__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

ST

BOKEN F R Å N BT T I L L FÄ R D I G S P E C I A L I S T

REDA K TÖ RER

OLA BJÖRGELL ULRIKA UDDENFELDT WORT


KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37355 ISBN 978-91-44-12685-2 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2021


Innehåll

Inledning  21 Författarpresentation  23 Förord till första upplagan  27 Förord till andra upplagan  29

Del I

Personliga reflektioner 1 Att vara ST-läkare  33 Sara Halldén

Att välja rätt specialitet  33 Vad gör du här?  33 ”Inte Grey´s anatomy utan mer som Dr House”  34 Att genomföra sin ST-utbildning  35 Handledning  35 Delmålen  36 Sidotjänstgöring  36 STyrkelyftet  37 Kvalitetsarbete och förbättring av verksamheten  38 Forska eller inte?  39 Nästa steg  39 Referenser  40

2 Att vara ST-handledare  41 Fredrik Walentin

Att hoppa höjdhopp utan tränare  41 Varför vill jag vara handledare?  42 Vad är syftet med handledningen?  43 Min roll som handledare  43 Min stödjande roll  43


Jag vill vägleda  44 Vi ger feedback och bedömer tillsammans  45 Vårt handledarsamtal  45 Schemalägg handledningen!  46 Prova på gaffelmottagning – tre specialistbedömningar till priset av en  48 Referenser  49

3 Att vara ST-studierektor  51 Elina Sarasalo

Uppdraget  51 Utmaningar  52 SPUR  54 Handledning  54 Bedömningar  55

4 Att vara verksamhetschef  57 Henrietta Ståhlbrandt

Chefens uppgifter i relation till ST  57 Chefens ansvar i relation till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd  58 Vid specialistansökan  60 Ansvar enligt vårdgivaren  60 ST-koncept  60 ST-inspektion  61 Ansvar i praktiken  62 ST och ledarskap  62 Till ST-läkaren från verksamhetschefen  63 Avslutande personlig reflektion  64 Referenser  65

Allmänna aspekter

Del II

5 Läkarens yrkeslivslånga lärande  69 Stefan Lindgren

Yrkeslivslångt lärande i tre faser  69 Grundutbildning  70 Specialistutbildning (vidareutbildning)  70 Fortbildning  71

6 Innehåll


Kompetensutveckling under specialiseringstjänstgöringen (ST)  72 Fortlöpande kompetensutveckling som specialist  73 Behov av kompetensutveckling  73 Metoder för lärande och dokumentation  74 En lärande arbetsmiljö  75 Kompetensprövning  75 Sammanfattning  76 Referenser  77

6 Bastjänstgöring  79 Jens Schollin, Ulrika Uddenfeldt Wort & Ola Björgell

Kort återblick på utbildning av läkare i Sverige  79 Bakgrund till införandet av bastjänstgöring  80 Omvärldsperspektiv  81 Centrala tankar i utredningen av nya BT  82 Förslag på lärandemål i BT  84 SoS föreskrifter och allmänna råd om BT  85 Utmaningar, förhoppningar och möjligheter i övergången till det nya  85 BT i praktiken  87 Tillgodoräknande  88 Utbildningsprogram  88 Målbeskrivningar  89 Delmål och kompetenskrav  90 Handledning och uppföljning samt kvalitetsgranskning  91 Bedömningar, intyg och BT-bevis  92 Ansökan om baskompetensbevis  92 Övergångsregler  93 Sammanfattning  94 Referenser  94

7 ST-organisationen i en liten och en stor region  95 Jonas Ahl & Lisa Stokseth

Organisation kring ST-läkaren  96 Ansvar och förutsättningar  100 ST-läkare – förutsättningar  100 Utbildningsutbud  102 Kvalitetskontroll  103 Region Blekinge  104 Region Skåne  105

Innehåll 

7


Hur hanteras utmaningar inom ST-organisationen?  105 Region Blekinge  105 Region Skåne  107 Vår gemensamma målbild  109 Sammanfattning  111 Referenser  112

8 Fackliga aspekter på ST  113 Heidi Stensmyren

Specialisering inom ramen för en tjänst  113 Specialisering en fråga för professionen  114 Statlig reglering av läkares specialisering  114 Tjänst  115 Utbildning inom ramen för tjänsten  116 Utbildning under semester, jourkompensation eller annan ledighet  117 Anställningsform  117 Sidotjänstgöring  118 Pension  118 Dubbelt boende  119 Tjänstledighet  119 Vad händer med anställningen när specialistkompetens uppnås?  120 Anställning innebär rättigheter och skyldigheter  120 Anställningsavtal  120 Är muntliga avtal bindande?  121 Allt bör inte regleras i anställningsavtalet  121 Föräldraledighet och graviditet  122 Jour  123 Verksamhet på bekostnad av utbildning  123 Dimensioneringen av ST  123 Sammanfattning  124 Referenser  124

9 Socialstyrelsen, BT och ST  125 Ulrika Uddenfeldt Wort

Allmänt om regler  125 Vad Socialstyrelsen gör och varför  126 Socialstyrelsen och kvalitet på ST och kurser  128

8 Innehåll


ST enligt HSLF-FS 2021:8 – viktiga delar  129 Inledande bestämmelser  129 Organisation och ansvar  130 Tjänstgöring och utbildning  131 Handledning  132 Kompetensbedömning  133 Bas-, gren- och tilläggsspecialiteter  134 Tillgodoräknande och erkännande av meriter och yrkeskvalifikationer  136 ST enligt SOSFS 2015:8 – viktiga delar  137 Allmänt om regelformulering  138 Grundkrav i föreskriften  138 Handledare  139 Bedömning av kompetens  139 Ansvarsfördelning  139 Specialistkompetens i bas- och grenspecialitet  140 Tillgodoräknande av kompetens  141 Vad händer med ansökan?  142 Sammanfattning  143 Referenser  143

10 Studierektorskap  145 Christina Halford

Studierektorsrollen – en nyckelroll  145 Historik  146 Ansvar för ST – ett formellt perspektiv  147 Studierektorns ansvarsområde  147 Kompetenskrav  148 Befogenheter, resurser och stöd  149 Befogenheter och resurser  149 Stöd  151 Studierektorsuppdraget  152 Att samordna den interna och externa utbildningen  152 Att fungera som organisatoriskt stöd  153 Att handleda handledarna – den pedagogiska ledarrollen  154 Stöd till ST-läkare  154 Studierektorsuppdraget och ledarrollen  155 Sammanfattning  156 Referenser  157

Innehåll 

9


11 Extern granskning av ST enligt SPUR-modell  159 Gösta Eliasson

Vad är SPUR?  159 Hur går en SPUR-granskning till?  161 Initiativet  161 Beställning  161 Verksamhetsbeskrivning och enkät  162 Förberedelser  162 Besöket  162 Rapporten  162 SPUR-granskning av en vårdcentral  163 Inspektion av radiologiutbildningen i Europa  169 Katrine Riklund

Vanliga frågor om SPUR  170 Vad tjänar en verksamhet på att bli SPUR-inspekterad?  170 Är granskarna oberoende?  170 Gör SPUR-granskningen nytta?  170 Vad händer om utbildningen inte följer Socialstyrelsens föreskrifter?  171 Finns det fler modeller för granskning?  171 Kan en verksamhet själv granska sin ST?  171 Vad kostar en granskning?  172 Hur blir man SPUR-inspektör?  172 Sammanfattning  172 Referenser  173

12 Makt och mandat: Verknings­fulla kvalitets­system i utbildning av ST-läkare  175 Jonas Nordquist, Kristina Sundberg & Lars Kihlström Burenstam Linder

Kvalitet i specialistutbildning  175 Professionen, förtroende och utbildningskvalitet  176 Hälso- och sjukvårdens utmaningar – ett hot mot läkarkårens autonomi  178 Kvalitetssystem för svensk specialistutbildning  180 SPUR  181 Kvalitetssystem för utbildning – omvärldsperspektiv  182 Svensk specialiseringstjänstgöring – kvaliteten och framtiden  186 Sammanfattning  189 Referenser  189

10 Innehåll


13 Utbildningsprogram, ST-kontrakt och dokumentation  191 Maria Randjelovic

Allmänt om dokumentation under ST  191 Vårdgivarens rutiner för ST  192 Utbildningsprogram  192 Definition  192 Innehåll  193 Upprättande  194 Delmålsöversikt  195 Tjänstgöringsplan  196 Kursplan  197 Plan för handledarträffar  198 Plan för egen studietid  198 Revidering  199 ST-kontrakt  199 Dokumentation av genomförda utbildningsaktiviteter under ST  200 Sammanfattning  201 Referenser  202

14 Handledning under ST  203 Ingegerd Hoff Lindahl & Hanna Wijk

Vad är handledning?  203 Mentorskap, coachning, handledning – vad är egentligen skillnaden?  203 Varför ska man ha handledning?  205 Ökat lärande  205 För kvalitetssäkring  206 För verksamheten  206 Olika handledarroller  207 Huvudansvarig handledare  207 Handledare för specifik utbildningsperiod  207 Andra handledare  209 Instruktör  209 BT-/ST-läkarens roll  209 Handledningsperiodens olika faser  210 Förberedande fas  210 Inledningsfas  211 Lärandefas  211 Avslutningsfas  213

Innehåll 

11


Handledningssamtalet  213 Samtalets syfte  215 Förslag på samtalsupplägg  215 Under samtalet  216 Dokumentation  217 Alternativa metoder för handledning  218 Problem i handledningen  219 Förutsättningar för god handledning i verksamheten  220 Sammanfattning  221 Referenser  221

15 Bedömning av ST-läkarnas kompetens­utveckling  223 Ulrika Uddenfeldt Wort, Gudrun Edgren & Fredrik Walentin

Bedömning i kompetensbaserad utbildning  223 Pågående internationell utveckling  225 Varför ska vi bedöma ST-läkarnas kompetensutveckling?  226 Handledarens roll  228 Hur kan vi genomföra bedömningar i ST-utbildning?  228 Hur ska vi bedöma?  229 Bedömningsinstrument  229 Utbildning av bedömare  233 Är resultaten tillförlitliga?  234 Specialistkollegium  234 När kan det vara lämpligt att hålla specialistkollegium?  235 Inför specialistkollegium  235 Genomförande  236 Efter specialistkollegium  237 Om ST-läkaren inte når målen  237 Handlingsplan om ST-läkare riskerar att inte uppnå målen  238 Portfölj  239 Sammanfattning  240 Referenser  241

Del III Mer om BT, ST och alla delmål 16 Generell genomgång av delmål a och b  245 Pernilla Sahlstrand Johnson & Jonas Ahl

Vad betyder a- och b-målen i praktiken?  246 Behövs en kurs?  249

12 Innehåll


STa- och STb-målen i HSLF-FS 2021:8  252 Hälso- och sjukvårdens förutsättningar (BT4, STa1)  252 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete (BT6, STa2)  253 Medicinsk vetenskap (BT7, STa3)  254 Etik (BT8, STa4)  256 Ledarskap (BT10, STa5)  257 Lärande (BT11, STa6)  258 Vårdhygien och smittskydd (BT13, STa7)  259 Kommunikation med patient och närstående (BT9, BT11, STb1)  260 Sjukdomsförebyggande och hälsobefrämjande arbete (BT14, STb2)  261 Försäkringsmedicin (BT16, STb3)  262 Palliativ vård (BT17, STb4)  264 BT-målet BT9, bemötande  265 Tidigare a- och b-mål som blivit c-mål under HSLF-FS 2021:8  266 C-målet – läkemedelsbehandling inom den egna specialiteten (STcX)  266 STc-målet – lagar och andra författningar för den egna specialiteten (STcY)  267 Sammanfattning  268 Referenser  269

17 Kommunikations­kompetens – att skifta perspektiv  271 Pia Strand

Varför är kommunikation ett prioriterat utvecklingsområde för läkare?  271 En förutsättning för samarbete och social organisation  272 Nyckeln till kultur, arbetsgemenskap och lärande  272 En förutsättning för vårdarbete  273 Vad innebär förmåga till kommunikation?  274 Kommunikationsforskningens perspektivskifte från sändare till mottagare  275 Kompetensutveckling kräver kartläggning av ST-läkarens individuella behov  275 1. Förmåga till kommunikation med patienter och närstående  276 2. Förmåga till kommunikation med kollegor  281 3. Kommunikationskompetens i u­ ndervisningssituationer  286 Metoder för lärande och måluppfyllelse  293 Måluppfyllelse genom kurs  294

Innehåll 

13


Klinisk tjänstgöring under handledning  294 Seminarium  295 Sammanfattning  296 Referenser  296

18 Utbildning i medarbetarskap och ledarskap för blivande specialister  297 Liisa Carlzon, Barbro Edén & Anders Johansson

Ledarskap och professionell utveckling  297 Syfte med professionell utveckling och ledarskapsutveckling  298 Många former av ledarskap i läkares vardag  299 Hur definierar man lärandemålen inom medarbetarskap och ledarskap?  299 Vad är ledarskap?  300 Anpassat och framåtsyftande lärande inom ledarskap  301 Konkreta och individuella mål underlättar lärande  301 Hur lär man sig att bli en bra ledare och medarbetare?  302 Arbetsplatsintegrerat lärande  303 Handledning  304 Reflektion och portfölj  305 Simuleringsövningar  306 Studera den egna verksamheten  306 Ledarskapskurser  306 Bedömning av ledarskapskompetens  307 Olika mål kräver olika bedömningsmetoder  308 Handledare som bedömare  309 Specialistkollegium  309 Bedömningsinstrument  310 Sammanfattning  311 Referenser  312

19 Undervisning och utbildning samt kurs- och kongress­ verksamhet under ST  313 Ola Björgell

Kurs, konferens eller kongress  313 Om utbildning  314 Utbildning på den egna avdelningen  314 Utbildning inom ett större vårdområde, på det egna sjukhuset eller inom en förvaltning  315

14 Innehåll


Regionövergripande utbildning  315 Att sprida kunskapen vidare  316 Nationella och internationella kurser och kongresser  316 Betalkurser  317 SK-kurser och fria kurser  317 Kvalitetsgranskning, intyg och ansökan  318 Lipus  318 När är det en kurs och vilket värde har ett intyg?  318 Att genomföra ett större möte, en kurs eller kongress  319 Från idé till genomförande  320 Det lilla och det riktigt stora mötet  320 Att lära i grupp och utvecklas tillsammans  323 Tydliga mål, delaktighet och arbetsglädje i ett projekt  324 Styrgrupp och arbetsgrupper  324 Mötesteknik i organisationskommittén  325 Hållbarhet och utveckling över tid  325 Genomförandet  326 Uppföljning  327 Kurs- och kongressakademi  328 Sammanfattning  328 Referenser  328

20 Etik  329 Jenny Lindberg

Etik, juridik och politik  329 Etik i ST-handledning  330 Normativa etiska teorier  332 Medicinska och etiska beslut  334 Fakta och värdefrågor  334 Etiska principer  336 Patientens ställning i hälso- och sjukvård  337 Prioriteringar och rättvis fördelning  339 Beslut rörande livsuppehållande behandling  340 Ansvar och beslutsgång  341 Analysmodeller  342 Etikforum  344 Sammanfattning  344 Referenser  346

Innehåll 

15


21 Likarätt och lika möjlighet  347 Jonas Ålebring & Ola Björgell

Delmål i BT och i ST  347 Vad är likarätt?  348 Jämställdhet  348 Metoo & diskriminering i hälso-och sjukvården  349 Likarätt i vardagen  350 Normer  350 Ett reflekterande förhållningssätt  351 Viktiga konventioner och lagar  352 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna  352 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna  352 Regeringsformen  353 Hälso- och sjukvårdslagen  353 Patientlagen  353 Barnkonventionen  354 Diskriminering  354 Definitioner  354 Diskriminering inom hälso- och sjukvården  354 Att förebygga diskriminering, aktiva åtgärder  356 Diskrimineringsombudsmannen  357 Jämlik vård  357 Hur kan vi arbeta vidare med likarätt?  358 Certifierade likarättsambassadörer  358 Likarättspodden ”Alla föds nakna”  360 Sammanfattning  361 Referenser  362

22 Förbättringskunskap och kvalitetsarbete  363 Margareta Albinsson

Sveriges hälso- och sjukvård  363 Förutsättningar  364 Teoretisk förankring  364 System  366 Variation  367 Förändringspsykologi  368 Epistemologi (kunskapsteori)  369 Kvalitetsarbete  369 Vad är kvalitet?  370

16 Innehåll


Kärnkompetenser – interprofessionellt lärande  371 Personcentrerad vård – en förflyttning från vad till vem  372 Säker vård  373 E-hälsa som informatik  374 Teamarbete  374 Evidensbaserad praktik  375 Lärandestyrt förbättringsarbete  375 Kvalitetsverktyg – metoder och verktyg  375 Processer eller flöden  377 Sammanfattning  379 Referenser  380

23 ST-läkarnas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete  381 Åsa Robinson & Sven Karlander

Delmål för det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet  381 Varför är kvalitets- och patientsäkerhetsarbete viktigt för blivande specialistläkare?  382 Vad är kvalitet?  382 Systematiskt kvalitetsarbete under BT  383 Systematiskt kvalitetsarbete under ST  384 Hur kommer ST-läkaren igång med sitt utvecklingsarbete?  384 Identifiera frågeställningen  384 Utse handledare  385 Att arbeta tillsammans  386 Tid och planering  386 Upprätta en handlingsplan  387 Metod och verktyg för förbättringsarbete  387 Att välja ambitionsnivå för delmål STa2  390 Formella krav enligt HSLF-FS 2021:8  390 Vilken ambitionsnivå är rimlig för den enskilde ST-läkaren?  390 Redovisning av kvalitets- och utvecklingsarbetet  391 Sammanfattning  392 Referenser  393

24 Utbildning i medicinsk vetenskap under ST  395 Anna Nilsdotter

Innehåll i föreskriften SOSF 2015:8 och HSLF-FS 2021:8  395 Mål med utbildningen  397 Utbildning i medicinsk vetenskap (ST 2015:8)  397

Innehåll 

17


Hur motiveras ST-läkaren?  397 Teoretiskt kursinnehåll  398 Projektplan  399 Projektarbetets omfattning  400 Handledartillgång  400 Lärarkompetens  401 Finansiering  401 Mål för examination  401 Möjlighet till fortsatt forskarkarriär  401 Hälso- och sjukvårdens nytta  402 Hur sprida kunskapen från utförda projekt?  403 Sammanfattning  403 Referenser  404

25 Specialiserings­tjänst­göring för utlands­utbildade läkare  405 Marja Jurvanen

Indelning av gruppen utlandsutbildade läkare  405 Läkare utbildade inom EU/EES  407 Språkutbildning  407 Arbetsgivaransvar och individuellt anpassat introduktionsprogram  408 Aktörer som påverkar de olika stegen  409 Läkare utbildade utanför EU/EES  409 1. Socialstyrelsens kunskapsprov, alla steg  410 2. Vägen via kompletterande utbildning för läkare (KUL) med avslutad utländsk utbildning, 120 poäng  411 3. Vägen via svensk läkarutbildning  411 Specialisttjänstgöring (ST)  412 Sammanfattning  413 Referenser  414

Appendix 1 Målbeskrivning för bastjänstgöringen  417 Målbeskrivningar för specialiseringstjänstgöringen i övrigt  421 Delmålen STa och STb  421

18 Innehåll


Appendix 2 Bedömningsinstrument med instruktioner  427 Instruktioner för bedömning enligt mini-CEX (Mini-clinical evaluation exercise)  427 Mini-CEX (Mini-clinical evaluation exercise)  430 Instruktioner för bedömning enligt DOPS (Direct observation of procedural skills)  433 DOPS (Direct observation of procedural skills)  436 Instruktioner för bedömning enligt CBD (Case based discussion)  439 CBD (Case based discussion)  442 Instruktioner för bedömningsinstrumentet 360 grader (Sheffield peer review assessment tool)  445 360 grader (Sheffield peer review assessment tool)  447 SPECIALISTKOLLEGIUM − manual för studierektor med tolkningsstöd  454 När och hur ofta ska det göras?  454 Före mötet  454 Mötesstruktur  455 Att tänka på vid mötet  456 Efter mötet  456 SPECIALISTKOLLEGIUM – sammanställning  458 TOLKNINGSSTÖD – exempel på problem att identifiera  460 Faktorer som påverkar vårt förtroende för andra och benägenhet till tillit enligt ten Cate*  462 SPECIALISTKOLLEGIUM – bedömare  463 SPECIALISTKOLLEGIUM – självskattning  467 SPECIALISTKOLLEGIUM – underlag för feedback till ST  472 Sakregister  475

Innehåll 

19


Inledning

Sedan förra upplagan av ST-boken har förordningen gällande specialiseringstjänstgöringen (ST) ännu en gång uppdaterats. Bakgrunden är att grundutbildningen för läkare från och med hösten 2021 är sexårig och legitimationsgrundande. Allmäntjänstgöring (AT) försvinner därmed på sikt men kommer att finnas kvar under många år under en övergångsperiod. Dock fanns konsensus om att de nylegitimerade läkarna skulle behöva en period av klinisk tjänstgöring före ST, och den perioden har fått beteckningen bastjänstgöring (BT). Detta är den första läroboken som sätter hela specialiserings­tjänst­ göringen från BT till fortsatt ST i fokus. Tongivande och utbildnings­ aktiva medförfattare från hela landet bidrar till ST-bokens mångfald och kunskaps­innehåll. Vi har tagit hänsyn till att BT och ST bedrivs på både stora och små sjukhus, samt i öppen vård av olika slag, med de olika möjlig­ heter och förutsättningar som finns på dessa utbildande enheter. ST-boken, från BT till färdig specialist, har både teoretiska och praktiska moment. I den inledande delen reflekterar en ST-läkare, en handledare, en studierektor samt en verksamhetschef om sina personliga erfarenheter av ST och det dagliga arbetet. Sedan följer två nya kapitel om det livslånga lärandet och information om BT. Därefter fokuseras på gemensamma specialitetsövergripande ämnen som vi alla behöver få mer kunskap om. Handledning, ledarskap, vetenskap och kvalitetsutvecklingsarbete, kommunikation samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är några exempel på specialitetsövergripande ämnen, liksom facklig information, kurs- och kongressverksamhet, likarätt samt extern granskning. I ST-boken finns också ett kapitel om att söka specialistutbildning för utlands­utbildade läkare. Vår ambition är att ST-boken enkelt ska kunna användas i det vardagliga arbetet, som ett hållbart och praktiskt stöd under hela BT och ST. I vardagens BT och ST kan en målbeskrivning bitvis upplevas som svår-

21


Malmö och Lund, maj 2021 Ola Björgell  Ulrika Uddenfeldt Wort

22 Inledning

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

tolkad och hårt reglerad, samtidigt som det finns utrymme för frihetsgrader och lokala tolkningar. Relationen och balansen mellan utbildning och övrig sjukvårdsproduktion resulterar i praktiska frågor, kring allt från hur handledning och schemaläggning ska kunna genomföras, till utformningen av det individuella utbildningsprogrammet med planerad intern- och externutbildning, sidotjänstgöring, självstudier samt deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten. En allt större samordning mellan utbildande enheter i offentlig och privat regi behövs för att BT- och ST-läkaren ska få möjlighet att tillgodogöra sig de omfattande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs. Gemensamma kunskapsbaser kräver dessutom mer samarbete mellan olika specialiteter. Många kursgivare erbjuder utbildning i både specialitetsövergripande och specialitetsspecifika delmål. Denna mångfald berikar och utvecklar BT och ST samt gör vår gemensamma undervisning och utbildning mindre sårbar i ett nationellt perspektiv. I SOSFS 2015:8 ökade vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar för ST, med ett speciellt starkt fokus på extern granskning och krav på åtgärder när brister föreligger. Studierektorsfunktionen stärktes, liksom för handledning och dess genomförande. Den kontinuerliga kompetensbedömningen, och metoder för denna, är genomgående en mycket tydlig röd tråd i HSLF-FS 2021:8 och ligger till grund för specialistansökan. Under lång tid framöver samexisterar ett antal olika utbildningsmodeller, alla med sina olika krav och målformuleringar. Vår förhoppning är att denna bok ska ge en sammanfattande bild och fungera som en praktisk vägledning. ST-boken vänder sig till alla ST och AT-, BT- och ST-läkare, hand­ledare och studie­rektorer samt till landets verksamhetschefer, vårdgivare och politiska organ. Den är också användbar för många medarbetare som på olika sätt är involverade i BT och ST, till exempel HR-strateger, ATBTST-­ samordnare, pedagoger och kanslister med flera viktiga yrkesgrupper inom undervisning och utbildning.


Kapitel 2

Att vara ST-handledare Ӽ F R E DR I K WA L E N T I N

I detta kapitel reflekterar jag över rollen som handledare: varför behövs handledning, vad ska den innehålla och hur kan vi underlätta för att den ska bli av?

Att hoppa höjdhopp utan tränare Jag har flera gånger hört seniora kollegor säga: ”jag fick aldrig någon handledning men jag blev en fungerande läkare ändå”. Visserligen kan man lära sig att hoppa höjdhopp utan att ha en tränare men man når sannolikt högre höjder om man blir observerad, får feedback, stöd och råd. På samma sätt antar jag att en ST-läkare kan bli bättre med en ”tränare”, en handledare, vid sin sida. Vi har ett avancerat yrke med många krav. Eftersom vi ytterst är på jobbet för våra patienters skull och för att kunna ge dem bästa möjliga medicinska bedömning, behandling, information och psykosocialt stöd under de pressade omständigheter vi verkar i, finns det en hel del som kan optimeras. Forskning från andra områden har påvisat svårigheten att själv utvärdera sin egen kompetens. Den visar att när vi har relativt liten erfarenhet kan vi riskera att överskatta vår förmåga för att sedan kanske snarare underskatta den. Så småningom nås en högre nivå men aldrig så hög som i början. Kanske detta kan betraktas som ett vetenskapligt bevis för att handledning, bedömning och feedback behövs? Vad händer med patientsäkerheten om den oerfarna läkaren överskattar sin förmåga? Om läkaren i stället har för lågt självförtroende tror jag det riskerar att utsätta patienterna för onödiga undersökningar och inneliggande vård, vilket är negativt för såväl patient som vårdens resursanvändning.

41


Självförtroende (%) 100

0 Inget

Erfarenhet

Expert

God handledning kan också minska stressen för unga kollegor och ge en bättre arbetsmiljö. Eftersom handledning upplevs som viktigt av många ST-läkare ökar möjligheterna att rekrytera och bibehålla läkarna om den utbildande enheten satsar på detta.

Varför vill jag vara handledare? Vissa kanske rent av svarar ”för att jag måste!”. Bakom ett sådant svar finns förhoppningsvis inte ointresse utan en frustration över att få ytterligare en arbetsuppgift som inte hinns med. Självklart behöver det avsättas tid även för denna viktiga arbetsuppgift. Vi har visserligen ett stort uppdrag i att producera vård men det gäller inte bara i nuet utan vi måste också säkra vården i morgon, för morgondagens patienter och för oss som i dag är friska och arbetar i vården. Genom att handleda har jag lärt mig nya medicinska fakta, nya perspektiv och insikter om mitt yrke och min yrkesroll samt fått värdefull tid för reflektion, något som annars är en bristvara. Handledningen kan med andra ord vara värdefull både för mig som handledare och för min adept, även om fokus givetvis ska ligga på den handledde.

42 

Del I  Personliga reflektioner

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Figur 2.1  Samband mellan erfarenhet och självförtroende. Efter Kruger & Dunning 1999.


Vet att jag vet

Vet att jag inte vet

Vet inte att jag vet

Vet inte att jag inte vet

Figur 2.2  Handledaren hjälper adepten att avgöra i vilket av de fyra fälten hen befinner sig och stöttar i förflyttningen mot ”vet att jag vet”.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Vad är syftet med handledningen? Enligt Nationalencyklopedin är ”syftet att den handledde ska bli en med handledaren jämställd kollega. Handledning i denna mening innebär även att en yrkeskår upprätthåller sina professionella normer.” Enligt Socialstyrelsens definition är handledaren ”en person som kontinuerligt och i dialogform stödjer och vägleder samt bedömer en medarbetare avseende hens professionella utveckling”. På ett övergripande plan skulle man kunna utgå från att jag som handledare hjälper adepten att avgöra i vilken av ovan­­stående fyra fält av kunskap och kompetens hen befinner sig och föra adepten i riktning mot rutan ”vet att jag vet”. Bilden har hjälpt mig att förstå vad handledning är och varför den behövs.

Min roll som handledare Att vara handledare kan upplevas som en svår och ovan uppgift. Grundtanken är att jag bidrar med min erfarenhet för att stödja den yngre kollegan att komma in i yrket. Handledarens roll är liksom läkarrollen i övrigt komplex. Den kan också vara motstridig, att både ha en stödjande och en examinerande roll.

Min stödjande roll I den stödjande rollen kan jag vara ett viktigt kollegialt stöd. Känslomässigt jobbiga situationer uppstår i yrket. Stöd i den professionella balansen mellan empati och sympati behövs, liksom stöd vid gränssättning exempelvis mot Kapitel 2  Att vara ST-handledare 

43


kollegor, patienter och för ST-läkaren själv. Jag kan också anta rollen som advokat och stå upp för ST-läkaren om så behövs, exempelvis vid schema­ läggning och för rätten till en god utbildning. Stöd kan också behövas vid eventuella konflikter och vid medicinska fel. En god, förtroendefull och tillåtande relation mellan mig som handledare och ST är viktig i dessa situa­ tioner. Det är också nödvändigt att samtal kan ske ostört och under lugna förhållanden då svåra frågor behöver avhandlas. Precis som i mötet med patienter och i annan kommunikation är aktivt lyssnande och validering användbara metoder, inte minst för att bekräfta en upplevelse snarare än att försöka avfärda den.

Det är viktigt att handledningen utgår från den handleddes behov. Den danske filosofen Sören Kirkegaard skrev följande som jag tycker är mycket tänkvärt: ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är…”. En bra metod för att lyckas med denna uppgift är att liksom den grekiske filosofen Sokrates ställa utforskande frågor till adepten. Sokratiska frågor har i modern tid kunnat bidra till utvecklingen av motiverande samtalsteknik, KBT och modern barnpedagogik. Detta coachade förhållningssätt innebär att handledaren stödjer adepten att själv hitta svaret och vägen framåt. Eftersom tiden för handledning är begränsad är det klokast om tiden används för det som inte kan läsas i en bok eller snabbt ”googlas”. För en erfaren läkare kan fakta­kunskaper som inhämtats för en längre tid sedan blekna. Dessutom tillkommer hela tiden nya rön. Om ST-läkaren ställer rena faktafrågor till mig kan det vara lämpligt att jag bollar tillbaka och ber vederbörande att själv finna svaret och eventuellt ge förslag på lämplig källa. Jag som handledare ska rimligen inte fungera som en mänsklig Google. Ett förslag på rollfördelning är att den oerfarna i diskussionen bidrar med nya fakta och jag med min erfarenhet bidrar med att värdera dessa fakta i sammanhanget och omsätter kunskapen i praktiken. Jag kan göra detta även genom att ställa utforskande frågor till ST-läkaren som därmed får stöd och vägledning och samtidigt utvecklar förmågan att själv värdera fakta och ta beslut. Som handledare kan jag givetvis behöva vara situationsanpassad. På ett akutrum i en stressad situation kanske frågan ”vad tror du själv?” inte passar så bra utan i stället får jag bidra med ett snabbt instruerande svar. Om ST-läkaren har flera fall som behöver lösas och tiden är knapp kan man välja att arbeta pedagogiskt och utforskande med ett och för övriga ge snabba instruerande svar. 44 

Del I  Personliga reflektioner

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Jag vill vägleda


© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Vi ger feedback och bedömer tillsammans ST-läkare säger ofta att de sällan får feedback. Hör de inget från omgivningen utgår de från att de inte gör något allvarligt fel. I den mån feedback ges är det ofta ospecifikt, att det fungerar ”bra”. Vad beror då denna brist på feedback på? En vanlig uppfattning är att vi i vår svenska kultur undviker feedback, kanske på grund av konflikträdsla? I handledarsammanhang är en viktig anledning nog ofta brist på observation. Om konkreta observationer av adepten i kliniskt arbete inte gjorts är det svårt att vara konkret i sin feedback. Om handledningen inskränker sig till att diskutera kring fall och kring läkarrollen är det svårt att bedöma respektive ge feedback angående till exempel praktiska moment respektive kommunikativ förmåga och ledarskap. Eftersom kommunikation är bland det svåraste vi ägnar oss åt är det viktigt att ST-läkaren får stöd av sina seniora kollegor att utveckla den. Feedback har en central roll i lärandet. Pedagogisk forskning har visat att vi lär oss bättre om vi får tydliga mål och får feedback som baseras på vart man ska, var man är och hur man tar nästa steg. Arbetet är ofta organiserat så att man jobbar ensam, mottagningssituationen innebär ensamarbete med patienter bakom en stängd dörr. ST-läkarens avdelningsplaceringar, jour och kirurgiska specialiteters operationer sker däremot ofta i tätt samarbete med kollegor men vanligen endast i en mindre del tillsammans med ST-läkarens handledare. Dessutom påverkas ST-läkarens närvaro i hög utsträckning av randningar, kurser och ledigheter. För att skapa tillfällen där ST-läkaren observeras, bedöms och får systematisk konkret feedback – av såväl handledaren som andra seniora kollegor – bör vi regelbundet genomföra formaliserade bedömningar, såsom mini-CEX, DOPS och CBD. Handledningen kan delvis också ses som ett kollektivt ansvar där klinikens specialister hjälps åt att ge stöd, vägledning och bedömer ST-läkarens kompetensutveckling, även om huvudansvaret ligger på handledaren. I slutändan ska jag och den specialist som utses av verksamhets­chefen tillsammans godkänna ST-läkaren innan ansökan om specialistbevis kan skickas in. Med metoden Specialistkollegium kan vi specialister bidra till bedömningen, och om så behövs också gemensamt ta fram förslag på förändringar i utbildningsplan och handledningsinsatser.

Vårt handledarsamtal Samtalen bör vara regelbundna, exempelvis är normen i Region Örebro Län en timme per vecka om ST och handledare är på plats samtidigt. Samtalet Kapitel 2  Att vara ST-handledare 

45


Schemalägg handledningen! Jag anser att handledning bör vara schemalagd. Utrymmet för utbildning inklusive handledning tycks ha svårt att hävda sig i många verksamheter. Kanske det beror på att schemat redan är fulltecknat av morgonmöten, läkarmöten, röntgenronder med flera fasta tider? Att schemalägga handledningen är också att signalera att det är en arbetsuppgift som har samma status som andra återkommande uppgifter. Om verksamheten inte anser sig ha råd att prioritera handledning bör man betänka att brist på handledning kan bidra till rekryteringssvårigheter och svårigheter att bibehålla ST-läkarna. God handledning kan förhoppningsvis underlätta såväl arbetsmiljö och trivsel som kunskapsinhämtning. Med välmående och kunniga läkare ökar chansen att verksamheten klarar sitt uppdrag − både i dag och i morgon. 46 

Del I  Personliga reflektioner

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

bör kunna ske ostört och avskilt, dels för att möjliggöra reflektion, dels för att känsliga frågor kan dyka upp. Eftersom handledning går ut på att stötta adepten på vägen till att bli en med mig jämställd kollega bör stort fokus läggas på de professionella delarna, såsom kommunikation, ledarskap och etik. Rena instruktioner kan i stället ges momentant då behov finns och blir sannolikt effektivare med bättre inlärning och effektivare handläggning av patienterna. För att få ut så mycket av handledningen som möjligt kan det vara klokt att planera nästkommande träff så att både ST och jag som handledare kan vara förberedda. Inled gärna ett handledarsamtal med en fråga om vad ST-läkaren vill ta upp i dag, oavsett vad som planerats. Kanske något som hänt och som behöver bearbetas eller ett annat brådskande behov som uppstått. Handledningen ska omfatta alla delmål i målbeskrivningen. Förutom det medicinska perspektivet ska kommunikation, ledarskap, etik, organisation, prevention, mångfald och genus innefattas. Jag brukar medvetet stanna upp vid något av dessa perspektiv och ha en fördjupad diskussion som utgår från ett aktuellt fall. Handledningen kan ses som ett gemensamt ansvar. Handledning är också ett lärandemål under ST. Det kan därför vara klokt att löpande gemensamt ställa sig frågan hur handledningen fungerar. Det kan dels röra upplägg och innehåll, dels hur samarbetet fungerar mellan ST och handledare. För att underlätta handledningen, i synnerhet vid handledarbyte, är det klokt att föra enkla stödanteckningar om vilka ämnen som avhandlats vid handledningen, och givetvis också samla de dokumenterade bedömningarna som görs. Ett översiktligt förslag på de delar som kan ingå i handledningen samt grova förslag på tidsintervall finns i figur 2.3 ”Servicebok för handledning av ST-läkare”.


Ola Björgell (red.) är docent och överläkare i medicinsk radiologi vid Skånes universitetssjukhus. Han är regionöverläkare med funktions­ ansvar för Likarätt i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet samt ordförande i dess programkommitté. Han har lång erfarenhet av att ge utbildning och fortbildning till stora grupper. Ola är initiativtagare till ett stort antal kurser och nationella kongresser, bland annat ”Framtidens Specialistläkare” och ”Stora Likarättsdagarna”.

Ulrika Uddenfeldt Wort (red.) är medicine doktor, barnneurolog, övergripande ST­studierektor och chef för område ATST vid Skånes universitetssjukhus. Hon har utvecklat instrument för bedömning av BT­ och ST­läkarnas kompetensutveckling.

ST-BOKEN

FRÅN BT TILL FÄRDIG SPECIALIST Denna lärobok, som nu kommer i sin andra upplaga, är den första som sätter bas- och specialiseringstjänstgöringen för läkare i fokus (BT och ST). Tongivande och utbildningsaktiva medförfattare från hela landet bidrar till ST-bokens mångfald. Boken inkluderar fakta om ST 2015 och den nya ST som gäller från 2021. I den första delen av ST-boken reflekterar läkare över sina personliga erfarenheter av ST. Övriga kapitel är inriktade på gemensamma specialitetsinriktade ämnen. ST­boken kan användas i det vardagliga arbetet, som ett hållbart och praktiskt stöd under hela ST. Den vänder sig till alla blivande BT- och ST-läkare, handledare och studierektorer samt till verksamhetschefer, vårdgivare och politiska organ. Den är också användbar för många medarbetare som på olika sätt är involverade i BT/ST, till exempel HR-strateger, ATBTST-samordnare, pedagoger och kanslister med flera viktiga yrkesgrupper inom undervisning och utbildning. Andra upplagan

Art.nr 37355

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144126852  

9789144126852  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded