__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Marie Granmar

Marie Granmar är vetenskapsjournalist och författare med bakgrund som civilingenjör. Hon har sedan mitten av 1990-talet rapporterat om teknikutveckling ur ett samhällsperspektiv i tidningar, radio och tv. Marie bor i Naturhuset Ingarö tillsammans med Charles Sacilotto och tre barn.

NATURHUS

Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad där boningshuset omges av ett växthus. Näring från avloppet tas tillvara i egna odlingar. I nordliga klimat förlängs dessutom odlingssäsongen och uppvärmningsperioden förkortas. Konceptet utvecklades redan på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. Under 2000-talet har flera nya naturhus uppförts och efterfrågan växer. Klimatförändringar och pandemier är bara några av orsakerna till ett ökat intresse för självhushållning – av mat, el, värme, vatten och avlopp. I ett naturhus ordnas mycket av detta samtidigt. I boken får du följa några naturhusbyggare som har gått i Bengt Warnes fotspår och som delar med sig av sina erfarenheter från livet i naturhus. Här ges också mycket fakta om möjligheter och fallgropar, byggmaterial och teknik, odling och livsstil.

NAT UR HUS

Marie Granmar


INNEHÅLL FÖRORD Sidan 6

1. VAD ÄR ETT NATURHUS? Sidan 10

2. HUR MAN SKAPAR ETT NATURHUS Sidan 25

3. UPPVÄRMNING, KYLA OCH VENTILATION Sidan 54

4. DET SLUTNA KRETSLOPPET Sidan 78

5. FÖRLÄNG ODLINGSSÄSONGEN Sidan 102

6. UNDERHÅLL OCH UTVECKLING Sidan 123

7. FLERA NATURHUS I VÄRLDEN Sidan 136

8. SIKTA MOT FRAMTIDEN Sidan 145

EFTERORD Sidan 162

REFERENSER Sidan 170


FÖRORD Efter att under mer än 40 år ha bott i olika lägenheter flyttade jag 2010 in i min nya pojkväns hus. Det visade sig inte vara vilket hus som helst, utan ett naturhus skapat utifrån arkitekten Bengt Warnes idéer. Naturhuset på Ingarö i Stockholms skärgård var i hög grad ett självförsörjande hus, inneslutet i ett växthus, med eget brunnsvatten använt via snålspolande kranar, urinseparerande toaletter och avlopp med biologiskt reningsverk i källaren. Ett energisnålt och kretsloppsanpassat boende som sparar på jordens resurser. Från januari 2021 måste alla nya hus som byggs bli avsevärt mycket mer energisnåla än de flesta hus är idag. Även vid renovering ska husens energiprestanda förbättras. Byggsektorn står för cirka 40 procent av världens totala energianvändning, i Sverige är siffran drygt 30 procent. Intresset för att både bo och leva mer hållbart är större än någonsin och vi får många frågor från alla som besökt vårt hus eller som läst om det. Det här är en bok om att spara på jordens resurser, rena det som smutsats ner och lämna tillbaka så mycket som möjligt – och i hög grad vara självförsörjande. Enkla lösningar i kombination med modern teknik. Det här är en praktisk bok, en introduktion till naturhus och en guide för alla som vill bygga ett eller som är nyfikna på hur det fungerar. I Sverige finns det idag åtta färdigbyggda naturhus och flera är under byggnation, i Norden ytterligare cirka tre och i hela världen ungefär tjugo. Det pågår också flera projekt som i större skala använder kretsloppsidéer för att spara energi och vatten och ta tillvara näringen från våra avlopp. En del projekt kompletterar byggnader med växthus, för att spara värme och erbjuda stadsnära odling. Några exempel är Norra Djurgårdsstadens kvarter Brofästet, felleshusen i Vallastaden och Helsingborgs nya stadsdel Oceanhamnen.

6

Marie Granmar


7

Förord


VAD ÄR ETT NATURHUS? Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad där boningshuset omges av ett växthus. Näring från avloppet tas tillvara i egna odlingar. I nordliga klimat förlängs odlingssäsongen, och uppvärmningsperioden förkortas. Konceptet utvecklades redan på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. Under 2000-talet har flera nya naturhus uppförts och efterfrågan växer.

