9789127121188

Tekniker som stärker minnet och kreativiteten

I över 35 år har Tony Buzan arbetat med att sprida sina tankar om minnet och vår minnesförmåga. Bland mycket annat är han den kreativa kraften bakom begreppet Mind Maps®. Buzan är en flitigt anlitad föreläsare på den internationella scenen, och är rådgivare åt ett flertal ledande företag och organisationer.

MINNE

Tony Buzan

Det är lätt att glömma saker när man som mest behöver dem. Men det är faktiskt också lätt att göra något åt saken med hjälp av effektiva minnesknep.

MAXA DITT MINNE ger dig enkla metoder som är användbara i alla möjliga sammanhang: i familjen, på jobbet eller i skolan. Det kan handla om alltifrån telefonnummer till spelkort, persondata, historiska årtal och nya eller främmande ord. I boken får du lära dig exempelvis länkningsmetoden, tal– symbol-metoden och det romerska rummet.

Minnestekniker är för hjärnan vad gymnastiska övningar är för kroppen – ju mer du tränar, desto mer utvecklas ditt minne och din fantasi.

MAXA DITT MINNE

MAXA DITT MINNE

MAXA DITT

Tony Buzan

ISBN 978-91-27-12118-8

Buzan.Maxa.ditt.minne.hela.8.indd 1

10-09-17 14.07.42

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 6

10-09-15 11.19.07

Innehåll

Författarens tack Förord av den åttafaldige världsmästaren i minne, Dominic O’Brien Inledning: en historia du kommer att minnas så länge du lever

9 12

Del 1 Hur minnet fungerar

42

1.

2.

3.

43 58

15

Testa ditt minne Minnets rytmer Fantasi- och associationsprinciperna samt de tolv minnesteknikerna

72

Del 2 Minnesträningens kärnmetoder

83

4.

5.

6.

7.

8.

Länkningsmetoden Tal–symbol-metoden Tal–rim-metoden Det romerska rummet eller minnespalatsets metod Den alfabetiska metoden

84 99 109 117 123

Del 3 De avancerade systemen

133

9. Det stora systemet 10. Hur du kommer ihåg spelkort

134 144

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 7

10-09-15 11.19.07

11. Höj ditt IQ med metoden för långa talserier 12. Hur du kommer ihåg telefonnummer 13. Hur du kommer ihåg scheman och möten 14. Hur du kommer ihåg viktiga historiska årtal 15. Hur du kommer ihåg födelsedagar, högtids dagar och viktiga datum 16. Minnesmetod för ordförråd och språk 17. Hur du kommer ihåg namn och ansikten 18. Hur du fångar dina drömmar

172 175 179 200

Del 4 Den totala minnestekniken för inlärning

206

19. Den självförstärkande mästarminnes matrisen – SEM³

207

Appendix 1: Minnesidrott Appendix 2: Festivaler och organisationer Litteratur

231 239 245

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 8

151 157 163 168

10-09-15 11.19.07

Författarens tack

Mitt djupt kända tack går till följande personer för deras mästerliga, minnesvärda bragder. Till dr Sue Whiting – femfaldig världsmästarinna i minne (Women’s World Memory Champion) samt första kvinnan någonsin som blivit stormästare i minne, Grand Master of Memory (GMM) – för hennes idoga och kreativa hjälp med att både finslipa och uppdatera SEM³, för att hon hjälpt andra att förstå och använda detta redskap och för att hon till råga på allt är regerande SEM³-mästarinna! Ett stort tack till stormästaren i schack och mental idrott Raymond Keene, OBE, för hans pionjärinsatser när det gäller identifiering och rankning av begåvning och för hans stora förtrogenhet med Shakespeares samlade verk; till stormästaren i minne Ian Docherty för hjälp med utvecklingen av SEM³; till de underbara konstnärerna Lorraine Gill och Christopher Hedley-Dent för att de invigde mig i konsten att uppskatta konst. Till min kära mor, Jean Buzan, för hennes redaktionella falkblick; till Dominic O’Brien, åttafaldig världsmästare i minne, för att han i egen hög person demonstrerat att allt som påstås i denna bok är fullt möjligt.

Maxa ditt minne har varit ett världsomspännande samarbete och jag vill rikta mitt stora tack till hela nätverket Buzan Centres International, som nu verkligen är på plats – och som växer!

