__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

FIXA

1

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Svenska 1 för gymnasiet


Välkommen till Fixa svenskan 1 Språket och litteraturen är grunderna i ämnet svenska. Du använder språket för att kommunicera med andra, för att reflektera och för att visa vilka kunskaper du har. Med språket kan du uttrycka vem du är. När du läser litteratur och andra slags texter lär du inte bara känna dig själv, utan också dina medmänniskor och den värld du lever i. I litteraturen använder författarna olika motiv för att lyfta fram det de vill säga. Motivet kan vara en person, en händelse eller en situation. Vissa motiv återkommer gång på gång i litteraturhistorien och brukar kallas för centrala motiv. I Fixa svenskan 1 får du möta tre sådana centrala motiv: I gränslandet, Det galna geniet och Triangeldramat. Texterna i kapitlen kommer från olika tider och från olika delar av världen. Genom att få kunskap om hur språk och språkbruk varierar kan vi bli medvetna om vårt eget språk och hur vi faktiskt pratar. Vi kan också förstå varför våra och andras attityder ser ut som de gör. Och eventuellt förändra dem. Fixa svenskan 1 innehåller fem kapitel som presenterar olika perspektiv på språklig variation – från dig och dina språk i det första kapitlet till fint och fult språk i det sista. Varje kapitel avslutas med uppgifter där du ska skriva och tala om litteratur och språk för att visa dina kunskaper. I de här uppgifterna kommer du att få använda dig av olika texttyper, så kallade genrer. De olika genrerna har olika syften, uppbyggnad och språkliga drag. För att du ska skriva rätt text vid rätt tillfälle får du lära dig vad som är typiskt för var och en av dem. I Fixa svenskan 1 presenterar vi genrer som du kommer att möta i ditt liv, både i och utanför skolan. Det är allt från debattartiklar och krönikor till informerande tal och litterära analyser av noveller och dikter. I alla kapitel i Fixa svenskan 1 finns övningar där du arbetar med att förstå, förklara och diskutera dina nya kunskaper. I Workshop finns undersökande och kreativa uppgifter där du får vidga perspektiven ytterligare. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter. I Uppslaget på s. 346–379 får du bland annat hjälp med hur du disponerar en text, hur du citerar och vilka stilfigurer du kan använda i ett tal. Här finns dessutom kortfattade förklaringar till alla ord som är markerade med fetstil i boken. Lycka till! Ann­Sofie Lindholm, Pär Sahlin och Helga Stensson


Innehåll

LITTERATUR

SPRÅK

1

4

I gränslandet Vad är ett motiv? Siesta Arbeta med Siesta Pojkarna Arbeta med Pojkarna Om motivet Berättarteknik Motivet och det allmänmänskliga Workshop Skriv och tala om I gränslandet

6 8 10 16 18 24 26 28 35 36 38

2

Det galna geniet

40

Frankenstein eller den moderne Prometeus Arbeta med Frankenstein Vansinnesläkaren Arbeta med Vansinnesläkaren Om motivet Berättarteknik Motivet och det allmänmänskliga Workshop Skriv och tala om Det galna geniet

42 46 48 52 54 57 65 66 68

3 Triangeldramat Välkommen till den här världen Arbeta med Välkommen till den här världen: Fröken Julie Arbeta med Fröken Julie Om motivet Berättarteknik Motivet och det allmänmänskliga Workshop Skriv och tala om Triangeldramat

70 72 78 80 88 90 94 101 102 104

Mina språk

106

Varför pratar vi på olika sätt? Normer och prestige Icke-verbal kommunikation Flerspråkighet Arbeta med Mina språk Workshop Skriv om Mina språk

108 110 111 114 116 118 120

5

Dialekter och sociolekter

122

Dialekter Sociolekter Olika attityder Arbeta med Dialekter och sociolekter Workshop Skriv om Dialekter och sociolekter

124 131 136 138 140 142

6 Ungdomsspråk Ungdomsspråk i olika generationer Vad är typiskt för ungdomsspråk? Varför pratar ungdomar ungdomsspråk? Ungdomar är lika och olika Multietniskt ungdomsspråk Attityder till ungdomars språk Arbeta med Ungdomsspråk Workshop Skriv om Ungdomsspråk

144 146 147 150 151 152 156 158 160 162


7 Språk och genus Kön eller genus Skillnader i språkbruk Privata samtal och offentliga debatter Tre modeller för att förklara skillnader Påverkar vårt språk synen på män och kvinnor? Arbeta med Språk och genus Workshop Tala om Språk och genus

11 164 166 168 168 172 174 178 180 182

8

Retorik

258

Mönstertexter Om retorik Mönster Arbeta med informerande tal Workshop Skriv och håll ett informerande tal Arbeta med argumenterande tal Workshop Skriv och håll ett argumenterande tal

260 263 263 274 276 278 280 282 284

12

Fint och fult i språket

184

Fult språk Arbeta med Fult språk Workshop Fint språk Arbeta med Fint språk Workshop Slang Arbeta med Slang Workshop Tala om Fint och fult i språket

187 194 196 198 200 202 204 210 212 214

GENRER 9 Debattartiklar

216

Mönstertexter Om debattartiklar Mönster Arbeta med debattartiklar Workshop Skriv en debattartikel

218 221 221 232 234 236

10 Krönikor

240

Mönstertext Om krönikor Mönster Arbeta med krönikor Workshop Skriv en krönika

242 243 243 250 252 254

Noveller

290

Mönstertext Om noveller Mönster Arbeta med noveller Workshop

292 295 295 302 304

13 Dikter

310

Mönstertexter Om dikter Mönster Arbeta med dikter Workshop

312 314 314 322 324

14 Litterära analyser

328

Mönstertexter Om litterära analyser Mönster Arbeta med novellanalyser Arbeta med diktanalyser Workshop Skriv en analys

330 333 333 338 339 340 342

Uppslaget

346

Register Textkällor Bildkällor

380 383 384


LITTERATUR

1


I GRÄNSLANDET Om man betraktar livet som en resa så finns ett nu, ett då och ett sedan. Ofta vill vi befinna oss i nuet, men det är inte alltid så enkelt och självklart. Ibland vill vi kanske stanna kvar i det som har varit, ibland vill vi snabbt vidare. När nuet av olika skäl blir otydligt kan det kännas som att leva i ett gränsland. Det kan handla om att gå från att vara barn till att bli vuxen, det kan vara att flytta hemifrån och ta större ansvar, det kan vara att bestämma sig för vad man ska göra med sitt liv, det kan handla om att hitta sin identitet, vem man vill vara, vem man vill bli betraktad som. Att leva i gränslandet mellan då och sedan kan vara både skrämmande och lockande, tvingande och förlösande. Det kan göra oss förvirrade eller få oss ur balans, men det kan också få oss att växa som människor då vi, trots att vi gör motstånd, passerar nya gränser i livet. I det här kapitlet får du läsa två texter med I gränslandet som motiv. Det är novellen ”Siesta” av Cecilia Absatz och ett utdrag från romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

VAD ÄR ETT MOTIV? Människan har alltid velat berätta och lyssna till berättelser. Redan som jägar- och samlarfolk samlades vi i grottor och vid lägereldar för att underhålla och skrämma varandra med berättelser. I dag läser vi dem i en bok eller på en digital läsplatta. Men trots att det har passerat tusentals år sedan dess är det inte säkert att berättelserna skiljer sig så mycket åt. Visst har det kommit epoker och författare som förnyat både texternas innehåll och språk, men på det stora hela så är en bra berättelse alltid en bra berättelse, oavsett när eller på vilket sätt vi får läsa eller höra den. En sak som ständigt återkommer i litteraturen är motiven som exempelvis kan vara en situation, en plats, en person eller en relation. Man kan jämföra det litterära motivet med motivet inom konsten. När en konstnär vill säga något med en bild väljer hen ett motiv för att lyfta fram sitt budskap. En tavla med frihet som budskap får ett motiv med ett stort och mäktigt hav. Nästa gång kanske konstnären vill skildra frihetens motsats och väljer då att måla ett rum utan fönster och dörrar. På samma sätt är det med litteraturen. Om en författare vill skriva om kärlek finns det

8


flera olika motiv att välja mellan för att skildra den. Vissa väljer att skriva om den första kärleken, andra väljer att skriva om den omöjliga eller förbjudna kärleken. Motiven hjälper till att driva handlingen i en berättelse framåt. Många motiv har genom historiens gång återanvänts. Man brukar därför kalla dessa för centrala motiv. Ett motiv i Shakespeares berömda pjäs Romeo och Julia från 1595–1596 är kärlek med förhin­ der. Romeo och Julia blir kära i varandra trots att deras familjer hatar varandra och är beredda att göra allt för att hindra deras relation. Det motivet har återkommit i många berättelser efter det, till exempel i musikalen West Side Story eller i ungdomsromanen Vinterviken av Mats Wahl. Motivet i Shakespeares Hamlet om mannen som hämnas sin faders mördare finns till exempel i Disney-filmen Lejon­ kungen. Hjälten som ger sig ut på en lång resa, som är ett av motiven i Homeros antika verk Odysséen, kan man återfinna i J.R.R. Tolkiens fantasytrilogi Härskarringen, eller Ringarnas herre som den fått heta i den senare översättningen. Här nedanför följer några exempel på motiv som är centrala inom litteraturen: Hjälten som återvänder Antihjälten Rebellen Kampen mellan ont och gott Ensam på en öde ö Kvinnan av börd – mannen av folket Den elaka styvmodern Den grymme farbrodern Den onde trollkarlen Den oerfarne ynglingen och den vise åldermannen I underjorden Att fly ifrån sitt öde Ett annat begrepp som återkommer i denna bok är tema, ett begrepp som är lätt att förväxla med motiv. Med tema menas en tanke, känsla eller idé som genomsyrar ett helt verk. Det kan till exempel vara kärlek, hat, svek, lycka. Temat står ofta inte uttalat i verket utan måste tolkas fram. I jämförelse med begreppet motiv kan man säga att en författare använder sig av motiven för lyfta fram sitt tema. De följande tre kapitlen utgår från ett centralt motiv vardera och bearbetas sedan utifrån berättarteknik och språkliga stildrag. Dessutom förs ett resonemang kring det allmänmänskliga i respektive motiv för att visa att berättelserna inte låter sig begränsas av tid och miljö.

9

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

Pojkarna Jessica Schiefauer, 2011 Kim, Bella och Momo är tre fjortonåriga flickor som är bästa vänner. I skolan är de utsatta för pojkarnas blickar, deras sexistiska kommentarer och tafsande. Det gäller att hålla ner blicken i marken, inte ta plats, inte göra sig hörd, utstå kommentarerna. Men när de tre vännerna träffas om kvällarna i Bellas växthus behöver de inte vara några objekt i pojkarnas ögon. Då kan de skjuta upp tanken på att bli vuxna, och leka maskeradlekar där de kan vara vem de vill. För Kim är lekarna underbara. Hon känner sig inte bekväm med sin kropp. Den känns främmande. Ibland önskar hon att hon kunde finna en dragkedja i huden och dra av sig den och visa sitt rätta jag. En dag får Bella en märklig växt med posten. Under det första dygnet växer den en halvmeter. Den beter sig också oväntat, som om den vore magisk. Kanske kan växten hjälpa Kim att finna sig själv och bli den hon vill vara? DET VAR EN ljum kväll, våren började gå över i försommar, trädens blad var kraftiga och klargröna. Vi talade inte med varandra när vi möttes, såg bara varandra i ögonen och tog emot papperspåsarna som Momo högtidligt räckte oss. Och när jag öppnade min påse i Bellas rum tog mitt hjärta sådan fart att det hamrade i öronen. Hon hade gjort mig en tigerdräkt. Det var en kappa med huva och till den ett par armbågslånga handskar med guldfärgade klor längst ut på varje finger. Det fanns ingen mask, inget gips som kunde dölja mitt eget ansikte, men hon hade tagit en tunn nylonstrumpa och målat den med sirliga mörkbruna linjer. Jag drog strumpan över ansiktet och fällde upp huvan kring huvudet. Sedan såg jag mig i spegeln. Skriket for ur mig och träffade spegelglaset, studsade i skarpa smällar mellan rummets väggar. Inte förrän det klingat av kunde jag titta ordentligt. I spegeln stod en skimrande Shere Khan. Han såg stint på mig, ögonen var glödande gula och ansiktet mörkt och hotfullt. Den vida kappan och huvan dolde mitt vanliga rörelsemönster och när jag rörde mig rörde han sig också, men inte som en flicka med ryggen full av finnar och kroppen full av oro. Han rörde sig som en konung och vi var en och samma, han och jag. Ja, Momo hade sannerligen överträffat sig själv. När jag gick

18


bort mot trädgården med tyngden av kappan kring kroppen, då förstod jag att hon planerat den här kvällen in i minsta detalj. Växthuset var upplyst av facklor och hon hade tydligen lyckats få med en rejäl stereo också, för ur glashuset strömmade dova trummor och mörka rytmer, en böljande melodi som fick mig att tänka på guld och glänsande ögonvitor. Hon tog emot oss vid festplatsen och när jag kom närmare såg jag att det var en Imperialist som stod där vid träbordet, med vit tropikhatt och vaxade mustascher. I växthusets dörröppning skymtade blommans huvud, det nickade lätt som om hon böjde sin hals för att ta sig en ordentlig titt på oss. Nu öppnades altandörren och Imperialisten skrattade förtjust, det var en Silverrygg som kom där. Han stödde sina steg med knogarna och när han kom tillräckligt nära utstötte han ett apvrål så att inte heller jag kunde hålla mig för skratt. Imperialisten bugade, svepte med sin behandskade hand över det dukade bordet. − Välkomna till tropikerna, mina vänner. Det är serverat. Himlen var stjärnklar. Vi låg på gräset utanför växthuset, med huvudena på varandras magar. Momo hade tagit av sig tropikhatten, hennes hår flöt ut över mitt tigerbröst. Runt omkring oss hade blommorna öppnat sig, deras mjuka innandömen lyste i mörkret. Genom växthusets dörrhål såg hon på oss, hennes ansikte var öppet och lent och jag tänkte på fjärilarna, hur deras vassa snablar stack hål på nektarsäcken, hur de sög i sig. Jag reste mig på armbågen och lyfte mitt teglas i en utstuderad gest.

19

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET


Arbeta med Pojkarna Du ska nu studera romanutdraget Pojkarna lite närmare.

Förstå 1 2 3 4 5

Momo har sytt maskeraddräkter till sig själv, Kim och Bella. Vad föreställer de? Hur känner sig Kim när hon tar på sig sin dräkt? Vem är det som kommer på idén att de ska dricka av blommans nektar? Vad händer när de dricker av drycken? Ge exempel från texten på hur andra människor reagerar när de tre ger sig ner på stan. Hur skiljer sig dessa reaktioner från hur det brukar vara?

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför. 1 2 3 4

”… när jag kom närmare såg jag att det var en Imperialist som stod där vid träbordet …” ”Skulle det händelsevis behaga herrskapet med ett par äkta droppar i brygden?” ”… stjärnorna kommer att vara våra förtrogna intill döden!” ”Hon gjorde krumsprång i luften …”

24


Diskutera 1 2 3 4 5

På vilket sätt är Kims maskeraddräkt symbolisk för den förvandling hon genomgår? Diskutera författarens val av namn på huvudpersonen Kim. Diskutera hur författaren arbetat med både den kroppsliga och den mentala förvandlingen i texten. Hur upplever Kim förvandlingen till pojke? ”… ännu ett hål öppnades i verkligheten”, tänker Kim när han håller om Momo. Vad menar han med det?

25


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 348

ETT | I GRÄNSLANDET

Om motivet Gränser har alltid lockat människor, såväl i verkligheten som i litteraturen. Inom nästan alla kulturer på jorden firar man gränspassager, som innebär att ge ett nyfött barn ett namn eller att begrava sina döda. Andra passager, eller initiationsriter/övergångsriter som de också kallas, firas olika mycket i olika kulturer. Att bli betraktad som vuxen har inom vissa kulturer krävt att man ska klara särskilda prov. I andra kulturer är övergångsriten från barn till vuxen starkt förknippad med religionen, exempelvis konfirmationen hos de kristna och bar/bat mitzva hos judarna. Inom litteraturen har motivet I gränslandet haft en central roll. I folksagorna handlar det ofta om fattiga pojkar och flickor som tvingas lämna sina hem och utkämpa strider för att sedan återvända hem vuxnare och klokare (och inte sällan rikare!). I slutet av 1800-talet började man tala om så kallade utvecklingsromaner. De handlar ofta om en ung person som bryter upp från sitt hem och ger sig ut i världen för att lära känna sig själv. Från att först ha känt stor vilsenhet lyckas huvudpersonen till slut, ofta med handledning av en äldre och klokare vän, hitta sig själv och sin plats i tillvaron. Tonårstiden är en tid som under senare årtionden varit populär att skildra i skönlitterär form. Frågeställningar om identitet, vänskap, sexuellt uppvaknande, uppror, anpassning och ansvar hör tydligt ihop med att vara tonåring och befinna sig i gränslandet mellan att vara barn och vuxen.

Romaner och noveller i gränslandet Stål (2012) av Silvia Avallone ”Kalkonsäsongen” av Alice Munro ur Nära hem (2009) ”Att döda en hund” av Samantha Schweblin ur Människosaker (2008) ”Godoy lever” av Daniel Chacón ur Människosaker (2008)

26


Motivet i texterna Flickan i novellen ”Siesta” befinner sig i gränslandet mellan att vara barn och ung vuxen. Hon leker fortfarande oskyldiga lekar med grannpojken Luisito, men inom henne håller något annat på att ske. Något hon inte riktigt kan förklara. När flickan besöker Luisitos hem har de besök av släktingar. Hon blir ändå inbjuden. Plötsligt upptäcker hon att någon smeker henne i nacken. Det är Salo, Luisitos sextonåriga storebror, och hans sätt att röra henne väcker känslor inom henne som hon varken kan förstå eller tygla. När Salo förstår att hon aldrig har kysst någon bjuder han in henne till morgonen därpå, för att då kyssa henne. Flickan kan nästa dag inte koncentrera sig på någonting. Det enda hon tänker på är att hon ska gå hem till Salo. Ändå vill hon inte verka allt för ivrig. En utlånad kompass blir en bra förevändning för att gå dit. När de ska kyssas får flickan panik. Hon vet inte hur man gör. Hon försöker tänka på hur skådespelarna brukar göra på film men hon drar fel slutsatser. Det blir fumligt, fel och inte alls så lustfyllt som det kändes dagen innan. Till slut är det Salo som tar saken i egna händer. Något bryskt tar han tag i henne och kysser henne passionerat, vilket återigen väcker starka känslor hos henne. Men det väcker också tankar om att hon nu passerar en gräns till ett nytt liv med siestor fulla av kyssar, på en misstänksam och spionerande Luisito, på att sakta börja förstå hur det känns att synda, på hur det känns när det förtvivlat skriker i varenda del av kroppen, på Luisito som slåss med Salo, på att helt tydligt känna att det sker en förändring där innanför huden …

I ”Siesta” handlar motivet I gränslandet inte bara om förtjusningen över en grannpojke utan om ett sexuellt uppvaknande och om att befinna sig i gränslandet mellan barndom och vuxenliv. I samma gränsland befinner sig också de fjortonåriga flickorna Kim, Bella och Momo i romanen Pojkarna. I skolan tvingas de utstå pojkarnas lystna blickar, deras tafsande och hånande kommentarer. Där blir de objekt med låg status. Men i leken kan de alltid bli något annat. Där kan de leva ut sina fantasier, där kan de vara starka, oövervinnliga, där får de vara subjekt med lika hög status som pojkarna har i skolan. Leken förbyts dock i allvar när de upptäcker att blomman som

27

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

Bella har i sitt växthus kan förvandla dem till pojkar på riktigt. Och mest allvarligt blir det för Kim. Hon har aldrig trivts med sig själv eller med sin kropp. Den känns mer som en extrahud och hon drömmer om att finna ett sätt att komma ut ur den och visa sitt rätta jag. För Kim känns pojkkroppen rätt. Det är: Som att födas på nytt, som att kroppen glömt alla sina tidigare minnen, slagit in på en osynlig, okänd väg.

I boken fortsätter de tre flickorna att förvandla sig till pojkar om nätterna. De börjar umgås med ett killgäng, där den kriminella och farliga Tony är ledare. Kim dras till honom. Inför honom blir Kim någon, han blir sedd. När Bella och Momo tröttnar på leken fortsätter Kim att förvandla sig och umgås med Tony. Tillsammans gör de inbrott och Tony lär Kim hur man kör stulna bilar. Men den lust och åtrå som Kim känner inför Tony förändras när Tony begår en våldshandling. Kim måste gå under för att en ny Kim ska kunna återfödas. Pojkarna är en berättelse som handlar om fysisk och psykisk vilsenhet, om att utforska sin sexualitet, om att bryta könsrollsmönster och finna en identitet. Men det är också en berättelse om lekens betydelse och om hur det är att befinna sig i gränslandet mellan att vara barn och bli vuxen.

Berättarteknik Berättarteknik är ett samlingsnamn för de olika verktyg och knep en författare använder för att berätta sin historia. Den kan bland annat visa sig i valet av berättarperspektiv, tempus, stildrag och hur spänningen stegras i intrigen.

Berättartekniken i Siesta Du ska nu studera berättartekniken i novellen ”Siesta” med fokus på berättarperspektiv, textens uppbyggnad och språkliga stildrag.

28


Berättarperspektiv Novellen är skriven i presens och i jagform utifrån flickans perspektiv. Jag går och ser efter om Luisito är hemma.

Större delen av novellen är en inre monolog där läsaren får följa flickans inre tankar. Hela morgonen lovar jag mig själv att inte gå dit. Inte för att jag inte skulle vilja. Men jag vill inte att han ska få veta att jag är så till mig på grund av honom.

I novellen är det sparsmakat med dialog, men det finns några få repliker antingen sagda av flickan eller Salo. ”Har du aldrig blivit kysst på munnen?”

I novellen finns också en annan typ av återgivande av samtal som kallas för erlebte rede, eller uppfattat tal. Detta sätt att återge tal gör att läsaren kommer närmare texten och nästan upplever att hen är på plats: Morbror och moster från Tucumán har kommit på besök. Åh, så trevligt. Jag tänker gå min väg, men …

Textens uppbyggnad Novellen ”Siesta” är, liksom många andra noveller, uppbyggd enligt den dramaturgiska spänningskurvan. Denna kurva består av exposition, konflikt, stegring, peripeti och upplösning. I expositionen presenterar man personer (ofta huvudpersonen), miljö och situation. I ”Siesta” möter vi flickan där hon ligger på innergården och försöker svalka sig mot stenplattorna: Det är varmt. Gud, vad varmt det är. Stenplattorna i pation svalkar, men bara en liten stund. Om man lägger sig på dem måste man efter ett tag flytta vidare till nya svala plattor.

29

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

UPPSLAGET S. 352

UPPSLAGET S. 368


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

Konflikten, eller intrigen som den också kallas, är berättelsens problem och det som driver handlingen i framåt. I ”Siesta” är Salos erbjudande om att kyssa flickan novellens konflikt. ”I morgon åker de andra till Morón och jag är ensam hemma. Kom hit, så ska jag kyssa dig på munnen.”

Konflikten stegras allt mer ju längre in i novellen läsaren kommer. Först tvekar flickan om hon över huvud taget ska våga gå hem till Salo. När hon väl är där vet hon inte hur man gör när man kysser. … nu måste jag bestämma mig, han blundar då blundar jag också hur ska jag nu göra med munnen, jag stänger den, varje gång jag kysser någon på kinden brukar jag stänga munnen, okej, nu är det dags jag stänger munnen och så får det vara så.

I ”Siesta” finns flera vändpunkter, men den avgörande vändpunkten, peripetin, är då de för andra gången har försökt kyssa varandra och det blir fel. Salo drar sig först undan, läsaren tror inte att det ska bli någon kyss, men så ändrar han sig och tar tag i henne och kysser henne bryskt. Plötsligt grabbar han tag i mig med ena armen, trycker mig hårt intill sig och börjar våldsamt att kyssa mig …

I upplösningen löser sig problemet. Flickan får inte bara sin kyss utan upplever också njutning. … nu vaknar demonerna inom mig till liv, jag darrar i hela kroppen och jag ger mig hän …

30


Språkliga stildrag Författaren använder flera språkliga stildrag för att återge flickans känslor och upplevelser. Hon använder sig av språkliga bilder: Min hud skriker saker i alla färger, myror rör sig mellan benen, munnen fylls av bomull, jag ser inte längre.

Långa meningar utan punkt (så kallade satsradningar): Tankarna rusar genom huvudet, ska jag ha ögonen öppna eller ska jag blunda hur var det nu i filmerna ska jag stänga eller öppna munnen i filmerna öppnar de väl munnen men annars när man kysser stänger man ju munnen och pressar ihop läpparna men i filmerna särar de nog på läpparna eftersom skådespelarna inte känner varandra …

31

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

UPPSLAGET S. 355


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 352

ETT | I GRÄNSLANDET

Undertext, där läsaren får fylla i: … jag tänker inte heller på kommande siestor fulla av kyssar, på en misstänksam och spionerande Luisito, på att sakta börja förstå hur det känns att synda, på hur det känns när det förtvivlat skriker i varenda del av kroppen, på Luisito som slåss med Salo, på att helt tydligt känna att det sker en förändring där innanför huden och veta att allt finns kvar därinne och inte försvinner förrän jag kommer hem, på natten, med kuddens hjälp.

”Siesta” är berättartekniskt en typisk novell. Det är en relativt kort text med mycket undertext och få personer där handlingen kretsar kring en konflikt som får sin upplösning i slutet.

Berättartekniken i Pojkarna Du ska nu studera berättartekniken i romanen Pojkarna med fokus på berättarperspektiv, textens uppbyggnad och språkliga stildrag.

Berättarperspektiv Romanen Pojkarna är skriven i jagform och ur Kims perspektiv. När jag gick bort mot trädgården med tyngden av kappan kring kroppen, då förstod jag att hon planerat den här kvällen in i minsta detalj.

Men trots att boken är skriven ur Kims perspektiv finns en kollektiv känsla kring de tre vännerna. Detta förstärks av att författaren ofta låter Kim tänka och tala i viform: VI GICK STUMMA genom trädgården, in i Bellas sovrum. Vi stod framför garderobens spegeldörrar och började ta av oss våra dräkter. Sakta lät vi plaggen falla. Vi skalade av dem i slow motion, såg ömsom på våra spegelbilder, ömsom ner på våra kroppar.

32


Textens uppbyggnad Hela romanen har en ramberättelse som utspelar sig i nutid. Den börjar med att den vuxna Kim får ett telefonsamtal från barndomsvännen Bella om att de måste ses igen. Därefter får vi Kims återberättelse om de tre vännerna och det magiska och förunderliga som de får vara med om. I mitten av boken och i slutet återkommer nutiden. När texten befinner sig i nutiden är den skriven i presens: Jag sluter ögonen. Hennes ansikte framträder, ett av hennes ansikten: fjortonårigt och fräknigt med små röda fläckar på kinderna. Det är torrt i munnen, jag samlar saliv och försöker hitta något att säga, får inte fatt i något annat än: − Det var länge sedan.

När Kim återberättar historien är texten skriven i preteritum: Växthuset var upplyst av facklor och hon hade tydligen lyckats få med en rejäl stereo också, för ur glashuset strömmade dova trummor och mörka rytmer, en böljande melodi som fick mig att tänka på guld och glänsande ögonvitor.

33

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

UPPSLAGET S. 353


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 348

UPPSLAGET S. 355

ETT | I GRÄNSLANDET

Språkliga stildrag Pojkarna är en realistisk roman med inslag av magi och saga. Inom litteraturvetenskapen kallas detta sätt att skriva för magisk realism. Den magiska realismen märks i handlingen, där flickorna upptäcker att en blomma kan få dem att förvandlas till pojkar Vi for med blicken över våra pojkkroppar, sträckte ut händerna och rörde vid spegelytan och ett ljus tändes i våra ögon, ett ljus som blixtrade mot oss genom glaset.

men också i språket som växlar mellan konkreta realistiska beskrivningar Benen på gorilladräkten hade åkt upp så att man såg tubsockorna hon hade på sig.

till mer sagobetonade och magiska beskrivningar: I växthusets dörröppning skymtade blommans huvud, det nickade lätt som om hon böjde sin hals för att ta sig en ordentlig titt på oss.

Jessica Schiefauer arbetar tydligt med symboler i romanen. Växthuset där flickorna träffas och leker kan ses som en symbol för växandet. Blommorna i växthuset blir symboler för åtrå och sexuellt utforskande Runt omkring oss hade blommorna öppnat sig, deras mjuka innandömen lyste i mörkret.

medan dräkterna, som Momo syr, symboliserar vilka de är eller vill vara: Han rörde sig som en konung och vi var en och samma, han och jag.

Schiefauer arbetar också tydligt med motsatser. Det mjuka mot det

34


hårda, natten mot dagen, blommornas liv och död, pojkarnas värld mot flickornas, nutid och dåtid. Romanen Pojkarna har en konsekvent genomförd berättarstruktur där det realistiska och magiska vävs samman till en historia om att växa och finna sig själv.

Motivet och det allmänmänskliga Alla människor har någon gång befunnit sig i ett gränsland. Att födas är att vara i ett ingenmansland mellan det trygga livet i mammas mage och den främmande tillvaron som väntar där utanför. På samma sätt kommer vi också när livet är slut att befinna oss i ett gränsland mellan det liv vi känner till och det vi inte vet något om. Man kan säga att livet börjar och slutar i ett gränsland. Men även under livet kommer vi, vare sig vi vill eller inte, tvingas befinna oss i gränsen mellan ett då och ett sedan. Det kan handla om att lämna barndomen bakom sig, bli vuxen, tvingas ta ansvar, bli förälder, gå ut i arbetslivet eller att våga pröva något nytt. Men det kan också handla om mer existentiella tankar som att brottas med olika moraliska, religiösa eller filosofiska frågor om vad som är rätt eller fel, om det finns någon Gud eller vad som är meningen med livet. Att befinna sig i ett gränsland handlar mycket om att tvingas möta och lära känna sig själv. Och det är inte alltid så lätt. Hur kan man veta hur man ska agera när man står inför något nytt och okänt? Ofta behöver vi någon som kan hjälpa oss att ta oss igenom svårigheterna, grubblerierna och utmaningarna. Någon som kan vägleda oss, som kan svara på våra frågor och som kan kan kroka ihop verkligheten med vår egen tillvaro. Denna någon kan vara en förälder, en vän eller en förebild. Författare har genom alla tider använt motivet I gränslandet för att beskriva de förändringar människan ställs inför och hur hon med hjälp av andra lotsas genom gränslandet ut till en ny tillvaro. I sagorna finns det givare och hjälpare som med kloka råd och gåvor hjälper den unga hjälten att besegra den onda draken. I 1800-talets utvecklingsromaner är det en äldre och mer livserfaren förebild som stödjer och uppmuntrar huvudpersonen. I dagens ungdomsromaner är det ofta en vän eller en äldre person som får spela den rollen. Litteraturen visar på det allmänmänskliga i att befinna sig i ett gränsland. Genom skönlitterära berättelser får vi nya perspektiv att spegla våra egna erfarenheter i.

35

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | I GRÄNSLANDET

UPPSLAGET S. 348


Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om I gränslandet.

Min hud skriker saker i alla färger I novellen ”Siesta” beskriver författaren känslor och upplevelser med hjälp av ett poetiskt och drastiskt bildspråk. När Salo rör flickan skriker hennes hud i alla färger, hon känner myror mellan benen, munnen fylls av bomull, i magen fladdrar fåglar. Inspireras av författarens sätt att skriva genom att beskriva en persons känslor i någon av följande situationer: • • • • •

Upploppet i ett maratonlopp En körkortsuppkörning En teaterpremiär Den första dejten Ett oförberett läxförhör

Ur ett annat perspektiv I Pojkarna får läsaren följa Kims upplevelser. Men hur upplever Momo eller Bella situationen? Skriv ett utdrag från en av flickornas dagbok från kvällen då de för första gången förvandlar sig till pojkar.

36


Ta reda på 1

Inom litteraturvetenskapen talar man om begreppet magisk realism. Författare som Selma Lagerlöf och Gabriel García Márquez skriver realistiska romaner med inslag av magi. Ta reda på mer om begreppet magisk realism och fundera över hur det kan kopplas till textutdraget ur Pojkarna.

2

Filosofen Judith Butler, som skrivit om begreppet queer, menar att kön är något vi gör, inte något vi är. Ta reda på mer om begreppet queer och fundera över hur det kan kopplas till textutdraget ur Pojkarna.

Magiska drycker I romanen Pojkarna får en blommas nektar magisk verkan och förvandlar flickor till pojkar. Men greppet är inte nytt. Magiska drycker har varit och är vanligt förekommande i både böcker och filmer. Här nedanför följer en lista på verk där magiska drycker förekommer: • • • • • •

Tristan och Isolde (bok, film) En midsommarnattsdröm (pjäs, film) Orlando (bok, film) Harry Potter (böcker, filmer) Bamse (serie, film) Asterix (serie, film)

Välj två eller flera av verken här ovanför och ta reda på vilka egenskaper den magiska drycken har. Vilka likheter och skillnader kan du hitta?

37


Skriv och tala om I gränslandet Här nedanför finns examinerande uppgifter om motivet.

Jämförande analys Skriv en jämförande analys mellan ”Siesta” och Pojkarna. Koppla din analys till motivet I gränslandet. Sök både det som förenar och skiljer dem åt. Ta hjälp av texterna i kapitlet, andra källor och frågeställningarna här nedanför för att göra en så genomgripande analys som möjligt.

Frågeställningar • På vilket sätt är motivet detsamma i de båda texterna? Vilka skillnader finns det? • Vilka likheter och skillnader finns det mellan huvudpersonerna i de båda texterna? • Vilka likheter och skillnader finns det i miljöerna? • Vilka likheter och skillnader finns det i sättet att använda sig av olika berättartekniker som exempelvis berättarperspektiv, uppbyggnad och språkliga stildrag i de båda texterna? • På vilket sätt spelar tiden då texterna är skrivna roll för hur vi läser dem? Är det lättare att relatera till dig själv i någon av texterna? Förklara hur. • Vilka budskap tror du författarna vill förmedla? Finns det några likheter eller skillnader? Vill författarna debattera, argumentera eller enbart underhålla? • Vilka andra texter och filmer med samma motiv skulle du kunna lyfta in i din analys?

38


Novellanalys Läs en novell och gör en analys. Hitta gärna en novell som har I gränslandet som ett motiv. På s. 26 finner du förslag på några noveller där motivet ingår. Använd dig av begrepp som exposition, konflikt, stegring, vändpunkt, peripeti och upplösning när du analyserar. Fundera också över motiv, berättarperspektiv, tillbakablickar, person­ och miljöbeskrivningar, undertext och dialogens betydelse i analysen.

Vid gränsen Att vara tonåring är att befinna sig i ett gränsland. Ena stunden vill man att omvärlden ska behandla en som en vuxen, ibland vill man bara vara barn. Du har blivit ombedd att hålla tal på en ungdomsmässa. Arrangören vill att du ska tala om det ljuva och hemska i att befinna sig i gränslandet mellan att vara barn och vuxen. Skriv manus till ditt tal. Växla gärna mellan konkreta exempel från ditt eget liv och exempel från skönlitteraturen.

39


SPRÃ…K

4


4 MINA SPRÅK

SPRÅK

Svenskan är ett språk, men det kan låta på mer än nio miljoner sätt. Du pratar inte på samma vis med din lärare som med din klasskamrat. Ditt geografiska ursprung kanske hörs när du uttalar vissa ord. Men vad kan man mer höra när en människa talar? Hör man var någon står politiskt? Att en person är fjorton och inte tjugo? Vilket kön hen har? Kan man höra om den som talar har pluggat vidare? Eller var någonstans i staden personen bor? Språkforskare har länge studerat hur individer och grupper skapar olika varianter av språket. Genom att undersöka uttal, ordval, meningsstruktur och samtalsstil försöker man beskriva och förklara varianterna. Språket brukar delas in dels i geografiska varianter, i dialekter, dels i sociala varianter, i sociolekter. Din alldeles egen variant kallas för din idiolekt. Svenskan har alltså, inklusive din, drygt nio miljoner idiolekter.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK

Varför pratar vi på olika sätt? Vare sig vi vill eller inte avslöjar vårt sätt att tala både vilka vi är och kanske också vilka vi vill vara. Språket är en viktig del av vår identitet. Med språket visar vi också att vi ingår i vissa grupper i samhället. På samma sätt kan vi med hjälp av språket markera att vi inte tillhör andra grupper. Exempelvis pratar unga på ett särskilt sätt för att de är unga.

Åh, han typ ba: Whatever.

Ett liknande uttryck i munnen på en 50-åring fungerar troligen bara som ett pinsamt försök att närma sig en grupp man inte tillhör.

Eh, fett go mat . . typ . .

108


Unga vill markera skillnad, att det är vi unga mot de vuxna. Den 50-åring som försöker tala som unga gör det kanske i ett försök att bli förstådd och få kontakt, eller för att uppfattas som ung. På samma sätt fungerar det när en ung människa talar på ett annat sätt med sin lärare än med sina kompisar. Hen uttrycker en strävan att närma sig det vuxna. I vissa fall blir man insläppt i en gruppgemenskap genom att medvetet eller omedvetet ändra sitt språk, i andra fall inte. Läraren uppmuntrar troligen sin elev i sitt försök att närma sig det vuxna, medan 50-åringen kanske istället blir avfärdad av de unga. Även om människan är fantastisk på att anpassa sig språkligt, oftast helt omedvetet, kan man inte alltid ändra sitt språk. Den unga kan aldrig prata helt som en vuxen, eftersom hen inte har samma livserfarenhet. Den som saknar utbildning inom ett område kan aldrig prata likadant som den som har det. Och hur mycket man än anstränger sig för att lära sig ett språk kan det vara omöjligt att inte bryta på modersmålet. Barn och unga anpassar sig lättare än äldre. Barn kan byta dialekt om de reser bort över sommarlovet. Det skulle inte vara möjligt för en vuxen.

Språkets schibbolet-funktion De språkliga skillnader som kan avslöja vår grupptillhörighet kallas schibbolet-funktion. Ordet schibbolet kommer från en bibeltext som handlar om hur man använde uttalet av sje-ljudet, för att skilja vän från fiende. De som uttalade ljudet fel dödades.

Två grupper med närbesläktade dialekter, gileaditerna och efraimiterna, låg i strid med varandra. Gileaditerna ägde rätten att passera floden Jordan och tillät bara de egna att gå över: Jefta samlade alla män i Gilead och gick till anfall mot efraimiterna. Männen från Gilead besegrade efraimiterna, som brukade säga: ”Ni är bara flyktingar från Efraim, ni gileaditer, hälften Efraim, hälften Manasse.” Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade gileaditerna: ”Är du efraimit?” Om han svarade nej sade de: ”Säg shibbolet!” Om han då sade ”sibbolet”, därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillfälle stupade 42 000 efraimiter. Domarboken 12:4Š–6

109

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK

ORD MARKERADE MED FETSTIL FÖRKLARAS I UPPSLAGET PÅ S. 377–379.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK

I dag använder vi inte schibbolet-funktionen lika drastiskt som i bibeltexten. Men begreppet förklarar hur vi med språkets hjälp avslöjar eller hemlighåller vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. När du träffar en ny person gör du snabbt en (ofta) omedveten bedömning bara genom att lyssna på uttalet eller de ordval personen gör. Varifrån är hen? Kommer personen från rätt grupp? Är hen som du? I bästa fall hjälper den här språkliga förmågan oss att uppskatta variation i språk och välvilligt ha respekt för andras idiolekt. Men den används också för att skapa ett vi som skiljer oss från dem.

Normer och prestige Språket påverkas också av normer, de uttalade och outtalade regler som bestämmer vad som är ”det rätta språket”. Vem avgör då vilken norm som ska gälla? Ett enkelt svar är att alla bestämmer över språket, eftersom alla som använder svenska påverkar det. Ett lite mer komplicerat svar är att alla språkanvändare visserligen har makt över språket, men vissa har mer makt än andra. I ett språk som svenska finns det en lång tradition av hur man skriver och talar korrekt. Den svenskan lärs ut i skolan, talas ofta av människor med stort inflytande och hörs i alla massmedier. Man brukar kalla detta standardspråk, eller standardnorm. De flesta upplever den varianten som neutral och korrekt. Man kan säga att den har öppen prestige. Det betyder att alla språkbrukare erkänner och är medvetna om att den har hög status. Språkformer som generellt anses ha lågt anseende, till exempel dialekt, slang eller svordomar, kan ha hög prestige inom vissa grupper. Här förknippas de med attraktiva egenskaper som styrka och tuffhet, vilket ger en annan sorts status än den som finns i standardspråket. Inom språksociologin kallas det här omvänd prestige. Tonåringen fortsätter därför att svära eller använda slang trots att vuxengenerationen försöker få honom eller henne att låta bli.

Formellt och informellt språk Alla som kan ett språk har tillgång till ett informellt sätt att använda språket. Vi använder det i privata situationer hemma med familjen eller med vännerna. Det är mer oplanerat, spontant och talspråkligt i stilen och handlar ofta om bekanta eller gemensamma ämnen. Man kanske vill berätta om personliga upplevelser eller kommentera något som har hänt. En informell berättelse kan låta så här:

110


Jag åkte ner till Öland på lovet. Det är sjukt fint där med stränderna vid Böda. Vi badade varenda dag, typ, och det va väldigt chill. Bästa stället att va på!

I andra mer offentliga sammanhang, som i skolan och övriga samhället, är språkets uppgift en annan. Det formella språket är en stil som används när vi behöver förklara, utreda, redogöra eller argumentera för olika saker. Ämnena är mer allmängiltiga och stilen måste därför vara mer formell och saklig. Öland är Sveriges näst största ö och förbinds med fastlandet med Ölandsbron. Böda, i den nordöstra delen av Öland, är känt för sina långa vita sandstränder. På somrarna lockar de många turister som vill njuta av sol och bad.

Allteftersom man blir äldre och utbildar sig lär man sig att behärska fler och fler språkliga situationer, från samtal med familj och vänner, till att räcka upp handen i klassrummet, att delta i stora diskussioner i skolan, till anställningsintervjuer, möten och föredrag. På samma sätt utvecklas man i skrift och klarar att läsa och skriva alltmer formella texter ju äldre man blir. Men alla behärskar inte alla situationer. Många människor känner sig till exempel osäkra inför att läsa en debattartikel i en dagstidning eller har svårt att förstå vad politiker eller myndighetspersoner säger. En viktig uppgift för skolan är att undervisa om det offentliga och formella språket, så att så många som möjligt behärskar så många språksituationer som möjligt.

Icke-verbal kommunikation Det är lätt att tro att det bara är orden som spelar roll när vi pratar. Men även den icke-verbala kommunikationen är mycket viktig. Med röst, kroppsspråk, ansiktsuttryck och ögonkontakt berättar vi en hel del om våra tankar och uppfattningar. En vän kanske säger att allt är bra, men du ser att kroppen är hopsjunken och röstnivån är låg. Orden som vännen säger blir något annat än det som signaleras med kroppen. Om vi är upprörda, men försöker hålla tillbaka vår ilska, brukar det ändå visa sig i spända käkar eller häftig andning. Och vem blir inte osäker i en diskussion när man ser att två personer tittar på varandra och kanske höjer lite på ögonbrynen?

111

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

De icke-verbala uttrycken förstärker det Jason Diakité säger när han tar emot Fem-i-tolv-rörelsens pris: "– Jag kommer att älska i Sverige, jag kommer att leva i Sverige och jag kommer att dö i Sverige."

112


Om du tittar på ett debattprogram på tv och stänger av ljudet kan du läsa av många saker, även om du inte känner till innehållet i det som debatteras. Du kan se olika känslouttryck, som när någon blir engagerad eller arg. Det märks även när någon blir avbruten eller vill få ordet. Likaså syns ofta hur personerna markerar med olika gester för att understryka det som är viktigt. Många icke-verbala uttryck är omedvetna och okontrollerbara, som att vi kan darra när vi är rädda eller får vidgade pupiller när vi är intresserade av något. Med olika gester, som vi lärt oss tillsammans med det verbala språket, förstärker och förtydligar vi vad vi vill säga. Det vi säger med orden och det vi visar med kroppen samspelar alltså när vi kommunicerar. Även om mycket av den icke-verbala kommunikationen är omedveten går det att utveckla och dra nytta av den i till exempel muntliga presentationer. Vi kan variera röstläget för att skapa intresse. Att sänka rösten gör att åhörarna skärper hörseln och lyssnar lite extra. En högre röst kan på samma sätt markera en mening som viktig, ungefär på samma sätt som ett utropstecken används i en text. Att titta publiken i ögonen förmedlar samhörighet och visar att vi vill att de lyssnar noggrant, eftersom vi har något viktigt att säga. Att träna på icke-verbal kommunikation är minst lika viktigt som att träna på att skriva bra tal och presentationer. Icke-verbala uttryck finns också i det informella skriftspråket, som i sms och chatt. Med hjälp av förkortningar, smileys och ikoner går det snabbt och enkelt att uttrycka det man vill säga.

Ses ?

Jag bju der !

7-is h?

Hur ra!

113

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK

Flerspråkighet Många människor i dagens Sverige är flerspråkiga. Många talar svenska i skolan eller på jobbet men ett annat språk hemma. Det kan vara samiska eller persiska, finska eller arabiska. Man brukar skilja mellan andraspråk och främmande språk. Att ha god kunskap i ett språk utöver sitt modersmål innebär inte att man är tvåspråkig eller har ett andraspråk. Många svenskar är duktiga på engelska, men det innebär inte att de betraktas som flerspråkiga. Det är andra aspekter som är viktiga, nämligen hur man har lärt sig språket och hur intimt det andra språket är förknippat med ens identitet och kultur. Har man lärt sig ett språk ‒ förutom sitt modersmål ‒ i den miljö där det talas brukar det kallas andraspråk. Har man lärt sig språket i en annan miljö, eller ett annat land, än där det talas brukar man istället säga att man lärt sig språket som främmande språk. Man kan behärska ett främmande språk mycket väl och man kan ha en låg nivå på sitt andraspråk, så inget av begreppen säger något om hur väl man kan språket.

114


Att vara flerspråkig innebär att man behärskar flera språk, men inte nödvändigtvis på samma nivå. Oftare är det så att man använder olika språk i olika sammanhang, till exempel ett språk hemma och ett i skolan. Kanske talar man flera språk men kan bara skriva på ett av dem. Flerspråkiga som samtalar med varandra kodväxlar ofta. Det innebär att man hämtar ord och fraser från sitt andraspråk mitt i ett samtal. Kanske inleder man ett yttrande på ett språk och avslutar på ett annat. Papá, kan du ge mig hundra spänn para ir al cine?

När man upplever att det man vill uttrycka känns bättre på det andra språket växlar man helt enkelt bara över till det språk där de lämpligaste orden och uttrycken finns. Are you on your way to Ica? Please, buy some knäckebröd.

Man kan också se en individs alla språk som en helhet och inte fokusera på om hen är två- eller trespråkig eller hur personen kodväxlar. Ett begrepp som används i sådana sammanhang är det engelska translanguaging, på svenska transspråkande. Det intressanta är då hur en person lever med flera språk och använder sig av alla sina språkliga resurser. Det gäller inte minst i skolan där både språkutveckling och nya ämneskunskaper gynnas när man kan prata, anteckna och läsa på det språk som fungerar bäst just då. Forskning visar på stora fördelar med att vara flerspråkig. Förutom att flerspråkiga har tillgång till flera kulturer har man bland annat visat att de har bättre arbetsminne och att de är mer flexibla. Flerspråkiga har till exempel lättare att utföra flera uppgifter samtidigt än enspråkiga. Det är också lättare att lära sig ännu ett språk om man redan behärskar flera. Sist men inte minst är det en enorm tillgång för samhället med människor som kan flera språk på en sådan nivå som är i princip omöjlig att tillägna sig i skolbänken.

115

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | MINA SPRÅK


Arbeta med Mina språk Du ska nu studera Mina språk lite närmare.

Förstå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vad är a) en dialekt b) en sociolekt c) en idiolekt? Varför varierar vi vårt språk? Varför kan man inte alltid ändra och anpassa sitt språk? Vad innebär schibbolet-funktion? Vad innebär standardspråk eller standardnorm? Förklara begreppen öppen prestige och omvänd prestige. Vad är skillnaden mellan informellt och formellt språk? Ge exempel på vad icke-verbal kommunikation kan vara. Vilken roll har den när vi talar? Vad innebär flerspråkighet? Ge exempel på fördelar med att vara flerspråkig.

116


Diskutera 1

Backa tillbaka fem år i tiden. Ni går i mellanstadiet. Hur pratade ni då? Vilka ord och uttryck var viktiga? Vilka ämnen? Vad har ni tagit med in i dagens idiolekt? Om tio år – vilka ord och uttryck kommer ni fortfarande att använda, tror ni?

2

Vilka drag i språket brukar man säga har omvänd prestige? Ge exempel på grupper där de här språkdragen kan ha hög status.

3

Diskutera i vilka situationer som ni har ett informellt sätt att prata och skriva, och när ni blir mer formella. Hur skiljer det sig åt för er? Är det genom att ni använder andra ord eller uttryck? Pratar ni långsammare eller snabbare? Tänker ni på grammatiken?

4

Hur använder ni icke-verbal kommunikation? Ge också exempel på när icke-verbal kommunikation kan vara en nackdel, respektive en fördel.

5

Är ni en- eller flerspråkiga? Hur har ni lärt er de språk som ni kan? I vilka sammanhang pratar ni vilka språk? Boken pekar på flera fördelar med flerspråkighet. Vilka nackdelar kan finnas?

117


Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Mina språk.

Mina språk i hjärtat och hjärnan

Vilka språk kan du? Vilket språk betraktar du som ditt modersmål? Vilka dialekter eller andra varianter av svenskan använder du? Hur väl kan du dem och vad känner du för dem? Var i kroppen skulle du vilja placera dina olika språk? Rita gärna av figuren. Använd färgpennor och låt varje språk eller variant av svenskan få en färg. Låt det språk som tar mest plats i dig också få mest plats i kroppen. Redovisa för varandra och gör också en sammanställning över vilka språk som finns representerade i klassen.

118


Mina språk under en dag Under en dag pratar du många sorters svenska. Kanske vaknar du på morgonen och säger några barnsliga ord till din lillebror, efter det sätter du dig och pratar lite spanska med pappa under frukosten, för att övergå till snabbt ungdomsspråk med bästa kompisen när ni går till skolan. Skriv ett dagboksblad eller blogginlägg där du beskriver dina språk. Ge exempel på uttryck och grammatik och förklara i vilka sammanhang du väljer dina varianter.

Icke-verbal kommunikation Tänk dig att du ska berätta någonting för en grupp. Beroende på vad det är du vill berätta använder du dig av din kropp på olika sätt. Röstläge, talhastighet, kroppsspråk och ansiktsuttryck är dina omedvetna och medvetna hjälpmedel. Välj en text som inte betyder någonting. Det kan vara alfabetet, siffror eller en nonsenstext. Turas om att framföra informationen som om du vore: • • • • • • •

ledsen arg förvånad glad ointresserad rädd äcklad.

Hur använder ni icke-verbal kommunikation?

Språket i sociala medier Facebook, Instagram och andra sociala medier fylls ofta av ett mycket informellt och privat språk. Den icke-verbala kommunikationen ersätts ibland med smileys eller andra symboler. Välj några statusuppdateringar eller kommentarer från sociala medier och skriv om dem till mer formellt språk. Vad händer med texten?

119


Skriv om Mina språk Språkkrönikan Du ska nu få skriva en krönika som handlar om språk. Krönikan är en personlig och ofta underhållande text som utreder eller argumenterar för något aktuellt eller tidlöst. Ett vanligt sätt att inleda en krönika är att beskriva en händelse som introducerar krönikans ämne. Krönikan ska handla om, eller ha att göra med, något eller några av begreppen här nedanför: • • • • • • • • • • • • • • •

dialekt sociolekt idiolekt ungdomsspråk andraspråk främmande språk flerspråkighet kodväxling schibbolet-funktion normer prestige standardspråk öppen/omvänd prestige formellt/informellt språk offentligt/privat språk.

120


121


11


RETORIK Du kanske tänker på retorik som något som kan hjälpa en politiker att ”gå genom rutan” i tv eller en reklambyrå att formulera en slagkraftig slogan, men retoriken är användbar i alla sammanhang då man ska formulera sig muntligt. Lite förenklat kan man säga att retoriken är en vetenskap som beskriver hur man får folk att lyssna. Det finns många olika talgenrer, som det politiska talet i en valrörelse, slutpläderingen i en rättegång eller högtidstalet som kan hållas vid studentmottagningar och bröllop. Två stora huvudgenrer är informerande och argumenterande tal. Dem ska du få arbeta med i det här kapitlet. En grundsten inom retoriken är att studera och lära av hur andra talare gjort för att få sin publik att lyssna. På kommande sidor får du studera två gymnasieelevers tal. Alicia var liksom väldigt många andra människor ängslig inför muntliga framträdanden och höll ett informerande tal om hur hon kom över det. Sami argumenterade i sitt tal för att lita på källor. Båda talen planerades för en temadag om studieteknik för skolans nya ettor.


Kallsvettig, klump i magen, blodröd. Syns det? Hjärtat som hamrar sig igenom bröstkorgen. Orden fastklistrade på tungan. Hörs det? Alla ser på mig. Och jag vill bara sjunka genom golvet. Finns det fler härinne som känner som jag när ni ska tala inför grupp? Vi är många. Beroende på vilken källa man undersöker hittar man siffror mellan 10 och 40 procent. Det sägs att fler känner rädsla för att tala inför grupp än inför döden. Men jag står ju här nu och ja, det har blivit bättre. Numera är jag nog mer rädd för döden. Så lugn, bara lugn. Det går att komma över. Jag ska berätta om vad talängslan kan bero på och hur man kan komma över den. Jag ska avsluta med att prata om lyssnande. Talängslan kan bero på olika saker. Blyghet och dåligt självförtroende, javisst, men när jag har undersökt ämnet visar det sig att den vanligaste anledningen är att människan är en gruppvarelse. När man håller tal blir man avskild från gruppen och har allas ögon på sig. Instinktivt tycker flockdjuret människa att det är obehagligt. Dessutom är vi olika. En del älskar att stå på scen, andra hatar det. Det brukar visa sig tidigt om man är den ena eller den andra sorten. Vissa uppträder aldrig i skolans föreställningar, hur duktiga de än är. Har man några dåliga erfarenheter bakom sig, gånger då man upplevde att någon skrattade, gånger då man inte vågade, ja då kan den här känslan av att inte duga som talare bita sig fast. Men som tur är finns det saker du kan göra för att komma över din talängslan. Jag ska presentera några som fungerade för mig. Det första du ska göra är att sluta smita och istället förbereda dig. Talängslan var som värst för mig i

nian, då blev jag sjuk varje gång jag skulle redovisa. Det var skönt varje gång jag slapp, men det gjorde att min talängslan blev allt värre. Dessutom missade jag alla övningstillfällen. Det finns många bra böcker och bra lärare som kan visa hur man håller tal, men du måste våga försöka. Nästa gång du ska hålla tal – förbered dig. Välj ett ämne som du kan mycket om och som du känner för. Öva inför en kompis eller någon annan som du litar på. Och tala om att du är nervös istället för att dölja det, så att din lärare och dina kompisar kan hjälpa dig. Man kan också tänka på att se varje tal man håller som ett tillfälle att öva och bli bättre, inte som den enda chansen i livet. Försök att ge det rimliga proportioner; vad gör det om hundra år om du rodnar lite? Mitt andra råd är att se publiken som dina vänner, inte som blodtörstiga fiender redo att slita dig i stycken. De vill dig väl. De vill att du ska lyckas. De vill lyssna på vad du har att säga. Planera gärna in kontakt med dem i början av ditt tal, till exempel genom att ställa en fråga. Om man har haft kontakt med publiken känner man sig mindre avskild från gruppen och blir mindre nervös. Det tredje du ska tänka på är att sätta på dig kläder som du trivs i och känner dig lagom snygg i. Försök sedan glömma hur du ser ut. Annars blir det stelt som ett skolfotoleende. Försök istället att koncentrera dig på vad du har att berätta och andas lugnt. Det där dunkande hjärtat och de blossande kinderna som jag beskrev i inledningen märker du mest själv. Publiken ser det inte. Hittills många goda råd till talängsliga, men man får inte glömma dem som lyssnar. Visst det kan vara segt att höra på en massa redovisningar, men tänk nästa gång på att din kompis som talar kan känna sig som jag beskrev i inledningen. Om någon inte lyssnar känns det helt fruktansvärt. Och ja, det syns! Istället ska du lyssna koncentrerat, svara på frågor som talaren ställer och självklart applådera efteråt. Avslutningsvis vill jag ta ett djupt andetag till. Lugn, bara lugn. Jag har snart klarat av att hålla tal igen. Tänk nu på att inte smita, på att publiken vill dig väl och att koncentrera dig på det du har att säga, inte på hur du ser ut. Jag klarade av att tala inför er nu och nästa gång kan du som sitter där och är talängslig också göra det.


Samis tal: Fejk och fakta Tror du att jorden är platt? Att 9/11 planerades av CIA? Eller kanske att klimatförändringarna bara är ett påhitt? Det är lätt att hitta källor på internet som hävdar att allt det här är sant. Fakta, fejk och fiktion, vad är vad i det gigantiska informationshav vi skvalpar runt i i dag? Nej, man kan kanske aldrig vara 100 procent säker på att något är sant, men jag ska argumentera för att det är lika viktigt att lita på källor som att vara kritisk mot dem. Före internet var källkritik mest något historieforskare sysslade med. När man pratade om källor tänkte man på gamla bilder och dammiga dokument långt nere i mörka arkiv. Informationen om hur de kom till kanske saknades. Vem hade skrivit? Var dokumenten äkta? Neutrala? Relevanta? Under epoken före-internet-tiden, den våra föräldrar levde i, så sysslade inte elever direkt med källkritik. Alla visste att skvallertidningar och löpsedlar inte var helt att lita på, men i övrigt

tänkte man nog att det som stod i böcker och tidningar var sant. På den tidens Google, alltså biblioteket, fanns namn på dem som skrev texter och någon ansvarade för innehållet. I dag vet vi att alla måste vara källkritiska. För precis som i de gamla arkiven kan många uppgifter saknas i internetkällor och det finns inte alltid någon som ansvarar för det som står där. Det kan också vara helt och hållet fejk eller från någon som vill manipulera dig. Numera finns inte källorna i dammiga arkiv utan kommer direkt till dig i mobilen i snygg förpackning. Självklart måste du vara kritisk och alltid vara redo med de grundläggande källkritiska frågorna både privat och i skolan. Men du måste också lita på att väldigt mycket är sant. Annars kommer du ingenstans. Om man bara är kritisk och inte litar på att det finns fakta som är sanna så lär man sig inte så mycket. Forskare kallar

Tror du att klimatförändringarna bara är ett påhitt?

261


det här med att lita på källor för källtillit. Att lita på någon är också lite läskigt. Om man hela tiden är kritisk är man liksom safe. Man riskerar inte att bli lurad. Fast samtidigt är det fegt och gör att man ägnar mer tid åt att surfa runt bland olika källor än att verkligen lära sig något av de trovärdiga källor som finns. Och bästa sättet att avgöra om något är sant eller falskt är att kunna mycket om ämnet. Alltså måste du lita på källor, för att lära dig mer. Ju mer du kan desto lättare blir det för dig att se igenom både faktafel och fejk. En annan anledning att lita på källor är att en hel del källor faktiskt är mer trovärdiga än andra. Alla kan skriva intressanta åsikter och lägga ut fakta på internet, men människor som kan mycket om ett ämne kan man lita mer på än någon som bara tycker. Människor som skriver helt på egen hand riskerar att dra för snabba eller felaktiga slutsatser. Därför kan man lita på att det som kollats upp av flera är mer pålitligt än om någon bara tycker något på sociala medier. Forskare tycker inte själva. Det de forskar fram granskas av en massa andra som också kan mycket om ämnet. Därför kan man lita på att det inte bara är en ensam människas tankar om man till exempel använder en källa från ett universitet. Där finns flera som likt klassens ordningsman säger till när något är fel. Stora tidningar, böcker och tidskrifter är det också flera som granskar och är ansvariga för. Om du hittar fakta i en sådan trovärdig källa och också ser att samma fakta finns på flera ställen så kan du våga lita på att det stämmer. Annars trampar du runt i tvivelsörja och kommer inte vidare. Fast det gäller ju att kunna hitta de pålitliga källorna. Därför är det viktigt att inte bara vara källkritisk utan också sökkritisk. Sökmotorer och sociala medier styrs av så kallade algoritmer.

Det är de som gör att om du googlat mycket på något du är intresserad av, till exempel på ett par supersnygga sneakers, så poppar det plötsligt upp annonser med just de skorna i ditt flöde. En algoritm är en programkod som minns vilka saker du och andra googlat på eller gillat. Algoritmer sorterar vilka sökträffar som kommer överst och det behöver verkligen inte vara den mest relevanta och pålitliga källan som kommer först. Snarare är det den som flest har googlat på. Att vara medveten om hur algoritmer och sökmotorer fungerar kan hjälpa dig att veta vem du kan lita på – och tro mig – det är inte Google utan du själv som måste avgöra vad som är pålitligt. En del vuxna tror att unga i dag har noll koll när det gäller vem man kan lita på. Att vi driver runt planlöst på nätet och inte kan skilja ett tröttsamt troll från en pålitlig professor. Men forskningen visar att vi unga faktiskt har ganska bra källtillit att bygga vidare på. Man har också sett att vi ofta tvekar inför att dela saker på nätet, kanske för att vi är rädda att göra bort oss genom att visa att vi har blivit lurade. Att vi unga inte vågar lita på källor kan alltså göra att vi inte törs diskutera saker på sociala medier och att det därför kan bli lite ytligt. Det är synd att det är så, för sociala medier är ju fantastiskt bra för att utbyta tankar. Ytterligare ett argument för att ha källtillit är alltså att det kan bli mer spännande samtal på nätet. För att sammanfatta: Var kritisk mot källor, men våga lita på dem också. Lär dig mer om hur sökmotorer fungerar så att du hittar andra källor än de algoritmen har bestämt ska komma överst. Häng här i skolan och skaffa dig ämneskunskaper. Då kan du simma lugnt i informationshavet.


Om retorik Retorik är talandets konst. Det är en gammal lära om hur man talar för att övertyga, först formulerad i antikens Grekland då demokratin uppkom. I en demokrati var det viktigt att kunna tala för sin sak politiskt. Ordet gav makt, precis som det gör än i dag. En annan viktig arena där talekonsten spelade stor roll under antiken var domstolen. Man försvarade sig genom att hålla försvarstal. Under många hundra år var retorik ett av de viktigaste ämnena i skolan och vid universiteten. Men redan under antiken hade det funnits kritik mot att retoriken kunde innebära vackra fraser tomma på innehåll, och under 1800-talet var klimatet i samhället sådant att denna kritik vann insteg. Retoriken associerades med ytlighet och försök att vilseleda människor. Därför försvann retoriken från skolschemat. Att Hitler använde retorik för att hetsa massorna befäste retorikens dåliga rykte under 1900-talet. Inte förrän i slutet av 1900-talet blev retorikundervisning vanlig igen. En anledning till att retoriken återkom då var att muntlig kommunikation blev allt viktigare i och med ny informationsteknik. I massmediesamhället uttrycker man sig muntligt allt oftare och det är viktigt med kunskap om hur man kommunicerar effektivt för att nå fram i mediebruset. En annan anledning var att man insåg att retorikkunskaperna gick bra att använda även i andra former av kommunikation än tal. Retorik är i dag högst närvarande både i uppenbara talsituationer, som i politikers tal, men också i annan kommunikation och kultur, till exempel journalistik, film, reklam och information. Retorik används inte heller enbart för muntliga genrer. Det går utmärkt att använda retorikkunskaper till exempel för att analysera skrivna texter.

Mönster I klassisk retorik brukar man tala om fem delar: inledning, bakgrund, budskap, argument och avslutning. Vill man göra det enklare kan man tala om tre: inledning, fördjupning och avslutning. En vanlig tumregel för de tre delarna är: ”Säg vad du ska säga, säg det och säg vad du har sagt.” Inled alltså med att ge en bild av vad talet ska handla om, berätta det sedan grundligt och sammanfatta till sist det du har sagt. Den tumregeln fungerar på alla slags tal.

263

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

LÄS MER OM FLER SÄTT ATT INLEDA ETT TAL PÅ S. 375. .

ELVA | RETORIK

Inledning Inledningen är en mycket viktig del av talet. Det är då publiken är som mest mottaglig och riktar all uppmärksamhet och nyfikenhet mot den som talar. Det gäller att visa att nu kommer något som är värt att lyssna på. Enligt tumregeln ska du i inledningen ”säga vad du ska säga”. Inledningen ska: • ge en bild av vad talet kommer att handla om • väcka publikens intresse och få publiken att känna att ämnet angår dem • göra att publiken får förtroende för den som talar. Ett vanligt sätt att inleda ett tal är med en retorisk fråga. Tror du att jorden är platt? Att 9/11 planerades av CIA? Eller kanske att klimatförändringarna bara är ett påhitt?

En retorisk fråga är en fråga som man inte förväntar sig något svar på. Ibland kan publiken få svara, men det är vanligare att talaren bara går vidare eller besvarar den retoriska frågan själv. Man kan också berätta något som publiken kan känna igen sig i. Kallsvettig, klump i magen, blodröd. Syns det? Hjärtat som hamrar sig igenom bröstkorgen. Orden fastklistrade på tungan. Hörs det? Alla ser på mig.

I slutet av inledningen är det vanligt att nämna talets huvudpunkter så att lyssnarna får en bild av vad talet kommer att handla om. Jag ska berätta om vad talängslan kan bero på och hur man kan komma över den. Jag ska avsluta med att prata om lyssnande.

264


I ett argumenterande tal är det vanligt att avsluta inledningen med den så kallade tesen, det vill säga den åsikt eller det budskap man argumenterar för. Nej, man kan kanske aldrig vara 100 procent säker på att något är sant, men jag ska argumentera för att det är lika viktigt att lita på källor som att vara kritisk mot dem.

Fördjupning Fördjupningen är talets huvuddel, där man informerar eller argumenterar för sin åsikt beroende på vilken typ av tal man håller. Det är helt enkelt i fördjupningen du ska ”säga det du ska säga”, som tumregeln säger. Fördjupningen inleds ofta med en bakgrund, för att ge publiken förståelse för det talet ska handla om. Före internet var källkritik mest något historieforskare sysslade med. När man pratade om källor tänkte man på gamla bilder och dammiga dokument långt nere i mörka arkiv. Informationen om hur de kom till kanske saknades. Vem hade skrivit? Var dokumenten äkta? Neutrala? Relevanta?

Det viktigaste att tänka på i fördjupningen är att bestämma hur mycket man ska ta upp och i vilken ordning det ska komma. Man bör tänka på att inte ta upp för många saker. Tala alltså hellre mycket om lite, än lite om mycket. Talet tre är ofta lagom mycket, det vill säga tre argument i ett argumenterande tal eller tre teman att informera om i ett informerande tal. Om man gör ett stycke för varje argument eller tema när man skriver talet så blir det tydligt för en själv. I argumenterande tal är det vanligt att man presenterar en invändning som man därefter bemöter.

265

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

LÄS MER OM ATT ARGUMENTERA PÅ S. 372.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

En del vuxna tror att unga i dag har noll koll när det gäller vem man kan lita på. Att vi driver runt planlöst på nätet och inte kan skilja ett tröttsamt troll från en pålitlig professor. Men forskningen visar att vi unga faktiskt har ganska bra källtillit att bygga vidare på.

Struktur och disposition Ett bra tal är alltid väl strukturerat. När man läser en text kan man alltid gå tillbaka till saker man missade eller inte förstod. Den möjligheten finns inte när man lyssnar på ett tal. Därför är det extra viktigt att man är strukturerad och tydlig när man formulerar ett tal. I tal kan man också med fördel upprepa sig mer än när man skriver en text som bara ska läsas. För att göra det lätt för sina lyssnare är det bra att signalera samband med så kallade sambandsmarkörer som exempelvis för det första, för det andra, slutligen. När man går över till en ny del av talet är det bra att visa det med tydliga övergångar. Men som tur är finns det saker du kan göra för att komma över din talängslan. Jag ska presentera några som fungerade för mig. Det första du ska göra är att sluta smita och istället förbereda dig.

266


Bra uttryck för att signalera samband och övergångar Inledningsvis …, Till att börja med …, Först … därefter … sedan … För att återkomma till … Som jag nämnde tidigare/i inledningen … En annan sida av saken/problemet … Sammanfattningsvis …/För att sammanfatta … Avslutningsvis …/Till sist …/För att avrunda … Innan jag avslutar … Nu när jag berättat om … ska jag gå vidare med … Varför är det så? Jo, det förhåller sig på det viset att … Så har alltså vi valt att lösa problemet. Nu ska vi ta en närmre titt på hur andra har valt att lösa det.

Avslutning Avslutningen är den del åhörarna kommer ihåg mest av. Därför är den viktig att formulera väl och därför säger tumregeln att du i den ska ”säga vad du har sagt”. Här kan man kort sammanfatta talets innehåll, upprepa det viktigaste argumentet, budskapet eller presentera en avslutande tanke som knyter ihop talet till en välfungerande helhet. För att sammanfatta: Var kritisk mot källor, men våga lita på dem också. Lär dig mer om hur sökmotorer fungerar så att du hittar andra källor än de algoritmen har bestämt ska komma överst. Häng här i skolan och skaffa dig ämneskunskaper. Då kan du simma lugnt i informationshavet.

267

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

LÄS OM FLER SÄTT ATT AVSLUTA ETT TAL PÅ S. 376.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

LÄS MER OM ATT REFERERA OCH CITERA PÅ S. 362.

LÄS MER OM ATT KÄLLHÄNVISA PÅ S. 364.

ELVA | RETORIK

Referera, citera och källhänvisa När man håller tal vill man ibland hänvisa till något som någon annan sagt eller skrivit. Det görs i regel på ett väldigt enkelt sätt och infogas smidigt i talet tillsammans med kort information om källan. Du kan till exempel säga: • ”I rapporten ’Barnen, BRIS och IT’ redovisar organisationen samtal till deras hjälptelefon som tar upp mobbning och hot på nätet.” • ”I en intervju i Expressen berättar Robyn om sitt engagemang i musikhjälpen …” Om man använder presentationsprogram är det vanligt att komplettera med information om källan i bild, men utan att läsa upp informationen. I presentationsprogrammet kan man till exempel skriva in ett citat man använder i talet och under det skriva författarnamn, ur vilken bok man har hämtat citatet och årtal. Om någon efterfrågar källor du använt i ett tal måste du naturligtvis kunna svara på var du har hämtat din information. Det är också vanligt att din lärare begär in en källförteckning.

Anpassa talet till mottagare och situation Det är viktigt att anpassa talet till dem som lyssnar. Är det ungdomar eller vuxna? Några som redan kan mycket om ämnet eller totala nybörjare? Om du visar medvetenhet om vem publiken är och anpassar det du säger utifrån vilka de är och efter vad de kan om ämnet är det lättare att få dem att lyssna. Man behöver också tänka efter i vilken situation de ska lyssna och anpassa sig efter det. Du kan ställa dig de här frågorna för att ringa in det du behöver veta. • • • • •

Vem eller vilka ska lyssna på dig? Vilka förkunskaper har de? Vad vill du att de ska göra eller kunna när de har lyssnat på dig? I vilken situation ska de lyssna på dig? På vilket sätt kan situationen påverka dem?

268


Framförande och kroppspråk Det viktigaste för att hålla ett bra tal är språket. Det formulerar man i ett talmanus där man skriver ner vad man ska säga. Men publiken ser också den icke-verbala kommunikationen, alltså det som sägs på andra sätt än med ord. Icke-verbala signaler avslöjar talarens attityd och känslor. Om man harklar sig mycket eller prasslar med sitt manus ser man nervös ut. Det allra viktigaste är att våga ta plats i rummet. Om man är nervös inför att tala är det också lätt att man vill gömma sig så mycket som möjligt. Då ser publiken att man är nervös och då blir man lätt ännu oroligare. Istället kan man försöka att stå stadigt och ta ett djupt andetag. Om man vet vad man ska säga behöver man inte hålla i sitt manus utan det kan ligga inom räckhåll. Då kan man ta fram det bara om man kommer av sig. Om kroppspråket ser avspänt ut blir man mindre nervös själv. Ögonkontakt är också viktigt. Det är lätt att titta ner i sitt manus och undvika blickar, men ögonkontakt gör att man får med sig publiken. Ett vanligt tips för blyga är att fästa blicken mellan ögonbrynen på dem som lyssnar istället för att se dem rakt i ögonen. Ett annat är att be några kompisar som man är trygg med att placera sig på olika ställen i rummet så att man kan svepa med blicken mellan dem.

269

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

LÄS MER OM TALMANUS PÅ S. 376.


xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

Gester, som att hålla upp ett finger eller slå ut med armarna, kan förstärka det man vill säga. Om man visar tydligt med gester så är det också lättare för publiken att följa med om man använder presentationsprogram eller visar något man har skrivit på tavlan. När man håller tal är det lätt hänt att tala för fort och glömma att göra pauser. Ett lagom tempo och ett lämpligt röstläge är lättast att få till genom att öva mycket på talet med hjälp av ett bra manus. Både gester och pauser kan man också skriva in i sitt manus så att man kommer ihåg. Om man dessutom står upp när man repeterar så kan man passa på att öva in kroppspråket och inte bara orden.

Stil Språket i ett tal är alltid vårdat även om man kan använda vardagliga uttryck för att skapa spännande effekter. Oftast fungerar det bäst att använda ord som du känner dig bekväm med, även om du samtidigt behöver tänka på att anpassa efter vem du talar inför. Ett språk som ligger väldigt långt från hur du talar till vardags riskerar att kännas konstlat och uppläst. Tänk på ordvalet. I ett argumenterande tal använder man till exempel ofta värdeladdade ord som väcker publikens känslor och hjälper till att övertyga. I andra tal når man lättare fram om man använder mer neutrala ord. En del vuxna tror att unga i dag har noll koll när det gäller vem man kan lita på.

Det går också bra att leka med språket och bilda nya ord. Under epoken före-internet-tiden, den våra föräldrar levde i … Annars trampar du runt i tvivelsörja …

270


Retoriska stilfigurer I retorik talar man om att smycka språket. Det innebär bland annat att man använder sig av så kallade retoriska stilfigurer som är olika välkända sätt att kombinera ord på ett effektfullt sätt. Med ett riktigt välformulerat tal når man lättare fram till sin publik. Du ska dock tänka på att inte överlasta talet med för mycket utsmyckning. Det ger större effekt att låta några få stilfigurer verka på egen hand. Här följer exempel på stilfigurer ur kapitlets tal.

Anafor I en anafor inleds en rad meningar med samma ord eller fras. De vill dig väl. De vill att du ska lyckas. De vill lyssna på vad du har att säga.

Allitteration En vanlig stilfigur som skapar rytmiska formuleringar är allitterationer. En allitteration skapas när flera ord börjar med samma eller liknande ljud. Fakta, fejk och fiktion ett tröttsamt troll

Liknelse En liknelse är en typ av bildspråk där man jämför med något för att ge lyssnaren en tydlig bild i huvudet. Liknelsen har alltid ett jämförelseord, till exempel likt, liksom eller som. Där finns flera som likt klassens ordningsman

Metafor Precis som liknelsen är en metafor också bildspråk men metaforen har inget jämförelseord. orden fastklistrade på tungan

271

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | RETORIK

LÄS MER OM OLIKA STILFIGURER PÅ S. 355.


Arbeta med argumenterande tal Du ska nu studera Samis argumenterande tal ”Fejk och fakta” på s. 261 lite närmare.

Förstå 1

Tesen är den åsikt talaren argumenterar för. Vad är Samis tes?

2

Argumenten är de skäl talaren har för sin tes. Vilka är Samis argument?

3

Varför menar Sami att det är viktigt att vara sökkritisk?

4

Vad är en algoritm?

Förklara 1

Förklara orden fakta, fejk och fiktion.

2

Förklara skillnaden mellan källkritik, källtillit och sökkritik.

280


Mönster 1

Vilka ordval i Samis tal visar att han har anpassat talet till sin publik, elever i årskurs 1 på gymnasiet?

2

Ge exempel på värdeladdade ord i talet. Vilken effekt får de?

3

Ge exempel på retoriska stilfigurer i talet. Vilken effekt får de?

4

Hitta exempel på att Sami återkopplar till något han har sagt tidigare.

5

Ge exempel på hur Sami arbetar med vi-känsla.

6

Det är inte alltid lätt att säga om ett tal är informerande eller argumenterande. Det finns drag av information i ett argumenterande tal och av argumentation i ett informerande. Ge exempel på informerande inslag i Samis tal.

7

Vad skulle Sami behöva ändra om han skulle göra sitt tal mer informerande?

Diskutera 1

I vilka situationer tvekar ni inför att dela saker på nätet?

2

Vilka risker kan det finnas med att vara för kritisk, tycker ni?

3

Vilka källor litar ni på? Varför?

4

Vad ger mest etos? Att lyssna på en äldre elev eller på en vuxen?

281


Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om argumenterande tal.

Ta ställning Arbeta i grupper om fyra personer. Gå igenom påståendena i listan ett och ett. En person läser upp ett av påståendena och tar snabbt ställning för eller emot och berättar varför. Diskutera kort innan ni går över till nästa påstående. Det ska gå fort. • • • • • • • •

Hundar är de bästa husdjuren. Man ska tala sanning i alla lägen. Varje människa har en enda själsfrände som är deras sanna kärlek. Ödet styr våra liv. Det är skönt att gå upp tidigt på morgonen. Det är bra att ta många risker i vardagen. Det var bättre förr i tiden. Det är alltid fel att fuska.

282


Försvarstal Välj en av situationerna och skriv ett försvarstal två och två. Tänk på att ha minst tre argument för er sak. Ta upp ett motargument och bemöt det. Håll talet för några andra kamrater. • En natt kommer du hem klockan tre, fast du har lovat att vara hemma före midnatt. På din kudde ligger en lapp där det står att dina föräldrar förväntar sig en förklaring vid frukosten. • Det går ovanligt bra för klassen på ett matteprov. Nästan alla klarar högsta betyg. Snart går ryktet att klassen fuskat. Ni två blir utsedda att gå in till rektorn och förklara varför det gått så bra.

LOBIS LOBIS. Vad är det? Är det en vara alla behöver, en förening, en företeelse eller kanske en förkortning – L.O.B.I.S.? Och vad står i så fall bokstäverna för? Det är er uppgift att hitta på vad LOBIS är och hålla en presentation där ni presenterar LOBIS och argumenterar för varför LOBIS behövs. Gör gärna en affisch eller använd presentationsprogram.

283


Skriv och håll ett argumenterande tal Du ska nu skriva och hålla ett argumenterande tal. Formulera ett eget ämne eller utgå från någon av uppgifterna här nedanför. Följ arbetsgången i ”Sju steg för att skriva och hålla tal” på s. 285. Till din hjälp har du även Uppslaget, där du hittar tips och råd om att skriva och hålla tal.

Lektör till serien ”Texter som berör” Bokförlaget Natur & Kultur har anlitat dig som lektör, testläsare, till sin nya litteraturserie ”Texter som berör”. Serien ska innehålla titlar som är angelägna för unga, litterärt intressanta och som utgör en grund för bra samtal. Din uppgift som lektör är att presentera en roman för redaktionsgruppen, som består av anställda på förlaget, och berätta om du tycker att romanen ska ingå i serien eller inte. Välj en roman som du läst nyligen och gör en presentation där du argumenterar för eller emot att den ska ingå i litteraturserien. Använd citat eller referat från boken för att stärka dina argument. Ta även upp och bemöt argument som någon med motsatt åsikt om boken skulle kunna ha.

Svenskan och engelskan Svenskan påverkas mycket av engelskan. Bör man göra något åt det? Kan man ens göra något? Vissa oroas av engelskans inflytande medan andra tycker att det bara berikar språket att låna ord från ett annat språk. Ta ställning och argumentera för eller emot att engelskan används i olika sammanhang. Grunda ditt resonemang på fakta.

284


Sju steg för att skriva och hålla tal När du ska förbereda ett tal kan du ta hjälp av en steg-försteg-modell som kallas partesmodellen. Den har använts och finslipats ända sedan antiken. Alla delar i partesmodellen är steg på vägen mot att skapa och hålla ett bra tal. Den ursprungliga antika modellen har fem steg. I modern tid har ett första och sista steg lagts till. De sju stegen här nedanför utgår från partesmodellen. Eftersom det är en antik modell har alla stegen namn på latin.

1 Intellectio (att förstå) Bestäm ämne och syfte med ditt tal. Sammanfatta detta kort och ha det som ledstjärna när du skriver. Du kan göra det genom att besvara dessa frågor: • Vad ska publiken veta? • Vad ska publiken känna? • Vad ska publiken göra efter att de har lyssnat på ditt tal? • Ta reda på ramarna. Hur lång tid har du på dig? Var ska du tala? Finns det möjlighet att använda tavla, dator eller att visa bilder? Ta också reda på så mycket som möjligt om din publik. Hur kan du anpassa ämnet till dem? Vad vet publiken om dig? Behöver du presentera dig och i så fall hur?

285


2 Inventio (att finna) Samla idéer och fakta. Sök så öppet som möjligt så att du har mycket att välja på, men var också kritisk så att du verkligen hittar bra material. Vad ska du ta upp i talet? Vad ska du stryka?

3 Dispositio (att planera) Hur ska du lägga upp ditt tal? I vilken ordning ska saker komma? Vilken sorts inledning passar bra? Hur skapar du ordning i fördjupningen? Hur ska du avsluta? Använd gärna någon av dispositionsmodellerna på s. 361 i Uppslaget.

4 Elocutio (att formulera) Skriv ner ditt tal. Formulera ord för ord vad du tänker säga. Arbeta med språket. Under rubrikerna ”Retoriska stilfigurer” och ”Språkliga knep” på s. 271–272 kan du hitta inspiration. Var särskilt noga med inledning och avslutning. I Uppslaget på s. 375–376 finns förslag på olika sätt att inleda och avsluta ett tal.

5 Memoria (att memorera och skriva manus) Skriv ett talmanus som du kan ha vid framförandet, till exempel ett stolpmanus, en tankekarta eller talkort. I Uppslaget på s. 376 kan du läsa mer om talmanus. Försök att lära dig talet utantill. Då slipper du vara beroende av manuset och kan tala mer ledigt. Tänk på tonfall, tempo och kroppsspråk. När du tränar på talet upptäcker du vad som är bra och mindre bra. Det gör att du kan ändra och finslipa talet innan du ska hålla det. Det är också lämpligt att hålla talet för någon person du känner dig trygg med och be om återkoppling på vad du kan förbättra inför ditt framträdande. Om du känner dig lite nervös är det bara som det ska vara. Det kommer att hjälpa dig att hålla talet med skärpa.

286


Om du känner dig väldigt nervös kan du prata med din lärare före genomförandet för att komma överens om vad ni kan göra för att du ska känna dig lugn. Läs också det informerande talet om talängslan på s. 260. Där finns kanske något som kan hjälpa dig.

6 Actio (att framföra) Nu är det dags att göra själva framförandet. Ta ett djupt andetag och känn att allt du har övat på sitter. Om du har gått igenom de fem föregående stegen kommer det att gå strålande. Tänk på att titta på publiken och inte fästa blicken på bara en person. Om du har lärt dig talet utantill är det att rekommendera att du lägger ifrån dig talmanus och bara har det som stöd om du skulle komma av dig.

7 Emendatio (att reflektera och utvärdera) Att lära sig hålla bra tal är en lång process. Efter talet är det viktigt att du tänker igenom vad som gick bra och vad som kan göras bättre nästa gång. Be också om respons och konstruktiv kritik från din lärare och din publik. De kan titta både på hur talet var formulerat och på hur framförandet fungerade. En enkel modell är att alla i publiken formulerar sig om dessa punkter: • Lyft fram tre lyckade saker i talet. • Ge ett gott råd inför nästa tal. En annan modell är att en person ger mer utförlig respons. Utgå från frågorna på nästa sida när ni arbetar med sådan mer omfattande respons. Ta också hjälp av Uppslaget.

287


Respons 1

Ge exempel på hur talaren lyckas levandegöra sitt ämne.

2

Ge exempel på ställen där det är tydligt att talaren tänkt på sin publik och kommentera hur det fungerar.

3

Ge exempel på ställen där talaren arbetar med vi-känsla och kommentera hur det fungerar.

4

Vad gör inledningen välfungerande?

5

Ge exempel på stilfigurer eller andra snygga formuleringar som talaren använt.

6

Har talaren tänkt på etos, logos och patos? På vilket sätt? Finns det någon av de tre delarna som du tycker bör utvecklas för att talet ska bli mer övertygande?

7

Vad gör avslutningen välfungerande?

8

Är det något annat du saknar i talet? Något som kan bli bättre inför nästa tal?

9

Vad kan talaren tänka på när det gäller kroppsspråk, taltempo och ögonkontakt?

288


289


FIXA

1

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Fixa svenskan är en läromedelsserie som består av kursböcker för kurserna Svenska 1–3. Böckerna har en gemensam grundstruktur och behandlar litteratur, språk och muntlig och skriftlig framställning i olika genrer. I varje kapitel finns uppgifter som utvecklar läsförståelse och ordförståelse, diskussionsfrågor samt undersökande och kreativa uppgifter. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter. Fixa svenskan 1 innehåller: • kapitel om litterära teman och motiv, berättarteknik och stildrag • kapitel om att få syn på både sitt eget och andras språk och attityder till språklig variation • kapitel om muntlig och skriftlig framställning i olika genrer med fokus på syfte, mottagare och kommunikationssituation. Längst bak finns en uppslagsdel med bland annat litteraturvetenskapliga begrepp, språkriktighet, textanalys, referatteknik och källhänvisningar. Läs mer om serien på nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-45725-6

9 789127 457256

Profile for Smakprov Media AB

9789127457256  

9789127457256  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded