Page 1

KONTEXT – SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2-3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR


KONTEXT – SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 2-3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt Kontext – Svenska som andraspråk 2-3 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

ELEVBOK I Kontext – Svenska som andraspråk 2-3 är alla kapitel uppbyggda kring verkliga texter hämtade från tidningar och böcker. Stor omsorg har lagts vid att hitta texter som både är engagerande och passar andraspråkselever.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova


KONTEX T Svenska som andraspråk 2–3

Eva Hedencrona Karin Smed-Gerdin


KONTEX T Svenska som andraspråk 2–3 Eva Hedencrona Karin Smed-Gerdin


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Henric Arfwidsson Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 38719 ISBN 978-91-44-10345-7 © Författarna och Studentlitteratur AB 2014 Upplaga 1:4 Printed by Dimograf, Poland 2018


Innehåll Välkommen till Svenska som andraspråk 2–3! . . . . . . . . . . . . . .9 Studieliv – strategier för att läsa, skriva, tala och lyssna . . . . .10 Läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Läsa på olika sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Kolla källan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Använd cirkelmodellen! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Kolla texten! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Respons – skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Råd till talaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Råd till lyssnaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Respons på ett föredrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Lyssna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Ordinlärning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

1

Språk i kontext . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

Vad är kommunikation? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Sändare och mottagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Social situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Sändare, mottagare och social situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 £ Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

» Vad betyder språket? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

£ Några ovanliga drag i svenska språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

» Svenskan är ett mycket litet språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 » Flytande flerspråkighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

2

Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation . . .49

Syfte, mottagare och situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 Formellt och informellt språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 » Tre brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 Basgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57 Olika genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58 Genrearbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61 Skapa olika texttyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61 » Boken jag ska tvinga mina barn att läsa . . . . . . . . . . . . . . . .62 Språkarbete – ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65 Sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Avledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65


3

Referat och utredande uppsats/pm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69

Vad är en utredande eller förklarande text? . . . . . . . . . . . . . . .70 Referat och referens till källa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71 £ Referatmarkörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Arbetsgång referatskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 £ Genre – referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

» Talanger med olika öden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73 Utredande och förklarande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

Andra typer av disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Språk och stil i utredande text/pm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 £ Arbetsgång utredande text/pm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Exempeltext utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Referera till källor i texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82 Harvardmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Oxfordmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 £ Genre – utredning/pm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

4

Lusten att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . .89

Konsten att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .90 Sagt om böcker och läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

» Julklappsboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92 Varför behöver vi skönlitteratur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 » Pojkar läser bara om män också läser . . . . . . . . . . . . . . . . .101 Behovet att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 » Ur Gustavs grabb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 En litterär kanon? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110

Böckernas 10-i-topp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Läslogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .112 Möt en författare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .114 » Godnattsagor för barn som dricker . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118

5

Tala – informera, utreda och argumentera . . . . . . . . . . . . . . .123

Den retoriska arbetsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .124 Informera och presentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .125 Informerande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Skapa samband i anförandet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Utredande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .127 Samtala och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .127


Kulturskillnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Argumentera i en debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .129 » Äta hundar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .131 PROJEKT – Olika kulturers maträtter . . . . . . . . . . . . . . . . . . .136 Argumenterande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .136 » Satsa på kollektivtrafik och nolltaxa! . . . . . . . . . . . . . . . . . .138 £ Genretypiska drag – argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

6

IRL – nedslag i vardagen . . . . . . . . . .145

Arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146 » Ur Skitliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146 PROJEKT – Yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .152 Hem och familj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .155 » Lycka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .155 Husets hjärta – köket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157 » Ett fullutrustat kök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157 » En skön gemenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .163 Individen och samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .167 » 26 oktober . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168 En vanlig svensk? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .172 » Körlektionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .172 Se framåt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180 » GAMLA TANKAR, NYTT HOPP? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180 PROJEKT – Ideell organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .185

7

Konsten att berätta . . . . . . . . . . . . . .189

Några litterära nedslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .190 Möt gudinnan Inanna! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .190 » Jag är Inanna! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .190 Skapelseberättelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .192 » Asken Yggdrasil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .192 PROJEKT – Skapelsemyter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .198 Lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .198 Strof . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Rytm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Får själ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Motsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 £ Genre – lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