Ett särskilt tack till Jennifer Goddard vid Buzan Centre Australia/NZ (tillika Australiens enda Buzan Master Trainer)

FÖRFATTARENS TACK

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 9

9

10-09-15 11.19.07

för att hon startat och arrangerat Australiens minnesmästerskap och varit ett stöd under alla världsmästerskap i minne; tack också till Tanya Phonanan, Thailands ”minnesmästarinna”.

Ett tack till Brian Lee för hans vänskap och bistånd vid publiceringen av serien Mind Set; till Phil Chambers, världsmästare i mindmapping och diplomerad Senior Buzan-instruktör, för hans utsökta mindmapskapelser och oförtröttliga kommentarer!

Mitt tack går förstås också till mitt ”hemmalag” vid Buzan HQ, däribland Anne Reynolds, Suzi Rockett och Jenny Redman, för deras enastående stöd och arbete med logistiken.

Hos min förläggare, Pearson, vill jag tacka direktören Richard Stagg, förgrundsfiguren framför andra i lanseringen av hela detta projekt; Samantha Jackson, min kära redaktör, för hennes hängivna arbete med Maxa ditt minne under dess långa tillkomsttid; till hennes medarbetare i Harlow, Caroline Jordan, Michelle Clark, Laura Blake. Tacklistan vore ofullständig utan nämnande av James Harrison, min oberoende redaktör, för hjälp med att forma, strukturera och sammanfoga det hela.

Till sist ett stort tack till alla mnemoniker, mind­mappare och minnesinstruktörer som gladeligen bidragit med berättel­ ser och tester för minnet, och som jag av utrymmesskäl antingen har glömt att tacka eller inte kunnat nämna med namn.

10

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 10

10-09-15 11.19.07

män A ll

dM ap

Po

iMin

Mju kv a

ap

Världen

Fö r

ma p

Prestationer

C h a ri t y y or Mem

in Reger gar

Rå

Mexiko

Kina

r Affäre lär Popu Kina

Vietnam 85m en Egypt m 0 22

e tar

Vuxna Ba r n

re

Sp o rt

2 miljoner

30+

95

Utbilda

ig e

150

GP

ns

ch Co a Aik ido Sc h ack

Kreativite t IQ Nr1 For sknin g Hj ärnan ns a R

e M

350m

Föreläsare

er L ä nd Språk

ll te In

Singapore

re

va

i dg

ia

Världsmästers k

din g

Med

Mind Brain Trust

ra

Speedrea

t fa

e

si

edak tör

Detta är en komplett mindmap uppbyggd av ord, symboler, hierarkier och kategorier som genererar sina egna associationer och ökar minnets kraft. En mindmap om författaren Tony Buzan.

FÖRFATTARENS TACK

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 11

11

10-09-15 11.19.07

Förord

Om jag berättade att en skolpojke blev kuggad i flera ämnen, hoppade av studierna vid 16 års ålder och av sina lärare fick höra att det aldrig skulle bli något av honom, men att han med åren blev flerfaldig världsmästare i minne, ja, då skulle du förmodligen tänka att berättelsen var uppdiktad och att den saknade all verklighetsförankring. Men historien är sann. Den hopplösa skolpojken var nämligen jag själv!

Efter mitt avhopp från skolan förde jag en ambulerande tillvaro och tog lite ströjobb här och var. En gång under denna rotlösa tid såg jag en man på TV vid namn Creighton Carvello som kunde memorera en hel kortlek på knappt tre minuter. För mig framstod detta som något av ett under, men det var samtidigt tydligt att det inte rörde sig om något trolleritrick. Creighton hade verkligen memorerat alla korten på denna hisnande korta tid.

Jag tänkte: ”Hans hjärna är precis som min. Kan han göra något så fantastiskt, då måste jag ju också kunna lära mig det.” Så jag började öva.

Några månader senare hade jag nått fram till de tre minuternas Heliga Graal, och jag började undra vad jag mer kunde hitta på med min snabbt svällande minnesmuskel.

Första gången jag hörde talas om världsmästerskapen i minne var 1991. Mannen bakom tävlingen var författaren till den bok du nu håller i din hand, Tony Buzan. Jag anmälde mig, deltog, och efter en mäktig mental kraftmätning utropades jag till alla tiders förste världsmästare i minne.

