Page 1

Fakta — tre pjäser


Av Alejandro Leiva Wenger har tidigare utgivits Till vår ära (2001)

www.albertbonniersforlag.se ISBN 978-91-0-014162-2

@ Alejandro Leiva Wenger 2015 Grafisk form: Eva Wilsson Tryck: CPI – Clausen & Bosse, Leck, Tyskland 2015


FÖRFATTARNA


PERSONER

Alvaro, 31 år. Ali, 30 år. Alex, 25 år. PLATS

Ett vardagsrum. TANKSTRECK –

Anger att någons tal stannar upp eller avbryts av nästföljande replik. TRE PUNKTER … 

Anger en paus eller tvekan i någons tal.


FÖRSTA AKTEN SCEN 1

[Kväll. I mitten av rummet står Alvaro och övar inför ett föredrag. Han håller i ett par pappersark. Då och då drar han handen genom håret. En bit bort sitter Ali och lyssnar. Emellanåt bryter han in med korta råd som Alvaro snabbt godtar.] ALVARO   Ja, jag heter Alvaro och idag ska vi prata lite om mång – ALI  Högre. ALVARO   Jag heter Alvaro – ALI   Och spänn av lite – axlarna … ALVARO   [Sänker axlarna onaturligt mycket.] Jag heter Alvaro och

idag ska vi prata lite om mångfald. Som ni vet så har ju mångfald en rad fördelar för organisationer. Själv brukar jag sammanfatta det här i termer av de tre K-na: kvalitet, kundnytta, kreativitet. Genom en rik blandning av kulturer, kön och sexualiteter kan vi skapa en dynamisk arbetsplats med kraftiga synergieffekter som i sin tur leder till ökad effektivitet, lönsamhet och flexibilitet. Men nu undrar ni förstås – vad betyder mångfald? Vad är mångfald? Mm? Viktig fråga. Det är just det vi ska klura ut idag, så vi kan upprätta en strategisk mångfaldsplan som passar just er. Och här finns jag, ert stöd i processen, en barnmorska som hjälper er att föda fram nya spännande idéer. För precis som jag har min definition av mångfald så har också ni en definition av mångfald. Och vet ni vad? Det är just det som är mångfald – att vi är så olika. Mångfald handlar om att se och utnyttja varandras olikheter. Till exempel då: etnicitet, 9


kön, sexualitet, funktionalitet … musiksmak … vad man gillar för mat … frisyr kan också vara en viktig faktor. [Paus. Ali nickar.] Kort sagt, mångfald är en mångfald av olikheter. Men frågan är: hur ska vi plocka russinen ur den här kakan? Mm? Hur får vi ut maximal lönsamhet ur dagens mångfald? Och framförallt: hur kan mångfald bli till nytta för just er? [Paus.] Nu ska vi diskutera det här i mindre grupper, och om det är nånting jag vill att ni tar med er in i era samtal så är det tre enkla ord: Mångfald. Är. [Paus. Söker i pappren. Ali ställer sig upp och börjar leta efter något. Alvaro ser det men försöker gå vidare.] Business. Nej. Kärlek, mångfald är kärlek – nej, lönsamhet. Fan! Mångfald är – är … [Han tystnar och tittar irriterat på Ali, som fortsätter leta.]

10


SCEN 2

ALVARO   Vad gör du? ALI   Nej jag bara letar lite. ALVARO   Jag håller ju på här. ALI   Men jag hittar inte min mobil, den måste vara här nånstans. ALVARO   Vi kan leta sen. ALI   Är du inte klar? ALVARO   Neej? Jag behöver ett ord här. ALI   Men jag behöver min mobil, jag väntar på samtal – du vet,

förra veckan på den här kursen, det var en snubbe där som – ALVARO   Vänta lite. Var jag bra eller? ALI   Eh, ja, du var typ – ja. ALVARO  Vaddå typ? ALI   Ja ja, skitbra. ALVARO   Men jag behöver ett ord här, ser du? Mångfald är, vaddå?

Vad ska jag säga? ALI   [Fortsätter leta.] Lönsamhet, tillväxt? ALVARO   Alla kör med det där, jag vill ha ett eget ord, typ mångfald är – ALI   Framtiden, kärlek, demokrati? ALVARO   Nåt mer oväntat kanske. ALI   Stalinism, massmord, rasism? ALVARO   Jättekul. Nej, det ska vara nåt som – nånting performativt,

fattar du, typ en subversiv diskursiv intervention i de hegemoniska affektstrukturerna. ALI   [Kort paus.] Jaha, du tänker typ – som i – i … ALVARO   Jamen nåt som dekonstruerar repressiva interpellations-

processer. Och deterritorialiserar statiska subjektspositioner. Och självklart öppnar för nomadiska flyktlinjer och rhizomatiska rörelser bort från doxa och binaritet och arborealt tänkande. 11


ALI   [Paus.] Du menar nåt som – som inspirerar? ALVARO   Inspiration är nonsens. ALI   Just det, förlåt – ALVARO   Men visst, okej, som inspirerar och gör en varm inombords.

Så, mångfald är … ALI   Fredagsmys? Tacos, Jesus, Gandhi, men är det här en ny

firma? Vad hände med den andra, den där som – ALVARO   Det är det här som gäller nu Ali, jag har ringt runt – företag,

teve, teatrar, alla tycker mångfald är skitviktigt, de har en mångfaldsplan och allting. ALI   Okej, men du, den här snubben, jag frågade om han kunde

skriva en mono – ALVARO   Det här är helt rätt nu känner jag, uppdragen kommer bara

– shwusch! – välla in såhär. ALI   Men vad är det du ska göra? ALVARO  Har du inte fattat det? Jag ska prata mångfald. Så det blir en

mix. Så det inte bara är män och vita medelklass­människor som syns överallt. ALI   Men ditt jobb då? ALVARO   Jo men – ALI   Och skrivandet? ALVARO   Jo jo, men det här är ju bara en bisyssla fattar du väl, och

det är mitt lärarjobb också. Jag är författare, det är det jag är, men vi måste betala räkningarna, eller hur? När förlaget svarar och min bok kommer ut, då kan vi börja snacka. ALI   Ja. Men i alla fall – den här snubben på min kurs, vi snacka-

de hela kvällen, han berättade värsta grejerna och han ska skriva en mono – ALVARO   Det är så det funkar Ali. Det här är bara ett kneg. Du borde

också, du vet, du kunde också ha nånting, så att du – ja … ALI  Vaddå? ALVARO   Men du vet. ALI  Jag har nånting. 12


ALVARO   Men ingen inkomst. ALI   Vad snackar du om, jag har nånting, jag är skådespelare,

och den här snubben på min kurs, han har lovat att han ska skriva en mono – ALVARO   Just det! Jag glömde, jag har ju en present till dig, vänta.

[Hämtar sin väska, tar fram en bok och ger den till Ali.] Kolla. ALI   [Läser.] »Management by Love.« ALVARO   Om hur man leder företag genom liksom kärlek och mång-

fald. Intressant, eller? Den skulle jag själv vilja ha. ALI   Ja … ALVARO   Men du får den, det är lugnt. Jag kan låna den sen kanske. ALI   Till mig? Jag förstår inte – ALVARO   Tack, säg bara tack. Man ska inte skåda given häst i

­munnen. ALI  Häst? ALVARO  Häst. ALI  Häst? ALVARO   Jamen säg att du skulle få en häst. Då ska du bara säga

tack, du ska inte öppna käften på den och titta i den såhär. [Paus.] Det är ett uttryck. ALI   Så jag får inte öppna boken och titta i den. ALVARO   Jo alltså – äh, glöm det. ALI   Aha, boken är snabb som en häst. ALVARO   Hur kan en bok – ALI   Man läser ut den snabbt som en häst. ALVARO   Hästar läser inte. ALI   Det är väl det som är poängen, man läser den så snabbt att

ingen tror man har läst den, precis som hästar, ingen tror att hästar kan läsa … ALVARO   Men – hur – ALI   … men om de läste skulle ingen se det, för de skulle läsa

lika snabbt som de springer – lite som Stålmannen? ALVARO   Jag fattar inte hur du – 13


ALI   Jamen såhär: Stålmannen läser ju skitsnabbt, han bara tar

en bok och bläddrar såhär – brrrr – klart! Han är snabb som en häst om inte snabbare, så, ja – du har rätt, det är en väldigt bra metafor. ALVARO   Vilken jävla metafor? ALI   Den du sa. ALVARO   Jag sa »skåda inte given häst i munnen«. ALI   Precis, fast Stålmannen skulle göra det. ALVARO  Göra vad? ALI   Skåda! Skåda hästen i munnen. För han behöver inte

öppna käften, han bara liksom, såhär – bzzzzz – med sin röntgenblick. ALVARO   Rönt – alltså vad fan snackar du om? Nej! Nej, glöm det,

okej? [Paus. De tittar på varandra.] När gick du upp idag? ALI   Jag? Tidigt. Jag har sökt en massa jobb idag. [Alvaro tittar

skeptiskt på honom.] Ja vaddå, jag var på en audition för en teveserie de gör i höst. ALVARO   Ah, skådisjobb …  ALI   Inte bara det. Restaurang, kontor, tidningsbud – ALVARO   Hur har du sökt jobben då? ALI  Jag? ALVARO   Ja – du. Har du ringt eller mejlat eller …? ALI   Både och. Mejlat mest. ALVARO   Från vilken dator? ALI   Den gamla. ALVARO   Den gamla. ALI   Ja? Du sa ju att jag fick använda den. ALVARO   Mm. Vet du varför jag sa det? För att den är sönder.

[Paus.] ALI  Aha. ALVARO   Den dog igår, den är helt död. 14


ALI   Men den funkade skitbra i morse, jag lovar, den funkade

när jag skulle mejla. ALVARO   Vad bra, jamen hämta den då. [Ali står kvar.] Ta hit datorn.

[Ali tvekar, står kvar.] Men vad gör du – gå. [Ali börjar gå ut.] Hämta en öl också! Och posten, var är posten, har vi fått nån post idag? [När Ali gått ut tar Alvaro upp Alis mobil ur sin ficka. Han tittar i den snabbt och lägger den på en synlig plats. En duns hörs från köket. Alvaro suckar. Ali kommer tillbaka med en ölflaska, den bärbara datorn och posten.] ALI   [Snabbt.] Fan jag tappade hade en öl och välte på datorn här

hoppas den inte gick sönder. [Han börjar torka av datorn.] ALVARO   [Tar sin öl och sin post.] Där är din mobil. ALI  Ja där var den! ALVARO   Skitbra Ali. Nu har du säkert pajat den helt. Det där gjorde

du med flit. ALI   Den var redan paj sa du ju. Varför skulle jag vilja paja nåt

som redan var paj? ALVARO   För att den inte var paj, jag ljög för dig. Jag ville kolla om du

ljög för mig, men det förstod du, eller hur? ALI  Nej. ALVARO   Du visste att jag ljög. Så nu försöker du paja den på riktigt så

du kan fortsätta säga att den inte var paj när du mejlade – ALI   Men vänta lite nu. Du sa att den var paj fast den inte var paj

så jag skulle tro att den var paj, eller hur? Så varför skulle jag vilja paja nåt som redan var paj när jag själv sa att den inte var paj innan jag pajade den? [Alvaro försöker säga något, ger upp, sätter sig. Ali sätter sig bredvid. Alvaro tittar på Ali. Båda tittar på datorn. Ali slår på datorn.] ALI   Yes! Den funkar ju. 15


[Alvaro skakar på huvudet. Han börjar bläddra i sin post och får syn på ett särskilt brev.] ALVARO   Men – ? Från förlaget? [Öppnar kuvertet.] Varför har du inte

sagt nåt? ALI   Jag såg inte, vad säger de? [Alvaro läser inte.] Läs då, läs! ALVARO  Shh! ALI   Men läs! Här, låt mig läsa, får jag – ALVARO   Lägg av! Det här är ingen lek. Det är tre års arbete. Det här

är inte ett ja eller nej till en bok, det är ja eller nej till mitt liv. [Paus. Tittar på Ali, på brevet, på Ali. Sträcker fram brevet.] Okej, läs – men säg inget till mig. [Alvaro tar några steg bort. Ali börjar läsa. Alvaro vet inte vart han ska titta; han är rädd för att läsa av Alis ansiktsuttryck men kan samtidigt inte låta bli att snegla på honom. Så börjar Ali le, han skrattar till.] ALVARO   [Springer fram till Ali.] De säger ja? ALI   Kolla här hur de har stavat, kolla: Alvaru, med u, kolla … ALVARO   [Tar brevet, läser snabbt, sjunker ihop.] De spottar på mig. ALI   Ett stavfel kan hända vem som helst, det finns en massa

författare som är dys – ALVARO   Jag är refuserad. ALI   – lektiker, jaha … ALVARO   De säger nej … ALI   [Tittar i brevet.] De säger tack också, det står här, »tack för

att vi fick läsa ditt intressanta« – ALVARO   [Tar brevet från Ali.] Hit med det där. Jag måste, det kan

inte … [Läser.] Jo. De säger … Jaha … Ja … Det är slut. [Alvaro vänder sig bort från Ali och försöker hålla tillbaka gråten. Ali klappar honom på axeln.]

16


ALI   Men du … det är inte slut. Det är bara – jag menar – vad vet

de? Du är före din tid, de fattar inte det. ALVARO   [Torkar en tår.] Tre år. Tre år av mitt liv. Och all väntan

på att – som jag … Men de har väl rätt. Jag har inget att komma med, eller hur, det tycker du också? [Ali skakar på huvudet.] Jag menar – se på mig. Jag jobbar, kommer hem, tjafsar lite med dig, vi käkar, tar en öl på Pelikan … Det är vårt liv. ALI   Så är det inte. ALVARO   Andra människor, de har riktiga liv. ALI   Vem fan går till Pelikan nuförtiden? ALVARO   Ali, folk idag har det jävligt tufft, vet du det? Nej, du läser

ju inte tidningen. Det är rasister i riksdagen och hemlöshet och diskriminering, global uppvärmning, barnfattigdom, trafficking, ökande klyftor … Alltså hela förorten kokar Ali. Och här är vi. ALI   Här är vi. ALVARO   Och märker ingenting. Historiens vindar blåser utanför vårt

fönster … [Paus.] Fan, vi borde flytta. ALI  Flytta? ALVARO   Till förorten. Ut i verkligheten. ALI   Telefonplan är schysst. ALVARO   Jag snackar Tensta. Husby. Skärholmen. ALI   Äh, vi bor nästan i förorten. ALVARO   Lägg av. ALI   Men vi bor nästan utanför tullarna, och dessutom i ett miljon­

programshus. ALVARO   Du bor på Söder mitt i Stockholm, det är inget miljonprogram. ALI   Men det här är inte SoFo precis. ALVARO   SoFo! Kom igen nu, vi bor mitt i stan, var inte löjlig. ALI   Men det är inte SoFo. South of Folkungagatan och på andra

sidan Götgatan, där ligger SoFo. Det här är inte SoFo, det här är fucking NoFo. 17


ALVARO   [Tänker efter.] Det här är inte NoFo. NoFo ligger norr om

Folkungagatan. Det här är Södra Station, okej? South Station. SoStat. ALI  SoStat? ALVARO   Har du inte hört talas om SoStat? Du har ju noll koll. SoFo

är gammalt nu Ali, det är inte hett längre. Nu är det SoStat som gäller och det är där vi är. [Paus. Han suckar.] Vad fan, lyssna på oss. Därute finns det riktiga människor med riktiga problem. Det mest dramatiska som händer i våra liv är väl att bankomaten härnere slutat funka, är det sånt jag ska skriva en roman om? ALI   En novell kanske. Eller vänta – du ska skriva den där mono-

logen till mig som du lovade. ALVARO   Åh! För tre år sen. ALI   Du lovade. ALVARO   För tre år sen ja, det var för fan innan du – [Hejdar sig. Kort

tystnad.] ALI   Men du lovade. ALVARO   Ali, med all respekt. Teater är inte, hur ska jag uttrycka

det … Teater är en lägre konstform, det är inte ens litteratur. Och jag arbetar med text, okej? Riktig konst. ALI   Men om du skriver en monolog till mig kan jag gå till teat-

rarna och säga: här, titta, jag har – ALVARO   Jag vill inte höra mer om teater, skaffa ett riktigt jobb.

[Paus.] Förlåt. Förlåt Ali, jag bara – ALI   Just det, jag glömde, du är den enda konstnären här. ALVARO   Lägg av. ALI   Det är bara din talang som räknas. ALVARO   Börja inte nu. ALI   Du vill ge ut en roman och jag säger bara: bra, kör! Men

jag, jag är ingenting, jag får inte ens drömma. Om du fick bestämma skulle jag jobba på en pizzeria. ALVARO   Ja? Varför inte? Tror du jag älskar att vara på mitt jobb varje 18


dag? Ibland håller jag på att drunkna i alla »bedömningsmatriser« och »kunskapskrav« och hysteriska föräldrar som tror jag är betygsförsäljare – men det är jag som försörjer dig, har du glömt det? ALI   Men jag kan ju inte hjälpa att jag inte får jobb – och de jobb

jag kan få, dem vill du inte att jag ska ta. ALVARO   Skitsnack, när har jag hindrat dig? Du får göra precis vad

du vill, jag är inte din pappa. Men du kanske borde ringa honom och be om pengar? ALI   Dra inte in mina föräldrar, du vet hur det är. ALVARO   Jag vet, jag vet. Förlåt … Men du … var lite realistisk. Du har

faktiskt inte fått några roller på tre år. ALI   Du, jag gillar inte att säga det här till dig, men jag är faktiskt

utbildad skådespelare. ALVARO   Börja inte nu. ALI   Från scenskolan. ALVARO  Jag vet. ALI   Och jag har fan jobbat professionellt i två år. ALVARO  Jag vet det. ALI   Så det är mitt yrke, det är ingen fantasi – men du? Är du

utbildad författare kanske? ALVARO   Det är inte samma sak. ALI   Men kan du visa upp nåt intyg där det står att du är förfat-

tare? ALVARO   Det är inte samma sak! ALI   Det är precis samma sak. För du är svensklärare men du

kallar dig författare som du inte ens har nån utbildning till. Och så kallar du mig drömmare. ALVARO  Ja ja, gör vad du vill. [Tar en klunk öl.] ALI   Och om du inte drack så mycket så kanske du skulle – ALVARO   Nu slutar du, hör du det? En öl efter jobbet, vad är det med

det? Det här är min första öl på två veckor. ALI   För igår var det vin. 19


ALVARO   Skitsnack, vad håller du på med? Det enda jag säger är att

det finns andra jobb också. Säg att du hittar jobb som, vad vet jag – servitör. Du kan ju ha nytta av det på teatern sen, man vet aldrig? ALI   Ja jag kan servera lite vin i pausen … ALVARO   Snälla, det var inte så jag menade. ALI   Du tycker inte att jag är en bra skådis, eller hur? ALVARO   Det var inte det jag sa. ALI   Vet du vad? Du har aldrig sagt att jag är bra. Du är precis

som alla andra, du tror inte jag kan få en riktig roll. Jag kan bara vara statist eller springpojke eller charmig pajas eller stereotyp hedersmördare – ALVARO   Ali, du hade en huvudroll sist.

[Paus. De undviker varandras blickar.] ALI   Men där, det var liksom – det funkade inte. ALVARO   Nej. Jag vet, det var otur. ALI   Otur, det var inte otur. Jag blev trött på dem. Hela tiden: »Var

kommer du ifrån?« Och sen när jag sa att jag var från Stockholm, »Jamen, från början? Ursprungligen? Dina föräldrar? Hur är det i Rinkeby egentligen?« Och de kom fram och ba: »Ey, Ali, guss, keff, baxa, beckna!« Jävla idioter. ALVARO   Ja. Jo. ALI   Och när de fattade att jag inte var från Rinkeby blev de näs-

tan besvikna. »Jaha, du bor på Söder?« Hela tiden. ALVARO  Mm. ALI   Och regissören! [Han pekar omkring sig som om han såg allt

framför sig.] Repetitionerna var helt detaljstyrda! Man fick liksom inte gå på impuls, inte leka, inte lira, inte testa grejer. Och varje dag tog de in helt ny scenografi som inte hade nånting med pjäsen att göra – gula plastpåsar och skärmar och kameror överallt såhär. Och de där krabborna – 20


ALVARO   Jag vet. ALI   Du läste ju manus, det fanns inga krabbor i manus? Men

regissören hade nåt jävla »koncept«. Så där skulle jag stå och jobba med en massa krabbor på scen, jag fick fan gå på tå såhär. Jag sa till regissören: du, det här går inte, jag kommer snubbla och slå ihjäl mig – men nej, det var noll respekt för skådespelarkonsten. Så, ja, klart jag hoppade av. ALVARO  Jo. ALI   Vaddå, skulle jag fortsatt jobba menar du? Och bara böjt

mig för regissören? Nej nej, mig kan man inte behandla hur som helst. Jag har min värdighet. ALVARO   Men det är så det är. [Högtidligt.] Världen spottar på riktiga

konstnärer. Det är så man tackar oss. Och den som inte är genomblöt när den dör har aldrig varit konstnär. Men om jag får citera min egen – ALI   [Svarar på sin mobiltelefon.] Hallå? Tja Alex! Du är framme?

Ja, precis, vi bor här på SoStat. [Alvaro skrattar till.] Södra station. Höghuset där, ser du? Nej det är bara att komma upp, har du portkoden? Just det, jag kommer ner och hjälper dig då, okej. Okej, tja. [Skyndar sig ut.] ALVARO   Vem var det, vart ska du? ALI   [Redan ute.] En kompis. Det är ju det jag försökt säga hela

tiden, det är lugnt att han kommer in va? ALVARO   [Tittar på klockan.] Men – nu? Vem är det då? Hallå!

[Ali har hunnit ut. Alvaro sätter sig, tar förlagsbrevet, skrynklar ihop det, släpper ner det på golvet, stirrar på det.]

21

Profile for Smakprov Media AB

9789100141622  

9789100141622  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded