyr i andra världsdelar. Flera organisationer arbetar för att stimulera till ökat läsande då man anser att det är så viktigt. Genom att läsa böcker ökar förmågan till empati, det vill säga att leva sig in i andra människors situation och fantasin stimuleras genom att man skapar egna inre bilder under läsningen. En annan viktig aspekt är att den språkliga kompetensen utvecklas då man lär sig nya ord och uttryck. Det svåra kan ibland vara att hitta en bok som passar. På biblioteket kan man få hjälp med tips på bra böcker. 6. LYSSNA Lyssna på övningen i den digitala delen.
A. Lyssna på några ungdomar som berättar varför de gillar att läsa och vilka genrer de helst läser. B. Para ihop personerna med rätt svar. Varje person får två alternativ. 1. Mustafa
a) bryr sig inte om vad kompisar eller recensioner säger
2. Elvira
b) gillar fantasy
3. Nadja
c) läser deckare med samhällskritik
4. Morgan
d) vill bli allmänbildad
5. Saamir
e) vill ha samma huvudperson i en serie böcker f ) gillar böcker om ungdomar g) lyssnar på ljudböcker h) läser helst självbiografier
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
i) vill ha en tydlig kronologi j) vill ha cliffhangers
C. Lyssna igen. Välj två personer som du lyssnar extra noga på. Sammanfatta med fyra meningar vad hon eller han säger.
7. REFLEKTERA Diskutera med en kamrat. Svara på frågorna och skriv sedan ner svaren. 1. Vad tror du Mustafa menar med att säga ”Språk är makt”. 2. Elvira tycker man lär känna sig själv genom att läsa böcker. Stämmer det? Motivera. 3. Nadja lyssnar på bussen till skolan. I vilka andra situationer fungerar det bra att lyssna med eller utan hörlurar. Ge exempel. 4. Saamir tycker det är viktigast att få en bra läsupplevelse. Håller du med? Hur får man det?
8. TALA OCH SKRIVA A. Arbeta tillsammans. Här följer ord att använda om litteratur. Para ihop orden med rätt betydelse. Använd en ordlista eller en app. 1. intrig
a) äventyr som ofta händer förr i tiden
2. röd tråd
b) tre verk som hör ihop
3. självbiografi
c) uppfattning vad som är rätt eller fel
4. krönika
d) två olika handlingar utspelar sig samtidigt
5. recension
e) spännande slut på ett kapitel
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
77
78
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
6. pseudonym
f ) påhittade historier
7. fiktion
g) påhittat författarnamn
8. kronologi
h) när något oväntat eller avgörande händer
9. cliffhanger
i) framtidsberättelse
10. budskap
j) om författarens eget liv
11. moral
k) underhållande text om vardagliga händelser
12. tolkning
l) händelserna kommer i tidsföljd
13. resumé
m) händelseförloppet med personer och konflikter
14. science fiction
n) anteckningar om vad som händer dagligen
15. trilogi
o) försök att förstå vad budskapet är
16. dagbok
p) innehåller ofta ett mord
17. deckare
q) ger ett sammanhang till berättelsen
18. fantasy
r) det som författaren vill säga till sin läsare
19. vändpunkt
s) bedömning av till exempel en bok
20. parallellhandling
t) en sammanfattning av handlingen
B. Diktera sedan orden för varandra för att träna på hur de stavas.
WEBBÖVNING C • Para ihop orden
WEBBÖVNING D • Litteraturord 1
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Saabirs
VLOGG
Hej! Här är jag tillbaka med min vlogg! Innan fick jag vara med på Seldas blogg men nu har jag en egen vlogg. Katarina kollar Seldas blogg och jag får faktiskt lite hjälp av Mårten. Vill ju att det ska bli riktigt bra! Och jag gillar att filma. Det är mycket enklare att fatta om någon förklarar på en film. Jag läser gärna böcker också. Ibland är det svårt på svenska och då sa min lärare att jag skulle använda lässtrategier. Här kommer hennes råd. Gör så här! 1. Du försöker begripa vad texten handlar om. Det hjälper om du har lite förförståelse, till exempel vet vilken genre det är. En saga eller en dikt? Med hjälp av frågor på innehållet får du reda på handlingen, huvudkaraktärerna, miljön och tiden. Förstår du inte ett ord tar du reda på vad det betyder. Dessa sex frågor kan du börja med. Vad handlar texten om? Kärlek, en resa, barndom? Vilka är personerna? Unga, gamla, arbetare, killar? När sker händelserna? På dagen, på natten, på vintern? Var utspelar sig berättelsen? I staden, på landet, utomlands? Hur går det i berättelsen? Löser man problemet? Är det ett bra eller dåligt slut? Varför har man skrivit berättelsen? Finns det ett budskap? Till sist sammanfattar du texten med hjälp av det du har fått reda på.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
79
80
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
2. Nästa steg är att du försöker tolka texten eftersom en författare inte skriver exakt allt. Författaren låter läsaren dra egna slutsatser. Som läsare använder du dina tidigare erfarenheter och kunskaper för att dra slutsatser som hjälper dig att tolka texten. Detta kallas för att läsa mellan raderna eller att göra inferenser. Frågorna du ställer dig är: Varför....? och Hur...? 3. Hur en text påverkar dig är nästa steg. Den kan få dig att känna dig gladare, att tänka annorlunda eller att ändra uppfattning om något. Hur reagerade du på texten? Vad tyckte du om texten? Du reflekterar kring vad textens budskap är. 4. Sista steget är att koppla eller jämföra texten till andra texter du läst eller till den tid du lever i. Är texten modern eller skriven för 100 år sedan? Vilken tid levde författaren i? Vad har påverkat författaren att skriva och sättet att skriva? Bra råd eller hur? Min lärare är så smart och schyst. Hoppas hon kan hjälpa dig också!
WEBBÖVNING E • Läsa mellan raderna
I kapitel 5 på sidan 115 och i kapitel 6 får du läsa mer om hur en berättelse är uppbyggd och du får mer hjälp att känna igen och analysera olika skönlitterära texter.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Förförståelse Vilken genre?
Sex frågor Vad, vilka, när, var, hur, varför?
Summera hela arbetet med texten
LÄSSTRATEGIER
Jämför texten Tid, författare andra texter
Sammanfatta texten
Påverkan Textens budskap reflektera
Tolka texten Läs mellan raderna/ gör inferenser
LÄSSTRATEGIER Du ska nu få träna att läsa mellan raderna och använda Saabirs lärares råd om hur man jobbar med en skönlitterär text. Genom att arbeta med uppgifterna A–E får du ett bra grepp om texten och förstår den därför bättre. Börja med att lyssna på och läsa igenom texten ett par gånger. Det är ofta så att man inte förstår en text på en gång.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
81
82
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Att andas DET HAR FALLIT ETT LÄTT REGN under natten. Himlen är alltjämt överdragen av moln, och då och då kommer några fina stänk. Jag står under ett snart överblommat äppelträd – och andas. Inte bara äppelträdet utan också gräset runtom ger ifrån sig en aromatisk ånga efter regnet, och det finns inget namn för den ljuvliga vällukt som fyller luften. Jag drar in den med fulla lungor, förnimmer dess arom med hela mitt bröst, andas, andas, än med öppna, än med slutna ögon, jag vet inte vilket som är bättre. Detta är den enda frihet, den enda men också dyrbaraste frihet, som fängelset berövar oss, att få andas på detta sätt, andas här. Ingen jordisk föda, inget vin, inte ens en kvinnas kyss är för mig ljuvligare än denna luft, som är fylld av blomdoft, fuktighet och friskhet. Vad gör det sedan, att det blott är fråga om en liten stackars trädgård, inklämd mellan femvåningshusens burar. Jag hör inte längre motorcyklarnas knatter, radiogrammofonernas vrål och högtalarnas smattrande. Så länge man ännu kan andas under ett äppelträd efter ett regn, är livet alltjämt värt att leva! Översättning Hans Björkegren
9. TALA OCH SKRIVA A. Svara på textfrågorna för att förstå vad texten handlar om. 1. Vad har hänt under natten?
2. Var befinner sig huvudpersonen?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
3. Vad ger trädet och gräset ifrån sig?
4. Vad får väldoften honom att göra?
5. Vad är den enda friheten?
6. Var kan man inte andas fritt?
7. Vad jämför han luften med?
8. Var ligger trädgården?
9. Hur höga är husen?
10. Vilka ljud hör han inte längre?
B. Sammanfatta nu texten med några meningar.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
83
84
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
C. För att förstå texten behöver man arbeta med ordkunskap. Para ihop orden med rätt förklaring. 1. stänk
a. stängda ögon
2. aromatisk ånga
b. känner
3. vällukt
c. små vattendroppar
4. förnimmer
d. tar ifrån
5. slutna ögon
e. bara
6. berövar
f. rum med galler omkring
7. blott
g. väldoft
8. burar
h. fuktig luft som luktar gott
WEBBÖVNING F • Fyll i orden
D. Reflektera och tolka genom att läsa mellan raderna. 1. Vilken tid på dygnet är det?
2. Hur vet vi vilken årstid det är?
3. Varför nämns frihet och fängelse tillsammans?
4. Vad säger ” Ingen jordisk föda, inget vin, inte ens en kvinnas kyss...” om personens ålder?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
5. Vad vill författaren säga med ”femvåningshusens burar”?
6. Hur förstår vi att personen verkligen uppskattar att stå under äppelträdet?
E. Reflektera mera om hur texten påverkade dig. 1. Hur reagerade du på texten?
2. Vilken känsla finns i texten?
F. Att sätta in texten i ett sammanhang blir lättare då man vet lite mer om författaren och den tid han levde i.
10. LYSSNA Lyssna på övningen i den digitala delen.
A. Lyssna på författaren Solzjenitsyns liv. Han upplevde stalintiden. Stalin var en rysk politiker och diktator. B. Svara på frågorna och skriv ner svaren. 1. När började Solzjenitsyn skriva?
2. Varför dömdes han till fängelse?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
85
86
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
3. Vad handlar En dag i Ivan Denisovitjs liv om?
4. Vad hände 1970?
5. Varför levde Solzjenitsyn i exil* ?
*landsflykt
11. REFLEKTERA 1. På vilket sätt blir det lättare att förstå texten Att andas när du har hört om Solzjenitsyns liv? 2. Vilket budskap tycker du texten har? 3. Varför förföljs och straffas författare som skriver kritiskt om de som har makten?
Texten Ett bra råd på sidorna 136–139 kan du arbeta med för att fortsätta analysera.
PRATA PÅ Om jag fick byta namn skulle jag välja … därför att … Jag gillar att … därför att … Vilken typ av kläder gillar du mest? Var kan man köpa bra kläder där du bor? Vilka kläder är billiga och vilka är för dyra?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
Ordbildning I texterna har du stött på flera sammansatta ord som favoritförfattare, gästbloggare, tvillingsyster och många fler. Det är kanske lättare att förstå ett sammansatt ord om du ”packar upp” det bakifrån. Ta till exempel ordet resväska. Det är en väska man har på en resa. Ett annat exempel är mobilskal som är ett skal man lägger en mobil i. I svenskan bildas ofta nya ord genom att man sätter ihop två eller flera självständiga ord. Regeln säger att alla ord som uttalas ihop också skrivs ihop. Du kan själv pröva med att först säga strö socker och därefter strösocker. När orden skrivs ihop får det sammansatta ordet en ny egen betydelse. Här får du några regler för hur det går till att sätta samman ord. Ibland måste man ändra lite och lägga in en ny bokstav i ”skarven” mellan de enkla orden när man ska bilda sammansättningar. 1. Ibland behövs ett s för att binda ihop orden. kärlekssemester (kärlek+semester), bordsben (bord + ben). 2. I en del sammansatta ord försvinner sista bokstaven i det första ordet. skolväska (skola + väska), kappficka (kappa + ficka). I ord som slutar på -e försvinner bokstaven i sammansättningar. månsken (måne + sken), pojkvän (pojke + vän) 3. Om det första ordet slutar med en dubbelteckning som i natt så kan inte ett -t läggas till nattåg (natt + tåg). Tre av samma bokstav går inte.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
87
88
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
12. TALA OCH SKRIVA – SAMMANSATTA ORD A. Bilda nya ord genom sammansättningar. Tänk på reglerna ovan! Diskutera också vilken betydelse det sammansatta ordet får. 1. mentor + tid = 2. ägg + gula = 3. bonde + gård = 4. bord + lampa = 5. lärare + rum = 6. nyhet + program = 7. nagel + lack = 8. lampa + skärm = 9. tandläkare + mottagning = 10. år + tid = 11. gunga + stol = 12. papper + korg = 13. mjölka + maskin = 14. läkare + intyg = 15. kväll + öppen =
B. Ge fem egna exempel på sammansatta ord.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
WEBBÖVNING G • Sammansatta ord
13. TALA – SÄRSKRIVNING Brunhårig sjuksköterska eller brun hårig sjuk sköterska? Skumtomte eller skum tomte? Sammansatta ord skrivs ofta som två ord och då kommer orden att betyda något helt annat. Vad blir betydelsen i följande exempel? Läs orden högt och diskutera ordens betydelse tillsammans med en kamrat. 1. felmeddelande
eller
fel meddelande
2. rökfritt
eller
rök fritt
3. stekt kycklinglever
eller
stekt kyckling lever
4. kassaskåp
eller
kassa skåp
5. hållplatsen
eller
håll platsen
6. sjukgymnast
eller
sjuk gymnast
7. renkorv
eller
ren korv
8. 10-årsjubileum
eller
10 års jubileum
Diskutera vad man kan göra för att undvika särskrivning av ord som hör ihop. Vi föreslår att:
WEBBÖVNING H • Rätt eller fel?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
89
90
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
14. TALA – BOKARBETE GÅ VIDARE – FÖRDJUPNINGSUPPGIFT På sidorna 96–97 får du tips om några författare och deras böcker. Arbeta i par och skriv ner fem böcker som ni skulle vilja läsa. Jämför er lista med ett annat par. 1. 2. 3. 4. 5.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
15. I SAMHÄLLET Arbeta i par. Ni har säkert ett lånekort på biblioteket. Om inte är det enkelt att skaffa ett. Låna nu en bok som verkar vara intressant att läsa. På avdelningen Lättläst kan ni hitta böcker som inte är så svåra att börja med. Som ett stöd i läsandet ska ni få arbeta med en läslogg.
På sidorna 96–97 finns också förslag på olika lättlästa böcker.
TIPS! På flera bibliotek finns samma bok på två språk så man kan läsa båda böckerna parallellt. Det är speciellt bra om man tycker det är svårt att bara läsa på svenska.
SKRIVA – LÄSLOGG Kanske har du redan skrivit läslogg någon gång. En läslogg hjälper dig att reflektera över innehållet i en bok. I läsloggen skriver du ner sådant som du tycker är intressant, underligt eller bra medan du läser. Dina anteckningar blir sedan ett stöd när du ska presentera boken muntligt eller skriva om boken. Följ punkterna så blir det lättare att arbeta med din bok. 1. Ange bokens titel och författare. 2. Skriv datum när du börjar och fortsätt datera varje gång du skriver i loggboken. Läs ca 25 sidor innan du gör din första anteckning. Vilken genre tillhör boken? 3. Vad tror du boken kommer att handla om? Vem är huvudpersonen? 4. Fortsätt läsa och plocka ut 6–8 citat om viktiga händelser eller tankar i boken. Glöm inte att ange vilken sida citatet står på. Kommentera citaten, det vill säga skriv ner vilka tankar de väcker. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
91
92
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
5. När du läser kan du använda frågor som: Hur går det för huvudpersonen? Vilka konflikter ska lösas? Vad lär sig huvudpersonen? Förändras huvudpersonen på något sätt? 6. Avsluta med att summera vad du tror författaren vill säga med boken och ge sedan ditt omdöme, det vill säga vad du tycker om boken. Vad var bokens budskap? Vad tyckte du var viktigast i boken? Lärde du dig någonting?
16. TALA ELLER SKRIVA A. När du har varit på biblioteket, lånat en bok, sedan läst den och använt läslogg kan du besvara följande frågor. Bestäm själv vilka frågor som passar dig och din bok. 1. Vilken titel har boken? 2. Vem är författaren till boken? 3. I vilken miljö utspelar sig boken? På landet, i staden, vid kusten? 4. När och under hur lång tid utspelar sig handlingen? 5. Vad handlar boken om (mycket kortfattat)? Bestäm dig för att till exempel skriva tio meningar om bokens handling. Vill du locka andra att läsa boken ska du inte tala om hur boken slutar. 6. Vad heter huvudpersonen? Hur ser hon/han ut? Ålder? Vilka egenskaper har hon/han? Vilka tankar och känslor hittar du hos huvudpersonen? Vad sysslar hon/han med? Tycker du om henne/ honom? Varför? Varför inte? Finns det andra viktiga personer att berätta om? 7. Vilken är konflikten, det vill säga det som leder handlingen framåt? I en deckare är det ofta jakten på mördaren som är bokens röda tråd. 8. Finns det något som du gärna vill citera? Varför? 9. Kommentera språket i boken. Använder författaren ord som är lätta eller svåra att förstå? Finns det mycket talspråk? Innehåller boken många dialoger?
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
10. Vad tror du författaren vill säga till sina läsare, med andra ord vilket är budskapet i boken? 11. Vad tycker du om boken? Var den lätt eller svår att läsa? Vad har du lärt dig av boken? Skulle du kunna tänka dig att rekommendera någon att läsa den?
B. När du presenterar din bok genom att prata eller skriva om den så ta med: • titeln på boken och författarens namn • kort om handlingen i boken • en beskrivning av personerna • kort om miljön och tiden • bokens budskap • vad du tyckte om boken. Börja så här: Jag har läst Alaska av John Green. Den handlar om ... Fler sätt att presentera en bok hittar du på sidorna 97–98.
17. GRAMMATIK – ORDFÖLJD 3 Läs i minigrammatiken på sidorna 271–272.
A. Skriv fortsättning på följande meningar: 1. Jag älskar dig trots att 2. Jag blir så glad när 3. Vi ska gifta oss eftersom 4. Det verkar som att
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
93
94
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
5. Vi åker till fjällen eftersom
B. Rätta följande meningar. Om du vill – försök lista ut vilka regler som inte följs i följande meningar. 1. Sara duschade när ringde telefonen.
2. Igår jag fick många glada nyheter.
3. När han ringer jag vill prata med honom.
4. I morgon jag ska köpa en hund.
5. Det är bäst att vi tvättar innan åker vi på resan.
6. Jag kommer att bli så glad om vinner jag en resa.
7. Nästa vecka solen kommer att skina!
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K A P I T E L 4 • L Ä S E N B O K ! # L Ä S S T R AT E G I E R O C H L Ä S LO G G
C. Fundera och jämför 1. Hur går arbetet med ordföljd? 2. Vilken skillnad finns på ordföljd i huvudsats och i bisats?
WEBBÖVNING I • Grammatik – ordföljd 3
18. DISKUTERA Arbeta i en grupp om fyra. Träna på att diskutera genom att ge synpunkter på de olika påståendena. En av er inleder med sina åsikter för att sedan fråga vad de andra i gruppen tycker. A. Beskriv ett tillfälle då du var helt utmattad. B. Är mode viktigt? Vad är trendigt just nu när det gäller kläder? Ge exempel.
19. NYA ORD I KAPITLET FINNS ATT TRÄNA PÅ I SPRÅKHÄFTET. Se strategikapitlet på sidan 12 för att lära dig nya ord.
WEBBÖVNING J • Öva på orden
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
95
Språkintro 3 I Språkintroserien får eleverna goda möjligheter att snabbt och enkelt ta till sig nödvändiga, grundläggande kunskaper i svenska språket. Språkintro 3 är seriens avslutande del och tar vid där Språkintro 2 slutade. Utifrån samma modell som tidigare utvecklas språket till att eleven kan gå vidare och fullt ut ägna sig åt gymnasieämnena. Materialet är uppbyggt utifrån beprövad forskning kring genrepedagogik, ett formativt arbetssätt samt en kontrastiv språksyn. Språkintro består av tre separata titlar med ökande svårighetsgrad. I böckerna ingår ett digitalt läromedel som ger eleverna en mängd möjlig heter att repetera, fördjupa och gå vidare. Här finns till exempel alla texter inlästa, diktamens och uttalsövningar och en mängd självrättande övningar för stavning, ordföljd, grammatik och övrig språkriktighet. I varje elevbok ingår även ett extra träningshäfte för att verkligen ge eleverna möjlighet att repetera och befästa sina nya språkkunskaper.
Art.nr 39872
studentlitteratur.se