10

Behovet av att leva mer ekologiskt, i harmoni med naturen, ökar för varje dag som går. Vi blir fler människor på jorden, och klimatförändringar påverkar många av oss drastiskt. ”Som man bäddar får man ligga” – ett gammalt talesätt som ständigt är aktuellt. Att bygga hus som är hållbara för framtiden inbegrips i de visdomsorden. Många byggare och arkitekter har insett detta. En som visade på konkreta möjligheter var arkitekten och forskaren Bengt Warne. Redan 1964 byggdes hans ”näckroshus” i Uttran söder om Stockholm, där huset kompletterades med en inglasad vinterträdgård med pool och växter. Huset inspirerade till det som senare skulle kallas naturhus. Enligt konceptet är ett naturhus en byggnad som samarbetar med naturen i ett kretslopp. Som berikar de boende utan att förstöra eller förgifta. Vi lånar material av naturen och lämnar tillbaka


11

Vad är ett naturhus?

det vi har använt renat. Näring från avlopp tas tillvara, istället för att transporteras långa sträckor och släppas ut i hav och vattendrag. Hela eller stora delar av huset omges av växthus för att samla solvärme och möjliggöra egna odlingar. Grundtanken var att utgå från de fyra elementen – eld, luft, vatten och jord. I naturhuset skulle invånarna kunna styra elementen var för sig, eller i god ekologisk och ekonomisk samverkan. Målet var en helhetsmiljö där luckor, slussar, fönster, dörrar och glastak skulle kunna öppnas efter behov och lust. Ett naturhus skulle, enligt Bengt Warne, vara en helhet, en holon – ett begrepp myntat av brittiske författaren Arthur Koestler i boken The ghost in the machine (1967). Naturhuset skulle fungera i symbios med sin omgivning – i kvarteret med andra hus runtomkring och i stadsdelen med andra kvarter och naturen. Huset skulle också vara föränderligt för att kunna ge sina invånare omväxling och stimulans. Växter, djur, sol, vind, vatten och mylla skulle stimulera till lek och kreativitet. Bengt Warnes naturhus skulle ha buffertzoner mellan ute och inne, där invånarna kunde se regnet falla, se soluppgångar och solnedgångar och uppleva dofter från mylla, blommor och kryddväxter. Samarbetet med naturen skulle också leda till friskare luft, minskat uppvärmningsbehov och mindre användning av grundvatten. Växthuset var som en gigantisk solfångare och regnvattnet från stuprören kunde samlas in och användas för bevattning, bad, tvätt och disk. Det första naturhuset blev en villa i Saltsjöbaden utanför Stockholm, byggd 1976, där Bengt Warne bodde under en period. Huset uppfördes på en tomt som ställts till förfogande av multrumsuppfinnaren Rikard Lindströms familj. Det gjordes i samband med tidskriften Allt i hemmets 20-årsjubileum, då ett

Modell av det första naturhuset som byggdes på 1970-talet i Saltsjöbaden.


Saltsjöbaden


utställningshus byggdes på tomten. Till skillnad mot det så kallade näckroshuset i Uttran omgavs villan i Saltsjöbaden helt av ett växthus. Villan hade också ett eget avloppssystem där näringen togs tillvara och användes i odlingar. Trots all uppmärksamhet som huset fick, inte minst i sviterna av oljekrisen, dröjde det nästan 30 år innan fler liknande hus uppfördes i Sverige. Under 1980-talet arbetade Bengt Warne huvudsakligen i Tyskland där han var med och byggde flera naturhus, främst större byggnader, bland annat i Stuttgart. Ett par av dem beskriver han i boken På akacians villkor – att bygga och bo i samklang med naturen (1993) som han skrev tillsammans med författaren Marianne Fredriksson. Boken blev ett inlägg i miljödebatten. Debatten om hälsofarliga ”sjuka” hus, som byggts av miljöstörande material eller som slukade energi, var sedan länge igång. Ändå var begreppet naturhus något nytt. Under 1990-talskrisen hamnade Bengt Warnes bok på bibliotek medan större delen av den svenska byggindustrin fortsatte att arbeta nästan som vanligt. Ett visst ökat intresse för inglasningar märktes dock, främst av innergårdar i kontorshus och shoppinggallerior. Den plan- och bygglag som trädde i kraft 1987 gällde ända fram till 2011 då den ersattes av en ny.

13

Vad är ett naturhus?

NYA NATURHUS BYGGS Nästa naturhus i Sverige byggdes helt på privat initiativ i början av 2000-talet i Brålanda norr om Vänersborg. Ortopedingenjören Anders Solvarm och hans fru, sjuksköterskan Rosemary, hade gått en kurs i permakultur, köpt en tomt och ville bygga och bo ekologiskt i ett nybyggt timmerhus. ”Men sedan regnade det hela tiden och vi fick tvillingar, så huset blev stående ofärdigt under presenningar”, berättar Anders när jag besöker honom en blåsig aprildag. Eftersom huset var ofärdigt ansökte Anders om finansiering till byggskydd och letade efter kunskap i olika böcker. På ett sjukhusbibliotek drog han en dag ut en bok ur hyllan som hette På akacians villkor – att bygga och bo i samklang med naturen. Han lånade hem boken och när han läst den föll bitarna på plats: så här kan man både spara energi och använda solen till uppvärmning och mer odling. Alla idéer han haft tidigare förenades i en helhet. ”Wow, tänkte jag då. Det här kan man kalla byggskydd!” säger Anders.


HUR MAN SKAPAR ETT NATURHUS –

KONSTRUKTION OCH BYGGNATION

25

Hur man skapar ett naturhus

Ett naturhus kan uppföras på olika sätt. Det kan vara en utbyggd sommarstuga, ett timmerhus, ett hus av lera och halm eller en renoverad lada som omges av växthus. Bygglov är olika svårt att få beroende på läget. Växthuset innebär en extra investering, men kompenseras av lägre energikostnad och ökad trivsel.

En bra sak med naturhus är att de har stor flexibilitet att utformas efter byggherrens visioner och behov. De kan även anpassas till platsen där de placeras. Naturhus kan byggas på en bergig villatomt, ett plant jordbrukslandskap, i en skogsglänta eller vid en vindpinad kust. De kan också uppföras i stadsmiljö, så länge växthus och avloppslösning får plats och accepteras av de lokala myndigheterna. Allra störst nytta gör naturhus i nordliga klimat där vi vill ta vara på solenergin till uppvärmning och förlängd odlingssäsong. De naturhus som hittills har byggts i Sverige, Norge och Tyskland har haft delvis olika förutsättningar. Naturhuset Ingarö som jag bor i är skapat runt en sommarstuga från 1950-talet, ett koncept som passar bra i områden där människor bosätter sig permanent i fritidshus. Att flytta till en sommarstuga kan vara en möjlighet till ett både mysigt och pris-


Lindbacken, Uppsala.


SÅ KAN SOLENERGIN ANVÄNDAS

VAD ÄR BOYTA?

Ett naturhus är en gigantisk solfångare som passar särskilt bra i nordliga klimat. I solfattiga länder har det många fördelar:

Under sommarhalvåret ökar vistelseytan i naturhuset när terrasserna i växthuset används mer. En intressant fråga vid energiberäkningar är därför om växthuset ska kallas för boyta eller biyta enligt svensk standard. Utslaget på en större boyta blir energianvändningen per kvadratmeter förstås lägre. Med hjälp av internetsajten temperatur.nu går det att få fram medeltemperaturer på olika platser under olika perioder. En överslagsräkning för åren 2009–2011 visar att medeltemperaturen i naturhuset Ingarös växthus kan vara över 10 grader per år, som är gränsen för boyta. Men att terrasserna skulle kallas för boyta känns ändå märkligt med tanke på att det kan bli −20 grader där vissa perioder på vintern.

• Det är skönt att ha ett stort uterum i

• •

71

Uppvärmning, kyla och ventilation

anslutning till det ordinarie huset – en vistelsezon med nästan fullt dagsljus, men utan skadliga UV-strålar, och som ger skydd mot regn och vind. Det skyddade och soluppvärmda uterummet ger möjlighet att odla växter som annars är svåra att odla i nordiskt utomhusklimat. Värmen som skapas under soliga dagar kan, med hjälp av modern teknik, tas tillvara även för uppvärmning av hus och varmvatten. Solfångare i kombination med en ackumulatortank är idag en standardlösning. Om boningshuset har ett vattenburet värmesystem med radiatorer eller golvvärmerör är solvärmen relativt enkel att använda där. Nya tekniska lösningar är under utveckling för att lagra värme, exempelvis i så kallade fasomvandlingsmaterial (Phase Change Materials, PCM). En låda med PCM i källaren kunde göra det möjligt att dra nytta av den insamlade solvärmen under längre tid. Solel är också möjlig att producera i ett naturhus. I naturhuset i Brålanda prövas en ny lösning att ersätta glasrutor i växthustaket med halvgenomskinliga solceller. Dessa både producerar el och fungerar som solavskärmning.


VÄXTHUSET SPAR ENERGI

74

Det är viktigt att komma ihåg att naturhus inte i första hand byggs för att vara energisnåla. Det blir, skulle man kunna säga, en bonuseffekt av växthusets extra klimatskal och helhetstänkandet i utformningen. Fördelen är att det blir mer flexibelt att utforma sitt boningshus som man vill. Det går att bygga nytt av olika material – som halm och lera, timmer och annat trä. Det går också att skapa naturhus runt befintliga hus av vitt skilda slag. Ändå bidrar växthuset till minskat energibehov för uppvärmning. Det visar flera studier. I ett examensarbete 2010 undersökte nederländske arkitektstudenten Lester van Ree energiprestandan och inomhuskomforten i ett 20-tal växthusboenden i Europa och Japan, bland annat Bengt Warnes naturhus. Lester van

Ree kom fram till att i växthusbostäder (Green House Residences, GHR) minskar uppvärmningsbehovet med i genomsnitt 25 procent. Bättre isolering av husen är dock mer effektivt och kan minska uppvärmningsbehovet med upp till 75 procent. Växthusboenden har samtidigt fördelen att antalet odlingstimmar i genomsnitt är 25 procent fler än för jämförbara odlingar utomhus. Termik hjälper till att jämna ut temperaturerna i växthuset. Kall luft sjunker neråt medan varm luft stiger uppåt. Vid uppvärmning och nedkylning av luften i växthuset skapas luftströmmar. Under varma dagar rör sig strömmarna åt ett håll, och kalla dagar eller nätter går de åt motsatt håll. Värmen som lagras i naturhusets olika delar ger också klimatstabiliserande effekter. Marken lagrar värme säsongsvis, grunden lagrar veckovis och byggnadsstommen lagrar dygnsvis.


UNDERHÅLL OCH UTVECKLING

123

Underhåll och utveckling

Liksom alla hus kräver naturhus underhåll. Det blir delvis en annan sorts underhåll än i en standardvilla. Växthuset skyddar mot väder och vind, vilket gör behovet av att måla boningshuset mycket litet. Samtidigt kräver växthuset emellanåt en del uppfräschning och service. De nyare naturhusen har mer automatik och större inomhuskomfort. Mycket höll på att bli klart i Naturhuset Ingarö efter tio år, men det fanns fortfarande utvecklingspotential. Jag skrev regelbundet i en tidning om avancerade tekniska system för värme, ventilation och sanitet (VVS). Det mesta handlade om kontorshus, flerbostadshus och lokaler av olika slag, men även en och annan villa. Det jag såg och skrev om fick mig att fundera en hel del på vilka lösningar som skulle kunna passa i vårt hus. Vi behövde göra något åt värmesystemet. Den senaste vintern hade varit extremt kall med stora mängder snö och Charles hade fått lägga en stor del av sin fritid på att klyva ved och elda i braskaminen. Milda vintrar var vedhanteringen inte lika betungande, men i längden ändå ingen riktigt bekväm lösning. Och ett visst mått av bekvämlighet behövdes trots allt, om man inte ville heltidsarbeta i naturhuset. Vi lät en värmekonsult komma på besök och lämna offert. Det blev ett förslag med bergvärmepump, ackumulatortank, radiatorer och vattenmantlad braskamin. Säkert utmärkt bra, men cirka 100 000 kronor för dyrt.


SIKTA MOT FRAMTIDEN

145

Sikta mot framtiden

Under senare år har hållbarhetstänkandet genomsyrat allt fler branscher. Byggtekniken utvecklas, solceller blir bättre och billigare, forskare gör framsteg med nya system för värmelagring, avloppsvatten och matavfall tas tillvara. Nya hus ska vara energieffektiva, kanske till och med så kallade plusenergihus som producerar mer energi än de gör av med. Ursprungsidéerna finns i naturhusen, och nu sprider sig arbetet som ringar på vattnet. Arkitekten Bengt Warne var före sin tid på många vis. Dels genom sina idéer, dels för att han vågade pröva dem i praktiken. Att bygga ett växthus runt ett vanligt bostadshus är ett enkelt sätt att skapa en mer energisnål byggnad, utan stora mängder avancerad teknik. Det ger också flexibilitet för individuella val av exempelvis boningshusets utförande, mängden odlad mat och energitekniklösningar. Utgångspunkten är att teknik ska användas för att stötta biologin och inte att biologin ska anpassas efter tekniken. Trots att idéerna redan har hunnit få flera decennier på nacken är de storskaliga projekten för stadsodling och kretsloppsbyggande


Nya hus med solceller på fasaden och växthus på taket.


Jag tillbringade många timmar i arbetsrummet med utsikt över murgrönan, som slingrade upp runt en av växthusets stålbalkar, och naturen utanför huset. Här kunde jag följa årstidernas växlingar. Snart blev det vårdagjämning igen, den 20 mars. Vädret växlade mellan minusgrader på natten, snö, regn och soliga dagar med uppemot 10 grader runt lunchtid. När jag arbetade hemifrån tog jag lunchpromenader i de vackra omgivningarna. En favoritrunda gick genom villaområdet, ner över strandängarna till viken och tillbaka upp genom skogen. I skogsbacken, vänd mot söder, som jag passerade på väg upp mot huset tittade blåsipporna ofta fram tidigt. Några kliv senare var jag tillbaka vid huset och såg den sista snön smälta på växthustaket och ramla ner i mjuka sjok. Jag tänkte att vi var lyckligt lottade som fick bo och leva i en sådan fin natur full av liv. Att det var vår plikt att behandla den med respekt. Lyckligtvis hör jag till dem som tycker om att arbeta ensam. Det ger lugn och ro att några timmar varje dag kunna fokusera ostört på jobbet. En skön kontrast till familjelivet på kvällar och helger och umgänget med släkt och vänner. Det sparar också pengar och är bra för miljön. Mitt behov av transporter blir minimalt och jag slipper spendera tusenlappar varje månad på resor och kontorsplats. Modern it gör det enkelt att kommunicera med kollegor och intervjupersoner över hela världen, även via video, om det behövs. När coronakrisen slog till år 2020 och medförde stora omställningar för många människor var jag väl förberedd.

153

Sikta mot framtiden

LEVA RESURSSNÅLT Att leva resurssnålt, i en cirkulär ekonomi, handlar om så mycket mer än teknik. Livsstil och personligt tänkande är minst lika viktiga. Bengt Warne menade att miljöproblemen i grunden är psykologiska, inte tekniska. Det kan man förstås applicera på många olika områden. Exempelvis ifrågasätta om en familj på 4–5 personer behöver bo i ett stort hus på 200–300 kvadratmeter. Särskilt om de mest är hemma under kvällar och helger. Naturhusbyggarna menar att deras hus är resurssnålare än andra byggnader, bland annat för att naturhusen är flexibla. Boytan är mindre på vintern då det krävs uppvärmning och utökas under sommaren. Alla kan inte bo i villa, och det är inte ens önskvärt, men naturhuskonceptet har ändå sin plats i scenariot med växande


Marie Granmar

Marie Granmar är vetenskapsjournalist och författare med bakgrund som civilingenjör. Hon har sedan mitten av 1990-talet rapporterat om teknikutveckling ur ett samhällsperspektiv i tidningar, radio och tv. Marie bor i Naturhuset Ingarö tillsammans med Charles Sacilotto och tre barn.

NATURHUS

Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad där boningshuset omges av ett växthus. Näring från avloppet tas tillvara i egna odlingar. I nordliga klimat förlängs dessutom odlingssäsongen och uppvärmningsperioden förkortas. Konceptet utvecklades redan på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. Under 2000-talet har flera nya naturhus uppförts och efterfrågan växer. Klimatförändringar och pandemier är bara några av orsakerna till ett ökat intresse för självhushållning – av mat, el, värme, vatten och avlopp. I ett naturhus ordnas mycket av detta samtidigt. I boken får du följa några naturhusbyggare som har gått i Bengt Warnes fotspår och som delar med sig av sina erfarenheter från livet i naturhus. Här ges också mycket fakta om möjligheter och fallgropar, byggmaterial och teknik, odling och livsstil.

NAT UR HUS

Marie Granmar

Profile for Smakprov Media AB

9789127170520  

9789127170520  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded