9789144124902

Page 1

SAMTAL SOM FÖRÄNDRAR En guide till ACT i praktiken

RIKKE KJELGAARD


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39878 ISBN 978-91-44-12490-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Illustrationer: Hanna Burnesson Ombrytning inlaga: Göran Alfred Sakgranskare: Niklas Törneke Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Författarfoto: Anja Ekstrøm Printed by Dimograf, Poland 2021


I N N E HÅLL

F Ö R O R D 11 TA C K 13 VA R M T VÄ L KO M M E N 15 V I S I T T E R I S A M M A B ÅT 19 H U R B O K E N Ä R I N D E L A D 21 H U R D U K A N A N VÄ N D A B O K E N 23 KO N S T E N AT T VA R A LYC K L I G 27

Grunden i ACT 1. Vad är ACT?

33

Fundamentet i ACT

36

Psykologisk flexibilitet

37

2. Beteendets ABC

53

Varför gör vi som vi gör egentligen?

54

Topografisk analys: Vad gör klienten?

55

Respondent inlärning – inlärning via association

61


Operant inlärning – inlärning via konsekvenser

63

Funktionell analys: Hur kommer det sig att vi gör som vi gör?

64

Inlärning via språk och kognition – relationsinramningsteori

69

RFT:s kärnprinciper

70

Från ABC och RFT till ACT

77

ACT i praktiken 3. Flexibilitet och framkomlighet

81

4. Kreativ hopplöshet

85

Fokusfrågor i kreativ hopplöshet

86

Att tillämpa sitt ABC

97

Vanliga fällor i arbetet med kreativ hopplöshet När ska du göra kreativ hopplöshet?

5. Psykologisk flexibilitet

99 101

105

Acceptans/villighet

106

Defusion

120

Flexibel uppmärksamhet på det närvarande ögonblicket

133

Perspektivtagande jagupplevelse

147

Värden

164

Åtagande i handling

180


6. Psykologisk flexibilitet och rigiditetsprofil

195

Indikatorer för acceptans och upplevelsebaserat undvikande

196

Indikatorer för defusion och fusion

196

Indikatorer för flexibel och rigid uppmärksamhet

197

Indikatorer för perspektivtagande jagupplevelse eller jag-som-kontext och fasthållande vid ”jag-som-begrepp”

198

Indikatorer för värden och avstånd från värden

199

Indikatorer för åtagande i handling och ineffektiva beteenden

200

7. Fallkonceptualisering i ACT Varför konceptualisera?

8. Metaforer och övningar i ACT

201 202

205

Upplevelsebaserad inlärning via metaforer och övningar i ACT

206

Metaforer och övningar i acceptans

208

Metaforer och övningar i defusion

212

Metaforer och övningar i flexibel uppmärksamhet på det närvarande ögonblicket

213

Metaforer och övningar i perspektivtagande jagupplevelse eller jag-som-kontext

214

Metaforer och övningar i värden

215

Metaforer och övningar i åtagande i handling

216

Relationsinramningsteori i praktiken

219


9. Tumregler för samtal som förändrar

223

Vi ökar underskotten och breddar beteendena

224

Använd ditt ABC

225

Du jobbar med beteendeförändring(!)

230

Motivationsbrist eller färdighetsbrist?

232

En soluppgång eller ett matteproblem?

234

Från ”men” till ”och”

235

Repetition är kunskapens moder

237

Ersätt ”varför” med ”vad” eller dylikt

239

Prata om att välja

239

Avsluta dina samtal med dessa tre frågor

240

Perfect is the enemy of done

242

Do the hexadance!

242

Sammanfattningsvis kan det alltså vara bra att tänka på

243

10. Vanliga misstag – och hur du undviker dem

245

När samtalsledaren inte ”lever som hen lär”

246

Teknik i stället för process

247

För många metaforer på en gång

251

När du drabbas av ”pratmoster-syndromet”

251

”Berätta om ditt problem, fru Nielsen”

252

”Hur har veckan varit, fru Nielsen?”

253

”Gör detta sedan, när du är i situation x och y”

257

”Men det funkar ju inte, det här!”

258

Sammanfattningsvis bör du sålunda komma ihåg

260


D A G S F Ö R D I G AT T S K A PA F Ö R Ä N D R I N G 263

APPENDIX

Formulär: Kreativ hopplöshet

267

Formulär: Acceptans/villighet

269

Formulär: Defusion

270

Formulär: Mitt modiga jag

271

Formulär: Från ”men” till ”och”

272

Formulär: Vad jag kan kontrollera

273

Formulär: Flexibel uppmärksamhet på det närvarande ögonblicket

274

Formulär: Perspektivtagande jagupplevelse

275

Formulär: Värden

278

Formulär: Åtagande i handling

280

Formulär: Mina tre värden

284

Formulär: Mina tolv värden

286

Formulär: Fallkonceptualisering i ACT

290

Formulär: ACT Fidelity Measure (ACT-FM)

293

R E F E R E N S E R & R E S U R S E R 297 R E G I S T E R 303



FÖ RO R D

När undertecknad i slutet av 1990-talet för första gången kom i kontakt med den modell för psykologisk behandling som presenteras i denna bok, Acceptance and Commitment Therapy (ACT), var modellen i det närmaste okänd i Sverige. Det är fascinerande att kunna se tillbaka på den uppmärksamhet den rönt de dryga tjugo år som följt. ACT har etablerat sig som en tongivande variant av det bredare KBT-fältet, både internationellt och i Sverige. Dess inflytande begränsas inte heller till modellen i sig utan de bärande principerna i ACT har påverkat psykoterapin i vid mening. Så som för andra varianter av KBT är en bred satsning på forskning en del av förklaringen till detta. Sådan forskning bedrivs sedan många år även i Sverige. Den del av denna ansats som sannolikt haft mest betydelse hittills är den forskning som bedrivs på Karolinska sjukhuset, under ledning av Rikard Wiksell, och som gäller behandling av långvarig smärta. En stor mängd böcker om ACT har publicerats under åren som gått, främst på engelska. Ett flertal av dem har översatts till svenska. Den första sammanfattande originaltext om ACT som skrevs på svenska, såvitt jag vet, skrevs av undertecknad 2004. En kort artikel. Därefter har ett flertal böcker skrivits, med olika fokus. Till dags dato har vi i Sverige dock saknat en grundläggande bok som presenterar ACT som modell och som är skriven direkt för svenska läsare. Rikke Kjelgaard har nu gett oss det vi saknat. Den bok du nu håller i din hand fungerar alltså alldeles utmärkt som en introduktion till ACT. De grundläggande begreppen introduceras och de bärande principerna beskrivs. Men samtidigt ger denna bok läsaren mer än att bara presentera sådant som går att hitta på annat 11


God läsning! Niklas Törneke

12

f ör or d

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

håll. Rikke Kjelgaard har en förmåga att presentera ACT som också är unik. Hon ger oss ACT på sitt sätt. Och förutom att det är givande i sig illustrerar hon därmed något generellt viktigt med ACT. Detta är inte främst en given manual som alltid ska tillämpas likadant. ACT bygger på några grundläggande principer som kan anpassas till olika situationer och för olika individer eller grupper. Principerna består men ger möjlighet till ett flexibelt användande. Författaren visar detta med en rad egna uttryckssätt och exempel. Hon tar med läsaren på en alldeles egen resa, samtidigt som ACT som modell hela tiden tydliggörs. Just Rikkes personliga, levande stil gör att boken är givande läsning även för den som redan är väl bekant med ACT. Här finns många, ibland överraskande, sätt att illustrera mänskliga dilemman. Även den erfarna torde lära sig nya vinklar och få konkreta uppslag till hur man som terapeut kan samtala om och ta sig an de många gånger plågsamma livserfarenheter och svårigheter som gör att människor söker psykologisk hjälp.


H U R B O KE N ÄR I N D E L AD

Min önskan är att du får med dig både huvudet, händerna och hjärtat i ACT. Jag hoppas sålunda att när du har läst denna bok så har du lärt dig: Huvudet – kunskap om teori och begreppen i ACT. Händerna – praktiska färdigheter och tekniker. Hjärtat – hur vi relaterar till våra egna upplevelser och till andras. Boken är indelad i två delar. Den första delen är teoretisk och ger dig fundamentet i ACT. Här lär du dig bland annat om relationsinramningsteori och olika behavioristiska begrepp. Du får dessutom en genomgång av kärnprocesserna i ACT. I andra delen av boken får du exempel på hur dessa processer utspelar sig i verkstan. Du får följa med i olika samtal som demonstrerar kärnprocesserna. Sedan får du lära dig att konceptualisera, att skapa flexibilitetsprofil, hur du använder metaforer samt en rad tumregler för samtal som förändrar. Du får även veta vilka typiska fällor du ska undvika. Vi växlar sålunda mellan huvudet och händerna i ACT. Hjärtat i ACT finns med som den röda tråden genom hela boken.

21



H U R D U K AN ANVÄN DA B O KE N

Boken kan användas oavsett hur mycket eller lite du kan om ACT. Om du är alldeles ny i ACT kan det vara en idé att läsa igenom hela boken först, så att du får med hela modellen innan du börjar ”övningsköra”. Om du redan kan modellen kan du välja att skumma vissa kapitel och dyka ner i de avsnitt där du vill vidareutveckla dig. Det finns gott om böcker om ACT. Jag är ödmjuk, respektfull och oerhört tacksam inför varenda en av dessa. Denna bok kan mycket väl komplettera de böcker som redan finns skrivna om ACT. Jag kommer att hänvisa till flera av dem allteftersom och du kommer att hitta fler under Referenser & resurser längst bak i boken. Min önskan är att denna bok ska bidra till att du lär dig (mer) om ACT i praktiken och hittar din egen stil inom metoden. Det har jag gjort och det kan du också. ACT kan liknas vid att spela ett instrument. Och ingen blir bra på gitarr genom att läsa böcker om gitarrer. För att bli duktig på något måste man öva. Och öva. Och öva. Jag föreställer mig sålunda att du inte bara läser boken. För att den ska vara verksam måste du implementera det du lär dig i den verklighet du befinner dig i. Ute i din verkstad. Om du formar intentionen att faktiskt testa att göra ACT, så kommer du med stor sannolikhet att så småningom bli mer ”flytande” och flexibel i dina samtal. Du kommer att få goda möjligheter att träna här i boken. Avsnitten som heter ”Övning ger färdighet” är just till för att ge dig möjlighet att bygga upp dina färdigheter. Jag vill även uppmana dig att våga göra misstag. Det är nämligen en fantastisk källa till lärdom. Själv har jag gjort många misstag och har dedikerat ett helt avsnitt åt detta. Inte för att vi ska slå oss själva i 23


24

H u r du k a n a n Vä n da b ok e n

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

huvudet (mer än vi ju redan gör), men för att vi bättre ska förstå hur vi kunde gjort annorlunda. Vi lär oss nytt genom att prova nytt. Ibland funkar det och ibland inte. Du kommer att se att det som kan liknas vid vänlighet, värme och medkänsla kommer att finnas med som övergripande ton i boken. Vi kommer att rikta vänlighet mot våra klienter. Och mot oss själva. När vi ska lära oss något nytt är det ofta förknippat med lägre prestationer i början. Detta gäller klient såväl som samtalsledare. Ute i verkstan kommer du att påminna dina klienter om att faktiskt göra det ni pratar om och träna upp sina färdigheter. Du kommer att möta dem med värme även när de gör misstag. Jag skulle vilja bjuda in dig till att inta samma förhållningssätt gentemot dig själv. Att faktiskt göra övningarna i boken och inte bara läsa dem. Och att bemöta dig själv med vänlighet, oavsett hur (du upplever att) det går. Det är bara du som kan besluta hur du använder boken. Förslagsvis ger du dig själv tid och plats att fundera över frågorna jag ställer dig och övningarna som finns med längs vägen. Det brukar vara så att ju mer du väljer att ge av din tid och ditt engagemang, desto mer kan du få ut av det som finns här för dig. Låt mig bjuda in dig till att göra en första reflektion, som kanske kan bidra till att hålla uppe motivationen under resans gång och påminna dig om varför du läser och arbetar med denna bok.


Ö V N I N G : VA D V I L L J A G H A U T AV D E N H Ä R B O K E N ?

Vad vill jag gärna ha ut av den här boken?

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Vilka är bokens mest betydelsefulla ändamål för mig?

För mig handlar genomförandet av boken om:

Tack för att du svarade på frågorna.

Att lära sig något nytt är sällan lätt. Det finns ett ordspråk som säger något i stil med: var modig nog att vara kass på något nytt. Många av oss ägnar mycket tid åt att kritisera oss själva för våra egna prestationer. Kanske kommer det hända också för dig under resans gång. Här kan det vara användbart att möta dig själv med ett vänligt och stödjande förhållningssätt. Ägna gärna en liten stund åt att fundera över vilken relation du vill ha till dig själv i ditt lärande och din utveckling. Ibland kan det vara svårt för oss att visa medkänsla gentemot oss själva. Jag kommer att berätta mer om detta senare. Om du just nu märker att du lätt blir självkritisk, kan det vara framkomligt att föreställa dig en människa som du verkligen älskar och som står inför att lära sig något nytt. Hur önskar du möta den du älskar när hen upplever självkritik och rädsla att göra misstag? Se om du kan anamma samma förhållningssätt gentemot dig själv i nedanstående övning.

H u r du k a n a n Vä n da b ok e n

25


Ö V N I N G : S Å Ö N S K A R J A G M Ö TA M I G S J Ä LV UNDER RESANS GÅNG

Vilken relation önskar jag ha till mig själv, som kan underlätta för mig att våga göra något nytt och våga göra misstag? Om jag intar ett vänligt förhållningssätt gentemot mig själv genom mitt lärande, hur ser det då ut?

Det jag kan göra för mig själv när jag blir självkritisk är:

Oavsett hur mycket eller lite du skrev i ovanstående reflektioner vill jag tacka dig för ditt engagemang. Är du redo att sätta igång med ACT? Så bra. Då kör vi!

26

H u r du k a n a n Vä n da b ok e n

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Jag önskar att möta mig själv så här:


k apitel 4

Kreativ hopplöshet

I processen kreativ hopplöshet konfronterar vi klientens kontrollagenda. Vi kartlägger allt som klienten gör för att försöka undvika, ändra, ignorera, ta bort och fixa sitt obehag. Och vi tittar på hur det har fungerat för hen. Vi gör sålunda funktionella (ABC-)analyser av klientens pågående strategier. Och vi pekar i all ödmjukhet på att det just är kontroll som är problemet. Vi utforskar nyfiket nya strategier med en annan eller bredare funktion än emotionell kontroll. Målet är helt enkelt att förstärka den process som handlar om att släppa taget om det som inte fungerar (Hayes, Strosahl & Wilson 1999).

85


Fokusfrågor i kreativ hopplöshet Kreativ hopplöshet kan komma till uttryck på många olika sätt. I litteraturen om ACT hittar du ett flertal förslag på både långa och korta varianter av processen samt mer eller mindre strukturerade modeller. Gemensamt är att de alla pekar på kontroll som problemet och innehåller en kombination av en eller flera av nedanstående steg:

1. Vad önskar du få ut av livet? I detta steg försöker vi att få en känsla av riktning hos klienten. Frågan kan kännas stor och bör naturligtvis anpassas till sammanhanget. Den kan ställas brett eller specifikt beroende på just din kontext. Exempel på frågor kan vara:

86

Ⅱ act i pr a k t ik en

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det är viktigt att poängtera att det inte är klienten som är hopplös. Tvärtom. Vi har gott om hopp för klienten, hens liv och framtid. Däremot är klientens kontrollagenda hopplös. Annars vore hen ju inte hos oss. Människor som är i kontakt med lidande och som hanterar det på ett sätt som fungerar (genom t.ex. musik, motion, resor, konst, mat, vänner, familj, hobbyer, egenomsorg med mera) samt lever i enlighet med sina värden, sitter ju sällan i stolen framför oss. Vi sitter med människor som inte bara har smärta (vare sig den är psykologisk eller fysisk) men som lider av att ha denna smärta. Vi möter människor som upplever att de sitter fast i lidande. Lidandet har dem mer än att de har sitt lidande. Därför kan vi rimligen anta att många av klientens kontrollstrategier troligen inte är långsiktigt användbara. Den ”kreativa” delen i kreativ hopplöshet handlar om en öppenhet som kan uppstå när klienten släpper taget om kontrollagendan och i stället riktar uppmärksamheten mot ett liv med mening och vitalitet. Samtalen börjar då fokusera på det klienten vill ha mer av snarare än det hen vill bort ifrån. Vi flyttar sålunda fokus från överskottsbeteenden till att öka underskottsbeteenden.


Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ

Vad önskar du få ut av livet? Vad önskar du få ut av dessa samtal med mig? Vad önskar du få ut av samtalet i dag? Vad känns viktigt för dig just nu? Vem är viktig för dig? Vad får ditt hjärta att sjunga? Hur önskar du vara gentemot andra? Hur önskar du vara gentemot dig själv?

Syftet är som sagt att ta reda på klientens riktning och värden: Vad skulle hen börja göra eller göra mer av, om hen levde ett meningsfullt och vitalt liv? Lägg märke till att klienten ofta svarar utifrån vad hen skulle vilja ha mindre av. Kom ihåg att beställningen oftast är: ”Ta bort mitt obehag. Nu. Tack!” Och inte sällan är beställningen en specifik ”positiv” känsla. Exempelvis att ”vara lycklig”. Här gäller det för oss som samtalsledare att vara kreativa och ödmjukt envisa i operationaliseringen av värdebaserade underskottsbeteenden. Sa mta lSleda r e: Vad önskar du få ut av dessa samtal med mig? k lient: Jag skulle vilja bli av med min stress. Sa mta lSleda r e: Det är fullt förståeligt. Verkligen. Och vad skulle jag se dig göra mer av, om du blev av med din stress? k lient: Då skulle jag känna mig gladare och mer lugn. Sa mta lSleda r e: Jag förstår. Och vad skulle jag se dig göra mer av, om du kände dig gladare och mer lugn? k lient: Då skulle jag inte skrika åt mina barn och min partner lika ofta. Sa mta lSleda r e: Det låter som att dina barn och din partner är viktiga för dig? k lient: Ja – verkligen. Och jag förstår inte varför jag inte bara kan vara en snäll människa. Varför är jag så j**la otrevlig hela tiden?

4 . k r e a t i V Hop p l ö S H e t

87


Lägg märke till hur samtalsledaren i ovanstående letar efter både riktning (mot något önskvärt, inte bort ifrån något icke-önskvärt) och mer konkreta beteenden (kramas, pussas, fråga etc.) i stället för okonkreta beteenden (såsom ”snäll” eller ”kärleksfull”). Då vi jobbar med förändringssamtal baserade på behavioristiska principer vill vi gärna tydliggöra ”förstärkningsbara” beteenden.

2. Vad hindrar dig? Vad är det som gör att klienten inte upplever sitt liv som meningsfullt och vitalt? Vilka barriärer står i vägen? Vilka är klientens hinder? I detta steg noterar du alla barriärer som klienten kan komma på, till exempel obehagliga tankar, känslor, minnen och kroppsliga sensationer (såsom ångest, depression, smärta, hjärtklappningar, ”jag är inte bra nog”, ”det går inte”, ingen ork etc.). Det är sålunda här du får en uppfattning om klientens aktuella problem. Det som får hen att söka hjälp. Personligen gillar jag att frågan ställs i förhållande till värden. Om du ber vem som helst av oss att beskriva alla våra problem, kommer vi troligen kunna rabbla en lista som är hur lång som helst. Du minns säkert perioder från ditt eget liv där din egen sh*tlista liksom bara växt med allt från pyttesmå till oöverskådligt stora problem på en eller ett flertal fronter. (Kom ihåg att den inre pratmaskinens jobb bland annat är att problemskanna och problemlösa.) Dock är det ju inte alla problem 88

Ⅱ act i pr a k t ik en

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sa mta lSleda r e: Det låter som att du önskar vara mer snäll gentemot dina nära? k lient: Ja … (klienten börjar gråta). Sa mta lSleda r e: Kan du berätta lite om hur det skulle se ut? k lient: Då skulle jag prata med mina barn och fråga om deras dag och invänta deras svar. Jag skulle leka med dem i stället för att gnälla över deras stökiga rum. Jag skulle tacka min partner som gör allt för att hjälpa mig. Pussa och krama barnen och pojkvännen varje dag …


i världen vi ska fokusera på i våra samtal. Gör vi det så kommer vi att överarbeta och samtalen blir troligen ofokuserade. Vi riktar därför in oss på de problem eller barriärer som upplevs som hinder i förhållande till det liv klienten önskar leva. Var uppmärksam på att det kan dyka upp hinder under samtalet, som klienten inte nödvändigtvis registrerar som hinder. Låt mig förtydliga:

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sa mta lSleda r e:

k lient: Sa mta lSleda r e: k lient: Sa mta lSleda r e: k lient:

Sa mta lSleda r e:

k lient: Sa mta lSleda r e:

Du säger att du skulle vara annorlunda gentemot dina barn och din partner om du kände dig gladare och mer lugn. (Klienten nickar.) Kan du beskriva vad som gör det svårt för dig att vara den du önskar vara gentemot dina nära? Jag är ju så j**la stressad hela tiden! Jag förstår. Du upplever stress. Kan du berätta lite mer? Jag orkar bara inte. Du vet … Huvudet snurrar. Jag har tiotusen saker på min to-do-lista. Barnen stökar och gnäller. Jag kan inte koncentrera mig och har ont i magen. Pojkvännen är liksom bara i vägen och ställer massor med frågor, och då blir jag bara arg på honom och skriker på honom … (Klienten börjar gråta.) Jag ser att det är svårt (pausar). Bara så att jag förstår: Du upplever dig stressad. Du upplever också att huvudet snurrar. Din koncentration är påverkad och du har ont i magen. Jag hör också att du ibland upplever ilska. Och att du inte orkar. Har jag förstått det rätt? Ja! Precis så är det. Jag förstår verkligen att det är tufft att vara i. Och det låter inte som att du just nu helt är den du önskar vara.

4 . k r e a t i V Hop p l ö S H e t

89


Nej, exakt. Men det GÅR ju inte. Jag kommer ALDRIG att bli bättre. Sa mta lSleda r e: Jag hör att det upplevs så för dig just nu. Säger huvudet ofta sådant till dig? k lient: Vad menar du? Sa mta lSleda r e: Är du ofta i kontakt med att ”det GÅR ju inte” och ”jag kommer ALDRIG” att bli bättre? k lient: Ja, så är det hela tiden. Sa mta lSleda r e: Så utöver stress, ilska, magont, koncentrationsbesvär och huvudet som snurrar så finns det även tankar om att det inte går och att det aldrig blir bättre? k lient: Jamen, exakt så är det. Lägg märke till att vi här försöker förstå allt det som hindrar klienten. Både det hen själv nämner när hen tillfrågas och sådant som vi ”fångar” i klientens sätt att språka under samtalet.

3. Vad har du försökt? I detta steg gör vi en ABC-analys av klientens pågående strategier. Vad har klienten gjort för att hantera sitt obehag, sina barriärer? Vilka är hens kontrollstrategier? Jag brukar stanna här ett bra tag för att spegla klienten i hur mycket krut hen har lagt ner på att bli av med obehag. För vissa av mina klienter är detta mer än ett heltidsjobb. För många har det blivit ett sätt att leva – i nästintill konstant kamp mot lidande. (Jag bugar mig i ödmjukhet för den fight som mina klienter levt och lever i.) Här följer några exempel på undvikanden: Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

alkohol droger medicin mat självskadande (kan se ut på olika sätt)

90

Ⅱ act i pr a k t ik en

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

k lient:


Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ

sex tv-tittande datorspel shopping gnälla kritisera sig själv och/eller andra dra sig undan sova grubbla planera.

Låt oss kika på hur det ser ut för kvinnan som har kommit till oss med stressproblematik. Sa mta lSleda r e: Jag hör att du upplever stress, ilska, magont, koncentrationsbesvär, huvudet som snurrar och tankar om att det inte går och att det aldrig blir bättre. k lient: Ja … Sa mta lSleda r e: När vi är i kontakt med obehag, så är det vanligt att vi försöker bli av med det. Det är naturligt och mänskligt och något vi alla gör på olika sätt. Känner du igen att du vill bli av med allt det som du tycker är obehagligt? k lient: Uh, ja. Jag vill ju att det ska gå bort. Snälla, säg hur jag ska göra … Sa mta lSleda r e: Well … Låt oss börja med att kika på vad du faktiskt har gjort. Kan du berätta lite om vad du brukar göra när du upplever stress? k lient: Alltså, det beror lite på var jag är … Sa mta lSleda r e: Självklart. k lient: Ofta går det ju ut över barnen, du vet … Jag skriker på dem och gnäller på dem. Sa mta lSleda r e: Okej … Så skrik och gnäll. Jag hajar. Vad gör du mer? 4 . k r e a t i V Hop p l ö S H e t

91


Sa mta lSleda r e:

k lient: Sa mta lSleda r e:

k lient: Sa mta lSleda r e:

k lient:

Sa mta lSleda r e: k lient: Sa mta lSleda r e: k lient: Sa mta lSleda r e: k lient:

Sa mta lSleda r e:

92

Jag försöker städa upp och få det fint hemma. Det känns dock som att jag aldrig riktigt lyckas … Jag förstår. Lägg märke till att det nog dök upp ännu ett hinder här … ”Jag lyckas aldrig” … Kan du se det? Ja, så är det … Och när det känns som att det inte går, att du aldrig lyckas och aldrig blir bättre, hur hanterar du då det? Då skiter jag i det och lägger mig i sängen. Okej. Så ibland hanterar du genom skrik och gnäll. Ibland genom att städa eller lägga dig i sängen. Vad gör du mer? Alltså ibland stannar jag på jobbet för att slippa komma hem till allt stök hemma. Och det är lite lugnt på kontoret när de andra gått hem. Och då kanske jag hinner ifatt mina många mejl. Ah, okej. Så ibland jobbar du över, jobbar mer, låter bli att åka hem för att få lite lugn och ro. Ja, och då får jag dåligt samvete för att min pojkvän då måste ta hand om barnen … Dåligt samvete … Ska det också med på listan över sådant du försöker undvika? Ja, jag HATAR dåligt samvete … Självklart gör du det. Och vad brukar du då göra när du har dåligt samvete? Då köper jag godis till barnen och försöker vara lite extra gullig mot pojkvännen. Och då blir han oftast bara arg på mig. Okej. Låt oss återkomma till hans reaktion, om det är okej? Just nu försöker jag bilda mig en uppfattning om allt det du gör. Jag hör att du hanterar genom skrik och gnäll, lägga dig i sängen, städa, stanna på jobbet, jobba över, Ⅱ act i pr a k t ik en

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

k lient:


k lient: Sa mta lSleda r e:

k lient: Sa mta lSleda r e:

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

k lient: Sa mta lSleda r e:

k lient:

Sa mta lSleda r e:

k lient:

köpa godis, vara snäll mot pojkvän och ibland bara ”skita i det hela”. Har jag förstått det rätt? Usch, en så vidrig människa jag är … Jag känner med dig. Verkligen. Det du gjorde precis nu, är det också sådant du brukar göra? Vad menar du? Det var precis som att jag hörde dig slå dig själv i huvudet över det du gör och den du tycker att du är … Uh, ja … Så gör jag hela tiden … Så kan vi lägga det till listan också? Självkritik? Att du slår dig själv i huvudet för att du inte lyckas hantera allt det du brottas med? Ja … (börjar gråta). Men det är ju bara för att jag är så j**la misslyckad som mamma och människa … Well, jag hör i alla fall att det är det du säger till och om dig själv just nu, när du är ledsen … Känner du igen det? Ja … När jag är ledsen vill jag bara gå och lägga mig …

Som du kanske kan förnimma har vi nu en bild av några av klientens undvikanden. Och fler kommer troligen att dyka upp under samtalet. Vissa beteenden är möjligtvis tydliga för klienten själv (t.ex. att gå och lägga sig) medan andra kanske är svårare att få syn på i stunden (t.ex. självkritik, grubblande, att titta bort i samtalet, byta ämne etc.). Syftet är inte att kritisera och förtydliga klientens alla misslyckanden. Syftet är att illustrera mångfalden av undvikanden för att kunna jobba med förändring. Din uppgift är sålunda att summera och lista klientens undvikandestrategier SAMTIDIGT som du förmedlar nyfikenhet, medkänsla och förståelse. Kom ihåg att: Klienten. Gör. Sitt. Bästa. Lägg märke till att klienten dessutom kan komma med strategier som visar sig vara användbara (t.ex. att gå en runda, måla, ringa en 4 . k r e a t i V Hop p l ö S H e t

93


kompis etc.). Dessa strategier ska självklart också med på listan. Nu ska vi nämligen sortera strategierna utifrån vilka som är användbara och vilka som inte är det.

I detta steg för vi in den funktionella analysen i samtalet och tittar på beteendens kort- och långsiktiga funktioner. Akta dig gärna för att låta som en dryg Dr Phil, som nedlåtande frågar ”and how’s THAT working for ya?!”. Här finns det nämligen all möjlighet för klienten att själv slå sig i huvudet för allt det hen gjort som inte fungerat. Det är lätt att börja utvärdera strategier som ”bra” eller ”dåliga”, som ”rätt” eller ”fel” och som ”positiva” eller ”negativa”. Var noga med att inta ett nyfiket och vänligt förhållningssätt, då vi enbart är intresserade av strategiernas långsiktiga användbarhet. Om klienten har hittat sätt som fungerar på sikt i förhållande till hens värden, ja då är det ju bara att fortsatt tuta och köra! Vi börjar nu lära klienten att diskriminera beteenden som inte fungerar på sikt, till förmån för beteenden som fungerar på sikt. Sa mta lSleda r e: Jag hör att du faktiskt gör mycket för att hantera din stress. Ibland är det genom att skrika och gnälla, ibland lägger du dig i sängen, ibland städar du, ibland stannar du på jobbet och jobbar över, ibland köper du godis, ibland är du snäll mot din pojkvän och ibland gnäller du även på dig själv … Har jag förstått det rätt? k lient: Usch … Ja … Så hemskt det låter … Sa mta lSleda r e: Det låter i alla fall som att du har fullt upp med att försöka bli av med stressen. k lient: Ja, verkligen … Sa mta lSleda r e: Hur tycker du att det fungerar för dig? k lient: Det fungerar ju inte alls! Det blir bara värre … Sa mta lSleda r e: Du upplever att det blir värre …? k lient: Ja! Det blir liksom bara värre och värre … 94

Ⅱ act i pr a k t ik en

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

4. Hur har det fungerat?


© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sa mta lSleda r e: Hur fungerar det för dig i stunden när du exempelvis går och lägger dig? k lient: Jamen just då funkar det. Då slipper jag ju känna stress … Sa mta lSleda r e: Ah, okej. Så här och nu fungerar det ofta att göra som du gör? Då förstår jag mycket väl att du gör så. Om vi hittar ett sätt att ta bort obehag så är vi ju alla benägna att göra just det som fungerar. Du säger också att det inte funkar så bra för dig på sikt? k lient: På sikt blir det bara sk*t … Som du kanske kan förnimma har vi nu en bild av hur det tycks fungera för klienten att göra som hen gör. Vi gör sålunda en funktionell analys av hens strategier och diskriminerar mellan kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Lägg märke till hur validerande det kan vara för klienten när vi bekräftar hur naturligt det är att agera på sätt som kortsiktigt tar bort obehag. Samtidigt pekas på de långsiktiga konsekvenserna. Vår önskan är ju att klienten skapar en relation mellan ”strategier som fungerar bra här och nu” och ”samma strategier fungerar dåligt för mig på sikt”. Strategier som är kortsiktigt önskvärda men som skapar avstånd till ett liv i riktning av klientens värden önskar vi alltså att validera, normalisera och släcka ut. Strategier som fungerar bra för klienten på lång sikt i förhållande till det liv hen önskar att leva vill vi däremot förstärka.

5. Vad har det kostat dig? Den här frågan gör oftast ont. Här sätter vi nämligen klienten i kontakt med de långsiktiga konsekvenserna av hens undvikandestrategier och tittar på vad det kostat att göra som hen gjort. Kom ihåg att om klienten hade haft övervägande fungerande strategier, hade hen troligen inte suttit framför dig. Sa mta lSleda r e: … så på sikt blir det sk*t, tycker du? k lient: Ja … Värre och värre … 4 . k r e a t i V Hop p l ö S H e t

95


Rikke Kjelgaard är legitimerad psykolog och internationellt godkänd ACT-trainer. Hon driver sitt eget företag där hon utbildar och handleder i ACT. Rikke är dessutom en uppskattad föredragshållare på såväl den svenska som den internationella scenen, och hon är känd för att presentera ACT på ett lättsamt, passionerat och engagerande sätt.

SAMTAL SOM FÖRÄNDRAR En guide till ACT i praktiken Hur kan vi samtala om och ta oss an de livserfarenheter och svårigheter som gör att människor söker psykologisk hjälp? Och hur kan vi hjälpa våra klienter att släppa taget om kampen mot lidande och i stället välja att sträva efter ett rikt och meningsfullt liv? Det finns en stor mängd böcker om Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Samtal som förändrar är dock den första boken i Sverige som presen­ terar ACT som modell och som är skriven direkt för svenska läsare. Här får du som behandlare en introduktion till ACT och rikligt med kliniska exempel och övningar. De grundläggande begreppen introduceras och de bärande principerna beskrivs. Du får en genomgång av kärnprocesserna i ACT samt exempel på hur dessa processer utspelar sig i den terapeutiska verkstan. Du får också följa med i olika samtal som demonstrerar kärnprocesserna, lära dig att konceptualisera, att skapa flexibilitetsprofiler, hur du använder meta­ forer samt en rad tumregler för att få dina samtal att fungera. Författaren ger en mängd förslag på vad du ska göra – och vad du ska undvika – när du vill skapa samtal som förändrar. Boken vänder sig till terapeuter och behandlare men också till alla som i sin professionella roll arbetar med samtal som förändrar. Just Rikkes personliga och levande stil gör boken till givande läsning även för den som redan är väl bekant med ACT. Här finns många, ibland överraskande, sätt att illustrera mänskliga dilemman.” – Niklas Törneke ur bokens förord.

Art.nr 39878

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.