12

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 12

10-09-15 11.19.08

De grundprinciper jag tillämpade för att erövra världsmästartiteln är desamma som beskrivs i denna bok. Om du bara följer de principerna, kommer du snart att kunna röra dig helt obehindrat i både minnets och kunskapens vidsträckta världar. Det ger dig också vissa andra vinster på köpet, precis som det gav mig: ett bättre självförtroende, större kreativitet, livligare fantasi, mycket skarpare förnimmelse samt, ja faktiskt, mycket högre IQ! Och därför känns det nu hedrande att få rekommendera denna bok, vars upphovsman kan ståta med en lång och omfångsrik meritförteckning. Förutom att han innehar rekordet i kreativt IQ är han också författaren till över hundra bästsäljande böcker om hjärnan och inlärningsprocessen. Han är upphovsmannen till mindmappingens metod, känd idag över hela världen, och i mina ögon en av världens mest effektiva kommunikatörer, både muntligt och i skrift. Han var med och grundade Brain Trust, som tilldelade baronessan Susan Greenfield 2008 års Brain of the Century Award. Han är grundaren av och ordföranden i World Memory Sports Council, som arrangerar de årliga världsmästerskapen i minne (vilka 2008 och 2009 gick av stapeln i Bahrain). Festival of the Mind är nu inne på sitt artonde år. Tävlingarna omfattar tester i namnminne, ansiktsminne, minne för spelkort – snabbhet och multipla kortlekar – samt för ord och former (se appendix för mer information om dessa och andra evenemang och organisationer).

Jag känner mig så lyckligt lottad som fick vara med under de där första åren när jag och andra satte mycket blygsamma rekord i en mental idrott som man numera ägnar sig åt i många länder jorden runt, samtidigt som man

FÖRORD

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 13

13

10-09-15 11.19.08

odlar framtidens nya minnesstjärnor. För varje år som går sätts nya rekord i takt med att tävlingsribban höjs. Det har varit oerhört inspirerande att få se de riktigt stora tävla, inte minst Jonathan Hancock, Andi Bell, Ben Pridmore, Clemens Meyer och Gunther Karsten, som alla gjort nya landvinningar och formligen pulvriserat gamla rekord.

För en cyniker må memoreringen av slumpmässiga decimaler, binära tal och spelkort te sig som föga mer än en meningslös övning. För mig har det öppnat sinnet och gett en skymt av den mänskliga hjärnans gränslösa förmåga.

Det har stärkt mitt självförtroende och övertygat mig om att jag kan lära mig vad som helst bara jag lägger manken till, och detta har varit till oerhört stor hjälp. Det är en vacker sak att öva sig i minnets konst, och jag kan bara varmt rekommendera andra att göra detsamma.

Därför sänder jag nu mina bästa lyckönskningar till dig, som just ska anträda en färd som helt säkert, på ett storslaget sätt, kommer att förändra hela ditt liv.

Dominic O’Brien, GMM, tidernas förste och åttafaldig världsmästare i minne.

14

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 14

10-09-15 11.19.08

Inledning: en historia du kommer att minnas så länge du lever

Låt mig börja med att berätta om en händelse som på den tiden slog mig med häpnad. Det var första gången jag insåg att en människas minne kan fungera alldeles perfekt.

Jag var en ung, nervös men nyfiken student som satt och väntade i ett klassrum. Det var min första lektion på min första dag vid universitetet. Som alla andra i klassen hade jag hört ryktas att professor Clark inte bara var den mest briljanta engelskalärare som universitetet någonsin haft, han såg också ner på sina elever från höjden av sitt geni och ägnade all sin mentala kraft åt att kollra bort dem och göra dem förlägna. Nu var professorn med flit försenad – bara för att höja spänningen ett snäpp!

Med utstuderad nonchalans skred så professor Clark äntligen in i salen och skannade av sina studenter med glöd i blicken och ett spefullt leende på läpparna.

I stället för att ställa sig bakom sin kateder och ordna med sina papper, stannade han upp framför katedern, lade händerna på ryggen och sa, med stint blick och en lätt fnysning: ”Första året i engelska? Jag drar närvarolistan.”

Så började han korthugget, som ett maskingevär, och utan att titta i något papper, att peppra de förstenade eleverna med namn:

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 15

15

10-09-15 11.19.08

”Abrahamson?” ”Närvarande!” ”Adams?” ”Närvarande!” ”Barlow?” ”Närvarande!” ”Bush?” ”Närvarande!” ”Buzan?” ”Närvarande!”

Vid nästa namn skällde han ”Cartland?” som en ilsken hund, men i klassrummet var det dödstyst. Nu naglade professor Clark fast varje elev med blicken likt en stor­ inkvisitor, som om han förväntade sig att var och en skulle ha sitt namn inristat i pannan. Men då han fortfarande inte fick något svar, suckade han djupt och sa, dubbelt så fort som i normalt tal: ”Cartland? … Jeremy Cartland, adress 2761 West Third Avenue, telefonnummer 794 6231, födelsedatum 25 september 1941, moderns namn Jean, faderns namn Gordon … Cartland!?” Fortfarande inget svar! Tystnaden närmade sig det olidligas gräns, när Clark i exakt rätt ögonblick punkterade den med ett kort, gällt och avfärdande: ”Frånvarande!”

Och så fortsatte professorn att dra närvarolistan utan att någonsin tveka eller staka sig. För varje frånvarande elev gick han igenom samma ”Cartlandrutin” och rabb­lade

16

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 16

10-09-15 11.19.08

utantill hela den frånvarandes databas, trots att han inte kunde ha den blekaste aning om vilka som skulle vara närvarande respektive frånvarande denna första dag, ja, trots att han aldrig ens sett någon av sina elever tidigare.

Det blev allt tydligare för alla i klassen att professor ­Clark satt inne med en helt ofattbar detaljkunskap om alla ­elevers personuppgifter.

När han gått igenom alla i rummet med ett sista ”Zygot­ ski?” … ”Närvarande!”, såg han sardoniskt på eleverna och sa med ett illmarigt leende: ”Det innebär att Cartland, Chapman, Harkstone, Hughes, Luxmore, Mears och Tovey är frånvarande!” Han gjorde paus en kort sekund och återtog: ”Det ska jag skriva upp … någon gång!”

Så vände han på klacken och lämnade alla i salen i förbluffad tystnad.

För mig, som den nyfikne student jag var, innebar detta att en av livets ”omöjliga drömmar” plötsligt hade visat sig vara möjlig: drömmen om att kunna öva upp sitt minne till renaste perfektion.

Att kunna minnas namn och födelsedagar och dödsdagar och alla de viktigaste fakta om kända konstnärer, kompositörer, författare och andra storheter!

• Att kunna minnas språk!

• Att kunna minnas de enorma mängderna fakta i biologi och kemi!

• Att kunna minnas vilken lista jag ville!

• Att kunna minnas som professorn!

Jag rusade upp från min stol, störtade ut ur klassrummet och hann ifatt professor Clark i korridoren. Frågan kastades

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 17

17

10-09-15 11.19.08

fram ur min mun: ”Ursäkta, men hur gjorde ni det där?”

Professorn svarade med samma högdragna min: ”Därför att jag är ett geni, min son.” Så vände han tvärt igen och hörde mig aldrig mumla: ”Jo, det förstår jag nog, men ändå, hur gjorde ni det där?”

I två månaders tid ansatte jag enträget mitt beundrade ”geni” med frågor. Till slut mjuknade den fruktade professorn en smula och delgav mig, liksom i skymundan, mitt under en lektion, den ”magiska formeln” för hur han byggt upp sitt minne, det minne som bländat alla studenterna den där minnesvärda första dagen.

Och under de följande tjugo åren slukade jag alla böcker jag kom över som handlade om minne, kreativitet och den mänskliga hjärnan, med det allt överskuggande målet att en vacker dag kunna skapa nya supersystem för minnet som till och med skulle överglänsa professorns.

Den första av dessa nya minnesmetoder var mindmapping, något av en ”schweizisk armékniv för hjärnan” som inte bara sätter användaren i stånd att minnas med precision och flexibilitet, utan även att skapa, planera, lära in och kommunicera med stöd i minnet.

Efter mindmapping kom det stora, både enkla och roliga Super Matrix Memory System, som fungerar som en databas och ger omedelbar tillgång till alla större informationsstrukturer man behöver.

Tjugofem år senare växte det nya systemet fram. Och det är med stor glädje jag nu kan erbjuda dig detta nya system.

Men låt oss börja med att titta lite närmare på en del förvånansvärda fakta om våra hjärnors enastående förmåga.

18

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 18

10-09-15 11.19.08

Dominic O’Brien, som skrivit förordet till denna bok, kan memorera femtiofyra blandade kortlekar efter att bara ha tittat på dem en enda gång – det vill säga 2808 kort – och sedan erinra sig korten utan att begå fler än åtta misstag (varav han själv korrigerade fyra sedan han fått veta att misstag över huvud taget hade begåtts). De flesta av oss andra kommer knappt ihåg var vi lade nycklarna till bilen.

Minnet är både fantastiskt och frustrerande: vi kan se ett gammalt skolfoto och känna igen ansikten från flera årtionden sedan men glömma vad vi åt till frukost samma morgon! Samtidigt kan de skarpaste hjärnorna i världen knäcka livets genetiska kod och återskapa sekunden efter big bang. Men minnets landskap är långt ifrån kartlagt.

Det är, med en parafras på Captain James D. Kirk, ”den sista gränsen”.

Vi vet dock att minnet är rent fenomenalt. Det vågar jag påstå trots följande motargument: • de flesta människor minns färre än tio procent av namnen på alla personer de träffar • de flesta människor glömmer fler än 99 procent av alla telefonnummer de får • människor tror i allmänhet att minnet snabbt försämras med stigande ålder • många människor dricker alkohol, och det sägs att alkohol förstör 1000 hjärnceller per glas • över hela världen – oavsett etnicitet, kultur, åldersgrupp eller bildningsnivå – har människor erfarenhet av och en fruktan för dysfunktionellt eller dåligt minne

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 19

19

10-09-15 11.19.08

• våra misstag i största allmänhet, men särskilt när det gäller minnet, sägs bero på att ”vi är ju bara människor” – ett omdöme som ger vid handen att våra färdigheter av naturen är bristfälliga • du kommer sannolikt att misslyckas med de flesta minnestesterna i nästa kapitel Alla de här och många andra frågor om minnet tas upp i denna bok. Du får veta att du med rätt kunskap faktiskt kan klara testerna och att det egentligen är väldigt enkelt att minnas namn och telefonnummer – bara du vet hur du ska bära dig åt. Du får lära dig att ditt minne, bara du använder det, kommer att bli allt bättre med åren – och inte bara bättre än du någonsin trodde var möjligt, utan kanske till och med perfekt.

Var positiv – ditt minne är verkligen perfekt De ”negativa erfarenheterna” av minnet beror inte på att vi ”bara är människor” eller på något sätt är födda med brister. Inte alls. De kan alltid hänföras till två mycket enkla faktorer som också är lätta att ändra på: negativ inställning och bristfällig kunskap.

Hur ofta hör man inte människor utbrista: ”Ja, vet du, mitt minne är inte på långa vägar vad det var när jag var yngre. Jag glömmer jämt och ständigt.” Varpå svaret brukar lyda: ”Jag förstår precis vad du menar. Samma sak händer mig hela tiden.” Och så lunkar de iväg, med armarna om ryggen på varandra, rakt ner i glömskans dunkla dal. Det är vad jag kallar för medlemmar i klubben ”jag har ett allt

20

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 20

10-09-15 11.19.08

sämre minne”. Denna negativa, felaktiga och rentav farliga inställning bottnar enbart i en brist på lämplig övning (vilket bruket av denna bok kan råda bot på).

Enda skillnaden mellan å ena sidan den medelålders chefen som missar att ringa ett viktigt samtal och har glömt mobilen på jobbet och, å andra sidan, sjuåringen som plötsligt kommer på att han har glömt sin klocka, sina fickpengar och alla läxorna i skolan, det är att sjuåringen inte bryter ihop och begraver huvudet i händerna och stönar: ”Herregud, jag är sju år gammal och mitt minne blir bara sämre!”

Du ska komma ihåg att den vanligaste myten om minnet är denna: att minnet försämras med stigande ålder. Det påståendet stämmer helt enkelt inte. Om du använder din hjärna och ser till att den får regelbunden stimulans, blir den faktiskt bara bättre med åren. Människor i åttio- eller nittioårsåldern kan mentalt vara precis lika pigga som någon som bara är hälften så gammal. Hjärnceller dör inte av ålder. Med ett bra minne blir du inte bara bättre på att lära dig saker och ting, hela livskvaliteten och nöjet av att leva får sig också en skjuts.

Ställ dig följande fråga: ”Hur många saker minns jag varje dag?” De flesta svarar mellan hundra och tiotusen saker.

Rätta svaret är i själva verket flera miljarder. Människans minne är så enastående bra och fungerar så smidigt att de flesta aldrig ens tänker på att alla ord de säger och hör till vardags omedelbart plockas fram ur minnet för bedömning, igenkänning och inplacering i sitt rätta sammanhang. Allt detta sker med stöd av minnet. För att nu bara nämna ett exempel. Och de tänker inte heller på att varje förnimmelse, varje tanke, ja, allt de gör under hela dagen, i varje stund och

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 21

21

10-09-15 11.19.08

hela livet igenom, är en funktion av deras minne. Minnets löpande precision är i det närmaste perfekt. Det fåtal saker vi faktiskt glömmer är som enstaka små fläckar på havets yta. Att vi så tydligt lägger märke till våra misstag beror, ironiskt nog, just på att de är så sällsynta.

Det finns flera skäl till att minnet kan sägas vara perfekt.

Här ett axplock ur högen:

Drömmar De flesta av oss drömmer livliga drömmar om gamla bekanta, vänner, familj och kärestor som vi kanske inte ens har tänkt på de senaste tjugo åren eller mer. Men i drömmen är bilderna mycket tydliga, och alla färger och detaljer är som hämtade ur verkligheten.

Detta bekräftar att det någonstans i hjärnan finns en väldig reserv av perfekta minnesbilder och associationer som inte förändras över tid och som med rätt utlösande faktor går att återerinra sig. (I kapitel 18 får du lära dig mer om hur du fångar upp och minns dina drömmar.)

Överraskande slumpmässig erinring Så gott som alla har väl varit med om att de rundat ett hörn och plötsligt kommit ihåg händelser eller personer från förr.

Det händer till exempel när man återbesöker sin allra första skola. Det räcker med en doft, ett ljud, ett synintryck eller en taktil förnimmelse för att en ström av upplevelser som man trodde var borta för alltid ska komma tillbaka.

Denna förmåga hos våra olika sinnen att reproducera helt perfekta minnesbilder, alltså det faktum att doften av

22

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 22

10-09-15 11.19.08

nybakat bröd eller ljudet av en melodi kan svämma över ditt sinne med bilder ur det förgångna, tyder på att vi skulle kunna minnas mer ju fler ”utlösande situationer” vi försätter oss i. Av den här typen av erfarenheter vet vi att hjärnan har lagrat all information den tagit emot.

Ryssen ”S” (Sjeresjevkij) I början av 1900-talet deltog en ung rysk journalist vid namn Sjeresjevkij (i A.R. Lurias Mannen med det obegränsade minnet omnämns han bara som ”S”) i ett redaktionsmöte där han till de andras misslynta förvåning inte förde några anteckningar. Ombedd att förklara sig såg han först en smula oförstående ut. Till allas överraskning stod det snart klart att Sjeresjevskij inte för sitt liv kunde förstå varför någon över huvud taget skulle behöva föra anteckningar.

Anledningen till att han aldrig gjorde det var att han mindes exakt vad redaktören hade sagt, så vad skulle det då tjäna till? Och på anmodan kunde ”S” faktiskt återge hela samtalet ord för ord, mening för mening, tonfall för tonfall. ”S” testades och undersöktes i hela trettio års tid av Alexander Luria, Rysslands främste psykolog och minnesexpert. När jag själv träffade Luria 1973, bekräftade han att ”S” inte på något vis avvek från det normala och att hans minne de facto var perfekt. Luria uppgav också att ”S” i mycket unga år hade råkat ”snubbla” över de tolv grundläggande mnemotekniska metoder vi känner till (se s 75) och att dessa sedan ingick som en del av hans naturliga sätt att fungera.

