9789144125091

Page 1

Vidga vetandet Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersÜkningar

RO L F L I N D


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37824 ISBN 978-91-44-12509-1 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: ”Spegling”, screentryckt glas. C(opyright) Birgitta Samuelsson. Foto omslagets baksida: Anders Ståhlberg Printed by Dimograf, Poland 2019


Översikt

1 Om undr an inför vetensk apen 17

Tr e undersökningar 2 lydnad och auktor itet 33 3 den ensa mme bowlar en 51 4 Den tysta fabr ik en 73

Fyr a fundament 5 6 7 8

problematiser ing 97 Teor i 115 Metod 145 Argumentation och analys 169

Helhet och utblick 9 Fr ån problematiser ing till pr esentation 197 10 Forsk ningsar betets förutsättningar 219

© Författaren och Studentlitteratur

5



Innehållsförteckning

Förord 13 1 Om undr an inför vetensk apen 17 Att erövra tänkande om vetenskap 19 Tänk själv! 21 Tankarna framför texten 22 Vetenskap och verklighet 24 Vetenskapens mångfald 25 Hur utformas undersökningar? 27 Bokens uppläggning 28 Läs mer 29

Tr e undersökningar 2 lydnad och auktor itet 33 En studie av lydnad 35 Experimenten 36 Spänning och motverkande krafter 38 Systematik och variation 40 Från autonom individ till agent 42 En utvecklad förklaringsmodell 44 Invändningar och ifrågasättanden 47

© Författaren och Studentlitteratur

7


Innehållsförteck ning

Individer och experiment 48 Läs mer 49 3 den ensa mme bowlar en 51 Medborgaranda och socialt kapital 53 Socialt kapital 55 Teman, indikatorer och trender 58 Detaljer och helhet 60 Källor, triangulering och statistiska test 63 Indicier och hypoteser 65 Analys och argumentation 66 Samhällstrender och surveyundersökningar 69 Läs mer 71 4 Den tysta fabr ik en 73 En undersökning av nyhetstillverkning 75 En fältstudie 77 Välkommen till nyhetsfabriken! 79 In i den svarta lådan 82 Analyser och tolkningar 85 Metaforer och teoretiska perspektiv 88 Från produktion till cirkularitet 90 Organiseringsfenomen och fältstudier 92 Läs mer 94

Fyr a fundament 5 problematiser ing 97 Nyfikenhet och uthållighet 98

8

© Författaren och Studentlitteratur


Innehållsförteck ning

Problematisering i forskningsexemplen 100 Syfte och forskningsfrågor 100 Empiriskt fokus 102 Relevans 104 Problematisering – en sammanfattande jämförelse 105 Problemformuleringar fokuserar 107 Problemformuleringen och forskningsprocessen 107 Problemformuleringar förändras 109 Problemformuleringen och forskningsläget 110 Forskningsproblem och akademiska discipliner 111 Läs mer 113 6 Teor i 115 Teorier och andra tankeredskap 116 Teori och praktik 116 Begrepp, idealtyper och metaforer 118 Modeller 121 Teorier 122 Teorier i forskningsexemplen 123 Teoretiska referensramar 124 Analysstrategi 125 Undersökningsmodeller 129 Teorier – en sammanfattande jämförelse 131 Teorier formar ”seende” 132 Teorier och forskningsprocessen 133 Teorier av olika slag 134 Teorier och akademiska ämnen 138 Förmodanden och förkastanden 140 Läs mer 143

© Författaren och Studentlitteratur

9


Innehållsförteck ning

7 Metod 145 Metod formar innehåll 146 Kvantitativ och kvalitativ forskning 146 Undersökningsform 148 Kvantitativt och kvalitativt underlag 148 Metodval i forskningsexemplen 150 Forskningsansats 150 Undersökningsform 152 Tekniker och tillvägagångssätt 154 Metodval – en sammanfattande jämförelse 156 Metod skapar stabilitet 157 Metodvalen och forskningsprocessen 157 Hur skapas ett empiriskt underlag? 159 Urval och sammanställning 162 Tillförlitlighet och trovärdighet 163 Forskningsetik 166 Läs mer 168 8 Argumentation och analys 169 Analyser i flera steg 170 Argumentation i forskningsexemplen 172 Argumentationsstruktur 172 Redovisning av empiriskt underlag 174 Framställningssätt 176 Argumentation – en sammanfattande jämförelse 178 Forskningsexemplens analyser och slutsatser 180 Typ av kunskap 181 Analyser och tolkningar 182 Implikationer och användning 184 Analyser och slutsatser – en sammanfattande jämförelse 185

10

© Författaren och Studentlitteratur


Innehållsförteck ning

Presentationen tydliggör resultat 187 Publicering i olika former 188 Slutsatser och forskningsbidrag 189 Empiriska och teoretiska generaliseringar 190 Forskningsbidrag är pusselbitar 192 Läs mer 194

Helhet och utblick 9 Fr ån problematiser ing till pr esentation 197 Undersökningsarbetets helhet 198 Preciserade ställningstaganden 198 En sammanfattande modell 201 Från trassel till tydlighet 203 Undersökningsarbetets fyra faser 203 Parallella processer 206 Kreativitet, systematik och uthållighet 208 Presentation av undersökningen 209 Att arbeta med ord 209 Kill your darlings! 211 Formalia har en funktion 212 Klart och koncist 215 Läs mer 216 10 Forskningsar betets förutsättningar 219 Paradigm, pussel och perspektiv 220 Paradigm, normalvetenskap och anomalier 221 Vetenskapliga revolutioner 222 Perspektiv 223

© Författaren och Studentlitteratur

11


Innehållsförteck ning

Naturen, samhället och vetenskapen 224 Naturvetenskapen och naturen 225 Samhällsvetenskapen och samhället 228 Vetenskap av olika slag 232 Teorier om vetenskap 234 Om vetenskapsteoretiska tanketraditioner 235 En analytisk tanketradition 237 En tolkande tanketradition 243 Den mångtydiga samhällsvetenskapen 251 Tanketraditionerna och samhällsvetenskapen 251 Tanketraditionerna och forskningsexemplen 252 Förklaring och förståelse 254 Läs mer 256 Referenser 259

12

© Författaren och Studentlitteratur


Förord

Vem läser ett förord? Kanske inte så många, för det är lätt att tänka att det nog inte har någon större betydelse. Men för författare är förordet viktigt. Det kan anslå en ton, ge en bild av de frågor som behandlas och visa på ett förhållningssätt till texten. Detta förutom att tacka dem som på olika sätt bidragit till arbetet med boken. Därför ska direkt sägas att Vidga vetandet är en introduktion till frågor som rör uppläggning och genomförande av vetenskapliga undersökningar, framför allt i samhällsvetenskapliga ämnen. Att den är en introduktion betyder att boken inte kräver några speciella förkunskaper. Men det är inte samma sak som att boken är enkel. Tvärtom kan den nog i vissa avseenden upplevas som krävande. Att det är en introduktion innebär också att boken inte är uttömmande. I undervisning förutsätter den annan litteratur som komplement och fördjupning. Frågor om vetenskap och forskningsmetodik är viktiga i all akademisk grundutbildning. Samtidigt är studenter ofta undrande inför vad forskning innebär när det är dags att på egen hand genomföra en mindre, vetenskaplig undersökning, till exempel en kandidatuppsats. Min erfarenhet som lärare och uppsatshandledare på grundnivå i ett stort samhällsvetenskapligt ämne, företagsekonomi, är att studenters undran inför vetenskap och forskning hänger samman med hur sådana frågor introduceras.

© Författaren och Studentlitteratur

13


Föror d

I stället för att, som vanligen görs, börja i undersökningsmetodik eller vetenskapsteori, eller att ge konkreta anvisningar och råd för hur ett uppsatsarbete bör bedrivas, har den här boken en annan ingång till frågor om vetenskap och hur undersökningar genomförs. Jag har valt att ta utgångspunkt i tre konkreta exempel på samhällsvetenskaplig forskning. De behandlar viktiga samhällsfrågor, men ger framför allt en konkret bild av hur undersökningar kan utformas och genomföras. Med denna utgångspunkt så underlättas förhoppningsvis studenters förståelse för de val och ställningstaganden som måste göras i arbetet med en undersökning. * Boken du håller i din hand är den andra, reviderade och utökade upplagan av Vidga vetandet. Jämfört med den första upplagan är mycket förändrat. Samtidigt ligger bokens grundläggande idé fast, att diskutera frågor om vetenskap och forskning med utgångspunkt i tre forskningsexempel. I kapitlen som behandlar forskningsarbetets fundament – Problematisering, Teori, Metod samt Argumentation och analys – har innehållet disponerats om för att tydliggöra den funktion dessa delar har i en undersökning. I den nya upplagan har också kapitlet om undersökningsarbetets helhet, Från problematisering till presentation, utvidgats. Ett helt nytt, avslutande kapitel, Forskningsarbetets förutsättningar, har tillkommit. Språket i boken har också förenklats och förtydligats. Vidare avslutas alla kapitel med tips på fördjupningslitteratur. * Så till det som alla förord innehåller – tack! I mitt arbete har flera personer fått mig att förstå vilken väg texten skulle ta. Miha Alvesson, Linnea Jacobsson och Emma Westerberg läste ur ett studentperspektiv ett utkast till den första upplagan. Både i ett tidigt skede

14

© Författaren och Studentlitteratur


Föror d

och i slutfasen bidrog Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola, och Erik Bjurström, Mälardalens högskola, med viktiga synpunkter. I slutskedet av arbetet med den första upplagan tillförde Mats Alvesson, Lunds universitet, värdefulla påpekanden som förbättrade texten. Tack! Att omvandla bokens idé till text har varit en utmaning. Skrivandet har långtifrån gått på räls. Men min förläggare, Ola Håkansson, har hela tiden trott på min idé och tålmodigt sett boken ta form. Framför allt har Anna Götlind, Stockholms universitet, följt skrivarbetet som kritisk vän, från de första skisserna till den slutliga texten. Annas synpunkter och kommentarer har hjälpt mig att få ordning på fotnoter och formuleringar, men också hur tankar kan omvandlas till text. Det har gett perspektiv på mitt skrivande och hjälpt mig att tänka om. Tack! Stockholm i mars 2019 Rolf Lind

© Författaren och Studentlitteratur

15



1 Om undr an inför vetensk apen

Sista fredagen i september hålls den årliga akademiska högtiden vid Stockholms universitet. Det är en ceremoni till vilken alla som avlagt doktorsexamen eller utnämnts till professorer inom universitetets olika ämnen under det gångna året är inbjudna. Vid högtiden får de ta emot en lagerkrans eller doktorshatt samt ett diplom som bevis på den veten­ skapliga prestation de utfört. Det är en ovanligt ljum höstkväll när de som ska promoveras, det heter så, och medföljande gäster samlas utanför Stockholms stadshus. Festklädda förstås, här är det frack och långklänning som gäller. Ceremonin hålls nämligen i Blå hallen där Nobelbanketten äger rum några månader senare. Men kungen och drottningen är inte med, och ceremonin sänds inte heller i tv. Fast den filmas och sänds live på Stockholms universitets hemsida. Det sorlas när akademiker och anhöriga, unga och gamla, kvinnor och män anländer till ceremonin. För dem som varit med tidigare, universi­ tetets rektor, dekaner och professorer från de olika fakulteterna, känns det både värdigt och välbekant. För dem som ska promoveras är det förstås högtidligt, men också lite nervöst trots att programmet repeterats dagen innan. Och sen finns där alla medföljande gäster som bär på en undran inför det nya och obekanta.

© Författaren och Studentlitteratur

17


1 Om undr an inför vetensk apen

En akademisk högtid kan, i likhet med andra företeelser som studeras i samhällsvetenskaplig forskning, beskrivas, förklaras och förstås på skilda sätt. Kultursociologen Johan Asplund visar i sin klassiska bok Om undran inför samhället att undersökningar som rör sociala fenomen utgår från olika typer av frågor.1 Om vi till exempel vill studera en akademisk högtid som kapitlets vinjett ger en glimt av, kan en typ av frågor handla om faktiska förhållanden och konkreta omständigheter. Hur många personer var där just den kvällen? Hur många kvinnor respektive män var det som promoverades? Förekommer sådana här ceremonier också på andra universitet, och i andra länder? Men det finns också frågor av ett annat slag. Hur ska vi förstå den akademiska högtidens innebörd? Vad betyder den, både för dem som promoverades och för de andra som deltog? Var högtiden en trevlig sammankomst, en tom ritual eller kanske ett tillfälle för personer att visa upp sin akademiska position och prestige? På vilket sätt är ceremonin ett uttryck för den kultur som präglar den akademiska världen? Frågorna är många, och fler kan naturligtvis ställas. Johan Asplund visar i Om undran inför samhället att kunskapssökande alltid utgår från en undran. Det finns något vi vill veta mer om, förstå eller finna en förklaring till. Samtidigt finns övertygelsen att den verklighet som kunskapssökandet avser är begriplig och att de fakta och de mönster vi observerar kan förklaras och förstås. För att göra den värld vi lever i begriplig är det emellertid inte tillräckligt att enbart samla in och sammanställa empiriska fakta. Vi måste också reflektera kring de fenomen som undersöks, helst också kunna koppla de iakttagelser som görs och tankarna om dem till större och mer allmängiltiga kunskapssammanhang. ”Rutinvetenskapen, med sina belägg och kvitton, är nödvändig. Men i begynnelsen var aspektseendet”, skriver Asplund i bokens allra sista 1 Johan Asplund (1971), Om undran inför samhället (Uppsala: Argos).

18

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

meningar.2 Forskning och vetenskapligt arbete handlar därför om att skapa sammanhang i vårt vetande som gör att vi på ett bättre sätt kan förklara och förstå den värld vi lever i. Om undran inför samhället är en brokig text med många bottnar, rik på anekdoter, exempel och reflektioner. Det är inte en bok där författaren först lägger fram en tydlig tes, som beläggs med empiriska fakta som förklaras med abstrakta och teoretiska resonemang. I stället är det en bok som visar på något viktigt i vår förståelse av både människan och samhället – men också vad forskning om människor och samhälle innebär. Det är en ”öppen” text som genom sin mångtydighet väcker tankar och associationer hos läsaren snarare än att tillhandahålla entydiga och fixerade svar.

Att erövra tänkande om vetenskap Introduktionsböcker om vetenskap och forskning tar ibland utgångspunkt i historien. Det går ju alltid att börja med ”de gamla grekerna”, för att sedan följa den vindlande diskussionen genom seklerna om vad kunskap är, vilken karaktär den empiriska verkligheten har, och hur vetenskapligt arbete bör bedrivas för att komma fram till så säkra svar som möjligt på de frågor som ställs. En sådan idéhistorisk förankring i tänkandet om vetenskapligt arbete ger en viktig inblick i hur vetenskapsteoretiska synsätt och uppfattningar har vuxit fram.3 Samtidigt är det, inte minst för nybörjare, lätt att gå vilse bland filosofiska begrepp och olika skolbildningar, eller att fastna i abstrakta resonemang vars relevans och 2 Asplund 1971, s. 128. 3 En översikt av framväxten av vetenskapligt tänkande och huvudinriktningar i den vetenskapsteoretiska diskussionen finns i Bengt Hansson (2011), Skapa vetande. Vetenskapsteori från grunden (Lund: Studentlitteratur).

© Författaren och Studentlitteratur

19


1 Om undr an inför vetensk apen

innebörd kan vara svåra att förstå när det är dags att genomföra en egen mindre vetenskaplig undersökning. Ett annat sätt att introducera frågor om forskning och vetenskapligt arbete är genom böcker som behandlar metoder och tekniker i vetenskapliga undersökningar. Fokus ligger då på de verktyg som kan användas i arbetet med en undersökning, till exempel intervjuer eller enkäter för att samla in empiriskt underlag eller statistiska verktyg för att analysera de uppgifter som samlats in. Det finns också gott om litteratur som behandlar forskningsmetoder i vetenskapliga undersökningar.4 Kunskap om redskapen i den vetenskapliga verktygslådan är naturligtvis viktig. Men som läsare är det lätt att bli överväldigad, och ibland nog lite förvirrad, över alla de metoder som finns. Det kan leda till en stilla undran: vad av allt detta kommer jag ha användning av i min undersökning? Om den filosofiska och vetenskapsteoretiska ansatsen lätt blir abstrakt, så är den metod- och teknikorienterade ofta svåröverskådlig. Förstås är det viktigt att ha kunskap om både vetenskapsteoretiska grunder och de metoder som kan användas när det är dags att genomföra en vetenskapligt förankrad undersökning. Men de här sätten att introducera frågor om vetenskap och forskning, och hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, blir lätt ett hinder för nybörjarstudenter att utveckla en egen förståelse för dessa frågor. Därför börjar den här boken inte med en djupdykning i vetenskapsteorin eller med en presentation av alla de redskap som finns i forskarens verktygslåda. Utgångspunkt är i stället tre konkreta undersökningar som genomförts inom några samhällsvetenskapliga ämnen. Forskningsexemplen är alla empiriskt inriktade, och har genomförts av etablerade forskare. Men de skiljer sig också åt. Det gäller vilken typ av frågor de 4 Några sådana översiktsböcker återfinns i de lästips som ges i kapitel 7, se sidan 168.

20

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

behandlar och när undersökningarna genomförts. Framför allt finns skillnader i den roll som teorier haft i forskningsarbetet, de metoder som använts, samt karaktären på det empiriska underlaget och de kunskaper undersökningarna gett. Forskningsexemplen har valts med hänsyn till deras relevans för de frågor som diskuteras i den här boken. Valet av exempel innebär därför inte att undersökningar endast bedrivs på det sätt som de illustrerar, eller att de utgör forskningsfronten inom de frågor de behandlar. Här används de tre undersökningarna för att visa på vad samhällsvetenskaplig forskning kan handla om och hur undersökningar kan genomföras.

Tänk själv! Som läsare är det alltid nödvändigt att erövra de tankar som finns i en text. Det innebär att man måste relatera de resonemang, idéer, argument och slutsatser som läggs fram till egna kunskaper, erfarenheter och intressen. Det är också viktigt att läsa med ett kritiskt öga, det vill säga vara beredd att ifrågasätta, och kanske till och med att avvisa en del av de resonemang som presenteras. Grundläggande i ett vetenskapligt förhållningssätt är nämligen att inte okritiskt acceptera uppfattningar som anses ”självklara”, kanske för att de förs fram av kunskapsauktoriteter. I stället ska ett kritiskt prövande förhållningssätt prägla vetenskapligt kunskapsarbete. Det gäller både i akademisk grundutbildning och i undersökningar som etablerade forskare genomför. I ett vetenskapligt förhållningssätt ligger därför att det måste finnas en öppenhet i tänkandet och en beredskap att acceptera sakliga invändningar mot de uppfattningar som läggs fram. Ytterst är det nämligen ifrågasättande och kritisk granskning som, tillsammans med insikten om det provisoriska och ofullständiga i vårt

© Författaren och Studentlitteratur

21


1 Om undr an inför vetensk apen

vetande, ligger till grund för att utveckla vetenskaplig kunskap. Tage Danielsson har på sitt underfundiga sätt uttryckt det så här: ”Utan tvivel är människan inte riktigt klok.”5 En mångtydig mening värd att fundera på. Vad menar han egentligen? Tänk efter vilket ord i citatet du betonar och hur det påverkar meningens innebörd!

Tank ar na fr amför texten Att kritisera handlar inte om att blankt avvisa de argument och påståenden som förs fram. Att peka på invändningar och föra fram motargument är därför något annat än ”löst tyckande”. Ett kritiskt prövande förhållningssätt kräver nämligen att den som ifrågasätter också har satt sig in i de idéer och uppfattningar som invändningarna avser. Först då blir kritiken konstruktiv och kan läggas till grund för att avfärda felaktiga eller mindre användbara uppfattningar. På det sättet kan invändningar och ifrågasättande läggas till grund för att utveckla ny, mer relevant och giltig kunskap. Men då är det viktigt att inte bara tänka på det som finns på ytan, de skrivna orden. Det gäller också att försöka ta fasta på tankarna ”bakom texten”, det vill säga de idéer och uppfattningar som författaren försöker uttrycka. På det sättet blir kritiken konstruktiv och kan bidra till att utveckla nya, och bättre, idéer. Eller tydliggöra de tankar som ligger bakom en text genom att visa hur de kan uttryckas på ett bättre sätt. Att förstå intentionerna med en text är viktigt. Men det allra viktigaste i läsning är att artikulera det som finns ”framför texten”. Vad menas nu med det? Jo, det handlar om att uppmärksamma de tankar och reflektioner som mötet med en text väcker hos dig som 5 Tage Danielsson (1974), Tankar från roten (Stockholm: Wahlström & Widstrand), s. 103.

22

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

läsare, och hur dessa kan (eller inte kan) kopplas samman med dina tidigare kunskaper och uppfattningar. På detta sätt kan du använda en bok eller annan text för att vidga ditt vetande om de frågor som behandlas. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning, menar att när man läser en text så innebär det ”att man måste lämna sig själv, kliva ner i texten och där i någon mån förlora sig själv, för att i nästa led återfinna sig själv på nya och annorlunda sätt”.6 Det betyder att när vi läser en bok eller en text av annat slag så etablerar vi en förbindelse till andra människors tänkande och kunskaper som de gjort tillgängliga för oss. Detsamma gäller när vi till exempel ser på en film, betraktar ett konstverk eller deltar i ett samtal. Tänkande är därför något annat än att memorera det som står i en bok för att sedan kunna upprepa det. Det viktiga är att använda texten för att utveckla sin egen förmåga att begripa och förstå de fenomen som behandlas, samt för att skapa sammanhang i sitt eget vetande. Och det kräver ett reflekterande förhållningssätt hos den som tar del av kunskaper och erfarenheter som andra genom sitt skrivande gör tillgängliga för oss. För att utveckla förmågan att tillgodogöra sig nya tankar och idéer, eller ifrågasätta dem, är det klokt att ”prata med sig själv” om sina reflektioner kring en text. Eller som Karl Weick, en amerikansk organisationsforskare, uttryckt det: ”How can I know what I think until I see what I say?”7 Också det här är en klurig formulering. Så stanna upp och tänk till: vad är det som Karl Weick egentligen säger?

6 Bengt Kristensson Uggla (2012), Gränspassager. Bildning i tolkningens tid (Stockholm: Santérus Förlag), s. 54. Begreppen ”bakom” och ”framför texten” har hämtats från den franske filosofen Paul Ricœur. 7 Karl E. Weick (1979), The Social Psychology of Organizing, 2 uppl. (New York: McGraw-Hill), s. 133.

© Författaren och Studentlitteratur

23


1 Om undr an inför vetensk apen

Inte bara vad han påstår, utan vad han menar. Och framför allt vad det betyder för dig.

Vetensk ap och ver klighet I dagens samhälle har vetenskap en hög status och det finns generellt en stor tilltro till de resultat som vetenskapliga undersökningar ger. Även om vi inte alltid reflekterar över det, har vetenskapligt förankrad kunskap också stor betydelse i våra dagliga liv. Tänk till exempel på all den kunskap som finns inbyggd i smarta telefoner, datorer och internet. Eller, för att ta ett helt annat, men också det vardagligt exempel, hållfasthetsläran. Inom denna finns kunskap som är både abstrakt och teoretiskt avancerad. Men hur skulle vi utan hållfasthetslärans teorier, modeller, begrepp och beräkningsmetoder kunna konstruera byggnader, broar, flygplan och mycket annat? Även kunskap och teorier som skapats genom samhällsvetenskapliga undersökningar används som stöd för att lösa konkreta problem. Till exempel förklarar nationalekonomisk teori bland annat hur marknader fungerar samt hur statsfinanser och samhällsekonomi hänger samman. Ett annat exempel är managementteori och företagsekonomi som ger kunskap och metoder för att leda och styra organisationer. På motsvarande sätt bidrar statsvetenskapliga teorier om demokrati och politiska system med idéer som har betydelse för samhällets styrelseskick. Sociologisk forskning utvecklar bland annat kunskap om samhällsstrukturer, social stratifiering och mycket annat. Psykologisk och annan beteendevetenskaplig forskning bidrar med kunskaper som kan användas för att förstå och lösa individers problem och svårigheter. Naturligtvis finns kunskaper också av annat slag än sådan som grundats på vetenskapliga undersökningar. Det kan vara kunskap som bygger på personliga erfarenheter eller som vi tillägnat oss

24

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

genom uppfostran och utbildning. Genom yrkesarbete utvecklas också kunskap som, även om den inte är formaliserad i specifika teorier, kan vara väl så användbar och viktig. Tänk till exempel på den kunskap som din frisör har, eller de färdigheter som en snickare, en programmerare eller en journalist har utvecklat. Företagsledare, politiker och konstnärer, för att nämna några andra exempel, har också de kunskaper som kan vara både specialiserade och abstrakta, även om de inte är formaliserade i teorier eller har framkommit genom vetenskapliga undersökningar.8 Ibland uttrycks uppfattningen att teorier och vetenskaplig kunskap är något som enbart forskare ägnar sig åt när de genom specialiserade undersökningar försöker vidga vetandet om den ofta snävt avgränsade del av verkligheten som de studerar. Men de exempel som getts visar att vetenskaplig kunskap inte enbart finns i en abstrakt och avskärmad tankevärld. Genom tillämpningar har den kunskap och de teorier som formulerats i vetenskapliga undersökningar också konkreta konsekvenser. Vetenskaplig kunskap finns därför, även om vi inte alltid tänker på det, invävd i den vardagliga materiella och sociala verkligheten.

Vetensk apens mångfald Vid universitet och högskolor bedrivs utbildning och forskning inom en stor mängd akademiska ämnen. Det kan vara kunskap om den naturgivna verkligheten, alltifrån universums uppbyggnad och tillblivelse, till det mikrokosmos som finns i molekylers och kristallers strukturer. Men det kan också vara kunskap om den historiskt och

8 Om olika former av kunskap, se Bengt Molander (1993), Kunskap i handling (Göteborg: Daidalos).

© Författaren och Studentlitteratur

25


1 Om undr an inför vetensk apen

kulturellt formade verklighet som vi delar tillsammans med andra människor och där vi lever våra vardagliga liv. Trots att vetenskaplig kunskap kan handla om fenomen av vitt skilda slag så talas ofta om vetenskap och vetenskaplig metod i singularis. Men genom att tala om forskning och vetenskap som en enhetlig företeelse antyds att det finns ett enda (riktigt) sätt att bedriva vetenskapligt arbete på. Då är det också lätt att tro att de förhållningssätt och metoder som används i vetenskapliga undersökningar är lika för alla vetenskapsområden och för alla akademiska ämnen. Språkbruket döljer därför den stora variation som finns i förutsättningarna för forskning och vetenskapligt arbete. Det är också vanligt att betrakta naturvetenskap som förebild för hur vetenskapligt arbete ska bedrivas även inom andra kunskapsområden.9 Därför ska sägas att fokus i den här boken ligger på frågor som rör samhällsvetenskaplig forskning, även om en del allmängiltiga frågor som rör hur vetenskapligt arbete bedrivs tas upp i slutet av boken. Samhällsvetenskap är ett brett och heterogent kunskapsområde. Där behandlas många fler frågor än de som tas upp i forskningsexemplen. Det kan till exempel handla om företag och marknader, statlig och kommunal verksamhet, brottslighet, entreprenörskap, utbildning och pedagogik, populärkultur, media och informationsteknologi, social stratifiering, miljö och hållbarhet, genus- och identitetsfrågor, arbetsliv och migration och mycket, mycket annat. Eftersom de frågor som behandlas i samhällsvetenskapliga ämnen är både varierade och komplexa så krävs teoretiska och metodologiska redskap som är anpassade till detta. Samhällsvetenskaplig forskning kännetecknas därför inte bara av ett brett spektrum av specialiserade kunskapsområden, utan också av teoretisk 9 Se diskussionen om enhetsvetenskap och reduktionism i Hansson 2011, s. 168.

26

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

och metodologisk pluralism. Detta illustreras av de tre exempel på samhällsvetenskaplig forskning som ligger till grund för diskussionen i boken.

Hur utformas undersökningar? Samhällsvetenskapliga undersökningar kan läggas upp och genomföras på skilda sätt. Det kan röra sig om genuina experiment i avgränsade och artificiellt konstruerade situationer, brett upplagda surveyundersökningar som bygger på en stor mängd empiriska data, eller kvalitativa fältstudier av enskilda och avgränsade företeelser. Samtidigt finns det mycket som är gemensamt vad gäller uppläggning och genomförande av undersökningar. Det är detta som diskuteras i boken. Vilka egenskaper utmärker vetenskapliga undersökningar? Vilka val är viktiga att reflektera kring vid uppläggningen av en undersökning? Och hur bidrar enskilda undersökningar till att vidga vetandet om de frågor som behandlas? Vetenskapliga undersökningar kan vara mer eller mindre omfattande, och de kan ha olika stor betydelse för den samlade kunskapen inom ett visst område. Men oberoende av om en undersökning genomförs inom ramen för ett uppsatsarbete i akademisk grundutbildning, som en doktorsavhandling, eller i form av en större forskningsstudie av etablerade forskare, så är de ”röster” i ett vetenskapligt samtal om fenomen i den värld där vi lever. Och det är i detta samtal som den gemensamma kunskapen utvecklas, prövas och förändras. I boken berörs därför också frågor som handlar om utgångspunkter och förutsättningar för samhällsvetenskaplig forskning.

© Författaren och Studentlitteratur

27


1 Om undr an inför vetensk apen

Bokens uppläggning I kapitel 2–4 presenteras de exempel på samhällsvetenskaplig forskning som ligger till grund för bokens analyser och resonemang. Framställningen har karaktär av analyserande beskrivningar av de tre undersökningarna. Det innebär att presentationen ger en bild av de frågor som behandlas och hur de genomförts. I kapitel 5–8 används forskningsexemplen för att diskutera de val och ställningstaganden som måste göras i arbetet med en undersökning. De frågor som tas upp är generiska, det vill säga både grundläggande och allmängiltiga. Det innebär att de aspekter som diskuteras är oberoende av en undersöknings omfattning, vilka frågor den behandlar eller i vilket sammanhang den genomförs. Utgångspunkt för diskussionen, som också innehåller en jämförelse av de tre forskningsexemplen, är en modell där undersökningar beskrivs med avseende på fyra fundament. I kapitel 5 behandlas den problematisering som är utgångspunkt för ett forskningsarbete. Därefter diskuteras i kapitel 6 hur teorier används och vägleder arbetet med en undersökning. I kapitel 7 diskuteras frågor som rör de metoder som utnyttjas och som gör att forskningsarbetet kan bedrivas på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Slutligen diskuteras i kapitel 8 hur argumentation och analys kan utformas när undersökningar presenteras, samt vilka resultat de kan ge. I varje kapitel diskuteras också frågor av mer allmänt slag som rör den aspekt i undersökningsarbetet som behandlas. I bokens två avslutande kapitel avrundas diskussionen, fortsatt med förankring i de tre forskningsexemplen. I kapitel 9, Från pro­ blematisering till presentation, sammanfattas de val som måste göras när en undersökning utformas. Där diskuteras också hur olika delar i arbetet med en undersökning hänger samman så att de utgör en väl

28

© Författaren och Studentlitteratur


1 Om undr an inför vetensk apen

fungerande helhet. Vidare behandlas skrivande, som är viktigt i allt vetenskapligt arbete, samt frågor kring vetenskaplig formalia. I kapitel 10, Forskningsarbetets förutsättningar, vidgas perspektivet. Här diskuteras frågor som rör hur vetenskaplig kunskap utvecklas och förändras, olikheter mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning samt två vetenskapsteoretiska tanketraditioner. Framställningen är översiktlig och avser, fortsatt med viss anknytning till forskningsexemplen, endast att ge en glimt av några vetenskapsteoretiska synsätt och frågeställningar. Jag har valt att skriva boken utan att tynga texten med detaljerade hänvisningar till annan litteratur. För att framställningen inte ska hackas sönder av referenser insprängda i löpande text har hänvisningar till källor och litteratur placerats i fotnoter. Det gäller även de tre forskningsexemplen där ambitionen varit att presentationen ska ”stå på egna ben”, utan detaljerade referenser till de böcker som framställningen bygger på. I slutet av varje kapitel finns tips på litteratur som behandlar de frågor som tagits upp. Huvudkriteriet vid urvalet har varit att böckerna ska ge möjlighet till en viss fördjupning om de områden som behandlats.

Läs mer Det finns gott om litteratur som diskuterar frågor som rör forskning och metoder i vetenskapligt arbete. Ibland rör det sig om omfattande och lite stelt skrivna texter. Men det finns undantag, böcker som kan fungera som ”ögonöppnare” och skapa nyfikenhet på frågor som rör forskning och vetenskapligt arbete. Exempel på detta är Johan Asplunds böcker. Det gäller inte minst Om undran inför samhället (1971). En annan bok av Asplund, Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (1991),

© Författaren och Studentlitteratur

29


Rolf Lind har varit universitetslektor vid Stockholms universitet och undervisat inom organisation, management och offentlig förvaltning. Han har omfattande erfarenhet av uppsatshandledning på kandidat- och magisternivå.

Vidga vetandet Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersökningar I den här boken behandlas utformningen av vetenskapliga under­ sökningar med utgångspunkt i tre exempel på samhällsvetenskaplig forskning. Med grund i forskningsexemplen diskuteras fyra fundament i arbetet med en undersökning: • Problematisering – hur forskningsproblem definieras. • Teorier – hur teorier, modeller och begrepp används. • Metoder – hur undersökningar utformas och genomförs. • Argumentation – hur underlag och slutsatser presenteras. Forskningsexemplen exemplifierar viktiga val och visar på en del av de handlingsmöjligheter som finns när en vetenskaplig undersökning ska genomföras. Genomgående framhålls att de val som görs är tydligt redovisade och bildar en sammanhängande helhet. I den andra, utvidgade och reviderade upplaga av Vidga vetandet har kapitlen som behandlar forskningsarbetets fundament disponerats om för att tydliggöra vilken funktion de har i en undersökning. Kapitlet som behandlar hur undersökningar genomförs har kompletterats med avsnitt om skrivande och vetenskaplig formalia. Vidare har ett kapitel som ger en introduktion till vetenskapsteoretiska frågor tillkommit. Boken kan användas i metodkurser och i samband med uppsatsskrivande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen. Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 37824


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.