Läs en dikt – några råd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .200


Jag älskar dig! – Tre dikter om kärlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . .200 » Gudars like … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .202 Kärlek i modern tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203

» Du vet att jag gråter

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .204 August Strindberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208 » Vid avenue de Neuilly . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208 Berättarteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .211 Läsa mellan raderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Berättartekniska grepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Textanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

» Ur Godnattsagor för barn som dricker . . . . . . . . . . . . . . . . .214

£ Hjälp för att analysera en text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Resetema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .219 » Ur Utvandrarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .220 Vilken resa! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223

» Spansk förtvivlan i den svenska sommarnatten . . . . . . . . .223

8

Sveriges olika språk . . . . . . . . . . . .231

Vad är ett nationalspråk? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .232 Minoritetsspråk i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232

» Populärmusik från Vittula . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .234 » Under all romani döljer sig sanskrit . . . . . . . . . . . . . . . . . . .240 PROJEKT – Bok om minoritetsspråkgrupp . . . . . . . . . . . . . . .245 Teckenspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .246 » Jag saknar Amerika! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .247 PROJEKT – Minoritetsspråk och teckenspråk . . . . . . . . . . . . .250 Regionala dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .251 » Den ursvenska osvenskan – dialekten . . . . . . . . . . . . . . . . .252 PROJEKT – Dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .256 Man talar även andra språk i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . .256 PROJEKT – Språklektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .257 Så många språk och så många släktingar . . . . . . . . . . . . . . . .258 PROJEKT – Språkfamilj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .259

9

Språk är makt . . . . . . . . . . . . . . . . . .263

» Gott & blandat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .264 Språklig variation och identitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .268 » Kalla det vad fan du vill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .269 Kronolekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .275


» Mila & Andrej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .275 » Cristina & Gabriela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .277 Attityder till språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .278 Språk och makt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .278 Språk och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .281 PROJEKT – Män och kvinnor i media . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .282

10

Retorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .285

Historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .286 Retorik i dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286

Kända talare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .287 Kända tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287

» Minnestal över Anna Lindh . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .288

£ Retoriska grepp – stilfigurer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292

» Barack Obamas tal till folket efter segern

den 4 november 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .294 Kritisk granskning av tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .302 Värderingar eller fakta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Värdeladdade ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Eufemismer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 £ Nationella provet – muntlig framställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305

11

Presentationstekniska hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . .309

Fånga publiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .310 Musik, film, konstverk, foto etc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Powerpoint-presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Whiteboard och blädderblock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 312 Mikrofon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 312

12

Inför det nationella provet – skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . .315

Skriv ett pm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .316 Instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316

Betydelsen av språkliga strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .317 » ”Våga fråga!” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .317 Identitet och hemspråkets ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .320 » Den åsidosatta finskan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .320 » Bra men inte tillräckligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .322 £ Råd inför det nationella provet – skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325


13

Vetenskapligt skrivande . . . . .327

Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .328 Vad är ett vetenskapligt arbete? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Detta behöver du kunna för att skriva arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Rapportens olika delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Exempeltext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333

Opposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .338 Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339

14

Skönlitteratur av män och kvinnor från olika kulturer . . . . . . . . .341

15

Rätt eller fel? Om språkliga begrepp . . . . . . . .361

» Magikern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .342 » Minnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .347 » Möta en kines . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .351 » Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar . . . . . . .353 » Villkorslös kärlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .356

Stor bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362 Punkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362 Komma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362 Frågetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 Utropstecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 Styckeindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364 Dialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 Särskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 Prefix och suffix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366

Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .367 Substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .367 Adjektiv och substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 368

Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .369 Tempus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369 Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 Partikelverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 372

Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .372 Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .372


2

48

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


kapitel 2

Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: – Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Ur Centralt innehåll för Svenska som andraspråk 2

I detta kapitel kommer du att: • läsa om syfte, mottagare och situation • arbeta med formellt och informellt språk • repetera de sex basgenrerna • analysera en text som består av flera genrer • läsa om ordbildning • arbeta med idiom

49


Syfte, mottagare och situation Aldrig någonsin har folk skrivit och läst så mycket som i vår tid, både på det privata som på det yrkesmässiga planet. Man sms:ar, mejlar, bloggar, chattar för att nämna några av de möjligheter som internet erbjuder. Text är till mångt och mycket centralt i många människors liv. Man har alltid datorn eller ipaden med sig och man gör anteckningar på telefonen. Väl i yrkeslivet kommer man med all säkerhet att få sköta sin skriftliga kommu­ nikation på egen hand. Det kommer då att gälla allt från enkla meddelanden till formella skrivelser till chefer och överordnanden. Därför är det viktigt att veta hur kommunikation fungerar och hur man med hjälp av den kunskapen kan anpassa sitt språk till vad situationen kräver. När man kommunicerar skriftligt eller muntligt, som du läste om i kapitel 1, befinner man sig alltid i en situation som har ett socialt innehåll. Det finns också fall där social interaktion varken är muntlig eller skriftlig som till exempel när vi dansar eller spelar fotboll och kanske inte pratar med ändå kommunicerar. Men i samtliga fall är det omöjligt att tänka sig språket utanför en social situation och att det inte skulle vara riktat till någon. Man har alltid ett syfte med det man skriver eller säger. Det är viktigt att ha ett tydligt syfte, kanske speciellt när man skriver till någon eftersom det då inte går att ställa några spontana frågor. Om vi inte vet vad vi vill förmedla kan det lysa igenom i texten och läsaren blir då kanske irriterad eller helt oberörd.

50

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Man måste också ha klart för sig vem som är mottagaren och vem som ska tolka de signaler vi sänder. Skriver man ett debattinlägg i en morgontidning har man syftet att ge sin åsikt och försöka få till stånd en förändring, mottagarna är människor som läser denna tidning och den sociala situationen är den debatt man deltar i. Vet man hur man ska anpassa språket har man det som kallas för kommunikativ kompetens.

£ Reflektera 1 . Hur kan språket variera när man skriver ett ansökningsbrev, ett mejl till en kompis, ett inlägg på Facebook eller en insändare i en tidning? Vilken situation är det? Vilket är syftet och vem är mottagare? Ge konkreta språkliga exempel på hur du kan variera språket i de olika situationerna. 2 . Kommentera ordspråken: ”Den gamle läkaren talar latin, den unge läkaren engelska och den gode läkaren patienternas språk.” ”Att tala med bönder på bönders vis men med lärde män på latin.” 3 . Ge exempel från ditt språk där du ändrar ditt sätt att uttrycka dig beroende på mottagare, syfte och situation. Fungerar detta på samma sätt som i svenska språket? 4 . Hur behöver din kommunikativa kompetens utvecklas?

Formellt och informellt språk När man kommunicerar kan man urskilja olika stilar som lägen på en skala, där den ena ytterpunkten är formell stil och den andra är informell stil. Var man hamnar på denna skala beror på situation, syfte och mottagare. Utmärkande för det formella språket är att det följer regler och normer som det informella språket inte gör. Det informella sättet att kommunicera med andra människor som är en naturlig följd av möjligheterna på internet, kan kanske försvåra de stilbyten vi måste göra beroende på vem som är mottagare. Vi har helt enkelt blivit vana vid att använda en informell stil på Facebook, på bloggar och i mejl, men den måste kompletteras med en mer formell ton i skolan och i yrkeslivet. Det fungerar inte att prata som man gör till sin kompis när man till exempel är på en arbetsplats.

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

51


Tre brev Brev 1

Skatteverket i Stockholm Kari Usitaloo 106 61 Stockholm Stockholm den 26 april 20xx Överklagan taxering – referensnummer 2014-333 I ert beslut den 30 mars innevarande år avslog ni mitt yrkande om reseavdrag. Ert argument var att tidsvinsten på två timmar per dag inte hade uppnåtts. Eftersom Skatteverket inte har tagit hänsyn till samtliga de omständigheter som framfördes i mitt förra brev av den 3 mars, ber jag att ni gör det nu. Eftersom avståndet till närmaste busshållplats är tre kilometer berättigar detta till avdrag för bilresor till och från arbetet. Med vänlig hälsning Eva Eriksson Dalavägen 8 111 11 Nacka E-post: eva@eriksson.com

52

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Brev 2 Carl Larsson, en av Sveriges stora konstnärer träffade 1882 sin blivande hustru Karin Bergöö, även hon konstnär, i Frankrike. Stor kärlek uppstod och Carl Larsson skriver hem att han träffat en verklig ”engel” och Karin säger att hon är ”gränslöst lycklig”. Karin och Carl Larsson var gifta i nästan trettiosex år och fick åtta barn tillsammans. Från denna tid finns det ett stort antal brev bevarade och det visar både en stark kärlek, men också ett för den tiden jämlikt äktenskap. Här följer två exempel.

Den 28 Feb 1897. Den 28 Feb. 1897 Kära vännen min! Tusen tack för pengarna! Så roligt att du nu är nöjd med ditt tak, jag visste ju att du skulle bli det. I morgon söndag skall jag telefonera till mina kära, hvad jag gläder mig deråt! Jag har ätit middag dernede i dag, hjemt åtta veckor sedan jag sist satt till bords der nede. Kerstin blir en liten rar Larssons unge hon också, ser så pigg ut på ögonen, har varet ute ett par gånger då vi haft skönt vårväder. Nu tycks det draga sig ihop till rusk igen. Det är allt bra med tidningar ändå, det var så roligt höra att de röra i frågan om att du skall måla Gustaf Vasa. Ja, de vore väl dumma annars om de ej låta dig göra det. Brita har en näsduk med kungens porträtt på som hon hjemt bär på sig och emellanåt tvättar i sin bunke. Nu kommer hon snorig och ber att få låna min näsduk derför att hennes är »så fin så hon vill inte smutsa ner den«. Mera i morgon i telefon. En kyss tills dess! Din Karin.

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

53


Brev 3 Konstnärsmötet som Carl nämner är förmodligen insamlingen till ett eget hus för Konstnärsklubben. Konstnärshuset på Smålandsgatan blev färdigt 1899. Nansen är den berömde upptäcktsresanden Fridtjof Nansen, som tillbringade många ensamma dagar och nätter under sin färd över Grönlands inlandsis 1888.

Tisdag qväll 3 Mars 1897. O, Du älskade Kajsa! Hur skall jag stå ut med att dröja omfamna dig ända till Söndagen!? Den der usla telefon gör mig bara galen. Jag hör din kära ljufva röst och kan ej kyssa dig. Edison måste förbättra uppfinningen annars deklarerar jag den för bara moj. Och inte kan man heller pjolta kärlek efter egen smak och omdöme, ty här hänger Emma och Suzanne bredvid, och hos dig Anna och Helena. I dag var jag rent af sjuk af längtan efter dig, din markatta, och jag funderade starkt på att ge fan både modellen och konst, och resa i morgon. Men jag måste ju ordna mina affärer, ha pengar med mig och möta folk deruppe den 9:de dennes. Står jag ut med det så är det ju bra. Min enda tröst är att tänka på Nansen. Han säger som tröst när han längtade efter sin hustru: vägen till stjernorna är både lång och svår. Emellertid är det ju endast att tacka Gud för att du är kry och rask. Var rädd om dig. Älskade! Just nu kom jag från ett komitesammanträde i och för konstnärsmötet. Naturligtvis kom jag ej ifrån det. Åh, det blir något rysligt! Tigga pengar och hålla alla de olika elementen tillsamman! Oj, oj! Prinsen blir president och jag stackare ordförande. De andra smita så fint undan. Nej, ju mer tänker på’t ju mer får jag klart för mig att jag ej står ut att vänta till Söndagen. Jo, jag måste! Nog är jag beklagansvärd. Din med många kyssar Carl.

54

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


£ Textfrågor 1 . Vem är mottagare i brev 1? 2 . Vad är syftet i brev 1? 3 . Vem är mottagare i brev 2 och 3? 4 . Vad är syftet i brev 2 och 3? 5 . Vilka ålderdomliga ord hittar man i brev 2 och 3?

£ Reflektera 1 . Hur kan du avgöra att brev 1 är mer formellt än brev 2 och 3? Ge exempel på språkliga drag. 2 . Hur skulle man kunna skriva om brev 1 så att det blev mindre formellt?

£ Reflektera mera 1 . Hur viktigt är det att uttrycka sig mer formellt när man till exempel skriver till en myndighet? 2 . Vad bör man tänka på när man ska skriva en formell text? Vilka råd kan man ge en skribent?

< Ordarbete 1 1 . Vilka av följande ord skulle du klassa som informella? kneg • deg • pengar • stålar • arbete • tjej • kille • dissa • flicka • pojke • kåk • hus • flådig • snygg • besvärlig • dampa • bli irriterad • mejlbomba • avsändare • boosta • stärka • pimpa • snygga till 2 . Ge andra exempel på ord som är informella.

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

55


< Ordarbete 2 Vad kan man ersätta följande formella ord med? 1 . sovra

a . elakartad

2 . gytter

b . uppmana

3 . malign

c . snudda vid

4 . karsk

d . välja ut

5 . stick i stäv

e . beskrivning

6 . tangera

f . tvärt emot

7 . epitet

g . virrvarr

8 . anmoda

h . modig

< Ordarbete 3 Ibland kan det bli fel när man skriver rubriker i tidningar. Vilka fel kan du hitta i följande rubriker? Forskare har hittat 96 arter ryggradsdjur som inte finns någonstans Illustrerad Vetenskap Barn föds i snitt varje dag på Universitetssjukhuset i Lund Sydsvenska Dagbladet Barn behöver träffa och lära känna vuxna som både är män och kvinnor Dagens Nyheter Skånskt flyg tappade 265 000 passagerare Sydsvenska Dagbladet

56

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Basgenrer De texter du kommer att skriva när du läser Svenska som andraspråk 2 och 3 kommer i huvudsak att vara formella texter. Dessa texter har ett specifikt syfte, en tydlig struktur samt utmärkande språkliga drag. En skriven text kan med andra ord inte se ut precis hur som helst och de texter du kommer att skriva i skolan och senare i arbetslivet kommer att innehålla en eller flera av följande komponenter eller basgenrer.

Berättande text: I en berättande text är syftet att underhålla. En saga eller en deckare är exempel på en berättande text. Återgivande text: Här är syftet att återge något som har hänt och här kommer du att ge en personlig kommentar. Ett exempel är uppsatsen om ”sommarlovet” där du berättar vad du gjort och hur det har varit. Beskrivande text: Ett exempel på en beskrivande text är när du slår upp ett ord i en uppslagsbok. Ta ”snigel” som exempel. Här beskrivs hur den ser ut, dess livslängd, vad den äter och så vidare. Instruerande text: Ett recept eller en bruksanvisning är bra exempel på texter av detta slag. Man börjar med målet ”Muffins” och förklarar sedan steg för steg hur de ska bakas. Argumenterande text: I en sådan text tar du ställning och uttrycker en åsikt om något. Diskuterande text: I en diskuterande text analyserar du varför saker och ting är som de är. Varför blir det stor brandfara i naturen vid extrem torka? I en diskuterande text ger du förklaringar och analyser till olika frågeställningar. En diskuterande text är också utredande.

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

57


Olika genrer Här följer att några texter som representerar olika genrer. Du kanske känner igen dem från Kontext 1?

Text 1 Parfait Till 6 personer: 4 äggulor 1 dl strösocker 1 tsk vaniljsocker 3 dl vispgrädde Använd en 1-liters form 1. Vispa äggulor, socker och vaniljsocker riktigt vitt och pösigt så att sockerkornen försvinner. 2. Vispa grädden tjock och krämig, men inte alltför hård. Rör ner önskad smaksättning i ägg- och sockerblandningen. Vänd ner grädden med stora luftiga tag. 3. Klä insidan av formen med plastfolie. Häll i parfaitsmeten. Täck över med en bit plastfolie. Ställ formen i frysen i minst 4 timmar, gärna till nästa dag. 4. Låt parfaiten stå i kylskåp i 30 minuter före servering. Stjälp då upp den och dra samtidigt i plastfolien så att den lossnar. Parfait kan förvaras i en månad i frysen. Kan med fördel serveras med bär. Text 2 Sluta kasta bort mat! I Sverige slängs ca 100 kilo mat per person bort om året, många gånger helt i onödan. Stora delar av den mat som kastas är fullt ätbar, det är bara det att bäst-före-datum har gått ut eller närmar sig. Det krävs en annan inställning till att kasta bort mat och till bäst-före-datum både hos konsumenter och i mataffärer.

58

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


För det första är bäst-före-datum bara ett ungefärligt datum för varans hållbarhet. Det innebär till exempel att brödet som du köpt mycket väl går att äta även ett par dagar senare … För det andra … Text 3 Vinkelhake är ett verktyg som används vid mätning och påritning av en linje i 90° vinkel. Vinkelhaken består av två jämntjocka skänklar. En vanligt förekommande vinkelhake är gjord i transparent plast eller trä och används vid tvådimensionellt skissande. Text 4 Detta är ett hjärta som består av fyra rum. För att ett hjärta ska slå måste det få order om att göra det och orden utgörs av en elektrisk impuls. Förmaken får en order om att dra ihop sig och direkt efteråt får kamrarna en order om att göra samma sak. Om det är fel på stötarna kan man få hjärtflimmer. Text 5 Jag började klättra när jag var arton år, men drömmen om de stora äventyren började långt innan dess, när jag gick på lågstadiet och min familj flyttade till Norge. ---Jag var ensam och utsatt och levde i en mardröm… Den första idrott jag ägnade mig åt var orientering, en sport som faktiskt påminner om klättring på många vis. Text 6 Det var en gång en bonde som hade tre söner. Han var skuldsatt och gammal och svag, och sönerna ville icke göra någon nytta. Till gården hörde en stor, präktig skog, och den ville fadern, att gossarna skulle hugga i och försöka få avbetalt något på skulden …

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

59


£ Reflektera 1 . Vilken basgenre tillhör ovanstående texter? 2 . Vilket syfte har de olika basgenrerna? 3 . Vilken struktur kan du hitta i de olika texttyperna? Syfte, uppbyggnad och ordval. 4 . Vilken typ av ord kan du hitta i dessa olika texttyper? 5 . Vilka tempus används i de olika texttyperna? 6 . Kan du hitta dessa basgenrer i ditt språk? Berätta.

£ Skriv tillsammans – genrearbete Arbeta i grupper om 3–4. Varje grupp väljer en basgenre. Skriv utifrån detta en text om CHOKLAD. Välj en rubrik och följ sedan mönstret för den basgenre er grupp har valt. Det är viktigt att samtliga genrer finns representerade. Läs upp texten för resten av klassen och diskutera om ni lyckades använda rätt genre. En annan möjlighet är att ni skriver på blädderblockspapper och sätter upp samtliga texter jämte varandra på väggen. Därefter kan klassen jämföra och ana­ lysera texterna med hjälp av frågorna under Reflektera.

60

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Genrearbete Precis som i Kontext 1 kommer rubriken Genrearbete vara ett återkommande inslag i denna bok. Varje gång en ny genre presenteras kommer en exempeltext samt en ruta med utmärkande drag.

£ Ord – genrer Arbeta med orden genom att besvara frågorna. 1 . Vilka olika textgenrer känner du till? 2 . Vilka olika musikgenrer känner du till? 3 . Vilken struktur har en typisk saga? 4 . Vilket tempus är vanligt i en berättande text? 5 . Ge exempel på ett verb i imperativ. I vilken genre använder man ofta just imperativ? 6 . Vad kan det stå i en inledning? 7 . Vad kan det stå i en avhandling? 8 . Vad kan det stå i en avslutning? 9 . Vilket syfte har en debattartikel? 10 . Vad gör man när man korrekturläser? 11 . Ge exempel på några sambandsord.

Skapa olika texttyper Med hjälp av dessa olika basgenrer är det möjligt att skriva de texttyper som krävs i skolan och i arbetslivet. Flera texttyper som till exempel debattartiklar och utredningar innehåller flera basgenrer. Man beskriver, argumenterar och återberättar för att skapa en funge­ rande text. Ett referat kan beskrivas som en återberättande text eftersom huvudsyftet är att återge vad någon har sagt, skrivit eller gjort. En recension är mer komplex för där ska personer beskrivas, en handling återberättas och sedan argument ges för att presentera skribentens synpunkter. Texten innehåller alltså en blandning av olika basgenrer.

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

61


Boken jag ska tvinga mina barn att läsa ”Frågan är om jag har läst någon annan skönlitterär bok som är lika befriad från könsroller och en manlig norm.” Äntligen kan jag sälla mig till skaran som har läst den omtalade triologin ”Hungerspelen” av Suzanne Collins. Böckerna som blivit film och som sålt bättre än Harry Potter.

62

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Denna framtidssaga på ungefär 1000 sidor kretsar kring sextonåriga Katniss Everdeen som bor i landet Panem, vilken är den del av Nordamerika som kvarstår efter krig och naturkatastrofer. Panem är en centralmakt som består av 12 fattiga distrikt och en rik huvudstad. Varje år anordnas ett så kallat hungerspel med en flicka och en pojke från varje distrikt. I ett spel som liknar en dokusåpa á la gladiatorerna dödar ungdomarna varandra tills bara en kvarstår. Det är en fantastisk upplevelse att sugas in i denna spännande och fascinerande historia. Den är underhållande i sin actionfyllda framfart och dessutom tankeväckande och smart. Jag är imponerad av hur skickligt författaren målar upp klasskillnader, maktmissbruk och orättvist fördelade resurser i Panem, som finns även i vårt samhälle. Cool och smart science fiction som på samma gång är trovärdig. Och det bästa av allt, normbrytande. Frågan är om jag har läst någon annan skönlitterär bok som är lika befriad från könsroller och en manlig norm. Huvudpersonen porträtteras nyanserat som en driftig, skicklig, tjurskallig kvinna men som också har svårt att hitta orden samt är egoistisk i perioder. Hon är varken hora, madonna eller övermänsklig gudinna. Hon är inte heller stor eller stark men har pilbågen som spetskompetens, är liten och bra på att klättra och bjuder därför hårt motstånd i hungerspelen. Men naturligtvis finns här också en gnutta romantik, det slipper vi inte undan. Dock får vi lapa i oss den som sur mjölk. För Katniss är det mest besvärligt med kärleken och inga rosa moln så långt ögat når. Jag blev faktiskt besviken när triangeldramat tog form, det känns så klassiskt och uttjatat. Dock framstår Katniss aldrig som ett objekt eller en trofé. Collins håller det flytande genom att bespara oss machokultur och tuppfighter. Jag kommer tvinga mina barn att läsa de här böckerna när de blir äldre, om de mot förmodan inte vill göra det frivilligt. Tänk vilka bra diskussioner om politik, solidaritet, könsroller med mera vi skulle kunna ha sen. Nina Ruthström, LitteraturMagazinet

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

63


£ Textfrågor I vilka färgfält hittar du exempel på följande basgenrer? • ÅTERGIVANDE (av bokens handling) • ARGUMENTATION (för att boken är bra/dålig) • BESKRIVNING (av Katniss)

£ Reflektera 1 . Vilka språkliga drag hittar du i de olika styckena? 2 . Texten har en hel del informella drag. Ge exempel på dessa.

£ Reflektera mera 1 . Hur kan du använda den kunskap du har om olika basgenrer när du ska skriva en text? 2 . Vilka genrer skrev du i Svenska som andraspråk 1?

£ Skriv tillsammans Skriv om texten så att den blir mer formell. Jämför sedan med ursprungstexten. Vad har ni gjort för att få den mer formell?

64

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


Språkarbete – ordbildning När man vill bilda nya ord av redan befintliga kan man använda sig av samman­ sättning eller avledning.

Sammansättning Sammansättningar är mycket vanliga i svenska. Ta till exempel ordet ”sommar”, som man kan man sätta ihop med ”stuga”, ”kläder”, ”vind”, ”lov” med flera och på så sätt få många fler ord i språket. Huvudbetydelsen ligger ofta på det sista ordet i sammansättning, till exempel ”sommarstuga” är ett hus där man bor på sommaren. Dessutom kan man i svenskan bilda sammansättningar med oändligt många ord, till exempel ”sommarlovsfirande”.

£ Uppgift 1 . Bilda sammansättningar med orden: vinter, bok, bil, boll och ansikte. 2 . Bilda en så lång sammansättning som du kan. 3 . Särskrivning har blivit ett problem i svenskan? Vad innebär det? Vad har det med sammansättningar att göra?

Avledning Avledning innebär att man lägger till en förstavelse (ett prefix) eller en ändelse (ett suffix) före respektive efter ett ord. Prefix och suffix är inga självständiga ord men de har en bestämd betydelse. Några exempel på prefix är: ante- (före), anti- (mot), inter- (mellan), post- (efter), pre- (före) och super- (över). Andra exempel är o-, be- och för-. Några exempel på suffix är: -and, -are, -dom, -er, -het, -ing, -ist, -itet, -lek, -ning, -ska, -skap, - tion, -aktig, -bar, -ig, -lig, -lös, -mässig, -rik, -sam, -vis

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

65


£ Uppgift 1 . Vad betyder ordet prefix? 2 . Hur har man bildat ordet antihjälte och vad betyder det? 3 . Substantivet ”dom” i kombination med suffixet –are bildar ordet domare. Bilda nya ord genom att tillfoga ett suffix till följande ord: slös(a), spar(a), lära, allmän, enkelspår, del(a), händelse, rutin, kunn(a), fysik, kärlek(s) 4 . Bilda 5–10 egna ord med hjälp av sammansättning eller avledning. 5 . Vilka sammansättningar, prefix och suffix kan du hitta i följande meningar? Idag blir sensationsnyheter snabbt inaktuella. – Bli inte oroliga för informationen om väderleken! Höststormar är ganska vanliga och många gånger ganska ofarliga. Kaffekoppen var bara halvfull. En lärare har en utbildning på cirka 5 till 7 år, med andra ord är den otroligt lång. 6 . Hur bildas nya ord i ditt språk? Jämför med hur man bildar nya ord i svenskan. Vilka eventuella svårigheter finns med det svenska systemet för dig?

£ Språkarbete – idiom

66

1 . damma till någon

a . trivas, vara i högform

2 . slå dank

b . slå till någon

3 . ditt och datt

c . vara mycket entusiastisk

4 . ha dille på

d . ha ett stort intresse för något

5 . då och då

e . inte vilja lyssna

6 . slå dövörat till

f . inse vad som är bäst

7 . vara eld och lågor

g . stå helt stilla

8 . i elfte timmen

h . skum person

9 . vara i sitt esse

i . i sista stund

KONTEXT Svenska som andraspråk 2–3


10 . hela fadderullan

j . lite av varje

11 . utan att röra en fena

k . vara sysslolös

12 . finna sig till rätta

l . ibland

13 . bakom flötet

m . anpassa sig

14 . ful fisk

n . alltihop

15 . ta sitt förnuft till fånga

o . dum

Utvärdering Vad har du lärt dig om varje punkt? Du har arbetat med:

• syfte, mottagare och situation • formellt och informellt språk • de sex basgenrerna • en text som består av flera genrer • ordbildning • idiom

Hur kan du utveckla och planera ditt skrivande med tanke på vad du arbetat med i detta kapitel? Vilka texttyper behöver du speciellt arbeta med? Hur kan kunskapen om ordbildning förbättra dina texter?

kapitel 2 Skriftliga genrer – syfte, mottagare och situation

67


Svenska som andraspråk 2–3 Kontext Svenska som andraspråk 2–3 är en kombinerad text- och övningsbok avsedd för kurserna SVA 2 och SVA 3. Liksom övriga böcker i Kontext-serien är strukturen och framställningen enkel och tydlig. Har du tidigare arbetat med Kontext kommer du att känna igen dig och snabbt komma in i läromedlet. Boken täcker ämnesplanens centrala innehåll och ger de kunskaper som behövs för att klara kurserna. I Kontext Svenska som andraspråk 2–3 hittar du intressanta texter, nyttig kunskap och bra övningar som förbereder dig till att kunna använda språket i många olika situationer. I läromedlet ingår en digital del med all text inläst så att du kan läsa boken på skärmen samtidigt som du lyssnar på den.

Bokens författare, Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin, har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i engelska och svenska.

Art.nr 38719

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144103457  

9789144103457  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded