9789127459854

Page 1

PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

PULS SO

PULS SO 5

PULS SO

GRUNDBOK

ARBE TSBOK

M ED W EB BÖ

LSK UNS HÄLFI GEO SAMGRA

VN IN GA R

KAP

GEO GRA FI REL IGIO NSK UNS

KAP

HIS TOR IA

SAM HÄL LSK UN

SKA P

GEO GRA FI REL IGIO NSK UN

Lotta Malm Nils

son

SKA P

HIS TOR IA

Lotta Malm Nilsson

PULS SO 5 LHL_cover.indd 1

2021-06-30 20:57



Innehåll Inledning Välkommen till PULS 4 Komponenter i PULS 5 Simon Hjort: Effektiv återkoppling 6 PULS och kursplanernas centrala innehåll 8 Så här kan du arbeta med PULS SO 12 Metoder för språk- och kunskapsutvecklande SO-undervisning 17 Maria Johansson, Patrik Johansson: Historiebruk 24 SH

SH

Grupper och roller 28 Arbete och pengar 36

GE

Jordytan förändras 56

GE

Europa 70

RE

Judendom, kristendom och islam 96

SH

Nationella minoriteter 150

HI

Vasatiden 172

HI

Stormaktstiden 200

01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 3

SH

Samhällskunskap

GE

Geografi

RE

Religionskunskap

HI

Historia

2021-07-09 13:58


Välkommen till PULS! De fyra SO-ämnena spänner över stora kunskapsområden. Genom undervisningen i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap lotsar vi eleverna genom det som har format och fortsätter att forma världen, vårt land och samhället där vi bor. Ämnena lockar till funderingar, frågor och diskussioner. Vi får möjlighet att fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut och hur vi kan nå dit. Utrymme finns för spekulationer, gissningar och framtidsvisioner. Möjligheterna till integrering med andra ämnen är stora och undervisningen går att variera på en rad olika sätt. I PULS SO får eleverna möta åldersanpassade texter i grundboken och därefter befästa sina kunskaper i arbetsboken. Sedan kan de repetera sina kunskaper på lärarwebben. Denna lärarhandledning innehåller förslag på genomgångar som du kan använda samtidigt som det finns utrymme för dig att välja eller komplettera med andra arbetssätt när det passar bättre. Kunskapsutveckling går hand i hand med språkutveckling, vilket sker både i samtal och genom läsning. För att samtal ska bli kunskapsutvecklande behöver eleverna förstå och använda sig av de ämnesrelaterade begrepp som samtalen kräver. Detta blir möjligt i en undervisning där du stöttar eleverna i att stärka sin begreppsförståelse. Utöver det behöver eleverna också din hjälp att ta till sig SO-ämnenas texter. När ni läser grundbokens texter tillsammans ger du eleverna det stöd de behöver för att lära sig nya saker, samtidigt som de får möjlighet att skapa en förståelse för faktatextens särdrag och vad som är viktigt i en text. I PULS SO för årskurs 5 får elevernas eget skrivande större utrymme än i årskurs 4. Därför finns övningar som stärker elevernas förmåga att skriva ämnesspecifika anteckningar och texter samt förslag på tillfällen då skrivandet kan användas för reflektion. Lycka till i arbetet med dina elever! Lotta Malm Nilsson

Lotta Malm Nilsson är legitimerad 1–7-lärare med inriktning mot svenska och SO-ämnen, samt med fördjupad kompetens inom sva och IKT. Hon arbetar för närvarande med elever i årskurs 4–6 i Sollentuna. Hon drivs av att hitta varje elevs väg till lärande och arbetar i sin tjänst för att tillgängliggöra undervisningen för alla elever.

4 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 4

2021-07-09 13:58


Komponenter i PULS PULS SO GRUNDBOK

PULS SO 5

PULS SO ARBETSBOK MED WEBBÖVNINGAR

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI

SAMHÄLLSKUNSKAP

RELIGIONSKUNSKAP

GEOGRAFI

HISTORIA

RELIGIONSKUNSKAP

Lotta Malm Nilsson

HISTORIA

Grundbok

Arbetsbok med webbövningar

Grundboken består av åtta kapitel fördelade mellan de fyra SO-ämnena. Varje kapitel inleds med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker elevernas intresse. Kapitlen följer en tydlig struktur med en huvudrubrik på varje uppslag och flera underrubriker. Texterna kompletteras med löpande förklaringar av begrepp, faktarutor, foton och illustrationer som underlättar förståelsen. I slutet av kapitlen finns fördjupande uppslag med till exempel namngeografi och information om historiska källor.

Arbetsboken innehåller uppgifter där eleverna får befästa och repetera de kunskaper som de bör ha med sig efter att ha arbetat med de olika avsnitten i grundboken. Varje uppslag i grundboken har en sida med uppgifter i arbetsboken. Första uppgiften handlar i princip alltid om att befästa viktiga begrepp. Därefter kommer en eller flera uppgifter som eleverna arbetar med, med hjälp av grundboken samt de genomgångar och samtal som ni har haft. Den sista uppgiften i arbetsboken är alltid en fördjupande uppgift, som kräver lite mer av eleven och som besvaras utanför boken.

PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

PULS SO

PULS SO 5

PULS SO

GRUNDBOK

ARBET SBOK

MED WEBBÖV

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSK

NINGAR

AP

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSK

AP

HISTORIA

SAMHÄLLSKUNS

KAP

GEOGRAFI RELIGIONSKUNS Lotta Malm Nilsson

KAP

HISTORIA

Lotta Malm Nilsson

Lärarhandledning med lärarwebb Undervisningen med PULS utgår från lärarhandledningen. Här finns vägledning i form av förslag och konkreta exempel på hur du kan ta reda på elevernas förförståelse, skapa intresse, aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt det du behöver för bedömning av elevernas kunskaper.

Till arbetsboken ingår självrättande webbövningar som ytterligare befäster ord och begrepp. Eleverna loggar in på nok.se för att komma åt dessa. På nok.se/support förklaras hur du som lärare eller administratör skapar en grupp som du kan tilldela extramaterialet.

I N L E D N I N G

01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 5

5

2021-07-09 13:58


PULS och kursplanernas centrala innehåll Innehållet i PULS SO är utvalt och skrivet i enlighet med SO-ämnenas syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 4–6 i läroplanen Lgr 22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som ­behandlas i respektive årskurs samt, för årskurs 4 och 5, i vilka kapitel dessa återfinns.

PULS SO för åk 4 består av 10 kapitel

PULS SO för åk 5 består av 8 kapitel

RE

Kap 1 Leva tillsammans

SH

Kap 1 Grupper och roller

SH

Kap 2 Demokrati

SH

Kap 2 Arbete och pengar

SH

Kap 3 Förenta Nationerna, FN

GE

Kap 3 Jordytan förändras

GE

Kap 4 Kartor beskriver världen

GE

Kap 4 Europa

GE

Kap 5 Vi bor i Sverige

RE

GE

Kap 6 Sveriges naturresurser

Kap 5 Judendom, kristendom och islam

HI

Kap 7 Vikingatiden

SH

Kap 6 Nationella minoriteter

Kap 8 Vad är religion?

HI

Kap 7 Vasatiden

HI

Kap 9 Medeltiden, del 1

HI

Kap 8 Stormaktstiden

HI

Kap 10 Medeltiden, del 2

RE

Geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer

PULS SO 4

Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.

PULS SO 5 GE

Kap 3

PULS SO 6

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

GE

Kap 6

GE

Kap 4

X

Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.

GE

Kap 6

GE

Kap 4

X

Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.

GE

Kap 6

GE

Kap 4

X

Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

GE

Kap 5

GE

Kap 6

GE

Kap 4

X

Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

GE

Kap 6

X

Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

SH

Kap 3

X

Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

GE

Kap 4

GE

Kap 3

GE

Kap 5

GE

Kap 4

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.

Lärarwebb

Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

GE

Kap 4

GE

Kap 3

Kap 5

GE

Kap 4

Hållbar utveckling

Geografins metoder och verktyg

GE

X

X

8 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 8

2021-07-09 13:58


Historia Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

PULS SO 4

Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

HI

Kap 7

HI

Kap 10

Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

HI

Kap 7

HI

Kap 9

HI

Kap 10

HI

Kap 7

HI

Kap 9

HI

Kap 10

HI

Kap 7

HI

Kap 9

HI

Kap 10

HI

Kap 7

HI

Kap 10

Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

PULS SO 5

PULS SO 6

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500 –1800 Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

HI

Kap 7

Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.

HI

Kap 8

Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

HI

Kap 7

HI

Kap 8

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

HI

Kap 7

HI

Kap 8

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

HI

Kap 7

HI

Kap 8

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800 –1900 Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.

X

Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

X

Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.

X

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

X

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

X

I N L E D N I N G

01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 9

9

2021-07-09 13:58


Religionskunskap Religioner och andra livsåskådningar Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.

PULS SO 4

RE

Kap 5

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

RE

Kap 5

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

RE

Kap 5

RE

Kap 8

PULS SO 5

Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.

PULS SO 6

X

X

Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.

RE

Kap 8

Begreppen religion och livsåskådning.

RE

Kap 8

RE

Kap 5

X

Religion och samhälle Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.

X

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.

RE

Kap 8

HI

Kap 9

Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

RE

Kap 8

X

Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.

RE

Kap 1

X

Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

RE

Kap 8

X

HI

Kap 8

X

Etik och livsfrågor

10 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 10

2021-07-09 13:58


Samhällskunskap Individer och gemenskaper

PULS SO 4

PULS SO 5

PULS SO 6

Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

RE

Kap 1

SH

Kap 1

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

RE

Kap 1

SH

Kap 1

SH

Kap 2

SH

Kap 2

X

SH

Kap 2

X

X

Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till. Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

SH

Kap 3

SH

Kap 2

Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.

X

Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

X

Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle. De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

X SH

Kap 3

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

SH

Kap 6

SH

Kap 6

Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare. Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

X RE

Kap 1

X

Granskning av samhällsfrågor Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

X

I N L E D N I N G

01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 11

11 2021-07-09 13:58


Europa GEOGRAFI

I det här kapitlet får eleverna orientera sig i världsdelen Europa. De får kunskaper om klimat- och vegetationszoner, några utmärkande drag för natur- och kulturlandskap samt hur dessa på olika sätt påverkas av människan. Något som också tas upp är hur gränser dras och förändras.

För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 16 och lärarwebben

I det här kapitlet får ni läsa om

världsdelen Europa och hur landsgränser blir till

Europas klimat och hur det skiljer sig mellan olika områden

• •

Europas vegetation och naturresurser hur Europas naturlandskap har förändrats av människan.

• bilder från lärarwebben • kopieringsunderlag K10 – K19 • atlas i halv- eller helklassuppsättning.

Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K10 (sidan 86). I uppgifterna ska eleverna namnge världsdelarna på en karta och visa var Sverige ligger. Lgr22

Syfte i ämnet geografi Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om geografiska förhål-

landen och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen

• förmåga att utifrån geografiska

frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

Centralt innehåll, geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar

och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

• Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.

• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.

• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

Geografins metoder och verktyg

• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med Anita, placera ev. som • s. hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg 182 i åk 4-lh och begrepp.

70 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 70

2021-07-09 14:03


Europa

I det här kapitlet får du läsa om

GEOGRAFI

Världsdelen Europa och hur landgränser blir till

Europas klimat och hur det skiljer sig mellan olika områden

• •

Europas vegetation och naturresurser

Europa är den näst minsta världsdelen till ytan. Bara Oceanien är mindre. Ändå har Europa en stor befolkning. När det gäller folkmängd är Europa den tredje största världsdelen.

Hur Europas naturlandskap har förändrats av människan.

Vissa delar hör till de mest tätbefolkade i världen. Andra områden, framför allt i norr, är glest befolkade. Det beror på att klimatet och naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Europa. Landskapet i de norra delarna präglas av att de ligger norr om Polcirkeln, medan södra Europa har ett klimat som innebär att det är mycket varmt och torrt på sommaren och väldigt sällan snö på vintern.

Men, var är Europa?

Jag har fått en världskarta från min kusin i Kina!

44

45

Introduktionsuppslag s. 44–45 Så här kan du göra

• Inled med att visa eleverna samtalsbilden från

sidan 45 på storskärm (finns på lärarwebben). Läs vad som står i pratbubblorna. – Vad är Europa? En världsdel/där Sverige ligger/många länder. – Var finns Europa på den här kartan?

Längst till vänster. – Ser den här världskartan ut som de kartor vi brukar se?

Nej, Europa brukar vara i mitten på våra kartor. Konstatera att kartor från olika delar av världen kan ha olika fokus. Oftast vill människor placera sin egen plats i mitten av världen.

• Låt eleverna parvis lista de länder de känner till

som ligger i Europa. Låt efter en stund paren bilda grupper om fyra där paren delar med sig av länder från sina listor till varandra. Om du vill kan du sedan sammanställa alla länder som grupperna kommit på i en lista.

• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-

boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Resonera lite tillsammans med eleverna om vad begreppen betyder

men förklara också att de kommer att få läsa och lära mer om dessa senare i kapitlet. – Fotot på sidan 44 visar en plats i Europa. Var i Europa tror du att detta är? Varför tror du att platsen ligger just där? Låt eleverna gissa och motivera. Uppmärksamma de motiveringar som är ”geografiskt korrekta”, exempelvis att det ligger vid vattnet, att det ser ut att vara ett hav/en sjö, att det ligger berg vid kusten och så vidare. Uppmuntra alla förslag som motiveras och resonera tillsammans med eleverna om de ledtrådar ni kan hitta som hjälper er att lokalisera var i Europa detta är. När ni har samtalat några minuter visar du eleverna på en karta var platsen ligger och berättar om den: – Det är en liten stad som länge var en fiskeby. Staden heter Vernazza och ligger i Cinque Terre, ett område som är en del av den italienska rivieran. Cinque Terre är en nationalpark.

Begrepp folkmängd

tredje största

tätbefolkad

glest befolkad

präglas av

Polcirkeln

klimat

vegetation

naturresurser

E u r o pa

02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 71

71 2021-07-09 14:03


Världsdelen Europa Europa är en världsdel med skiftande natur. Kusten är lång och det finns många öar och halvöar. Här finns även stora slätter och skogsområden, höga bergskedjor och flera stora floder. På den här kartan är gränser mellan stater, alltså länder, ritade i rött.

Is Tundra Berg Skog Odlad och betad mark Stäpp

Jag har lagt upp tre bilder på Uralbergen att välja mellan. Finns i bildmappen Europa.

Spetsbergen Svalbard (Norge)

Grönland (Danmark)

Norra I sh ave t l ci po

A SIEN

ln rke

ra lb

Kolahalvön

e

de an

RYSSLAND FINLAND

Sk Färöarna

Ladoga

NORGE

Atlanten

( ! ( Tallinn !

ESTLAND Peipus

( !

Stockholm Vänern

r sj

DANMARK Dublin

Elb e NEDERLÄNDERNA Berlin ! ( ( ! Amsterdam Bryssel ! TYSKLAND (

BELGIEN

( ! ( !

Paris

LITAUEN

Volg a

Vilnius ( Minsk !

( !

( !

( Kiev !

UKRAINA MOLDAVIEN SLOVAKIEN Karpa te ( ! Bratislava ( ! Chisinau ( Budapest !

Kaspiska havet

r

K a u ka s u s

Tbilisi

Krim

GEORGIEN

Svarta havet

Baku ! ( ( !

ARMENIEN ( ! Jerevan

AZERBAJDZJAN

Al

a rn

Rhône

Dnep

TJECKIEN

( Wien ! LIECHTENSTEIN ÖSTERRIKE UNGERN FRANKRIKE Bern ( ! RUMÄNIEN SCHWEIZ r n a Ljubljana ( ! ( Zagreb ! Bukarest ( ! Belgrad p e Po SLOVENIEN TIEN ( ! KROA BOSNIEN- SERBIEN Donau HERCEGOVINA SAN ( BULGARIEN MONACO Sarajevo! MARINO P yr Pristina ! ( Sofia ( ! ené ANDORRA MONTENEGRO KOSOVO ( ! ern ITALIEN TURKIET ( ! Podgorica Skopje a Korsika Tirana ! NORD(! Madrid Ebro ( VATIKAN( Rom ! ( ! ALBA- MAKEDONIEN STATEN NIEN

Tajo ( ! Lissabon SPANIEN

l

n

Warszawa

Prag

Ura

Do

POLEN ( !

LUXEMBURG

( !

( Riga !

BELARUS

Rhen

London(!

Ö

( Köpenhamn!

STORBRITANNIEN

( !

ste

Gränser mellan länder i Europa

Moskva

LETTLAND

ön

Nordsjön

PORTUGAL

A SIEN

GREKLAND

Sardinien

( Aten !

Medelhavet

Gibraltar (Storbr.)

0

!Nicosia (

CYPERN

Sicilien

500 km ( !

46

Uralbergen i Ryssland. Här går gränsen mellan Europa och Asien.

Helsingfors

Oslo ! (

IRLAND

Onega

Saimaa

SVERIGE

(Danmark)

en

rn

a

ISLAND

rg

( !

Reykjavik

Europas gränser mot resten av världen Gränser mellan olika världsdelar går ofta där det finns hav. Så är det för Europa också. Det avgränsas av vatten i både norr, väster och söder. Men i öster finns inget hav längs hela gränsen. I stället går en lång gräns mot Asien längs Uralbergen i Ryssland, via Uralfloden och Kaspiska havet. När gränser går vid vatten, längs bergskedjor eller i djupa skogar är det exempel på naturliga geografiska gränser.

U

rra No

MALTA

Kreta

Många av gränserna mellan Europas länder är exempel på naturliga geografiska gränser. De går kanske längs en flod eller en bergskedja. Men det finns också gränser som är dragna för att skilja människogrupper åt. Det kan handla om skillnader i språk, religion och kultur. Gränserna mellan länderna i Europa har inte alltid sett likadana ut. Av olika anledningar har de ändrats. Ibland på fredligt sätt, ibland på grund av krig. Europa består av ungefär 50 självständiga länder, beroende på hur man räknar. Några länder räknas ibland till Europa och ibland till Asien, som till exempel Cypern. Ett par länder har delar av sin yta i en annan världsdel. Ön Grönland hör politiskt till landet Danmark, men ligger geografiskt i världsdelen Nordamerika. Större delen av Ryssland ligger i Asien. Ändå är det Europas största land.

GEOGRAFI • EUROPA

Vatikanstaten ligger mitt i staden Rom och är Europas minsta land.

GEOGRAFI • EUROPA

47

Världsdelen Europa s. 46–47 Så här kan du göra

• Inled med att låta eleverna träna på begreppen

från kapitlet med hjälp av K11 (sidan 87). Gå först igenom begreppen i helklass och peka ut dem på kartan från sidan 46 i grundboken (finns på lärarwebben). Låt sedan eleverna själva klippa ut korten och träna i par eller förbered och plasta in korten för att kunna använda dem flera gånger. – Titta på kartan. Vad ser vi? Sverige, länder, hav, Medelhavet, Europa, delar av Asien, norra Afrika. – Vad betyder de olika färgerna på kartan?

Eleverna svarar kanske att det är olika typer av natur, att där bor olika många människor eller liknande. – De begrepp som vi arbetade med förut kan användas för att benämna några av de områden som är markerade med olika färger på kartan. Vad tror ni att det bruna på kartan ska visa?

• Låt kartan vara kvar på storskärmen och led

samtalet till begreppet gräns. – Vad visar alltså de röda linjerna i kartan? Gränser mellan länder, där de går över land. Gränser i vatten syns inte på den här kartan. – Vilka länder har Sverige landgräns till?

Norge och Finland. – Vi har läst om gränser som har förändrats när vi har läst om Sveriges historia. Minns du? Sverige har inte alltid sett ut som det gör i dag. Vilka skillnader kommer du ihåg?

Eleverna kanske minns att det som i dag är Finland har tillhört Sverige (under åren 1249–1809) och att det som i dag är Skåne inte alltid har varit svenskt. Skåne var en del av Danmark och blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Viktigast här är inte årtalen, utan vilka områden som har bytt tillhörighet.

Skog.

– På det här viset har det varit genom historien, att länders områden har sett olika ut i form och storlek, beroende på politik och/eller krig. Mellan flera länder i Europa finns det dock gränser som är naturliga, som exempelvis gränsen mellan Frankrike och Spanien.

Fortsätt på samma sätt med gul (slätt), blå linjer (floder) och röda linjer (statsgränser).

Visa hur Pyrenéerna bildar en naturlig gräns mellan de båda länderna. Låt eleverna parvis

Bergsområden. – Vad visar det gröna?

72 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 72

2021-07-09 14:03


leta i kartan efter fler landgränser som utgörs av bergskedjor.

ARBETSBOKEN

– Mellan många länder utgör också vatten, som hav, sjöar eller floder, naturliga gränser. Sverige har till exempel Östersjön som naturlig gräns till flera länder. Sveriges gräns mot Finland utgörs av Torne älv. Vilka länder kan du hitta där gränser mot andra länder utgörs av vatten?

Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 16 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Världsdelen Europa, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven anger i vilka vädersträck Europa avgränsas helt av hav.

Låt eleverna parvis leta efter fler naturliga gränser i kartan på sidan 46 i grundboken.

2–5 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om Europas olika typer av gränser.

• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma

de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Använd kartan aktivt under läsningen. Peka ut företeelser och platser som nämns, så att eleverna får en tydlig bild av vad de läser. Använd kartan på K12 (sidan 88), där eleverna får placera ut begrepp som de arbetade med inledningsvis. Kombinera eventuellt med att eleverna åter tränar på begreppens definitioner genom att använda korten från K11.

Ämnesrelaterade begrepp kust – landsdel som gränsar mot ett hav eller en stor sjö halvö – landområde med vatten omkring sig på tre sidor slätt – stort, platt område som ofta är bra jordbruksmark

6 Eleven söker information på kartan i grundboken. 7 Fördjupande uppgift. Eleven väljer ett av Europas länder och tar kartan till hjälp för att lista ut vad som har avgjort hur landets gränser har dragits.

!

Att tänka på På Youtube finns flera filmer som visar hur gränsdragningarna i Europa har förändrats över tid. Sök på till exempel ”History of Europe borders”. En digital resurs som kan vara användbar i arbetet med Europa är globalis.se, där det bland annat finns korta fakta samt mer omfattande information och statistik om världens länder. Låt eleverna träna sina kunskaper i namngeografi ofta, förslagsvis med hjälp av olika webbplatser som online.seterra.com/sv eller liknande.

bergskedja – stort område med många berg som hänger samman stat – land, nation, politiskt självständigt område gräns – tänkt linje som skiljer en stat från en annan självständigt land – stat som helt bestämmer över sina egna angelägenheter

PULS-kollen Ge ett exempel på varför Europas gränser har ändrats och fortfarande ändras.

Ämnesneutrala begrepp skiftande

naturlig

fredlig

politisk

E u r o pa

02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 73

73 2021-07-09 14:03


Europas klimat

Kustklimat

Foto Murmansk finns i mappen

Polarzonen

Klimatdiagram De här diagrammen visar temperatur och nederbörd på två olika platser per månad under ett år. Staden Bergen har kustklimat. Jekaterinburg har inlandsklimat. Bergen, Norge

Inlandsklimat

No rra

l Go

Fort William

POLARKLIMAT

polc irkel n

n me röm fst

Jekaterinburg, Ryssland Jekaterinburg, Ryssland

Murmansk

AT

Den största delen av Europa ligger i den tempererade zonen. Här faller det nederbörd, alltså regn, snö eller hagel, året om. Den tempererade zonen har fyra tydliga årstider och det skiljer också mycket i temperatur mellan norra och södra Europa. Klimatet i den tempererade zonen skiljer sig också åt beroende på om området ligger vid kusten eller längre in i landet.

IM

Tempererade zonen

De områden i östra Europa som ligger långt ifrån havet får i stället ett så kallat inlandsklimat. Där är somrarna varma och vintrarna kalla. Temperaturskillnaden är stor mellan sommar och vinter. Det beror på att land värms upp och kyls av snabbare än hav. Ju längre från kusten man kommer, desto mindre regnar det också.

KL

Staden Murmansk i Ryssland ligger i polarzonen.

ST

De allra nordligaste delarna av Europa har polarklimat. Det innebär att vintrarna är långa, kalla och mörka. Somrarna är korta och kyliga. Under den varmaste månaden är medeltemperaturen under tio plusgrader. På vintern kan det vara 30–50 minusgrader.

De områden i den tempererade zonen som ligger vid Atlanten i västra Europa har kustklimat. Här påverkar havet klimatet över land. Det varma vattnet som Golfströmmen för med sig söderifrån värmer upp luften ovanför vattnet. Den milda, fuktiga luften blåser sedan in över kusterna. Det gör att det kommer mer nederbörd, det vill säga regn, vid kusten jämfört med inlandet. Vindarna och strömmarna från havet värmer på vintern och kyler på sommaren. Skillnaden i temperatur mellan sommar och vinter blir därför inte så stora.

KU

En klimatzon är ett stort geografiskt område med liknande klimat inom området. Det finns tre olika klimatzoner i Europa: polarzonen i norr, subtropiska zonen i söder och den tempererade zonen i de mellersta delarna.

Bergen

Stockholm Moskva

Subtropiska zonen

da Västvin r

Områdena vid Medelhavet i södra Europa tillhör den subtropiska zonen. Här råder så kallat medelhavsklimat. Somrarna är långa, heta och torra. Vintrarna är korta, fuktiga och milda.

INLANDSKLIMAT Kiev

KUSTKLIMAT Budapest Madrid

MEDELHAVSKLIMAT Palermo

Flamingofåglar trivs i värmen vid Medelhavet.

48

Palermo på ön Sicilien i Medelhavet hör till den subtropiska zonen.

GEOGRAFI • EUROPA

Athen Mer än 1000 mm/år 500–1000 mm/år Mindre än 500 mm/år

Kartan visar nederbörd och klimat i Europa. GEOGRAFI • EUROPA

49

Europas klimat s. 48–49 Så här kan du göra

• Inled med att visa de två bilderna från sidan 48 i grundboken på storskärm, en i taget (finns på lärarwebben). – Vad ser vi på bilden?

Låt eleverna beskriva det de ser på respektive bild. Visa sedan båda bilderna samtidigt och be eleverna att jämföra dem. De kan samtala om detta i par och sedan låter du några par berätta om vilka skillnader och likheter som de hittade. – Det ser väldigt olika ut på bilderna. Vad är det som skiljer mellan dem? Finns det något som är lika?

På bild 1 är det vinter, mycket kallare än på bild 2. Det är en stad med många hus. Båda platserna ligger vid vatten och det finns berg i närheten. På bild 2 är det en strand. Det är inte så många hus och husen är mindre. Det ser varmt ut med blå himmel och en del växtlighet bland husen och på berget. – Ligger dessa platser i närheten av varandra? Kan vi veta det?

Använd EPA och låt eleverna motivera sina svar. Därefter visar du kartan från sidan 49 på storskärm (finns på lärarwebben). Peka ut Murmansk och Palermo.

– Både Murmansk och Palermo ligger i vår världsdel Europa. Murmansk ligger väldigt långt norrut och Palermo långt söderut. Detta innebär att städerna ligger i helt olika klimatzoner. I varje klimatzon är klimatet på ett visst sätt. Vad är klimat?

Om man studerar vädret i ett område under många år, ofta en period på 30 år, får man en uppfattning om områdets klimat.

• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma

de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Koppla texten på sidan 48 till de två bilderna och den diskussion som ni har haft. Förtydliga med hjälp av bilder, texter och elevernas tankar om hur klimatet skiljer sig mellan olika delar av Europa. I nästa punkt finns förslag på hur ni kan arbeta med klimatdiagrammen.

• Efter att ni har samtalat om de olika klimatzoner-

na förklarar du för eleverna att klimatet kan skilja sig åt även inom en klimatzon. – I den tempererade zonen råder kustklimat för de länder som ligger nära havet och inlandsklimat för de länder som ligger längre från havet.

74 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 74

2021-07-09 14:03


Titta på klimatdiagrammet på sidan 49 (finns på lärarwebben).

Ämnesrelaterade begrepp

– Här ser vi två olika diagram. Diagrammen visar temperatur och nederbörd, det vill säga regn, snö och/eller hagel, under ett år i två olika städer. Vilka två städer handlar det om?

klimatzon – stort område med likartat klimat

Bergen i Norge och Jekaterinburg i Ryssland.

polarklimat – klimattyp som kännetecknas av att det är kallt och torrt

Visa var dessa städer ligger på kartan på sidan 49. Jekaterinburg syns inte, men visa att det ligger en bit öster om Moskva. Återgå sedan till diagrammen och låt en elev läsa den förklarande texten till diagrammen högt. Låt eleverna fundera enskilt över vad diagrammen visar, sedan i par och till sist alla tillsammans. Hjälp varandra att förstå informationen och hur man ska läsa diagrammen. Förklara X- och Y-axlar, enheter och månadernas förkortningar. – Dessa båda städer har väldigt olika klimat. Det beror på deras geografiska läge, alltså platsen de ligger på. Vad är det då för skillnader mellan städerna när det gäller klimatet? Vi börjar med nederbörden.

I Bergen är det mycket mer nederbörd under ett år, jämfört med vad det är i Jekaterinburg. I Jekaterinburg är det mest nederbörd på sommaren och i Bergen är det mest nederbörd på vintern. Det är stora skillnader i nederbörd mellan vinter och sommar vid kusten. – Vad är det för skillnader i temperatur mellan de två städerna?

När det gäller temperaturen i inlandet är det stora skillnader mellan temperaturen på sommaren och temperaturen på vintern. I Jekaterinburg är det varmare på sommaren än vad det är i Bergen, men det är också mycket kallare på vintern i Jekaterinburg. – Hur kan vi sammanfatta skillnaden i klimatet mellan de två städerna?

medeltemperatur – genomsnitt av temperatur som har mätts under en längre tid nederbörd – snö, regn och hagel

medelhavsklimat – klimattyp vid Medelhavet, med varma och torra somrar och regniga vintrar kustklimat – klimatet i ett område som ligger nära havet, med svala somrar och milda vintrar inlandsklimat – klimatet i ett område som ligger långt från kusten, med mycket kalla vintrar och mycket varma somrar, kallas ibland även fastlandsklimat Golfströmmen – varm havsström i Atlanten som bl.a. bidrar till ett mildare klimat i Norden

Ämnesneutrala begrepp mellersta delarna

årstider

hagel

temperaturskillnad

ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 17 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Europas klimat, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven parar ihop klimatzon med förklaring. 2–3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om Europas olika typer av klimat. 4 Fördjupande uppgift. Eleven jämför klimatet på två platser i Europa.

Kortfattat är det mer nederbörd där det är kustklimat, men inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Där det är inlandsklimat är det mindre nederbörd men stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Låt gärna eleverna titta i en atlas eller på en karta över Europa och be dem komma med förslag på ytterligare städer som ligger i polarzonen respektive subtropiska zonen och som har kustklimat respektive inlandsklimat.

PULS-kollen Hur många klimatzoner finns det i Europa?

E u r o pa

02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 75

75 2021-07-09 14:03


Vasatiden HISTORIA I historieämnet ska eleverna utveckla sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt i detta kapitel, där de får kunskaper om Vasatidens viktigaste historiska händelser, framväxten av en stark kungamakt samt betydelsen av människors ståndstillhörighet vid den här tiden. Eleverna får möta historiska källor som berättar om Vasatiden och lär sig samtidigt att värdera dessa. Eleverna får också en inblick i hur historia kan brukas och på olika sätt forma vår samtid och framtid.

Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

hur Sverige blir ett självständigt land och ett arvrike

när Sverige lämnar den katolska kyrkan och blir ett protestantiskt land

riksdagen och de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder

livet för människor på 1500-talet.

Syfte i ämnet historia Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om händelser, aktörer och

förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer

• förmåga att ställa frågor till historiska

källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa

• förmåga att reflektera över hur historia För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 16 och lärarwebben

• bilder från lärarwebben • kopieringsunderlag K39 – K47.

Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K39 (sidan 190). I uppgifterna ska eleverna visa sina kunskaper när det gäller ett antal begrepp och samhälleliga förhållanden i Sve­rige under medeltiden.

kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll, historia Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

• Kampen om den politiska makten i

Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor

mellan olika grupper i ståndssamhället.

• Vad historiska källor från tidsperioden,

till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

• Historiebruk kopplat till tidsperioden,

till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

172 Va s at i d e n 05_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap7.indd 172

2021-07-09 10:37


Vasatiden

I det här kapitlet får du läsa om

L HISTORIA

Efter Stockholms blodbad år 1520 är Kristian II kung i både Danmark och Sverige. Men många svenska stormän tycker illa om att styras av den danske kungen. De behöver en stark person som kan leda ett uppror mot danskarna. Den personen blir Gustav Vasa.

Vasatiden

1400

1523–1611

1500

1600

Stormaktstiden

1700

hur Sverige blir ett självständigt land och ett arvrike

när Sverige lämnar den katolska kyrkan och blir ett protestantiskt land

riksdagen och de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder

livet för människor på 1500-talet.

Innan Gustav Vasa blev kung var han med om flera spännande äventyr i Dalarna. Han gömde sig i ett hölass ...

Gustav Vasa ser till att Sverige lämnar Kalmarunionen och blir ett självständigt land. Han själv blir kung med väldigt stor makt. Åren 1523–1611 styrs Sverige först av Gustav Vasa och sedan av hans söner. Därför kallas den här tiden för Vasatiden.

Medeltiden

Frihetstiden och gustavianska tiden

1800

Vänta! Hur vet vi att det verkligen har hänt?

Vem har skrivit ner de här berättelserna?

1800-talet

1900

2000

Här är vi nu.

124

125

Introduktionsuppslag s. 124 –125 Så här kan du göra

• Inled med att läsa ”På flykt i ett hölass”, se här intill. • Visa samtalsbilden från sidan 125 på storskärm (finns på lärarwebben) och läs pratbubblorna. – Vi känner till många historier om Gustav Vasa. Hur kan vi veta att det verkligen är som berättelserna säger? Vem kan ha skrivit berättelserna?

Låt eleverna diskutera detta och förklara sedan att några av berättelserna skrevs ner av biskopen Peder Swart. Eventuellt var det Gustav Vasa själv som berättade för biskopen vad han skulle skriva. – Varför, tror du, ville Gustav Vasa låta skriva ner sin egen historia?

Kungen ville styra vilken bild av honom som skulle leva vidare. – Gustav Vasa ville nog skapa en bild av sig själv som modig och trogen sitt land. Om han själv har bestämt vad som skulle skrivas om honom måste vi vara medvetna om att berättelserna kanske inte är helt sanna.

Berätta att flera av berättelserna dessutom har stora likheter med olika sägner som finns ute i Europa, exempelvis den om hölasset. Den verkar vara en så kallad vandringssägen som har fått en egen version även i Sverige.

• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-

boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. På flykt i ett hölass Året är 1520. Den danske kungen Kristian gör allt han kan för att fånga Gustav Vasa, som har flytt till Dalarna. Gustav känner sig inte säker någonstans. Gång på gång flyr han till nya gömställen. En dag sitter Gustav hos Sven och Kersti Elvsson på Isala gård. Kersti håller på att baka bröd. Plötsligt kommer en grupp danska knektar in i stugan och frågar efter adelsmannen Gustav Vasa. Gustav reser sig upp och tittar in i ugnen. Då petar en av knektarna på honom med sitt spjut: – Nå, har du sett till herr Gustav? Innan Gustav hinner svara smäller Kersti till honom i baken med sin brödspade och skriker: – Stå inte här och gapa, din latmask! Ut och arbeta! Gustav spelar dräng och masar sig ut på gården. Knektarna skrattar och går sin väg. Den där kunde ju inte vara en adelsman! Men Gustav förstår att han inte kan stanna. Sven Elvsson gömmer Gustav i ett hölass och de ger sig i väg. Efter en stund stoppas vagnen av danska knektar. I stället för att söka igenom hela hölasset sticker de in sina vassa spjut lite här och där. Sedan får Sven köra vidare. Men ett av spjuten har sårat Gustav och det droppar blod från vagnen. För att ingen ska misstänka hur det ligger till tar Sven fram sin kniv och skär hästen i benet. Det är tur för Gustav att Sven är så listig. Nästa gång de stoppas klarar de sig eftersom knektarna tror att blodspåren som de ser kommer från hästen.

Va s at i d e n

05_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap7.indd 173

173 2021-07-09 10:37


PULS SO

5

PULS SO årskurs 5 innehåller åtta kapitel fördelade mellan ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Lärarhandledningen vägleder dig i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Den ger dig stöd för att ta reda på elevernas förkunskaper, aktivera deras tänkande och följa upp arbetet. Boken inleds med en text om effektiv återkoppling, skriven av Simon Hjort, lektor och fil. lic. i pedagogiskt arbete. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS SO årskurs 5: PULS SO 5

PULS SO GRUNDBOK

PULS SO

PULS SO ARBETSBOK

LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

MED WEBBÖVNINGAR

PULS SO

PULS SO 5

PULS SO

GRUNDBOK

ARBETS BOK

MED WEBBÖVN

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA

INGAR

P

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA

P

HISTORIA

SAMHÄLLSKUNSKA

P

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA Lotta Malm Nilsson

P

HISTORIA

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP

GEOGRAFI

GEOGRAFI

RELIGIONSKUNSKAP

RELIGIONSKUNSKAP

HISTORIA Lotta Malm Nilsson

Grundbok

HISTORIA

Lotta Malm Nilsson

Arbetsbok med webbövningar

Lärarhandledning med lärarwebb

PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression. Läs mer på nok.se/puls

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-45985-4

9 789127 459854

PULS SO 5 LHL_cover.indd 3

2021-06-30 20:57