__MAIN_TEXT__

Page 1

Edfelt

Få familjen att funka

FOTO: CAROLA BJÖRK

MALIN REUTERSWÄRD är pedagog i grundskolan. Hon har gedigen erfarenhet av att arbeta med elever med autism och adhd och handleder även andra p edagoger i hur man anpassar och kompenserar för dessa elevers svårigheter.

Reuterswärd

psykiatrin i Stockholm. Hon är projektledare för Danderydsmodellen, ett projekt som syftar till att ge pedagogisk personal i skolan redskap att handleda kollegor i olika elevärenden.

Boken bygger på den tydliggörande pedagogikens välbeprövade och forskningsbaserade tekniker och förhållningssätt. Den vänder sig till dig som är förälder eller nära anhörig till ett barn eller tonåring som oftare än andra krockar med tillvaron.

ANN LINDGREN är gymnasielärare och har arbetat länge inom

Jahn

elever med autism och adhd. Hon arbetar i elevhälsoteam och i trygghetsteam samt handleder andra lärare i tydliggörande Läs mer om författarna på sidan 157 i boken. pedagogik och lågaffektivt bemötande.

pedagogik.

CAJSA JAHN är lärare med lång erfarenhet av att arbeta med

Få familjen att funka är en praktisk handbok som visar hur du kan underlätta för ditt barn eller din tonåring i er vardag hemma. En viktig nyckel är att hjälpa barnet att förstå vad som ska hända, hur, när, var och varför. Författarna ger exempel på hur svaret på sådana frågor kan visualiseras med exempelvis veckoscheman, checklistor och tydliga steg-för-steg-instruktioner. Boken visar hur du med enkla medel kan göra vardagen mer hanterbar för ditt barn och ge barnet chansen att lyckas i fler situationer.

Sjölund

ANNA SJÖLUND med fördjupning i DAVID EDFELT är är beteendevetare leg. psykolog, handledare, utbilneuropsykiatri, handledare ochSJÖLUND har en grundutbildning dare och författare. ANNA är beteende- i KBT. Hon utbildar och handlederpsykoterapeut, framförallt inomhandledare autismområdet. vetare, grundutbildad Anna tidigare med skrivitfördjupning ett flertal uppskattade böcker kring ochhar författare i neuropsykiatri. autism och adhd och fi ck Autismoch Aspergerförbundets CAJSA JAHN och MALIN REUTERSWÄRD är författare utmärkelse Årets pusselbit (2014) för sitt arbete med att och pedagoger med lång erfarenhet av att arbetasprida autism s k kompetens. med barn som behöver tydliggörande

ibland – med att sitta stilla och koncentrera sig, klara av nya situationer, kontrollera sina impulser eller förstå vad andra tänker och känner. Men vissa barn misslyckas gång på gång, trots att de försöker och vill. Inte sällan slutar det i skrik och gråt eller med att barnet drar sig undan. Som förälder gör det ont att se sitt barn kämpa. Det är vårt ansvar som vuxna att ge barnet stöd – men hur gör vi det på bästa sätt? LLA BARN MISSLYCKAS

David Edfelt

Få familjen att funka Anna Sjölund

Cajsa Jahn

Malin Reuterswärd

TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK I VARDAGEN

EN RÄDDNING I vardagspusslet! Barn behöver rutiner och den här boken hjälper oss att skapa dem. Barn behöver också kunna förutse vardagen och känna sig delaktiga i planeringen. Denna bok ger handfasta tips på hur man kan förbereda sina barn på vad som ska hända, och på hur man förklarar saker de inte förstår, involverar dem och minskar konflikterna. Jag rekommenderar boken till alla föräldrar.

Lovisa Wallin tvåbarnsmamma och influencer

STRESSEN OCH MAKTLÖSHETEN när man som

förälder inte vet vad man ska ta sig till för att få vardagen att gå ihop kan emellanåt bli nästintill övermäktig. Denna bok fyller mig som mamma till två barn med diagnoser med tacksamhet. Boken serverar en fantastisk verktygslåda helt enkelt, genom att på ett lättillgängligt sätt varva konkreta tips och råd, fakta och förklaringar med metoder och exempel. Just därför är detta den mest ultimata »måste-ha-bok« jag läst! Petra Björkman tvåbarnsmamma och grundare av forumet Pusselfamiljen

ISBN 978-91-27-82914-5

9 789127 829145

Få familjen att funka_hela.indd Alla sidor

2020-12-03 12:54


Innehåll

Inledning 9 DEL 1. BARN ÄR OLIK A  13

1. Det självständiga barnet  15 Nya tider – nya krav  16 Barn ska lyda … eller?  18 X eller Y?  19 Metoder som visar vägen  20 Det autonomistödjande föräldraskapet  22 Det vi gör spelar roll  24 En begriplig tillvaro  25 Att få hjälp med att förstå  26 Vikten av att lyckas  27 När något inte fungerar  29 2. Förmågor och färdigheter  31 Vardagens utmaningar  31 Funktionsförståelse 33 Några viktiga funktionsförmågor  35 Att hantera intryck  35 Att förstå sammanhang  37 Att förstå och samspela med andra  38 Att lagra och plocka fram information  39

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 3

2020-12-07 11:06


Att kontrollera sina impulser  40 Att reglera sina känslor  41

3. Några vanliga diagnoser  44 Variation är en tillgång  44 Nedsättningar och hinder  46 Allt fler med diagnoser  47 Könsskillnader 49 Fokus på funktion  50 Vanliga diagnoser  51 Autism 52 Adhd 54 Tics och Tourettes syndrom  57 Tvångssyndrom, OCD  58 Tal- och språkstörning  59 Inlärningssvårigheter 60

Problemskapande beteenden  61 Styrkor hos personer med diagnos  62 DEL 2. AT T BLI EN TYDLIGGÖRARE  65

4. Nycklar till en fungerande vardag  67 Att fylla på sin egen orkburk  68 Att behålla sitt lugn  68 Första hjälpen för arga och ledsna  70 Mjuka och taggiga pratbubblor  72 Kommunikation på barnets villkor  72 Kort och konkret  73 Visualisera mera!  74 Före – och efter  76 5. Tydliggörande pedagogik  77 Vardagens alla frågetecken  77 Isbergsmodellen 78 Nio nyckelfrågor  80

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 4

2020-12-07 11:06


1. Varför?  80 Visuellt stöd som förklarar varför  81

2. Vad?  81 Visuellt stöd som förklarar vad  83

3. Var?  84 Visuellt stöd som förklarar var  85

4. Med vem?  86 Visuellt stöd som förklarar »med vem«  86

5. När?  87 Visuellt stöd som förklarar när  88

6. Hur?  89 Visuellt stöd som förklarar hur  89

7. Hur länge?  90 Visuellt stöd som förklarar »hur länge«  90

8. Hur mycket?  91 Visuellt stöd som förklarar »hur mycket«  92

9. Vad händer sedan?  92 Visuellt stöd som förklarar vad som händer sedan  93

6. Andra kommunikationsstöd  95 Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)  95 Vardagssamtal 96 Seriesamtal och ritprat  97 När och varför använder man seriesamtal/ritprat?  99

Sociala berättelser  100 När och varför använder man sociala berättelser?  101

Sociala manus  101 Skalor 102 Samtalsmatta 103 Påståendeformulär 104 Listor 105 Att-göra-listor 105 Plus-och-minus-listor 105 Hur-göra-listor 106

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 5

2020-12-07 11:06


DEL 3. AT T LIGGA STEGET FÖRE I VARDAGEN  107

7. Rutiner  109 Morgonrutiner 109 Väckning 110 Kläder 111 Hygien, dusch, toalett  112 Frukost 113 Få med sig rätt saker  113 Ytterkläder 115 Komma iväg på morgonen  115

När man kommer hem  116 Middag 116 Läxor 117 Fritidsaktiviter 119 Spelande 120 Sociala medier  120 Läggdags och sömn  122

Helg 123 Rörelse och motion  124 8. Vanliga kritiska situationer  126 Val 126 Avslut och övergångar  128 Samtala och lyssna  129 Nya situationer  130 Väntan 131 Lek och socialt samspel  132 Att göra saker i flera steg  134 Varna vid förändring  134 Nödutgång! 135 9. Roligt – men svårt  136 Resor 136 Ledighet och lov  138 Högtider och kalas  139 Ett nytt syskon  140

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 6

2020-12-07 11:06


Kompisar 141 Kärlek och sexualitet  142 När ditt barn blir myndigt  144 DEL 4 – SAMVERK AN MED SKOLAN OCH ANDRA  145

10. Mot gemensamma mål  147 Att hitta smidiga sätt att samarbeta  147 Möten där barnet är med  149 Stress och oro  150 Utreda svårigheter  151 SIP – samordnad individuell plan  152 För barnets bästa  153 Slutord 155 Om författarna  157 Referenser 159 Del 1. Barn är olika  159 Del 2. Att bli en tydliggörare  163 Del 3. Att ligga steget före i vardagen  167 Del 4. Samverkan med skola och andra  168

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 7

2020-12-07 11:06


Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 8

2020-12-07 11:06


Inledning

Har du ett alldeles underbart barn som hunnit börja förskolan eller skolan, eller som till och med redan är tonåring eller vuxen? Det har vi också. Minns du den första tiden? Förväntningarna, glädjen, men också oron och alla funderingarna kring hur det ska gå sedan, hur det ska bli. Första stegen. Första orden. Första skoldagen. Minns du lika lätt framstegen som motgångarna? Att ha barn är att fyllas av ständiga tankar och känslor. Visst kan vi bry oss om vad som händer på jobbet, och vi kan vara rädda för att våra egna föräldrar ska bli sjuka eller för att en kärleksrelation ska ta slut – men vi är aldrig så oroliga, känslosamma och engagerade som när det kommer till våra barn. Där är det bara att kapitulera. För den som har ett barn som oftare än andra misslyckas, som kanske inte följer den vanliga utvecklingen inom något område eller flera, kan vardagen vara mycket tuff känslomässigt. Det gör ont att se barnet som trots att det kämpar och vill ändå inte lyckas. Som ger upp, bråkar, gråter, skriker, skäms. Visst, barn misslyckas ständigt och jämt när de är små. De sätter på sig stöveln men skaftet viker sig och de snubblar, de ritar ett rakt streck som blir snett, de lyssnar när någon berättar hur de ska göra men tappar bort  

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 9

 | 9

2020-12-07 11:06


sig i sina egna tankar, de missar att packa ned skorna till gympan. Men den här boken handlar inte främst om det normala, det vi ser hos de flesta, utan om det som sticker ut. Vissa barn kämpar mer än sina jämnåriga. Om och om igen misslyckas de. I umgänget med andra barn, eller med att koncentrera sig, sitta still, förstå ord och text eller kontrollera sina impulser. Varje dag, ibland många gånger om dagen, på ett sätt som skapar problem – för barnet, kamraterna, syskon, föräldrar, lärare. Några av dessa barn har en diagnos, som exempelvis autism, adhd eller dyslexi. Andra har det inte, och uppfyller inte heller kriterierna för en diagnos, men behöver ändå mer stöd, struktur och tydlighet i vardagen än andra barn. Som vuxen nära ett barn med stora behov räcker det inte med att bara konstatera att »det är som det är«. Inte heller räcker det med att få en förklaring till varför det blir svårt. Vi behöver veta vad vi kan göra för att hjälpa barnet. Det är också vårt ansvar som vuxna att ge barnet det stödet. Den här boken vänder sig till dig som är förälder till ett barn som oftare än andra krockar med vardagen. Kanske kan ditt barn inte riktigt förstå sig på andra människor, inte läsa deras ansiktsuttryck eller ens gissa vad de tänker eller känner. Kanske snubblar ditt barn inte bara på bokstäverna emellanåt, utan orden hoppar och är suddiga, vrider sig och vägrar samla ihop sig till något begripligt. Kanske fokuserar ditt barn så hårt på detaljerna i tillvaron att många av vardagens situationer blir nästan obegripliga eftersom barnet inte ser hela bilden. Eller så fokuserar barnet på allt möjligt, tankarna hoppar hela tiden hit och dit, men sällan just dit vuxna vill. Kanske känns kroppen trång, det spritter i benen – och med full fart framåt blir tillvaron mer hanterbar – för barnet. Omgivningen står ofta frågande, frustrerad, rådvill. Att ryta åt barnet hjälper inte. Inte heller att hota eller muta. Inte att vädja. Allt har testats men ingenting fungerar. I den här boken delar vi med oss av pedagogiska strategier och visuella tekniker som vi vet hjälper. Vi visar hur du som förälder eller närstående 10 | FÅ FAMILJEN ATT FUNKA

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 10

2020-12-07 11:06


kan göra barnets vardag mer begriplig och hanterbar, och på så vis ge barnet en chans att lyckas i fler situationer. Boken bygger dels på forskning, dels på praktisk erfarenhet. Inom habiliteringen, där man arbetar med barn med autism och andra livslånga funktionsnedsättningar, är de tekniker som vi beskriver i boken redan väl kända. Även i förskolan och skolan ökar nu kunskapen om hur man kan få vardagen att fungera bättre för barn med exempelvis adhd och andra svårigheter. Boken bygger också i stor utsträckning på vad vi själva har sett fungera under alla de år som vi har arbetat med barn och unga, med och utan funktionsnedsättningar. Vi har skrivit flera böcker om tydliggörande pedagogik tidigare men då vänt oss till pedagoger i förskola, skola och fritidshem och andra som arbetar med barn. Men många av de strategier och tekniker som i dag används med stor framgång i exempelvis skolan kan vi ganska lätt ta med hem. Inget säger att bara pedagogisk personal kan axla rollen som »tydliggörare« i barnets liv. Tvärtom är kanske ingen mer lämpad för den uppgiften är den som känner barnet allra bäst. Boken är indelad i fyra delar. I den första delen beskriver vi de krav som ställs på barn i vår tid och hur vuxnas förhållningssätt och grundläggande syn på uppfostran får betydelse i vardagen. Vi pratar kort om hjärnan, om viktiga drivkrafter hos oss människor och om utvecklingen av de förmågor som barnet behöver i mötet med omvärlden. Vi kikar också på några vanliga diagnoser och hur vi kan förstå den variation som finns hos barn och i befolkningen i stort. I bokens andra del ligger fokus på den tydliggörande pedagogiken. Här ger vi exempel på strategier och tekniker som kan få vardagen att fungera smidigare, bland annat genom visuellt stöd i olika former. Vi gör det med hjälp av den fiktiva familjen Södergren som kämpar för att få tillvaron att gå ihop. Bokens tredje del handlar om hur vi kan skapa en mer strukturerad  Inledning  | 11

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 11

2020-12-07 11:06


vardag med mindre kaos och mer lugn. Vi ger exempel på rutiner som kan underlätta på morgonen när alla ska komma iväg och på eftermiddag/ kväll när alla är trötta efter en lång dag. Vi tittar också på några vanliga kritiska situationer, som väntan, avslut och övergångar, resor och hög­ tider och kalas. Bokens fjärde och sista del handlar om samverkan med exempelvis lärare och andra, och om hur olika perspektiv och kompetenser kan komplettera varandra i arbetet med att stötta barnet. I boken vänder vi oss ofta till »dig som förälder«, men menar egentligen alla vuxna riktigt nära barnet – du kan vara förälder eller annan vårdnadshavare, mor- eller farförälder, släkting eller vän. Vi talar också ofta om »barn« men menar i många fall inte bara små barn utan även tonåringar och unga vuxna. Även om det förstås är stor skillnad på ett barn i förskoleåldern och en 16-åring är principerna desamma. Det kan också vara bra att veta att vi har samlat referenserna längst bak i boken i stället för att ha dem i den löpande texten. Vill du veta mer om den forskning och de teorier som vi lyfter fram hittar du hänvisningar till källorna där. Den tydliggörande pedagogiken löser inte alla problem, men den kan underlätta i vardagen och ge hopp. Vi vill med den här boken visa att det är möjligt att skapa en tillvaro som inte är fullt så utmanande och svår.

