9789144125183

Page 1

MÄNNISKANS TEXTER LITTERATURENS VÄG TILL IDAG Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR


MÄNNISKANS TEXTER LITTERATURENS VÄG TILL IDAG Elevpaket – Digitalt + Tryckt I den här boken läser eleven om hur vi människor berättat, diktat och med ord ­skapat vår värld men också hur världen har skapat språket och litteraturen. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

ELEVBOK Litteraturens väg till idag tar ett helhetsgrepp på litteraturstudier för gymnasiet. Boken går igenom litteraturens utveckling genom historien och ger eleven tillgång till goda redskap för att läsa, analysera och skriva om litteratur. Eleven får också insikter i ­kanon, litterär debatt och hur epikens populära genrer har utvecklats.

DIGITALT LÄROMEDEL Läromedlets digitala del innehåller, förutom allt material från den tryckta utgåvan, fler fördjupningar kring vissa utvalda författarskap. Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning. Här finns även en mängd självrättande övningar till alla kapitel.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar och extra fördjupningstexter

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova


M Ä N N I S K A N S

T E X T E R

LITTERATURENS VÄG TILL IDAG Axel Hellby Anders Lindqvist

Karl Lindqvist


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Henric Arfwidsson Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 39860 ISBN 978-91-44-12518-3 © Författaren och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Poland 2019


Innehåll Inledning – till dig som ska arbeta med boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Litteraturhistoriens epoker . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Forntiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 De första kulturerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Den äldsta litteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 De stora flodkulturerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Gamla testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Popol Vuh – mayaindianernas skapelseberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Antiken 800 f .kr .–476 e .kr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Grekland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Romarriket, ca 750 f .Kr .–476 e .Kr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Antikens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Grekland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Rom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

Antikens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Grekland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Rom – imitation och nyskapande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Antikens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Grekland – regler och improvisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Den romerska teatern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39

Medeltiden 476–1453 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Medeltidens världsbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kulturella världar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

Medeltidens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Kristen epik – att leva i två världar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Hövisk epik – äventyr och kärlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Fabliaux – den folkliga epiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Dante och Boccaccio – på väg mot renässansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Arabisk epik – religion och saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Den isländska sagan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Svensk epik – lagar, kärlek och uppenbarelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Medeltidens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Medeltiden – mytologi och våldsamma ballader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Den höviska kärlekens tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60

Medeltidens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Dramatik utanför kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63

Renässansen 1453–1600 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Världen förändras – boktryckarkonsten, krutet och kompassen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68


Renässansens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Läsning för folket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Renässansens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 1500-talets Sverige: psalmer och knittel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Renässansens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Italien – perspektivscener och pajaskonster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76 Spanien – dramats guldålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 England – Shakespeares tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Barocken och klassicismen 1600–1720 . . . . . . . . . . 84 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Överdåd, fasa och tuktade former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .86

Barockens och klassicismens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Frankrike – litterära salonger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 England – exotism och politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 Tyskland – om konsten att överleva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 Sverige – ära och oberoende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Barockens och klassicismens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .95

Barockens och klassicismens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Italien, Spanien och England – utveckling och förbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96 Franskklassicismen – reglernas dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97

Upplysningen och förromantiken 1720–1790 . . . 100 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Kämpande optimister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 Revolution och riksdagsmakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Upplysningens och förromantikens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Frankrike – upplysningens hjältar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 England – Tidskrifter och romaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 Tyskland – Goethe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108 Sverige – i upplysningens tjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Upplysningens och förromantikens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Poesin – folkets språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111 Sverige – Bellmans tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Upplysningens och förromantikens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116 Från franskklassicism till upplysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

Romantiken 1790–1830 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118 Vad var romantiken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

Romantikens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Frankrike – främlingskap och popularitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 England – berättandet tar nya vägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Tyskland – sagor och skräck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Ryssland – patriotism och känsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Sverige – en ny prosa växer fram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Övriga Norden – sagor och epos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127


Romantikens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 England – natur, politik och skönhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Sverige – etablerade och egensinniga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Realismen och naturalismen 1830–1890 . . . . . . . .134 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .134 Tillbaka till verkligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Realismens och naturalismens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Frankrike – den realistiska romanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 England – de stora berättarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 Ryssland – realismens bredd och djup . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Sverige – romanens genombrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .149 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .149

Realismens och naturalismens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Sverige – poesi med romantisk efterklang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

Realismens och naturalismens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .153 Henrik Ibsen – sanning och konsekvens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 August Strindberg – från dramatisk sanning till naturalism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Problemdramat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

Modernismen 1890–1945 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .158 Ismernas tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Modernismens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .161 Frankrike – yttre och inre verklighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Storbritannien och Irland – gamla och nya världar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Tyskland – borglighet och utanförskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Sovjetunionen – att välja sida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168 Sverige – Sagor och romaner, från land och stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .169 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176

Modernismens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Fransk och tysk symbolism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Sverige kring sekelskiftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185

Modernismens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .189

Efterkrigstiden 1945–2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .192 Samhälle och kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Ångest, ansvar och revolt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Sverige – världen kommer allt närmare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

Efterkrigstidens epik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Frankrike – över mitt öde bestämmer jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .196 England – samhället präglar dig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Tyskland – att gå vidare efter kriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .198 Sovjetunionen – censur och repressalier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .199 Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

Efterkrigstidens lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .221 Europa – vad gör vi med lyriken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Sverige – modernism och nyenkelhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .228


Efterkrigstidens dramatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Existentialism och absurdism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Utanför Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237

Samtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Litteraturens alla sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .240

Textanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .252 Förförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Textanalysens mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .254 Analys av Prinsessan av Babylonien, av Selma Lagerlöf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .265

Epikens populära genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Genreindelning som verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

Skräck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Gotiska labyrinter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Emanuel Swedenborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 Skräck och gotik under romantiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Hoffmann och Poe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .274 Monster, blod och vetenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .276 Penny Bloods och Vampyrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .278 Lovecraft och den kosmiska skräcken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 Modern skräck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .282

Science fiction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Upplysningsidealen och Frankenstein . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .287 Jules Verne och H .G . Wells . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .287 Rymdopera och militär sf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Politisk sf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Hård och mjuk sf, robotar och artificiell intelligens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .294 Cyberpunk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296

Fantasy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Sekundära världar och litterärt anseende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299 Pulpmagasin och ”Sword and sorcery” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Ringarnas och fantasyns herre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Kvinnliga fantasyförfattare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .303 Fantasy framöver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .304

Romantisk litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 Romantiken hittar sin form . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .307 Harlequin och kiosklitteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Chick lit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Romantiken och kritiken och Sigge Stark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311

Deckare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .314 Pusseldeckarens genombrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Guldåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Polisromanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318 Före och efter Sjöwall/Wahlöö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .320 Deckarna och samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322

De populära genrerna förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324

Att välja rätt litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 Om kanon och litterär debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Bloom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .330 En inofficiell kanon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 Litterära priser och kulturdebatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332 Varför är det viktigt att läsa? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335


Inledning – till dig som ska arbeta med boken Litteraturen är en av grundstenarna i mänsklig kultur och när vi arbetar med litteraturhistoria blir det tydligt. Den här boken är uppdelad i fyra kapitel som på olika vis ger kunskap och redskap i arbetet med litteratur. Utgångspunkten är det litteraturhistoriska översiktskapitlet. Här bekantar du dig med tidsepoker och ser när och hur olika verk kommit till. Varje epok inleds med en historisk och kulturell sammanfattning. Litteratur skapas i ett sammanhang och om vi vet något om omständigheterna kan vi lättare förstå och ha glädje av texterna. Litteraturhistorien är också indelad i tre stora genrer. Vi pratar om epik, lyrik och dramatik. Epiken är berättelserna, lyriken är dikter, poesi och låttexter medan dramatik är ett samlingsbegrepp för teatertexter. Som stöd för läsandet avslutas varje epok med uppgifter. De tjänstgör som hjälpmedel för repetition och kunskapskontroll, för både elev och lärare. Dessutom finns fördjupningsuppgifter som utmanar, ger tillfälle till såväl läsande som skrivande och analys. I kapitlet om textanalys finns en modell för att närstudera text. Upplägget passar den som vill skriva en uppsats om en roman eller novell och förstå hur en gestaltande text är uppbyggd och dessutom sätta den i ett större sammanhang. Det är också en god grund för en bokcirkel. Innan man läser en bok och diskuterar kan det vara bra att läsa igenom kapitlet och lära sig mer om begrepp och metoder. Epikens populära genrer har fått ett eget kapitel. Skräck, science fiction, fantasy, romantik och deckare bjuder på spännande berättelser men har också en högintressant historia. Med utgångspunkt i detta kapitel kan man fördjupa sig i undergenrernas rötter och utveckling och se hur samhällsförändringar speglas i en litterär tradition. Hela tiden är det möjligt att återkoppla till det litteraturhistoriska översiktskapitlet, det ger bakgrund och sammanhang åt läsning och skrivande och förankrar analysen i kunskap. I det avslutande kapitlet om kanon tittar vi på hur och varför vi läser just de böcker vi läser. En litterär kanon kan säga mycket om den värld där den skapas. Kanon är också föränderlig. Även här kan man välja att arbeta vidare med att titta på litterär kultur, litterära debatter och hur samhället är med och formar relationen mellan läsare, författare och förlag.

INLEDNING

Boken har inget register . En snabb och effektiv sökning kan göras i den digitala delen .

7


Litteraturhisto


oriens epoker Forntiden Antiken 800 f .kr .–476 e .kr . Medeltiden 476–1453 Renässansen 1453–1600 Barocken och klassicismen 1600–1720 Upplysningen och förromantiken 1720–1790 Romantiken 1790–1830 Realismen och naturalismen 1830–1890 Modernismen 1890–1945 Efterkrigstiden 1945–2000 Samtiden


Forntiden De första kulturerna När människorna blev bofasta och började odla växte de första kulturerna fram. Ordet kultur betyder ursprungligen odling. Det var också i lättodlade flodområden som de första avancerade samhällena, eller högkulturerna, bildades. I de snabbt växande samhällena fanns en tydlig hierarki. Det hårda arbetet utfördes av slavar. Så sent som 50 f.Kr. skriver den romerske författaren Varro att bondens redskap kan indelas i tre kategorier: de talande, de till hälften talande och de stumma – slavarna, oxarna och plogen. De första högkulturerna är från 3000-talet f.Kr; den sumeriska mellan floderna Eufrat och Tigris och den egyptiska i Nildalen. Något senare kom den kinesiska längs Huang He och den äldsta indiska kulturen i Indusdalen. När samhällen och kulturer växte fram föddes också skrivkonsten, behovet av kommunikation var avgörande för de nya väldena (se även Språket). Genom litteraturens historia kommer vi att se hur skrivandets och läsandets praktiska förutsättningar går hand i hand med berättarkonstens utveckling.

10

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN


Den äldsta litteraturen

Den egyptiska flodkulturen finns bevarad i den mäktiga Dödsboken (ca 1400 f. Kr.).

Gemensamt för alla högkulturerna är skapelseberättelserna. Trots att de uppstod på platser långt från varandra uppvisar de många likartade drag. De handlar om en undran gemensam för alla människor. Hur uppstod världen omkring oss? Varför finns vi själva till? Den här typen av berättelser kallas myter. Myterna är berättelser om gudomliga handlingar av grundläggande betydelse för människans tillvaro. De skildrar världens skapelse och undergång, men också dödens och det ondas tillkomst. I stort sett samtidigt med myterna kom kulten. Ordet, som har tydlig förbindelse med ordet kultur, ligger nära ord som sköta, vårda och tillbedja. Ytterligare ett begrepp är riten, det vill säga hur man går tillväga under kulten. För att ge ett konkret exempel: kristendomen utgår främst från myterna i Nya testamentet, kulten utövas framför allt vid gudstjänsten och de riter som utförs där är exempelvis psalmsång, trosbekännelse och predikan. Många myter har skrivits ned anonymt och vid okänd tid. Från början fördes de bara vidare muntligt. Idag väntar vi oss att de flesta texter har

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN

11


en författare. Så var det inte i de första kulturerna. Däremot fick förmedlarna och uttolkarna av texterna hög ställning i samhället. Den äldsta litteraturen var till största delen lagar och religiösa texter. Men människan har redan från början haft behov av starka känslor och underhållning. Många av myterna var också spännande berättelser. Kulten utövades ofta genom sång. Ibland var den dramatiskt gestaltad. Så föddes och utvecklades alla de tre genrerna epik, lyrik och dramatik.

De stora flodkulturerna På det bördiga slättlandet mellan floderna Eufrat och Tigris (med ett sammanfattande namn kallat Mesopotamien) fanns världens första skrivande folk. Deras kilskrift på lertavlor har forskare idag lyckats tolka (se Antologin). Några texter är myten om fruktbarhetsgudinnan Inanna (nedtecknades mellan 3500 och 1750 f.Kr.), och Hammurabis lag, som är en lagbok i episk form. Från Mesopotamien kommer också Gilgamesheposet, en riktig hjältesaga (se även Antologin). Den egyptiska flodkulturen har lämnat många spår, i form av byggnader såväl som litteratur. Många texter från det forna Egypten har anknytning till döden. Det gäller såväl pyramidtexterna (ca 2500 f.Kr.) som Dödsboken.

12

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN


De första kinesiska flodkulturerna är från 3000-talet f.Kr. Cirka 1500 f.Kr. kom de första skrivtecknen som inristningar på djurben och sköldpaddsskal. Skriften sågs som helig och användes främst vid spådomar. Dikternas bok är en kinesisk antologi med mångtusenåriga traditioner, innehållande över 300 folksånger som haft stor betydelse för kinesisk poesi ända fram till våra dagar. På 2000-talet f.Kr. erövrades den indiska subkontinenten av ett indoeuropeiskt folk, arierna. Deras äldsta bevarade skrift är Rigveda från 1400-talet f.Kr. En del av dessa texter utgör grundvalen i hindu­ ismen – en religion som innefattar en mängd trosriktningar och gudavärldar. Från Indien kommer också det som kallats världens största epos, Mahâbhârata. Den väldiga, episka dikten, världens längsta med 220 000 versrader, är en spännande berättelse om maktkampen mellan två brödragrupper. Ett berömt tillägg är Bhagavadgita.

Gamla testamentet I Palestina, även kallat Israel, levde kring Jordanfloden ett åkerbrukande och nomadiserande folk, judarna. Deras rike styrdes av präster och småkungar och till skillnad från sina grannar dyrkade de en enda gud, Jahve. Det är osäkert hur gamla de muntliga traditionerna bakom judarnas heliga skrifter är. De första nedskrivna texterna är från cirka 1300 f.Kr. och omarbetades sedan flera gånger innan de fick den utformning de har idag. Judarnas Bibel (av oss benämnt Gamla testamentet, GT) består av 66 böcker av olika slag. Ordet bibel är latin och betyder just ”böcker”. Det är en religiös skrift, som judarna (senare också alla kristna) använder i gudstjänst och bön. Samtidigt har den ett innehåll som kan beröra alla människor.

Moseböckerna, berättelserna och poesin Delar av GT är tunga och stela men genom de fem Moseböckerna löper ett pärlband av starka berättelser som Kains mord på sin broder Abel, Noak och Syndafloden och Moses

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN

13


flykt till Egypten. Senare följer hjälteberättelser som de om Simson och Delila och om David och Goliat. Berättelsen om Rut och hennes kamp för att bli accepterad i ett främmande land har blivit en förebild för många invandrarkvinnor. Till de poetiska skrifterna räknas den om Job, mannen som drabbas så hårt av Guds vrede men även Psaltaren, Ordspråksboken och Höga visan. Den senare bygger ursprungligen på folkliga kärlekssånger, fyllda av livslust och glädje och ger ingående beskrivningar av den älskades alla företräden. Genom att man sedan tolkade detta allegoriskt, det vill säga sångerna handlade egentligen om kärleken mellan Jahve och hans folk, fick de också vara med!

Popol Vuh – mayaindianernas skapelse­ berättelse Många av forntidens riter och myter är försvunna eller har upptecknats först under modern tid. Ett exempel på en forntida myt som återupptäcktes långt senare är quiché-mayaindianernas heliga skrift Popol Vuh. Första raderna lyder: ”Detta är berättelsen om hur allting låg i oviss väntan, orörligt stilla, om hur rymden var tom och allt var tystnad och frid.” Popol Vuh är både en skapelseberättelse och en berättelse om mayafolkets kungar, släkt med gudarna. Denna fascinerande mytsamling återupptäcktes på 1700-talet.

14

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN


Repetitionsfrågor – Forntiden 1. När och var uppstod de första högkulturerna? 2. Vilken sorts berättelser var gemensamma för alla högkulturer och vilka frågeställningar var de baserade på? 3. Förklara begreppen myt, kult och rit . 4. Var skrevs Hammurabis lag? 5. Vad var det kanske viktigaste temat i det gamla Egyptens myter? 6. Vad heter den berömda samlingen med folksånger och ballader från det gamla Kina? 7. Vilket folk erövrade Indien på 2000-talet f .Kr . och vad heter deras viktigaste text? 8. Vad innehåller Höga visan från GT? 9. Vad heter mayafolkets skapelseberättelse och när återupptäcktes den? Ta reda på mer om forntiden 1. Ta reda på mer om Gilgamesheposet . Läs gärna utdraget i Antologin . 2. Läs någon av berättelserna från Bibelns Moseböcker, som nämns i kapitlet . 3. Ta reda på mer om Popol Vuh . 4. Ta reda på mer om Inanna och skriv en text där du diskuterar skapelsemyter och kön . Utgå från följande fråga: Hur skulle en skapelsemyt som skrevs idag kunna se ut och hur skulle den se på manligt/kvinnligt?

LITTERATURHISTORIENS EPOKER

FORNTIDEN

15


LITTERATURENS VÄG TILL IDAG Litteraturen har alltid speglat samhället. Att följa dess utveckling från forntiden fram till idag är att se mänskligheten växa fram, i språk och berättelser. I den här boken läser du om hur vi berättat, diktat och med ord skapat vår värld, men också om hur världen har skapat språket och litteraturen. En god läsare har förmåga till analys, men har också en bred omvärlds­ kunskap och detta ligger till grund för bokens innehåll. En modern läsare behöver också se hur berättandet utvecklats i de populära genrerna. Kapitlet om skräck, science fiction, fantasy, romantik och deckare ger ett alternativt men viktigt perspektiv på kopplingen mellan samhälle och litteratur. Människans texter Litteraturens väg till idag är ett läromedel som ger nödvändiga kunskaper för att arbeta med litteratur i Svenska 1, 2 och 3. Boken förmedlar också lust till läsandet och utforskandet av vår viktigaste konstform. Här finner du spännande ämnestexter, analysverktyg samt uppgifter för repetition och fördjupning. I läromedlet ingår en digital del med fördjupningstexter, självrättande uppgifter och hela boken inläst.

Art.nr 39860

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.