Page 1

OMVÅRDNADENS GRUNDER

PERSPEKTIV OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Febe Friberg Joakim Öhlén (red.)


OMVÅRDNADENS GRUNDER

PERSPEKTIV OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Redaktörer

Febe Friberg Joakim Öhlén Redaktionsgrupp

Ann-Karin Edberg Anna Ehrenberg Febe Friberg Lars Wallin Helle Wijk Joakim Öhlén TREDJE UPPLAGAN


KOPI E RI N GS FÖRBU D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33009 ISBN 978-91-44-12318-9 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2009, 2014, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbilder: Martine Castoriano Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2019


Innehåll Författarpresentationer  15 Förord  21 Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder  23 Hur är boken upplagd?  27 Referenser  29

Del I  Omvårdnad i ett historiskt perspektiv 1. Framväxt  33

Henrik Eriksson Historier om omvårdnadens plats i samhället  35 Att bädda, tvätta och mata – och vetenskapen  39 Att benämna det tidigare nedtystade  42 Ett patriarkalt Sverige  44 1968 – kvinnors kunskap och livsvillkor  48 Omvårdnad blir till som kunskapsområde – Vård 77-reformen  51 Betydelsen av en början – omvårdnad som kamp och motstånd  54 Ett fenomen tar form – omvårdnad som hälsa och kärlek till livet  57 Sammanfattning  59 Referenser  60 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1

Del II  Livscykel och omvårdnad 2. Livscykel och identitet  65

Britt-Marie Ternestedt & Astrid Norberg Givande gemenskap  67 Beroende och asymmetriskt ansvar  68 Identitet i ett traditionellt och modernt samhälle  69 Identitet i ett postmodernt och post-postmodernt samhälle  70

Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.

5


Narrativ identitet  72 Jag, mig och själv  75 Transitioner utmanar identiteten  76 Ett psykosocialt synsätt på identiteten – från vaggan till graven  78 Utmaningar inför framtiden  90 Sammanfattning  91 Referenser  92 Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2 3. Familj och sociala relationer  97

Familjekonstellationer  99 Familjefokuserad omvårdnad  100 Teoriförankring  101 Familjers livscykler och utveckling  106 Förändrade relationer vid ohälsa och sjukdom i familjen  107 Hälsostödjande familjesamtal  111 Sammanfattning  112 Referenser  112 Digitalt material

4. Livsstil och hälsa  115 Karin C. Ringsberg

Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer  117 Hälsans fysiska bestämningsfaktorer  118 Hälsans livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer  119 Livsstilsrelaterade faktorer  120 Kost  120 Fysisk aktivitet  123 Droger  125 Riskfyllt beteende  128 Arbete  129 Ekonomi och konsumtion  131 Familj och sociala relationer  132 Psykisk hälsa  135 Stress en ny livsstilsfaktor?  136 Health literacy – en ny hälsodeterminant  138 Sammanfattning  142 Referenser  142 Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4

6

Innehåll

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3

ST U D EN TLIT TER AT U R

Eva Benzein, Margaretha Hagberg & Britt-Inger Saveman


5. Från barndom till ungdom  147 Karin Enskär & Marie Golsäter

Barns och ungdomars utveckling  150 Faktorer som kan påverka barn och ungdomars utveckling  155 Barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården  161 Barn och ungdomar som anhöriga inom hälso- och sjukvården  171 Sammanfattning  175 Referenser  175 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5 6. Vuxet vardagsliv  181

ST U D EN TLIT TER AT U R

Digitalt material

©  F Ö R F A T T A R N A

Hälsopromotion under vuxenlivet  184 Att söka sin framtid  187 Att hitta sin väg  190 Att vara i föräldraskapet  193 Att tackla multipla roller  195 Att förbereda ett avslut på sitt yrkesliv  197 Övergripande implikationer  200 Sammanfattning  201 Referenser  202

OCH

Carina Elgán

Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6 Extramaterial kapitel 6 7. Åldrande och att vara äldre  205 Berit Lundman & Astrid Norberg

Andelen äldre i befolkningen  207 Teorier om biologiskt åldrande  208 Begrepp för att beskriva ett gott åldrande  209 Psykosociala teorier om åldrande  210 Begrepp om personers inre resurser av betydelse vid åldrande  214 Åldrandet som upplevelse  217 Begränsningar och möjligheter vid hög ålder  219 Omvårdnad som befrämjar ett gott åldrande  222 Sammanfattning  223 Referenser  224 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7

Innehåll

7


8. Livets slutskede  227

Eva Jakobsson Ung & Joakim Öhlén Sista tiden i livet  229 Synen på liv, döende och död  231 Upplevelser inför döden  238 Palliativ vård  245 Sammanfattning  252 Referenser  253 Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8

Del III  Förutsättningar för omvårdnad 9. Etik  259

OCH

Etiska värden inom professionell omvårdnad  262 Olika etiska problem inom omvårdnaden  263 Verktyg i sjuksköterskans etiska verktygslåda  266 Empirisk omvårdnadsetik  276 Hur arbeta praktiskt med omvårdnadsetik?  277 Sammanfattning  278 Referenser  279 Digitalt material

©  F Ö R F A T T A R N A

Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9 10. Teknik  281 Anette Forss

Teknik som oberoende av kontext  285 Patientsäkerhet: med eller utan teknik?  287 Teknik i ett historiskt perspektiv  288 Teknik i praktiken  289 Vetenskapliga studier om patientens och närståendes upplevelser av teknik  291 Teknik och humanvetenskapliga influenser – ontologiska problem och nya möjligheter  291 Robotar, artificiell intelligens, digitala patienter och posthumanism  304 Sammanfattning  305 Referenser  307 Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10

8

ST U D EN TLIT TER AT U R

Lars Sandman

Innehåll


11. Person  311

Joakim Öhlén & Febe Friberg Framväxten av fokus på person  313 Vad är en person?  316 Person – att vara i utveckling  325 Personcentrerad professionell praktik  327 Sammanfattning  333 Referenser  334 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 12. Genus  337

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Henrik Eriksson Genus i omvårdnad – vad det är bra för  339 Perspektivutveckling – från ”kön” till ”allt är genus”  340 Genus som ett flerdimensionellt kunskapsområde  345 Utveckling av omvårdnad med genus som lins  352 Sammanfattning  356 Referenser  357 Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 13. Kulturell mångfald  361

Maria Jirwe

Begrepp och perspektiv  365 Transkulturell omvårdnad  368 Kulturella värderingar, etniska tillhörigheter och betydelsen för omvårdnad  372 Kulturell kompetens  377 Sammanfattning  379 Referenser  379 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13

Del IV  Handlingsområden i omvårdnad 14. Hälsa  383 Febe Friberg

Att leva i vardagen med långvarig sjukdom. Elsas berättelse  386 Hälsa och att främja hälsa – några bakgrundshorisonter  386 Perspektiv på hälsa  389 Person och att vara kapabel  398

Innehåll

9


Olika betydelser av begreppet sjukdom och vad det innebär att vara sjuk – disease, illness och sickness  399 Hur har hälsobegrepp använts inom omvårdnadsfältet?  400 Teorier om hälsa inom nordisk omvårdnadsforskning  401 Sammanfattning  404 Referenser  405 Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 15. Lidande  409

Perspektiv på lidande  411 Lidandet som perspektiv i människans liv  419 Att uttrycka och förmedla sitt lidande  422 Att fly från sitt lidande  425 Lidande – ett ständigt återkommande fenomen i livet  426 När lidandet lindras  427 Att möta lidande  432 Konsekvenser för omvårdnaden  434 Utmaningar inför framtiden  436 Sammanfattning  437 Referenser  437

OCH

Digitalt material

©  F Ö R F A T T A R N A

Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15 16. Tröst och trygghet  441 Regina Santamäki Fischer

Tröst och trygghet  443 Tröst behövs hela livet  445 Att uppleva tröst och trygghet  447 Omvårdnad som ger tröst och trygghet  454 Sammanfattning  461 Referenser  462 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 17. Vårdrelationer  465 Maria Nyström

Vardagsliv  467 Att förstå en annan människas vardagliga tillvaro  468 Vårdrelationer – kort historik och teoretiska influenser  468 Vårdrelationer och terapeutiska relationer – likheter och skillnader  473 Två berättelser  475 10

ST U D EN TLIT TER AT U R

Lena Wiklund Gustin

Innehåll


Vårdrelationer i vardagslivet  477 Begränsningar vid vacklande hälsa – från praktiska till existentiella frågor  479 Ett solidariskt samhälle – betydelsen av ett svagt tänkande  482 Sammanfattning  483 Referenser  484 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17 18. Kroppslighet  487 Cecilia Håkanson

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Kroppen som objekt och subjekt  490 Den kroppsliga enheten – en levd kropp  491 Kropp och samhälle  494 Kroppslig omvårdnad  498 Sammanfattning  504 Referenser  505 Digitalt material Sammanfattning kapitel 18 Övningar kapitel 18 19. Religiös och icke-religiös andlighet  509 Mikael Lundmark

Andlighet och relaterade begrepp  513 Andlighet i vården – patienters erfarenheter  519 Andlighet i vården – vårdares erfarenheter  526 Andlighet i vården – omvårdnadsperspektiv  530 Sammanfattning  534 Referenser  535 Digitalt material Sammanfattning kapitel 19 Övningar kapitel 19 20. Lärande  539

Anita Kärner Köhler Pedagogiska begrepp och definitioner  542 Föreställningar och erfarenheter i samband med ohälsa  543 Pedagogiska perspektiv – olika indelningsgrunder  553 Pedagogiska teorier av betydelse för patienters och närståendes lärande  555 Omvårdnad till stöd för patienters lärande och utveckling  559 Sammanfattning  561 Referenser  562 Digitalt material Sammanfattning kapitel 20 Övningar kapitel 20

Innehåll

11


21. Delaktighet  565 Ann Catrine Eldh

Olika aspekter på patientdelaktighet  568 Begreppet patientdelaktighet  570 Olika former av patientdelaktighet  572 Metoder för patientdelaktighet  577 Resurser  578 Sammanfattning  581 Referenser  582 Digitalt material Sammanfattning kapitel 21 Övningar kapitel 21 22. Kommunikativa handlingar  585

Vad är kommunikation?  587 Två kommunikationsmodeller  588 Kommunikativa signaler  592 Sjuksköterskans möten och samtal  599 Kommunikativa handlingar i sjuksköterskans omvårdnadsarbete  610 Sammanfattning  620 Referenser  621

OCH

Digitalt material

©  F Ö R F A T T A R N A

Sammanfattning kapitel 22 Övningar kapitel 22 Extramaterial kapitel 22 23. Kreativitet  625 Margret Lepp

Personlig utveckling  627 Kreativitet  630 Vårdande  636 Skapande processer för lärande  639 Omvårdnad och dramapedagogik  642 Sammanfattning  647 Referenser  647 Digitalt material Sammanfattning kapitel 23 Övningar kapitel 23

12

ST U D EN TLIT TER AT U R

Christina Baggens & Inger Sandén

Innehåll


24. Patientutbildning  651 Pia Tingström

Varför pedagogisk kompetens?  653 Patientutbildning – en del av omvårdnaden  654 Bedömning, planering, genomförande och utvärdering av utbildningsinsatser  661 Att möta patienten  675 Sammanfattning  676 Referenser  677 Digitalt material Sammanfattning kapitel 24 Övningar kapitel 24 25. Egenvård  679

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Åsa Audulv

Allmänt om egenvård  681 Egenvårdsteorier och relaterade teorier  685 Betydelsen av ordet egenvård på svenska  692 Hur egenvård upprätthålls i vardagen  694 Sammanfattning  703 Referenser  703 Digitalt material Sammanfattning kapitel 25 Övningar kapitel 25 Sluttest Register  707

Innehåll

13


Författarpresentationer Redaktörer Febe Friberg, leg. sjuksköterska, specia­ listutbildad inom intensivvård och fil.dr. i vårdpedagogik, professor eme­ rita i sykepleievitenskap Helsevitenska­ pelig fakultet, Universitet i Stavanger, Norge. Har mångårig erfarenhet av undervisning i sjuksköterskeutbild­ ning från främst Sverige, men också Norge. Vidare har hon erfarenhet från master- och forskarutbildningsnivå, bl.a. utveckling av och ledarskap för en tvärprofessionell forskarskola för praxisnära forskning vid Universitetet i Stavanger. Hennes forskning rör om­ rådet patientundervisning med fokus på lärande och kommunikation. Joakim Öhlén är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik och professor i omvård­ nad vid Institutionen för vårdvetenskap

och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Har mångårig erfarenhet av undervisning i sjukskö­ terskeutbildning. Han är föreståndare för och bedriver forskning vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) och har där tidigare varit ledare för teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård. Hans kliniska kombinationsanställning är vid Palliativt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Forsknings­ programmet han leder syftar till att bidra med kunskap om personcentre­ ring inom palliativ vård med särskilt fokus på kommunikation, jämlikhet och implementering. För Svensk sjuk­ sköterskeförening har han uppdrag som vetenskapligt råd i palliativ vård och omvårdnad.

Övriga författare Åsa Audulv, leg. sjuksköterska, fil.dr. och lektor vid Institutionen för om­ vårdnad, Mittuniversitetet och adjun­ gerad forskare vid School of Occupatio­ nal ­Therapy vid Dalhousie University, Kanada. Undervisar på grund och avan­ cerad nivå om egenvård vid långvariga sjukdomar, vetenskapsteori och meto­ dik. Forskningsintresse är egenvård och egenvårdsstöd till personer med lång­ variga sjukdomar, särskilt för personer med neurologiska sjukdomar och/eller multisjuklighet.

Christina Baggens, leg. sjuksköter­ ska med specialistutbildning som di­ striktssköterska, fil.dr. och lektor vid Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Har mångårig erfarenhet av undervisning om kom­ munikation och omvårdnad på grundoch avancerad nivå. Forskningsintresse är kommunikation och socialt samspel med inriktning på hälsa och välbefin­ nande i olika åldersgrupper.

15


Karin Enskär, med.dr och professor i omvårdnad samt leg. sjuksköterska, på­ byggnadsutbildning i hälso- och sjuk­ vård för barn och ungdomar. Anställd som professor vid Malmö universitet. Undervisar och forskar kring omvård­ nad av barn och ungdomar med cancer och deras familjer. Forskar kring barns, ungdomars och vårdpersonals erfaren­ heter av oro, rädsla och smärta inom vården samt omvårdnad inom barn- och skolhälsovård.

16

Marie Golsäter, leg. sjuksköterska, på­ byggnadsutbildning i hälso- och sjuk­ vård för barn och ungdomar, fil.dr i omvårdnad. Arbetar som verksamhets­ utvecklare för barnhälsovården i Region Jönköpings län samt som adjungerad lektor vid Hälsohögskolan Jönköping, forskningsgruppen Child. Arbetar främst med forskning relaterad till barns hälsobesök inom barnhälsovård och elevhälsa samt barn som närstå­ ende vid förälders sjukdom. Margaretha Hagberg, är leg. sjukskö­ terska, fil.dr. i psykologi med inriktning mot omvårdnad samt diplomterapeut vid S:t Lukasstiftelsen. Hon har arbe­ tat vid Linnèuniversitetet i Kalmar med forskning och undervisning inom bland annat familjefokuserad omvårdnad och hälsostödjande samtal, samt hälsa och livskvalitet hos äldre.

Författarpresentationer

ST U D EN TLIT TER AT U R

Carina Elgán, leg. sjuksköterska, specia­ listutbildning distriktssköterska och biträdande professor i hälsovetenskap vid Fakulteten för hälsovetenskap på Högskolan Kristianstad. Har mångårig erfarenhet av undervisning i sjuksköter­ ske- och distriktssköterskeutbildning liksom undervisning på masternivå. Hennes forskning fokuserar vardags­ liv och välbefinnande utifrån ett salu­ togent perspektiv med hälsa och livs­ stil i centrum.

Anette Forss, leg. sjuksköterska och fil.dr i omvårdnad, arbetar som lektor och forskare vid sektionen för omvård­ nad Karolinska Institutet. Forsknings­ fältet handlar om teoretiska, pedago­ giska och empiriska studier om teknik och omvårdnad baserat på teknikfilosofi och etnografi. Hon är tillsammans med Christine Ceci och John Drummond bl.a. redaktör för boken Philosophy of Nursing – 5 Questions.

OCH

Ann Catrine Eldh, leg. sjuksköterska, fil. dr., biträdande professor i omvårdnad vid Linköpings universitet och docent i vårdvetenskap vid Uppsala universi­ tet. Har mångårig klinisk erfarenhet och utbildningserfarenhet av förbätt­ ringskunskap, och forskar främst om patientdelaktighet och kunskaps­ implementering.

Henrik Eriksson, utbildad underskö­ terska, leg. sjuksköterska, vårdlärar­ examen, fil.dr i vårdpedagogik och docent i vårdvetenskap. Sedan 1995 har han arbetat inom vårdutbildning i varierande positioner. Han är för när­ varande professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola, Campus Flemings­ berg i Huddinge. Han har främst in­ tresserat sig för områden som rör den postmoderna tidens och perspektivens betydelse och konflikter för omvårdnad som kunskapsområde.

©  F Ö R F A T T A R N A

Eva Benzein, leg. sjuksköterska, pro­ fessor emerita i vårdvetenskap vid In­ stitutionen för hälso- och vårdveten­ skap, Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. Hennes mest framstående forsknings­ områden är familjefokuserad omvård­ nad (hälsostödjande familjesamtal) och palliativ vård. Hon har inom ramen för Palliativt Centrum för Samskapad Vård samverkat med regioner, landsting och kommuner för att utveckla den kliniska verksamheten inom palliativ vård.


©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Cecilia Håkanson, leg. sjuksköterska och docent i palliativ vård, arbetar som prefekt vid Institutionen för omvård­ nadsvetenskap på Sophiahemmet Hög­ skola i Stockholm. Forskningsintresse är aspekter av kroppslighet och bety­ delser av långvarig och livsbegränsande sjukdom för olika grupper, inklusive personer som lever i hemlöshet, kvalitet och jämlikhetsaspekter i palliativ vård, och i vård och omsorg av äldre personer, samt personcentrerad information och kommunikation. Eva Jakobsson Ung, leg. sjusköterska och professor i omvårdnad. Arbetar vid Instituionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göte­ borgs universitet där hon bland annat är viceprefekt för forskning. Eva bedriver forskning vid Centrum för personcen­ trerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) och är ledare för forsknings­ domänen: Teoretisk och praktisk ut­ veckling av personcentrerad vård. Eva har en klinisk kombinationsanställning vid Medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Maria Jirwe, leg. sjuksköterska och docent, arbetar som lektor vid Institu­ tionen för hälsofrämjande vetenskap, Sophiahemmet Högskola, samt vid Institutionen för neurobiologi, vård­ vetenskap och samhälle, sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Hon är intensivvårdssjuksköterska och har arbetat med neonatal intensivvård och barnintensivvård i 15 år. Hon bedri­ ver bland annat högskolepedagogisk forskning samt forskning om kultu­ rell kompetens. Anita Kärner Köhler, leg. sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap, med.dr., universitetslektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Campus Norrköping, Linköpings universitet och docent i omvårdnad vid Medicinska

f­ akulteten, Linköpings universitet. Har mångårig erfarenhet av undervisning i sjuksköterskeutbildning samt på avan­ cerad nivå och forskarutbildningsnivå. Hennes främsta forskningsintresse rör pedagogiska teorier relaterat till lärande hos patient och närstående. Forskningen fokuserar på såväl före­ ställningar om levnadsvanor som på egenkraft och empowerment att hantera den egna vården efter hjärtsjukdom. Margret Lepp, leg. sjuksköterska, drama­pedagog, fil.dr, docent i omvård­ nad vid Karlstads universitet och pro­ fessor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik vid Instutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgren­ ska akademin, Göteborgs universitet. Hennes forskningsområde är inriktat på lärande med drama, handledning, kompetensutveckling, internationali­ sering och konflikthantering. Berit Lundman, leg. sjuksköterska och professor emerita vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hon har bedrivit forskning om att leva med långvarig sjukdom, framför allt dia­ betes. Hon har deltagit i utveckling av forskningsmetoden kvalitativ inne­ hållsanalys. Hennes forskning har ett hälsobefrämjande perspektiv och rör framför allt upplevelse av åldrande, och att vara äldre med fokus på ett gott åld­ rande. Hon arbetar även med utveckling av begrepp relaterade till människans inre styrkor. Mikael Lundmark, leg. sjuksköterska, teol.kand., fil.mag. i omvårdnad, fil.dr i religionsvetenskap. Universitetslek­ tor vid Institutionen för idé- och sam­ hällsstudier, Umeå universitet, och sjuksköterska vid Cancercentrum, On­ kologiska vårdavdelningen, Norrlands universitetssjukhus. Han undervisar framför allt i religionspsykologi och själavård. Forskningsintresset hand­

Författarpresentationer

17


Maria Nyström, psykiatrisjuksköter­ ska, fil.mag i psykologi, fil.dr i vårdpe­ dagogik, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Har bedrivit vård­ vetenskaplig forskning inom ett fler­ tal områden, ofta med en hermeneutisk forskningsansats. Författare till böcker om forskningsmetodik, ämnet vårdve­ tenskap, vård vid psykiska funktions­ hinder och effektivitetens vårdkultur. Karin C. Ringsberg, professor eme­ rita i folkhälsovetenskap och arbetar som forskare vid Göteborgs universi­

18

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prio­ riteringscentrum, Linköpings universi­ tet. Han är även gästprofessor i vårdetik vid Högskolan i Borås och etisk rådgi­ vare för vårdgivare och hälso- och sjuk­ vårdsmyndigheter. I sin forskning har han ägnat sig åt etiska frågeställningar inom olika vårdområden, framför allt palliativ vård, prehospital vård och äld­ revård. Under senare år har hans forsk­ ning fokuserat på delat beslutsfattande, prioriteringsetik och etisk analys av ny hälso- och sjukvårdsteknologi. Han är en ofta anlitad föreläsare om etik på olika nivåer inom hälso- och sjukvården. Regina Santamäki Fischer, distriktsskö­ terska, docent i omvårdnad vid Umeå universitet, universitetslektor vid En­ heten för vårdvetenskap/hälsoveten­ skaper, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi, Vasa, Finland. Hennes forskning har berört upplevelser av att bli och vara mycket

Författarpresentationer

ST U D EN TLIT TER AT U R

Inger Sandén, fil.dr, leg. sjuksköterska och vårdlärare. Hon har varit verksam som universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Väst och som gästlärare vid dåvarande Hälsouniversitetet i Linkö­ ping, numera Medicinska fakulteten, Linköpings universitet, men är nu pen­ sionerad. Har undervisat och forskat om kommunikation och samspel mellan patient och professionella inom onko­ logisk omvårdnad, samt hur upplevda besvär kommuniceras inom familjen och mellan närstående.

OCH

Astrid Norberg, leg. sjuksköterska och fil.dr. i pedagogik, har arbetat som pro­ fessor vid Umeå universitet, som pro­ fessor II vid Universitet i Tromsö samt efter pensioneringen som gästprofes­ sor vid t.ex. Ersta Sköndal Bräcke hög­ skola. Hon har undervisat i omvårdnad och främst forskat om omvårdnad av personer med demens, deltagit i ut­ veckling av forskningsmetoden feno­ menologisk hermeneutik, i konstruk­ tion av enkäter, t.ex. om samvetsstress och inre styrka, samt i framtagning av ­läromedel. Hon har haft uppdrag, som vetenskapligt råd på Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, deltagit i en SBU utvärdering av forskning om demens och i framtagning av Socialstyrelsens riktlinjer för demensvård samt mottagit kunglig medalj och the International Psychogeriatric Association’s Award for Distinguished Service to the Field of Psychogeriatrics. Hon är hedersdoktor vid Göteborg universitet, hedersledamot i Svenska Läkarsällskapet och professor emerita vid Umeå universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola.

tet. Hon är socionom, leg. fysiotera­ peut och vårdlärare och disputerade i social­medicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet. Med saluto­ gena utgångspunkter fokuserar hennes forskning kunskaper och färdigheter på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nytt och aktuellt forsknings­ område är health literacy.

©  F Ö R F A T T A R N A

lar bland annat om religiositet och coping hos cancersjuka praktiserande kristna samt gränslandet mellan reli­ gionsvetenskap och omvårdnad, t.ex. teologibaserade omvårdnadsmodeller och andlig omvårdnad.


gammal, tröstens betydelse för åldran­ det samt hälsoteknologi och äldre.

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Britt-Inger Saveman, leg. sjuksköterska, senior professor i omvårdnad vid Insti­ tutionen för omvårdnad, Umeå uni­ versitet. Arbetar med forskning inom familjefokuserad omvårdnad, men även om våld mot äldre. Hon är centrumchef för Kunskapscentrum i katastrofmedi­ cin i Umeå och bedriver forskning inom katastrofmedicin och prehospital vård. Britt-Marie Ternestedt, leg. sjuksköter­ ska/barnmorska, dr. i medicinsk veten­ skap och professor i omvårdnad. Hennes undervisning och forskning vid Örebro universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola (ESH) har huvudsakligen rört palliativ vård och etik. Forskningen har ett tydligt patientperspektiv. Det var också intentionen bakom den hospiceoch forskningsverksamhet som star­ tade i Örebro år 1991. Tillsammans med kliniskt verksamma sjuksköterskor och medforskare har ”De 6 S:n, En modell för personcentrerad palliativ vård” ut­ vecklats. Vid ESH var hon en av initia­ tivtagarna till Enheten för forskning om vård i livets slut, i dag Palliativt

forskningscentrum. Intresset för etiska frågor avspeglas i ledamotskap ibland annat i Sjuksköterskornas etiska råd, Svensk förening för medicinsk etik samt Delegationen för medicinsk etik, Svenska Läkarsällskapet. Hon har också haft olika uppdrag inom Socialstyrelsen t.ex. som vetenskapligt råd. I dag är hon professor emerita vid ESH. Pia Tingström, leg. sjuksköterska, bitr. professor i omvårdnad och docent i medicinsk pedagogik. Hennes forsk­ ningsområde är inriktat på lärproces­ ser hos patienter och deras närstående, studenter och professionellt verk­ samma inom vården. Lena Wiklund Gustin, doktor i hälso­ vetenskap, docent, leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut. Är verksam som lektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola samt som professor vid UiT/ Norges Arktiske universitet. Hon har en bakgrund som sjuksköterska inom äldrevård och psykiatrisk vård. I sin forskning fokuserar hon främst olika aspekter av psykisk hälsa, ohälsa och vård samt metodutveckling inom nar­ rativ hermeneutik.

Författarpresentationer

19


Förord Böckerna i verket Omvårdnadens grunder utgavs första gången år 2009. Nu kommer den tredje uppdaterade upp­ lagan med nya kapitel. Verket tar upp vetenskap, erfarenhetskunskap, vär­ degrund och etik. När du som blivande sjuksköterska kritiskt har tagit till dig texten och skaffat dig erfarenhet av att använda kunskapen, kan den en dag bli så djupt integrerad i dig att du upplever den som din egen erfarenhetskunskap. Det är egentligen bara i teorin som vi kan skilja på vetenskaplig kunskap och erfarenhetskunskap. I det praktiska arbetet måste dessa kunskapsformer förenas till en helhet. Först då blir infor­ mationen verklig KUNSKAP, som visar sig i dina handlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa. Det är en givande men krävande uppgift som underbyggs av kunskap. Därför är det med glädje vi rekommenderar Omvårdnadens grunder. I dessa tre voly­ mer presenteras nämligen ett urval av viktig kunskap om omvårdnad, främst baserad på svensk omvårdnadsforsk­ ning. Detta har möjliggjorts genom att omvårdnadsforskningen och omvård­ nadsvetenskapen har utvecklats under de senaste decennierna. Att huvuddelen av forskningen som använts är genom­ förd i Sverige är viktigt eftersom hälsooch sjukvård har olika förutsättningar i olika länder. Lagstiftning, finansie­ ringsmodeller, organisation och perso­ nalutbildning är exempel på områden som ger upphov till sådan variation. För bästa möjliga resultat ska om­ vårdnad ges utifrån bästa tillgängliga

vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga erfarenhetskunskap som visat sig användbar. Vidare ska omvårdnaden bygga på den värdegrund som vården enligt lag ska utgå från. Alla människor betraktas ha samma värde och ingen ska diskrimineras på grund av faktorer som ålder, kön, social ställning, etni­ citet och sexuell läggning. Omvårdna­ den ska ha samma höga kvalitet i hela landet. Omvårdnaden ska ges på ett etiskt gott sätt, både när det gäller re­ lationer till patienter, deras närstående och medarbetare och när det gäller val av omvårdnadshandlingar. Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Nu är det möjligt att be­ handla personer med sjukdomar som tidigare inte uppfattades som botbara. Många personer kommer från utomeu­ ropeiska kulturer. Andelen äldre per­ soner med multisjukdomar ökar och därigenom ökar också behovet av om­ vårdnad. Detta innebär stora krav på nyorientering och prioriteringar inom vården. Hur ska sjuksköterskor på bästa sätt kunna göra kloka prioriteringar inom omvårdnad? Sjuksköterskan identifierar i samverkan med patienten, dennes närstående och sina medarbe­ tare patientens problem, samt planerar, initierar och genomför åtgärder. Att ge omvårdnad på ett professi­ onellt sätt förutsätter att sjuksköter­ skan håller sig ajour med den senaste forskningen och diskuterar den med sina medarbetare och ledare. På så sätt kan den erfarenhetsbaserade kunska­ pen vidareutvecklas. Sjuksköterskan är medveten om att alla vetenskapliga

21


22

resultat inte alltid kan tillämpas på alla patienter. Hen är också medveten om att eftersom all erfarenhetsbaserad kun­ skap inte är tillförlitlig eller tillämplig så behöver den utvärderas och uppdate­ ras. Sjuksköterskan är medveten om att det inte bara är sjukvårdspersonal som har erfarenhetskunskap. Denna finns även hos patienter och deras närstående som därutöver givetvis också kan vara förtrogna med vetenskaplig kunskap. Det är patienten som har bäst kunskap om hur hen upplever sina hälsoproblem. Sjuksköterskan vet att kunskap enbart inom omvårdnad ofta är otillräckligt för att patienten ska få en bra vård och att olika professioner behöver kombi­ nera sina kunskaper och samverka för

patientens bästa. God personcentrerad omvårdnad ges alltså i samarbete med patienten, närstående och medarbetare, där alla bidrar med olika kunskap. Alla behövs för att helheten ska bli bra. Din uppgift som student är att tillgodogöra dig den professionella kunskapen inom omvårdnad, så att just du blir en viktig del i den goda vården av och omsorgen för patienten.

Astrid Norberg, Umeå universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola Gerd Ahlström, Lunds universitet Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Margareta Asp, Mälardalens högskola Kennet Asplund, Ersta Sköndal Bräcke Högskola Eva Benzein, Linnéuniversitetet Carina Berterö, Linköpings universitet Karin Blomberg, Örebro universitet Kerstin Blomqvist, Högskolan Kristianstad Christine Brulin, Umeå universitet Ella Danielson, Göteborgs universitet Anna-Karin Edberg, Högskolan Kristianstad Margareta Ehnfors, Örebro universitet Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna Mirjam Ekstedt, Linnéuniversitetet Inger Ekman, Göteborgs universitet Åsa Engström, Luleå tekniska universitet Ingela Enmarker, Högskolan i Gävle Karin Enskär, Högskolan i Jönköping Henrik Eriksson, Röda Korsets Högskola Mats Eriksson, Örebro universitet Renée Flacking, Högskolan Dalarna Bjöörn Fossum, Karolinska Institutet Ann Gardulf, Karolinska Institutet Susanne Georgsson, Röda Korsets högskola Lena Gunningberg, Uppsala universitet Peter Hagell, Högskolan Kristianstad Marie-Louise Hall-Lord, Karlstads universitet Inger K. Holmström, Mälardalens högskola Eva Jakobsson Ung, Göteborgs universitet Tiny Jarsma, Linköpings universitet Unn-Britt Johansson, Sophiahemmet Högskola Marit Kirkevold, Göteborgs Universitet Karin Kjellgren, Linköpings universitet

Inger Kristensson Hallström, Lunds universitet Christine Kumlien, Malmö universitet Pernilla Lagergren, Karolinska Institutet Ann Langius-Eklöf, Karolinska Institutet Maria Larsson, Karlstads universitet Margret Lepp, Göteborgs universitet Berit Lindahl, Högskolan i Borås Christina Lindholm, Sophiahemmet högskola Berit Lundman, Umeå universitet Kim Lützén, Karolinska Institutet Lene Martin, Mälardalens Högskola Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde Jan Mårtensson, Stiftelsen Högskolan i Jönköping Ulrica Nilsson, Karolinska Institutet Birgitta Olofsson, Umeå universitet Birgit Rasmussen, Lunds universitet Britt-Inger Saveman, Umeå universitet Ingela Skärsäter, Högskolan i Halmstad Björn-Ove Suserud, Högskolan i Borås Petra Svedberg, Högskolan i Halmstad Carol Tishelman, Karolinska Institutet Britt-Matie Ternestedt, Ersta Sköndal Bräcke högskola Lars Wallin, Högskolan Dalarna Elisabet Welin, Örebro universitet Yvonne Wengström, Karolinska Institutet Albert Westergren, Högskolan Kristianstad Helle Wijk, Göteborgs universitet Bodil Wilde-Larsson, Karlstads universitet Ania Willman, Malmö universitet Karin Zingmark, Region Norrbotten Kristofer Årestedt, Linnéuniversitetet Sture Åström, Umeå Universitet Joakim Öhlén, Göteborgs universitet

Välkommen till en spännande utbild­ ning och lycka till i framtiden!

Förord

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Önskar Astrid Norberg tillsammans med flera professorer inom omvårdnad och vårdvetenskap i Sverige.


Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder Det är nu 10 år sedan den första upp­ lagan av bokverket Omvårdnadens grunder gavs ut. Anledningen till att vi såg ett behov av ett samlat kun­ skapsunderlag i omvårdnad var bl.a. 2007 års utvärdering av svensk sjuk­ sköterskeutbildning som visade att studenterna kände sig osäkra inför det vetenskapliga inslaget i utbildningen och att kopplingen mellan ämnet om­ vårdnad och det praktiska omvårdnads­ arbetet var otydlig. Dessutom saknades det ett samlat verk som byggde på all den fantastiska omvårdnadsforskning som bedrivs i Sverige. Detta utgjorde centrala motiv till att initiera arbetet med bokverkets tre böcker vars inne­ håll främst är avsett att spegla områden inom omvårdnad av betydelse för den grundutbildade sjuksköterskans kom­ petens- och ansvarsområde. Kunskapen inom omvårdnadsom­ rådet ökar kontinuerligt, inte minst genom det stora antalet sjuksköterskor som disputerar inom olika specialiteter och driver utvecklingen av omvårdnad framåt. Avsikten med Omvårdnadens grunder är att presentera och sprida kunskap om grundläggande omvård­ nad för blivande sjuksköterskor. Med utgångspunkt i kompetensbeskrivning för sjuksköterskor vill vi förtydliga och konkretisera det självständiga ansvar för omvårdnad av patienter som sjuk­ sköterskor har. Detta ansvar spänner över de sex s.k. kärnkompetenserna i sjuksköterskans omvårdnadsarbete: personcentrerad vård, samverkan i

team, evidensbaserad vård, förbätt­ ringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik, samt ledar­ skap och pedagogiska insatser. Sjuksköterskans ansvarsområde vilar på en omfattande och bred kun­ skapsbas inom omvårdnad. I bokverket har vi tagit fasta på att utvecklingen av omvårdnad har gått i flera riktningar och att den till sin karaktär inrym­ mer många olika perspektiv, som kan vara kompletterande men ibland också konkurrerande. Därför är omvårdnad beskrivet brett och inkluderande samt från olika utgångspunkter. Omvårdnad som ämne syftar ge­ nomgående i bokverket till det kun­ skapsområde som utgör sjuksköterskans särskilda professionella ansvarsområde. Samtidigt kan omvårdnad genomföras av flera, såsom undersköterskor, per­ sonliga assistenter samt närstående och anhörigvårdare. Omvårdnad utgör del av de vidare fälten vård och omsorg, men det förekommer också i bokverkets kapitel att ”omvårdnad” och ”vård” används synonymt. Omvårdnad kan vidare ses som både angränsande till och delvis överlappande till kunskaps­ områden såsom medicinsk vård och be­ handling, arbetsterapi, fysioterapi m.fl. I samtliga böcker är kapitlen ba­ serade på aktuell forskning inom res­ pektive område. Texterna är rikligt försedda med referenser till aktuell svensk och internationell omvårdnads­ forskning. Flertalet av de sammanlagt 95 författarna i bokverket är svenska

23


omvårdnadsforskare, medan några är forskare eller experter inom angräns­ ande ämnesområden. Bokverket består av tre böcker som relaterar till en modell av omvårdnad. Modellen tar sin utgångspunkt i mötet mellan patient/närstående och sjuk­

sköterska/vårdare och synliggör en uppgiftsaspekt och en relationsaspekt. Detta möte sker alltid i ett sammanhang som i sin tur påverkas av miljö, organi­ sation, etik, kultur och samhälle, inklu­ sive policy och lagstiftning.

Uppgifter

sjuksköterska/ vårdare

patient/ närstående

Samhälle s Organi ation

De tre böckerna har olika fokus och upplägg och kan läsas i valfri ordnings­ följd. Perspektiv och förhållningssätt (Friberg & Öhlén (red.)) beskriver olika perspektiv inom och på omvårdnad i allmänmänsklig bemärkelse. Hälsa och ohälsa (Edberg & Wijk (red.)) har ett individperspektiv på omvårdnad och med fokus på hälsa, symtom och tecken på ohälsa samt omvårdnadsåt­ gärder med utgångspunkt i sjukskö­ terskans ansvarsområde. Ansvar och utveckling (Ehrenberg & Wallin (red.)) har fokus på omvårdnadens och sjuk­ sköterskans uppgifter i professionell yrkesutövning ur ett samhälls- och ut­ vecklingsperspektiv. Utifrån modellen av omvårdnad handlar Perspektiv och förhållningssätt om förhållningssätt och relations­ grund för omvårdnad och hur det ramas in av samhälleliga förutsättningar. Denna bok behandlar också omvård­ nad i relation till livscykeln samt hand­ lings- och aktivitetsområden. Hälsa och ohälsa tar sin utgångspunkt i patien­

24

tens upplevelse och sjuksköterskans bedömningar och omvårdnadsåtgär­ der. I Ansvar och utveckling är fokus på sjuksköterskans handlande utifrån organisatoriska och samhälleliga vill­ kor och förutsättningar, både för den direkta patientomvårdnaden och för utveckling av omvårdnad inom hälsooch sjukvård och omsorg. Böckerna behandlar likartade fe­ nomen från olika utgångspunkter. Ett exempel är samtal och kommunikation, som i Perspektiv och förhållningssätt diskuteras i kapitlet ”Kommunikativa handlingar”, i Hälsa och ohälsa i ka­ pitlet ”Kommunikation” och i Ansvar och utveckling i kapitlet ”Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete”. Återkommande teman i böckerna är t.ex. hälsa, miljö, lärande och utveck­ ling. Därmed knyter flera kapitel an till och kompletterar varandra. För att un­ derlätta läsningen finns hänvisningar mellan olika kapitel. Samtliga kapitel refererar till aktuell litteratur för fördjupade studier. Alla

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder

OCH

E tik L a g st if t n i n g

©  F Ö R F A T T A R N A

Förenklad modell av omvårdnad.

ST U D EN TLIT TER AT U R

Relation Situation – miljö


Det är vår förhoppning att inne­ hållet inbjuder till kritiskt tänkande och reflekterade ställningstaganden samt att det bidrar till en kreativ utveckling av omvårdnad som kunskapsområde och praktisk verksamhet.

Vårdhandboken

Anna-Karin Edberg & Helle Wijk Anna Ehrenberg & Lars Wallin Febe Friberg & Joakim Öhlén

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

kapitel är omarbetade och uppdaterade med aktuella referenser. För konkreta vårdprocedurer hänvisar vi genomgå­ ende till Vårdhandboken, där uppdate­ rade beskrivningar av metoder och kon­ kreta instruktioner finns tillgängliga. Till varje kapitel finns ett webbmaterial med inlästa sammanfattningar, ordlis­ tor och instuderingsfrågor som syftar till att ge stöd i lärandet.

Plugga smartare digitalt Förbered dig för tentan med hjälp av våra digitala sammanfattningar, övningar och tester. Du kan göra det var som helst så länge du har dator, surfplatta eller mobil med dig. Du hittar din aktiveringskod på omslagets insida.

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder

25


Kapitel 3 Familj och sociala relationer


S A M M A N FAT TN I N G K A PITEL 3 ÖV N I N G A R K A PITEL 3

Plugga smartare digitalt.

Använd aktiveringskoden på omslagets insida.


Eva Benzein, Margaretha Hagberg & Britt-Inger Saveman

Kapitel 3

Vad är en familj? Vad kan familjen och sociala relationer ha för betydelse vid ohälsa och sjukdom? Hur påverkar ett systemiskt förhållningssätt omvårdnadsrelationen? Detta är exempel på frågor som belyses i kapitlet. Dessutom presenteras teorier och antaganden som ligger till grund för familjefokuserad omvårdnad. I kapitlet ges också exempel på livsavgörande händelser som kan ha betydelse i en familjs liv och exempel på vad som kan ske när relationer brister i samband med ohälsa eller sjukdom. Kapitlet avslutas med en kort presentation av hälsostödjande familjesamtal som ett exempel på en förebyggande eller problemupplösande omvårdnadsåtgärd. Familj och sociala relationer utgör för många människor den närmaste fy­ siska, emotionella och sociala miljön, oavsett i vilken livsfas de befinner sig. Ohälsa och sjukdom kan medföra på­ frestningar och innebär ofta en omställ­ ning för hela familjen. Behovet av stöd

och förståelse från personer som står den sjuke nära ökar och familjen utgör i regel det naturliga sammanhanget för detta stöd. Det finns oftast en önskan hos familjen att finnas till hands för den familjemedlem som är drabbad.

Familjekonstellationer Flera benämningar används för de per­ soner som ingår i en familj. Begreppen anhöriga, närstående och familjemed­ lemmar är vanliga i omvårdnad och inom omvårdnadsforskning. Begreppet anhöriga är av tradition förknippat med en relation via blodsband, äktenskap eller samboförhållande. I Socialstyrel­ sens termbank (Socialstyrelsen, 2014) beskrivs anhörig som ”en person inom familjen eller bland de närmaste släk­ tingarna”. Begreppet närstående har en bredare betydelse och relateras till en individs (den sjukes) närmaste sociala nätverk och kan innefatta t.ex. gran­ nar och vänner; någon som individen anser sig ha en nära relation till. Be­

greppet familjemedlem kan användas om samtliga individer i en familj, alltså även den sjuke. Historiskt sett har familjen haft olika utseende och funktion och dess utveckling har följt samhällets utveck­ ling. I bondesamhället var den patri­ arkaliska familjen, eller storfamiljen, en vanlig form, med flera generationer som levde och arbetade tillsammans. Begreppet kärnfamilj som avser den sociala enheten mamma, pappa och barn, sågs senare som ett politiskt ideal och har fått symbolisera samhällets minsta beståndsdel. Familjekonstellationer som blivit allt vanligare är till exempel enförälders­

99


fick jag min första sladdsyrra, när min mamma träffade Lasse. Två år senare var det dags för nästa syrra. Då hade pappa träffat Ulla. Några år senare separerade farsan och Ulla. Ulla träffade Anders som hon fick tvillingar med. Pappa, å sin sida, träffade Bella, som också hade en dotter sen tidigare … Hennes pappa, Bellas dotters, alltså – har fått dottern Irma sedan han och Bella flyttade isär. Vid sidan om Amanda, min dotter och vår son, utgör gänget ovan nog min närmaste familj. På ett ungefär.

Robert beskriver sin familj som en själv­ definierad grupp av individer, som inte är förbundna genom blodsband eller lag, men som känner sig som en familj. Man kan också uttrycka det som att ”the family is who they say they are” (Wright & Leahey, 2013). På så vis ges begreppet familj även en emotionell innebörd.

Familjefokuserad omvårdnad Omvårdnadsrelationen mellan famil­ jen och sjuksköterskan är central och benämns familjefokuserad omvård­ nad (FFO). En utförlig beskrivning finns i boken Att möta familjer inom

Teoretiska perspektiv

vård och omsorg (Benzein m.fl., 2017). Familje­fokuserad omvårdnad baseras på ett antal antaganden som är teore­ tiskt förankrade och redovisas i ned­ anstående ruta.

Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad Systemteori (Bateson, 1998; Öqvist, 2008) Konstruktivism (Maturana, 1988) Föreställningar (Kelly, 1963) Förändringsteori (Watzlawick m.fl., 1996) Hälsa (Antonovsky, 2005; Dahlberg & Segesten, 2010; Newman, 1999)

100

Del II ▶ Livscykel och omvårdnad

ST U D EN TLIT TER AT U R

tre år gammal. När jag var femton

OCH

Mina föräldrar skilde sig när jag var

Den här beskrivningen av en familj är inte ovanlig i dagens Sverige. I takt med att nya familjekonstellationer uppstår skapas också nya uttryck för att beskriva relationer inom familjen, t.ex. bonusbarn. En så kallad utvidgad familj inkluderar t.ex. föräldrars nya relationer och barn, mor- och farföräld­ rar, syskon och andra familjemedlem­ mar, som inte alltid delar hushåll med varandra. Dessutom finns flera större system runt familjen, till exempel ar­ betsplatsen, skolan, förskolan, sjuk­ vården, den egna kommunen och olika organisationer. Sverige är numera ett mångkultu­ rellt samhälle. Enligt Migrationsverket (2016) var år 2015 drygt 1,6 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Invandringen av familjer från andra kulturer vidgar innebörden av famil­ jens betydelse (Samarasinghe, 2007). Influenser från andra kulturer blandas med de traditionellt svenska och därför står det mångkulturella samhället inför utmaningen att olika perspektiv ska kunna samexistera. Att belysa detta ligger utanför ramarna för detta ka­ pitel, men kan läsas mer om i kapitel 13 Kulturell mångfald respektive kapitel 4 Livsstil och hälsa.

©  F Ö R F A T T A R N A

familjen, sambofamiljen och den sam­ könade familjen. I boken Uppdrag: Familj (Salmson, 2005), beskriver flera personer sina familjer. Robert Svenson, 32 år, berättar så här om sin familj:


Teoretiska perspektiv

Antaganden för familjefokuserad omvårdnad –– människor påverkas av och påverkar andra människor –– varje situation kan tolkas på olika sätt beroende på individens medvetna eller omedvetna föreställningar –– om människor kan respektera varandras föreställningar ökar förutsättningarna för att förstå varandra –– om problem kan ses ur olika perspektiv ökar förutsättningarna för att finna alternativa lösningar –– människor har interna styrkor och externa resurser, men är inte alltid medvetna om eller har tillgång till dem –– hälsa kan ses som att vara en helhet i balans –– reflektion är en förutsättning för förändring

Benzein m.fl., 2017

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Teoriförankring Den ekologiska systemteorin (Bate­ son, 1998) utgår ifrån uppfattningen att mänskliga relationer utvecklas som ett system där alla delar påverkar varandra, och att helheten är mer än delarna. Det innebär i sin tur att för­ ändringar i en del av systemet påver­ kar övriga delar (Öqvist, 2008). Om till exempel en familjemedlem blir sjuk så påverkar det den övriga familjen på ett övergripande sätt. Familjens struktur och funktion förändras och det krävs ofta nya sätt att ta sig an vardagslivet. Att se familjen som ett system betyder att fokusera på relationer och interak­ tioner mellan familje­medlemmarna. Samtliga individer i familjen påverkar varandra, dvs. relationerna är cirkulära snarare än linjära. Samma verklighet kan uppfattas olika av olika människor, dvs. verklig­ heten är ett multiversum snarare än ett universum (Maturana, 1988). Detta konstruktivistiska antagande innebär att om två personer uppfattar eller tolkar en situation på olika sätt så har båda tolkningsföreträde. Ingen sanning är mer giltig än den andra. Respekt för in­ dividens beskrivning av verkligheten kan bidra till en upplevelse av tillhörig­ het och av att vara förstådd. Olikheter i tolkning av en situation

kan ofta härledas till individens föreställningar (Kelly, 1963; Benzein m.fl., 2017). Föreställningar formas av indivi­ dens erfarenheter och de slutsatser som han eller hon drar. De påverkar såväl tanke som känsla och beteende (Wright & Leahey, 2013). ­Föreställningar som är djupt rotade kallas kärnföreställningar och grundar sig i en etisk eller moralisk uppfattning om hur människor bör förhålla sig i olika situa­ tioner. Kärn­föreställningarna är ofta omedvetna och svåra att förändra. De före­ställningar som inte är lika djupt rotade i värderingar kallas perifera före­ställningar och är ofta medvetna och lättare att förändra. De är färgade av tidsanda och kultur, vilket gör att de ofta är likartade, men är ändå unika för varje individ. Samtliga föreställningar kan vara underlättande eller hindrande i olika situationer. Nyckeln till förändring är reflektion (Emsheimer m.fl., 2005). Genom reflektionen kan en ny förståelse av en situation skapas som inbegriper både det egna och andras perspektiv. Reflek­ tionen kan också öppna upp för nya pro­ blemlösningar. När ett problem uppstår kan det han­ teras enligt problemlösning av första eller andra ordningen (Watzlawick

Kapitel 3 ▶ Familj och sociala relationer

101


Familjer och närstående har i allt större utsträckning involverats i vården, främst som en resurs för den sjuke och för personalen. I sin kontakt med hälso- och sjukvården blir familjen bemött på olika sätt beroende på vilka föreställningar sjuksköterskan har om familjer och deras betydelse i om­ vårdnaden (Benzein m.fl., 2017; Wright & Bell, 2009). I en nationell undersök­ ning (Benzein m.fl., 2008) visade det sig att svenska sjuksköterskor i allmänhet anser att familjen har en mycket stor be­ Centrala begrepp Familjerelaterad omvårdnad Familjecentrerad omvårdnad

tydelse i omvårdnaden. Huruvida detta även speglar den faktiska omvårdnaden i dag är fortfarande outforskat. Under stora delar av 1900-talet do­ minerade den patientcentrerade omvårdnaden, som utgick från patientens sjukdomstillstånd. Under 2000-talets första decennium myntades begreppet personcentrerad vård som utgår från att se personen i sitt sammanhang snarare än att sätta sjukdomen i fokus. Ekman m.fl. (2014) samt Dahlberg (2017) anger nyckelbegrepp i personcentrerad vård

CENTRALA BEGREPP

FAMILJERELATERAD OMVÅRDNAD . Den sjuke sätts i centrum och familjemed-

lemmarna ses som kontext eller vice versa. Denna omvårdnad är inriktad på att lämna information och stöd utifrån hur ohälsa eller sjukdom påverkar de enskilda familjemedlemmarna. Sjuksköterskan tar initiativ och avgör i stor utsträckning familjens grad av delaktighet.

FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD. Familjen fokuseras som en enhet, dvs. familjen

ses som ett system där de enskilda familjemedlemmarna och familjen fokuseras samtidigt och omvårdnaden präglas av en dialog mellan familjen och sjuksköterskan (Benzein m.fl., 2017; Wright & Leahey, 2013). Denna dialog präglas av en icke-hierarkisk relation, där familjens interna styrkor och externa resurser identifieras och frigörs.

102

Del II ▶ Livscykel och omvårdnad

OCH

Olika fokus i omvårdnadsrelationen

ST U D EN TLIT TER AT U R

sky, 2005). De utesluter inte varandra, men kan växelvis stå i förgrund eller i bakgrund. Livskraft, livslust, livsmod (Dahlberg & Segesten, 2010) och upple­ velse av begriplighet, hanterbarhet samt mening och sammanhang är centrala kvaliteter i hälsa (Antonovsky, 2005). Enligt Newman (1999) utvecklas hälsa genom en process som börjar med osä­ kerhet och som så småningom leder till stabilisering genom utökad medveten­ het på en högre nivå. I boken Att möta familjer inom vård och omsorg (Benzein m.fl., 2017) finns mer att läsa om olika teoretiska förankringar av betydelse för familjefokuserad omvårdnad (se även kapitel 14 Hälsa).

©  F Ö R F A T T A R N A

m.fl., 1996). Angrips problemet enligt första ordningen görs justeringar inom systemet, men systemet förblir oför­ ändrat. Vid förändring av andra ordningen förändras systemets struktur och familjen hittar alternativa sätt att tänka om situa­t ionen – en kvalitativ förändring. Förändringen inkluderar inte bara enskilda familjemedlemmar, utan hela familjens funktion förändras. När familjen själv har skapat grogrund för förändringen och familjens före­ ställningar om sin situation förändras blir förändringen mer hållbar (Wright & Bell, 2009). Hälsa kan ses som en salutogen process där hälsa och ohälsa finns i ett kontinuerligt samspel (Antonov­


som partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Partnerskapet handlar om att visa respekt för varandras kun­ skap och genom att vårdpersonal lyss­ nar på patientens berättelse kan man gemensamt upprätta en vårdplan, där också närstående är involverade. Denna vårdplan ska sedan dokumenteras och följa patienten genom vårdkedjan. Per­ soncentrerad vård och familjecentre­ rad vård ska ses som komplement till varandra, beroende på om omvård­

nadsbehovet identifieras på individeller familjenivå. Nedan följer några exempel på olika fokus som sjuksköterskan kan anta i vården. Vi möter Anna som är sjuk­ sköterska och Bertil som har drabbats av stroke. Bertils rehabilitering pågår och utskrivning från sjukhuset börjar bli aktuell. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans uppgift är att förbe­ reda hans hemresa så att omvårdnad och rehabilitering kan fortgå på ett gynnsamt sätt.

FAL LBESK RIVNING 3.1

Med fokus på den sjuke

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Sjuksköterskan Anna utgår ifrån att patientens delaktighet är viktig och att hans önsk-

Sjuksköterskans olika omvårdnadsfokus

ningar och behov står i centrum. Hon tar sig tid och går in till Bertil, sätter sig på en stol vid hans säng och informerar honom om den förestående utskrivningen. Hon frågar Bertil hur han vill ha det och vad som är viktigt för honom när han ska lämna sjukhuset. Vill han

komma hem? Har han någon som kan hjälpa honom hemma? Vill han ha hemtjänst? Vilka hjälpmedel tror han att han behöver? Med fokus på närstående

Sjuksköterskan Anna utgår ifrån att de närståendes synpunkter också ska tas tillvara. Hon går fram till Bertils hustru när hon kommer på besök och ber att få tala

med henne. De sätter sig på en avskild plats och Anna berättar om den förestående utskrivningen. Hon frågar hustrun hur hon ställer sig till att Bertil ska komma hem.

Kan hon hjälpa honom med det som behövs? Har de vuxna barn som bor i närheten? Hur ser lägenheten ut? Är det möjligt att komma in på toaletten med rullstol? Finns

det trappor eller hiss i huset? Vill hon ha hjälp av hemtjänst? Vilka hjälpmedel tror hon att de behöver?

Med fokus på familjen

Sjuksköterskan Anna utgår ifrån att Bertils stroke kommer att påverka familjens

vardagsliv på ett genomgripande sätt när han kommer hem. I god tid bjuder hon in

Bertil och hans familj till ett familjesamtal för att de ska få berätta om sina tankar inför Bertils hemkomst. I samband med inbjudan frågar hon vilka personer de vill ska vara

med i samtalet och förtydligar att till familjen kan även räknas nära vänner och att det är de själva som ska avgöra vilka personer de vill bjuda in. När familjen samlats ber

Anna var och en att berätta hur de tänker inför Bertils hemkomst. Vad är viktigt för var och en av dem? Vad ser de fram emot? Vilka farhågor har de? Hur kan de hjälpa varandra? Sjuksköterskan stimulerar familjen till att reflektera över varandras berättelser

genom att ställa s.k. cirkulära frågor, t.ex. ”Vad tänker du när du hör Bertil berätta om sina farhågor?” och ”Hur har ni tidigare hanterat svårigheter i familjen?”.

Kapitel 3 ▶ Familj och sociala relationer

103


Figur 3.1 Familjerelaterad och familjecentrerad omvårdnad.

Individen i fokus

Familjen i fokus Individ

Familj

Individ

Familj

Reflektera

Tidigt i utbildningen

Familjens inre och yttre resurser Ett stöd för sjuksköterskan, oavsett fokus, är att använda olika hjälpme­ del för att identifiera familjens styr­ kor och resurser. Detta ska ske i dialog med familjen. Familjens inre struktur kan visua­ liseras med hjälp av ett genogram (figur 3.2 a), som vanligtvis innehåller en beskrivning av tre generationer. Med dagens familjestrukturer kan det behöva omformas efter den aktuella familjens konstellation. Förutom att identifiera de ingående familjemed­ lemmarna kan ett genogram även an­ vändas för att illustrera känslomässiga och funktionella relationer mellan in­ dividerna. Även olika subsystem, till exempel mellan mor och dotter eller mellan äldsta sonen och mormor, kan identifieras (Wright & Leahey, 2013). Familjens yttre struktur inklu­ derar den utvidgade familjen och de större system som finns kring famil­

104

jen. Dessa kan visualiseras med hjälp av en ekokarta (figur 3.2b), som visar relationer och intresseområden utan­ för familjen (Wright & Leahey, 2013). Om man där­emot utgår från familjens egna definierade behov eller problem, kallas det ett problemformat system (Anderson & Golishian, 2004). Då kan en nätverkskarta (figur 3.2c) upprättas (Seikkula & Arnkil, 2011) omfattande de individer eller grupper av individer som familjen själv tror kan vara till hjälp i den aktuella situationen. Seik­ kula (1996, s. 78) säger: ”nätverket är inte ett objekt för förändring, utan nät­ verket skapar förändring.” Det gäller att ta fram de potentiella resurserna i nätverket, vilket endast kan göras i dialog med familjen. Familjens inre och yttre strukturer utgör det som Seikkula (1996) beskriver som socialt nätverk. Relationerna i det sociala nätverket kan ha olika intensitet och vara mer eller

Del II ▶ Livscykel och omvårdnad

OCH

–– Reflektera över hur dina egna föreställningar ser ut i förhållande till den teoretiska grunden som presenterats för familjefokuserad omvårdnad!

©  F Ö R F A T T A R N A

Sent i utbildningen

ST U D EN TLIT TER AT U R

–– Utgå från ett familjecenterat perspektiv och reflektera över meningen ”Ingen sanning är mer giltig än den andra”. –– Reflektera över vilka skillnader och konsekvenser det innebär för familjen och sjuksköterskan beroende på om arbetssättet är familjerelaterat eller familjecentrerat.


Genogram Genogram

a)

Genogram Far- och morFaroch morföräldrar föräldrar Far- och morföräldrar

Figur 3.2 a) Genogram b) Ekokarta c) Nätverkskarta

Föräldrar Föräldrar Föräldrar Barn Barn Barn

Ekokarta Ekokarta

ST U D EN TLIT TER AT U R

b)

Ekokarta

Arbete Arbete Studier Arbete Studier Vårdcentral Studier Vårdcentral Vänner Vårdcentral Vänner

Mamma 42 år Mamma 42 år Mamma 42 år

Vänner

Pappa 45 år Pappa 45 år Pappa 45 år Dotter 16 år Dotter 16 år Dotter 16 år

Mormor Mormor Vänner Vänner Mormor Vänner

OCH ©  F Ö R F A T T A R N A

Utökad familj Utökad familj Mamma, syster Mamma, syster svägerska Utökad familj svägerska Mamma, syster svägerska

Nätverkskarta Nätverkskarta

c)

Nätverkskarta

Resurser Resurser Resurser

Familjemedlem Familjemedlem Familjemedlem

Resurser Resurser Resurser

Familjemedlem Familjemedlem Familjemedlem Problem Problem Problem Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska

mindre betydelsefulla vid olika tidpunk­ ter. Seikkula sammanfattar det sociala nätverkets egenskaper som inriktade på samverkan, ömsesidighet eller ensidig­ het (interaktionella egenskaper), orga­ nisation och storlek (strukturella egen­ skaper) och egenskaper som har med betydelsen av de olika medlemmarnas agerande att göra (funktionella egen­ skaper). Det sociala nätverket handlar

Arbete Arbete Idrottsförening Arbete Idrottsförening Snickeri Idrottsförening Snickeri Snickeri

Skolsköterska Skola Skolsköterska Skola Skolsköterska Skola

Resurser Resurser Resurser

Skolsköterska Skolsköterska Skolsköterska

Resurser Resurser Resurser

om de samverkansrelationer via vilka individen utvecklar och behåller sin sociala identitet. Detta kan uttryckas som en känsla av tillhörighet (sense of belonging), vilket innebär att individen känner sig involverad och som en inte­ grerad del av sin omgivande miljö. Om inte denna känsla av tillhörighet finns gentemot något socialt nätverk är indi­ viden sårbar (Hagerty & Patusky, 1995).

Kapitel 3 ▶ Familj och sociala relationer

105


Graden av tillhörighet till sociala nät­ verk varierar över tid under individens och familjens livscykel. En tonåring kan känna större tillhörighet till sina kom­ pisar än till sina föräldrar, men vid en livskris, som en svår sjukdom, kan till­ hörigheten och stödet från familjen åter spela en stor roll, även om kompisarnas närvaro fortfarande är betydelsefull. Detta exempel visar hur betydelsen av

Reflektera

de olika nätverken varierar med situa­ tionen. Det kan konstateras att det so­ ciala nätverket syftar till att ge stöd för att skydda individer från skadliga och negativa effekter av stress. Vikten av mångsidiga och långvariga relationer, vilka karakteriserar ett välfungerande nätverk, har framhållits (Seikkula, 1996). Ett stort nätverk är inte per au­ tomatik kvalitativt bättre än ett mindre.

Tidigt i utbildningen –– Upprätta ett genogram på Roberts familj. –– Upprätta även ett genogram på din egen familj och markera känslo­ mässiga relationer. –– Utgå från dig själv och upprätta en ekokarta. –– Rita en nätverkskarta över en vald problematik utifrån Seikkulas modell.

Det är i familjen och genom sociala rela­ tioner som vi utvecklar våra identiteter, det är där vår socialisering underlät­ tas eller försvåras. Wright och Leahey (2013) gör skillnad mellan familjers utveckling och familjers livscykler. En familjs utveckling är de förutsedda och oförutsedda livshändelser som en spe­ cifik familj genomgår. De menar vidare Reflektera

att en familjs livscykel relaterar till de mer generella eller typiska steg som de flesta familjer genomgår och som ofta är knutna till familjemedlemmarnas inträde till och utträde ur familjen, t.ex. att som ung ensam vuxen flytta hemifrån och bilda familj och vara en familj med små barn, som sedan blir tonåringar. Till sist flyttar de vuxna

Tidigt i utbildningen –– Beskriv hur din familjs utveckling har sett ut. –– Intervjua någon mor- och/eller farförälder om deras uppfattning om familjens och det sociala nätverkets betydelse och eventuella förändringar under deras livslopp. –– Intervjua en person/familj från en annan etnisk bakgrund än din egen om familjens och det sociala närverkets betydelse i relation till familjens utveckling.

Sent i utbildningen –– Reflektera över likheter och skillnader mellan de två intervjuerna (se ovan).

106

Del II ▶ Livscykel och omvårdnad

OCH

Familjers livscykler och utveckling

©  F Ö R F A T T A R N A

–– Vad kan användning av verktygen beskrivna ovan betyda i ditt möte med olika familjer?

ST U D EN TLIT TER AT U R

Sent i utbildningen


barnen ut och det som återstår är steget att vara en åldrande familj (Carter & McGoldrick, 2005). Sannolikt erfar familjer stegen i den generella livscykeln samtidigt som man också upplever unika livshändel­

ser relaterade till ohälsa och sjukdom. Varje livshändelse påverkar familjen, vilket betyder att ibland tre, fyra eller fem generationer ska förhålla sig till en och samma livshändelse utifrån sin respektive position i livscykeln.

©  F Ö R F A T T A R N A

OCH

ST U D EN TLIT TER AT U R

Förändrade relationer vid ohälsa och sjukdom i familjen Hur familjen upplever och hanterar sjukdomsrelaterade livshändelser beror bl.a. på familjens inre styrkor och det sociala nätverkets resurser att stödja familjen i rörelse mot hälsa. Inom familjer utvecklas mönster för hur livet levs, dvs. man antar olika roller och utvecklar rutiner. Vissa roller är givna, som att vara mamma, pappa eller den äldsta systern, men dessa roller kan även antas av andra, t.ex. att vara som en mamma eller en syster för någon. Andra roller kan utvecklas utifrån ens personlighet och kompetens, till ex­ empel att vara familjens ambassadör, ekonom eller familjens ”lustigkurre”. Det man gör inom familjen kan ses som rutiner, dvs. upprepade beteenden och vanor som återkommer och präg­ lar hur familjen lever sitt vardagliga liv. Vid avgörande livshändelser, som när sjukdom och död drabbar familjen, kan roller och rutiner snabbt förändras eller behöva förändras. Övergripande kan sägas att när en familjemedlem drabbas av ohälsa eller sjukdom så påverkas hela familjen och roller och invanda rutiner förändras, ibland på ett ögonblick. Livet ställs på sin spets, inget kan längre tas för givet och ibland tappar familjen fotfästet. Familjen kan även bli medveten om kompetenser hos vissa familjemed­ lemmar som inte tidigare fått chansen att visa sig. Den negativa livshändel­ sen kan därmed leda till utveckling, till nya roller och rutiner, och efter en

tid uppnås en ny balans i familjen. Det är inte enbart relationen inom familjen som är av betydelse, utan även förhål­ landet till det omgivande samhället och till personal är av vikt för hur familjen upplever sin situation. Beskrivningarna nedan vilar på svenska forskningsstu­ dier som genomförts med ett familje­ centrerat perspektiv och visar företrä­ desvis det som händer inom familjen. Vi ska nu titta närmare på omvård­ nadsrelaterade livshändelser som kan finnas i en familjs utveckling, näm­ ligen när en familjemedlem drabbas av cancer­sjukdom, lever med kronisk sjukdom eller genomgår gastric-bypass-operation p.g.a. fetma. Att leva med cancersjukdom i famil­ jen kan ge upphov till förändrade inter­ aktioner som många gånger kan vara komplexa för familjen att möta. Möl­ lerberg m.fl. (2017) visade i sin studie att familjemedlemmarna har svårt att bete sig som vanligt i relationerna inom familjen, då sjukdom och död känns överhängande. Familjemedlemmarna försöker skydda den sjuke och vill inte skada honom eller henne, vilket i sin tur medför att den sjuke känner sig annor­ lunda bemött. Ofta får den sjuke mer makt att bestämma om vardagliga saker och aktiviteter anpassas efter den sjukes förmåga. Studien visade också att det kan förekomma ett hemligt spel i fa­ miljen, dvs. att man inte pratar om vissa saker. Familjemedlemmarna är ofta medvetna om vad som inte kan diskute­

Kapitel 3 ▶ Familj och sociala relationer

107


Redaktörer: Febe Friberg är sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik och professor emerita i omvårdnads­ vetenskap vid Hälsovetenskaplig fakultet, Universitetet i Stavanger, Norge. Joakim Öhlén, är sjuksköterska, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, föreståndare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) och utvecklingssjuksköterska vid Palliativt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

OMVÅRDNADENS GRUNDER PERSPEKTIV OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt syftar till att belysa omvårdnad ur olika perspektiv, för att ge underlag till kritisk diskussion och utveckling av ett reflekterat förhållningssätt i omvårdnadsarbetet. Omvårdnad definieras inte entydigt, men genom att belysa det ur olika perspektiv skapas utkikspunkter från vilka omvårdnad kan ”ses”, studeras och problematiseras. Boken har fokus på omvårdnad i allmänmänsklig bemärkelse. Den behandlar det som kan ses som generell kunskap om omvårdnad. Det återfinns inom flera specialområden såsom äldreomsorg och kirurgisk vård – men då är sådan kunskap anpassad och knuten till specifika villkor och omständigheter inom respektive område. På det viset kan bokens kapitel lika väl läsas i en kurs om specialområden inom omvårdnad. Patienten som person brukar betraktas som omvårdnadssituationens centralagent. Betydelsen av hur vi ser på och vilka bilder vi har av människan är väl omskrivet i litteraturen kring omvårdnad. Varje person har sin livscykel, sin biografi och lever i sitt sammanhang. Behovet av självständighet liksom beroendet av andra och varandra blir särskilt påtagligt då hälsan sviktar. Boken är uppbyggd av 25 kapitel som är grupperade i fyra delar: Omvårdnad i ett historiskt perspektiv, Livscykel och omvårdnad, Förutsättningar för omvårdnad och Handlingsområden i omvårdnad. Bokens kunskapsunderlag utgörs av empiriska forskningsresultat, teori, filosofi och praktiska exempel. I boken medverkar 29 svenska experter, varav flertalet sjuksköterskor med doktorsexamen. Denna tredje upplaga är kraftigt omarbetad och flera kapitel är nyskrivna.

Tredje upplagan Omvårdnadens grunder består av tre publikationer utan inbördes ordning: Hälsa och ohälsa, Ansvar och utveckling samt Perspektiv och förhållningssätt. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterske­ studenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso­ och sjukvården har nytta av böckerna. Art.nr 33009

Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144123189  

9789144123189  

Profile for smakprov