12 |  

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 12

2020-12-07 11:06


DEL 1 BARN ÄR OLIKA

VÅRA BARN ÄR på många sätt fantastiskt snabba på att lära och klarar

mängder av tuffa situationer i vardagen galant. Men ibland går det fel, och det slutar i bråk, skrik eller gråt och en känsla av misslyckande. Vissa barn kämpar mer än andra – med att stå ut med vardagens alla ljud, eller med att ta in det andra s­ äger, anpassa sig till förändringar eller begripa sig på sina kamrater i leken. Som föräldrar vill vi gärna förstå varför det kan vara så oerhört svårt för vårt barn att hantera situationer som andra i samma ålder fixar lätt. Den kanske viktigaste frågan vi då måste ställa oss är: Kan barnet verkligen lyckas med det vi kräver eller önskar?   Här i bokens första del ska vi titta närmare på de krav som ställs på barn och unga i dag, och på vilka förmågor och färdigheter som behövs för att klara av olika situationer i vardagen. Vi ska också beskriva adhd, autism och några andra vanliga diagnoser.

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 13

2020-12-07 11:06


Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 14

2020-12-07 11:06


K APITEL 1

Det självständiga barnet

Som föräldrar försöker vi hjälpa våra barn att klara av vardagen och göra »rätt« i olika situationer. Men hur stöttar vi på ett bra sätt? Hot, mutor, skäll och mer auktoritära uppfostringsmetoder, som vi kan ha erfarenhet av från vår egen barndom, kanske inte fungerar alls eller bara gör saken värre. Och de rimmar dessutom illa med den människosyn och det samhälle vi har i dag. Vi behöver finna andra och bättre sätt att hjälpa. Särskilt om vi har ett barn som kämpar för att klara av tillvaron. Vi kommer i bokens andra del att gå in mer på det praktiska och visa vad du som förälder kan göra för att få vardagen hemma att fungera smidigare. Men först ska vi kika lite på de krav som ställs i förskolan och skolan i dag och på hur synen på barnuppfostran har förändrats. Vi ska också säga några ord om människans mest grundläggande drivkrafter, om hur vår hjärna utvecklas och om hur vårt stressystem fungerar eftersom det är av stor betydelse för de frågor vi behandlar i boken.

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 15

 | 15

2020-12-07 11:06


Nya tider – nya krav Vårt samhälle förändras snabbare och på ett mer genomgripande sätt än någonsin tidigare. Inte minst den tekniska utvecklingen påverkar oss i grunden och förändrar hur vi lever våra liv. Det ställs också nya krav på oss, både på barn och på vuxna. För 40–50 år sedan, när vi som skriver den här boken var små, var det många som lärde sig simma i lågstadiet. I dag går många barn i simskola i fyraårsåldern. Den äldre generationen blev uppläxad om de kunde läsa innan de började i skolan – för vad skulle de då där och göra? På den tiden var det inte heller ovanligt att sluta skolan och börja jobba direkt efter högstadiet, och det fanns fler enklare manuella arbeten. I dag är allt fler jobb specialiserade och det krävs flera års studier efter gymnasiet för att ens komma i fråga för många tjänster. Samhället är som helhet mer föränderligt och komplext än tidigare, tempot högre och oförutsägbarheten större. Vi överöses också av intryck dygnets alla vakna timmar, inte minst ungdomar som lever en stor del av sina liv genom sociala medier. Förskolan och skolan är en spegel av samhället. Där ska våra barn och unga inte bara förvaras medan vi vuxna jobbar, och inte bara lära sig läsa, räkna och skriva, utan förberedas för en framtid som goda samhällsmedborgare: nyfikna, kunniga, kritiskt tänkande, ansvarstagande och redo att ta sig an livets utmaningar. Det finns tecken på att förväntningarna på vad barn och ungdomar ska klara av i skolan har ökat under senare decennier. Det ställs andra och högre krav på dagens elever än som ställdes på deras föräldrar. Lärare beskriver att i den läroplan som kom 2011 är målen satta högre än tidigare. Eleverna ska så tidigt som i låg- och mellanstadiet kunna resonera, analysera, diskutera, presentera, se samband och göra jämförelser mellan olika fenomen och tankegångar. Stefan Sellbjer, docent i pedagogik, lät i ett uppmärksammat experiment 33 ledande professorer ta del av de kunskapskrav som i dag ställs på elever från årskurs sex upp 16 | Del 1  

Barn är olika

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 16

2020-12-07 11:06


till gymnasiet. Han gav professorerna i uppgift att försöka rangordna kraven i exempelvis svenska, fysik och historia efter svårighetsgrad. Professorerna misslyckades med uppgiften. Krav som de uppfattade som rimliga att ställa på elever på universitetsnivå ställs i själva verket på tolv­ åringar i årskurs sex. Förväntningarna ökar även på de allra yngsta barnen. Förskolan styrs av skollagen, precis som skolan, och påverkas av hur samhället och synen på kunskap utvecklas. I dag börjar de flesta barn i förskolan när de är mellan ett och två år. 95 procent av alla barn mellan tre och fem år går i förskolan, och nyligen blev förskoleklassen obligatorisk. 1998 fick förskolan en egen läroplan. Den har reviderats flera gånger sedan dess och varje gång har det tillkommit krav på vad förskolan ska vara och erbjuda. Sommaren 2019 tillkom »rektor«, »utbildning« och »undervisning«. Förskolan är en pedagogisk verksamhet med höga mål som ska forma barnen till sexåringar som är redo för nästa fas i livet, skoltiden. Många barn har långa dagar tillsammans med sina förskollärare och barnskötare, inte sällan i stora grupper. Ett barn som är i förskolan från 8.00 till 17.00 alla vardagar – en vanlig heltidstjänst – tillbringar nästan halva sin vakna tid under flera år tillsammans med förskolepersonalen. Det är en betydande del av barnets barndom. Varför tala så mycket om skolan i en bok för föräldrar? Ja, om du har barn som går i förskolan, grundskolan eller gymnasiet så vet du att det som händer i skolan under dagen påverkar hur ni har det hemma. Ett barn som har haft en bra dag och lärt sig nya saker, haft roligt och mått bra, tar med sig den upplevelsen hem. Särskilt för barn som möter många motgångar i skolan kan varje framsteg eller positiv händelse upplevas som något stort, som en seger. Men det finns också en baksida. Konflikter och misslyckanden under skoldagen, eller upplevelser av att vara orättvist behandlad eller missförstådd, kan leda till att barnet på kvällen exploderar, sluter sig eller gråter.  Det självständiga barnet  | 17

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 17

2020-12-07 11:06


Som förälder är det inte alltid man förstår barnets reaktioner, och det är lätt att bli stressad och irriterad själv. Vi kan då behöva ha förståelse för att barnet kan vara helt slut. Det kan ha ställts stora krav på barnets förmågor under dagen i skolan. Andra krav än som ställdes på oss föräldrar när vi gick i skolan. Den uppväxt vi hade finns helt enkelt inte längre. Våra barn lever i en annan tid. Även utan konflikter och misslyckanden är vardagen fylld av måsten och utmaningar kopplade till skolan – läxor ska göras, friluftsdagar genomlevas och i slutet på året är det lucia, julavslutning och en massa annat som är rena mardrömmen för vissa barn och ungdomar. Förändringarna i samhället påverkar också de förväntningar vi som vuxna har på själva livet. Att få ihop ett yrkesliv med ett familjeliv och ha tid att utvecklas och må bra i relationen till sin partner, sina vänner eller sina egna föräldrar – och dessutom komma ihåg sig själv – är verkligen inte det lättaste. Särskilt om man är förälder till ett eller flera barn som gång på gång möter motgångar. I förskolan, skolan, på fritids. När familjen ska träffa släkt och vänner. I affären på eftermiddagen efter en lång dag när alla är trötta och hungriga.

Barn ska lyda … eller? Föräldrar har i alla tider försökt uppfostra sina barn och använt många olika metoder för det. Som att tillrättavisa, tjata och förmana. Eller skälla, peka med hela handen eller läxa upp efter noter. Föräldrar kan också hota och bestraffa, skuld- eller skambelägga. Sedan har vi alla de olagliga fysiska metoder som utgör en mörk del av vår historia. Sverige var det första landet i världen att förbjuda aga. Till att börja med i skolan och sedan i hemmet. Nu har ett femtiotal andra länder följt vårt exempel, men fortfarande har majoriteten av världens föräldrar rätt att slå sina barn. Den svenska författaren, pedagogen och kvinnosakskämpen Ellen Key 18 | Del 1  

Barn är olika

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 18

2020-12-07 11:06


utropade 1900-talet till barnets århundrade. Och jisses vad mycket som har hänt under det senaste seklet när det kommer till barn och barns rättigheter. Samhällets och föräldrars ansvar gentemot barn och unga har betonats alltmer. I dag finner vi det självklart att barn i Sverige inte ska sättas i arbete utan ha möjlighet att gå i skolan och vidareutveckla sina individuella förmågor och färdigheter. 2020 blev barnkonventionen lag, vilket ytterligare understryker att vi vuxna – föräldrar, pedagoger och andra – behöver lyssna på barnen när vi ska fatta beslut som påverkar dem på ett avgörande sätt. Ett auktoritärt förhållningssätt, med fokus på lydnad, har inte visat sig vara effektivt, och vi ser också allt mindre av det i såväl arbetslivet som skolan och hemmet. Många föräldrar inser också själva att repressiva metoder inte ger barnet de verktyg det behöver för att landa rätt i olika situationer. En del föräldrar fortsätter i alla fall med att hota, skälla och förmana eftersom de inte vet vad de annars ska göra, eller för att de är oroliga för vad andra vuxna i närheten ska säga. Många har provat att prata sitt barn tillrätta, men även det fungerar dåligt om barnet inte har de förmågor och färdigheter som behövs för att klara av situationen. En del föräldrar tycker att hot och skäll fungerar bra eftersom det får barnet att lugna sig eller göra »rätt« i stunden. Problemet är effekterna det får på sikt. Slagna barn slåss. Hotade barn hotar. De lär sig hur de ska lösa problem genom att sprida rädsla. Det är knappast den bästa av strategier att ta med sig in i vuxenlivet. Och vi vill inte fostra nästa generation till »lydiga« samhällsmedborgare, som inte ifrågasätter eller tänker själva eller förmår fattar egna, medvetna beslut.

X eller Y? För att illustrera hur människosynen och synen på uppfostran har förändrats över tid kan vi ta hjälp av den amerikanska psykologen Douglas  Det självständiga barnet  | 19

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 19

2020-12-07 11:06


McGregor. På 1960-talet gjorde McGregor en mängd praktiskt orienterade studier som kom att förändra hur arbetet organiseras. Han beskrev två olika sätt att se på människan, och kallade den ena människosynen »teori X« och den andra »teori Y«. Enligt teori X är människan lat vilket gör att hon behöver kontrolleras genom att styras, hotas med straff och övervakas. Enligt »teori Y« är människan i stället aktiv av naturen, gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar och söker självständighet. Enligt Yteorin är människor ansvarsfulla och löser problem med hjälp av fantasi och uppfinningsrikedom. När arbetsplatser organiserades utifrån Y-teorin blev de mer effektiva och de anställda mådde bättre. Och tittar vi på vad som har hänt de senaste 50 åren kan vi se att Yteorin har vunnit mark. För många företag och andra organisationer är det i dag självklart att inte detaljstyra och på andra sätt övervaka medarbetarna, eller reducera dem till viljelösa kuggar i ett maskineri, utan att ta vara på varje individs egen initiativförmåga och vilja att lära och utvecklas. En förändrad människosyn på våra arbetsplatser och i samhället i stort påverkar också vårt förhållningssätt till barnen. Vi vill inte att våra barn i första hand ska vara lydiga, utan öppna, nyfikna och ansvarstagande. Men då krävs något annat än tidigare generationers auktoritära föräldraskap, ett som premierar autonomi, självständighet, och inte underdånighet kopplad till rädsla. Vi vill att barnen ska bli självgående och kunna möta den myriad olika situationer och utmaningar som hör livet till, och göra det med högburet huvud, väl medvetna om vad de klarar av på egen hand och när de behöver stöttning.

Metoder som visar vägen Problemet är bara att vi inte alltid vet hur vi ska hjälpa våra barn att nå dit. Särskilt inte när det gäller barn som inte gör »rätt« bara för att vi sä20 | Del 1  

Barn är olika

Fa_familjen_att_funka_inlaga bg3.indd 20

2020-12-07 11:06


Edfelt

Få familjen att funka

FOTO: CAROLA BJÖRK

MALIN REUTERSWÄRD är pedagog i grundskolan. Hon har gedigen erfarenhet av att arbeta med elever med autism och adhd och handleder även andra p edagoger i hur man anpassar och kompenserar för dessa elevers svårigheter.

Reuterswärd

psykiatrin i Stockholm. Hon är projektledare för Danderydsmodellen, ett projekt som syftar till att ge pedagogisk personal i skolan redskap att handleda kollegor i olika elevärenden.

Boken bygger på den tydliggörande pedagogikens välbeprövade och forskningsbaserade tekniker och förhållningssätt. Den vänder sig till dig som är förälder eller nära anhörig till ett barn eller tonåring som oftare än andra krockar med tillvaron.

ANN LINDGREN är gymnasielärare och har arbetat länge inom

Jahn

elever med autism och adhd. Hon arbetar i elevhälsoteam och i trygghetsteam samt handleder andra lärare i tydliggörande Läs mer om författarna på sidan 157 i boken. pedagogik och lågaffektivt bemötande.

pedagogik.

CAJSA JAHN är lärare med lång erfarenhet av att arbeta med

Få familjen att funka är en praktisk handbok som visar hur du kan underlätta för ditt barn eller din tonåring i er vardag hemma. En viktig nyckel är att hjälpa barnet att förstå vad som ska hända, hur, när, var och varför. Författarna ger exempel på hur svaret på sådana frågor kan visualiseras med exempelvis veckoscheman, checklistor och tydliga steg-för-steg-instruktioner. Boken visar hur du med enkla medel kan göra vardagen mer hanterbar för ditt barn och ge barnet chansen att lyckas i fler situationer.

Sjölund

ANNA SJÖLUND med fördjupning i DAVID EDFELT är är beteendevetare leg. psykolog, handledare, utbilneuropsykiatri, handledare ochSJÖLUND har en grundutbildning dare och författare. ANNA är beteende- i KBT. Hon utbildar och handlederpsykoterapeut, framförallt inomhandledare autismområdet. vetare, grundutbildad Anna tidigare med skrivitfördjupning ett flertal uppskattade böcker kring ochhar författare i neuropsykiatri. autism och adhd och fi ck Autismoch Aspergerförbundets CAJSA JAHN och MALIN REUTERSWÄRD är författare utmärkelse Årets pusselbit (2014) för sitt arbete med att och pedagoger med lång erfarenhet av att arbetasprida autism s k kompetens. med barn som behöver tydliggörande

ibland – med att sitta stilla och koncentrera sig, klara av nya situationer, kontrollera sina impulser eller förstå vad andra tänker och känner. Men vissa barn misslyckas gång på gång, trots att de försöker och vill. Inte sällan slutar det i skrik och gråt eller med att barnet drar sig undan. Som förälder gör det ont att se sitt barn kämpa. Det är vårt ansvar som vuxna att ge barnet stöd – men hur gör vi det på bästa sätt? LLA BARN MISSLYCKAS

David Edfelt

Få familjen att funka Anna Sjölund

Cajsa Jahn

Malin Reuterswärd

TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK I VARDAGEN

EN RÄDDNING I vardagspusslet! Barn behöver rutiner och den här boken hjälper oss att skapa dem. Barn behöver också kunna förutse vardagen och känna sig delaktiga i planeringen. Denna bok ger handfasta tips på hur man kan förbereda sina barn på vad som ska hända, och på hur man förklarar saker de inte förstår, involverar dem och minskar konflikterna. Jag rekommenderar boken till alla föräldrar.

Lovisa Wallin tvåbarnsmamma och influencer

STRESSEN OCH MAKTLÖSHETEN när man som

förälder inte vet vad man ska ta sig till för att få vardagen att gå ihop kan emellanåt bli nästintill övermäktig. Denna bok fyller mig som mamma till två barn med diagnoser med tacksamhet. Boken serverar en fantastisk verktygslåda helt enkelt, genom att på ett lättillgängligt sätt varva konkreta tips och råd, fakta och förklaringar med metoder och exempel. Just därför är detta den mest ultimata »måste-ha-bok« jag läst! Petra Björkman tvåbarnsmamma och grundare av forumet Pusselfamiljen

ISBN 978-91-27-82914-5

9 789127 829145

Få familjen att funka_hela.indd Alla sidor

2020-12-03 12:54

Profile for Smakprov Media AB

9789127829145  

9789127829145  

Profile for smakprov