Till saken hör att ”S” var långt ifrån unik. Hela psykologins,

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 23

23

10-09-15 11.19.08

läkekonstens och utbildningsväsendets historia formligen myllrar av liknande exempel på felfri minnesförmåga. I varje enskilt fall har man kunnat konstatera att hjärnan fungerat fullt normalt och att personerna redan som barn gjort ”upptäckten” av minnesfunktionens grundläggande principer.

Rosenzweigs experiment Professor Mark Rosenzweig, psykolog och neurofysiolog i Kalifornien, ägnade åtskilliga år åt att studera enskilda hjärnceller och deras lagringskapacitet. Så tidigt som 1974 uppgav Rosenzweig att den normala människans hjärna, om den fylldes med tio nya data i sekunden under en hel livstid, inte ens skulle hinna bli halvfull. Han under­strök att minnessvårigheter inte har någonting med hjärnans kapacitet att göra, utan snarare med själva hanteringen eller handhavandet av dess till synes obegränsade kapacitet.

Penfields experiment I Kanada gjorde professor Wilder Penfield helt oavsiktligt en banbrytande upptäckt om människans minneskapacitet.

I forskningssyfte stimulerade han enskilda hjärnceller med pyttesmå elektroder för att försöka lokalisera vilka områden av hjärnan som låg bakom fall av epilepsi. Till sin stora häpnad fann han att patienterna plötsligt började minnas erfarenheter ur det förflutna när han stimulerade vissa individuella hjärnceller. Patienterna förklarade att det inte bara rörde sig om enstaka, lösryckta minnen, utan att de faktiskt återupplevde hela den tidigare erfarenheten, komplett med

24

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 24

10-09-15 11.19.08

dofter, ljud, färger, rörelser och smaker. Dessa upplevelser låg olika långt tillbaka i tiden före experimentsituationen, från något fåtal timmar till upp till fyrtio år.

Penfield drog slutsatsen att det i varje hjärncell, eller kluster av hjärnceller, döljer sig en perfekt reservoar av forna händelser och att vi, om vi bara kan finna det rätta stimulit, kan spela upp hela filmen igen.

Den potentiella mönsterskapande förmågan ­hos din hjärna Professor Pjotr Anosjin vid Moskvas universitet, känd som Pavlovs mest begåvade elev, ägnade sina sista år åt att utforska den mänskliga hjärnans potential för mönsterbildning. Hans upptäckter har haft stor betydelse för andra minnesforskare.

Det förefaller som om minnet registreras i separata små mönster, eller elektromagnetiska kretsar, som bildas av hjärnans sammankopplade celler. Sedan förut visste Anosjin att varje hjärna innehåller cirka 100 miljarder hjärnceller, men även denna astronomiska siffra blir blygsam i jämförelse med det antal mönster som alla dessa hjärnceller kan bilda sinsemellan.

Med hjälp av avancerade elektronmikroskop och datorer kom Anosjin fram till en svindlande siffra. Han räknade ut att antalet mönster, eller ”frihetsgrader”, i varje hjärna med hans egna ord är: så stort att det för att skriva ut det skulle krävas en rad siffror, i normal handskriven storlek, som blev mer än en och en halv miljon mil lång. Med ett så stort antal

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 25

25

10-09-15 11.19.08

möjligheter är hjärnan som ett klaver varpå hundratals miljoner melodier kan spelas.

Ditt minne är musiken.

Fotografiskt minne Ett speciellt fenomen är det så kallade eidetiska minnet eller fotografiskt minne. Det finns människor som kan erinra sig precis allt de sett, helt exakt och perfekt, fast i regel under endast mycket kort tid. Minnet förbleknar snart, men så länge det finns kvar kan det vara så precist att någon som fått se en bild med 1000 slumpvis spridda punkter på ett vitt pappersark lyckas återge alla prickarna helt perfekt.

Det tyder på att vi förutom den djupa, långsiktiga lagringskapaciteten också har en mer kortsiktig minnesförmåga av närmast fotografisk karaktär. Man har hävdat att denna förmåga många gånger helt naturligt återfinns hos barn, men att den sedan ”lärs bort” genom att barnen tvingas koncentrera sig alltför mycket på logik och språk – på bekostnad av fantasi och andra mentala färdigheter.

De 1000 fotografiernas test I ett minnesexperiment fick ett antal personer se 1000 fotografier, ett i sänder, i en takt av ett foto i sekunden.

Därefter blandade psykologerna in ytterligare 100 foton i den ursprungliga serien om 1000 och bad försökspersonerna att peka ut de foton som de inte hade sett under visningen av den första serien. Alla, oavsett hur de beskrivit sitt minne före experimentet, kunde identifiera snart sagt varje foto

26

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 26

10-09-15 11.19.09

de fått se – liksom alla som de inte hade fått se i första omgången.

De mindes inte alltid i vilken ordningsföljd som fotona hade visats, men de kunde definitivt erinra sig bilderna – ett exempel som bekräftar den vanliga upplevelsen att det är lättare att komma ihåg ett ansikte än det namn som hör till. Denna svårighet löser man lätt genom att tillämpa olika former av ”mnemoteknik”.

Mnemotekniker Mnemotekniker kallas sådana metoder och stöd för minnet som hjälper dig att komma ihåg det ena eller det andra. Det kan röra sig om ett ord, en symbol, ett system eller kanske något annat, som hjälper dig att komma ihåg en mening, ett namn eller en rad fakta. Ordet härrör från grekiskans mnemon med betydelsen ”minnesgod”.

De flesta av oss har fått använda mnemotekniska metoder i skolan för att lägga olika saker på minnet, låt vara att vi då kanske inte visste att det var just mnemotekniker vi tog till. Många fick säkert lära sig ramsan ”Trettio dagar har september, april, juni och november” för att komma ihåg vilka månader på året som innehåller trettio respektive trettioen dagar (”Tjugoåtta en allen …”). Detta är ett exempel på en mnemoteknik, ett stöd för ditt minne.

Om begynnelsebokstäverna i orden för det du vill minnas bildar ett eget ord, kallas denna typ av minnesstöd för en ”akronym”. En akronym är ett ord som bildas av begynnelsebokstaven i varje ingående ord, till exempel UNESCO för United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 27

27

10-09-15 11.19.09

De mnemotekniska metoderna fungerar genom att de stimulerar fantasin och gör bruk av ord och annat som uppmuntrar hjärnan att skapa associationer.

Olika experiment har visat att en person som har ett sådant knep i rockärmen och som lyckas få nio rätt av tio i något test, sedan kommer att ha 900 rätt av 1000, 9000 rätt av 10 000, 900 000 rätt av 1 000 000 och så vidare.

Och den som får full pott med tio rätt av tio, kommer sedan att få 1 000 000 rätt av 1 000 000.

Den här tekniken beskrivs i Maxa ditt minne, liksom en del andra tekniker och ”system”, så att du ska kunna komma åt den fenomenala kapacitetsreserv du bär inom dig och kunna minnas vad det nu är du behöver komma ihåg. Teknikerna är förvånansvärt lätta att lära sig och de är också förvånansvärt användbara i alla möjliga sammanhang, privat, i familjelivet, på jobbet.

Ett sinne för memorering Minnet skärps genom uppmärksamhet och entusiasm (och avtrubbas i motsvarande mån av ointresse eller ”avstängdhet”). Ju mer du gör av det du lär dig, desto mer kommer du att minnas av det.

Kom ihåg att minnet gör någonting värt att minnas med hjälp av associationer och platsangivelser, vilket underlättar erinrandet.

28

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 28

10-09-15 11.19.09

Världsmästerskapen i minne och mentala världsrekord Sedan 1991, när världsmästerskapen i minne hölls för första gången, har alla de gränser man tidigare satt för människans minne sprängts om och om igen för varje år som gått. I all idrott brukar rekorden slås i en takt som är exponentiell.

Idag, till skillnad från för bara några år sedan, vet vi att den genomsnittliga mänskliga hjärnan, bara den tränas på lämpligt sätt, kan memorera fler än 2000 binära tal på en timme, fler än 100 namn och ansikten på en kvart, ett tal med 200 siffror som bara uttalats en gång och en hel kortlek på mindre än 25 sekunder.

Alla de som satt dessa häpnadsväckande rekord har sagt att det känns som om de ”bara har börjat”!

Knepet är att göra det som du vill minnas distinkt och relevant och att sedan elaborera vidare utifrån detta. Det är vad deltagarna i världsmästerskapen gör. De är inte mer begåvade än du, de tar sig bara tiden och gör sig mödan att memorera information med hjälp av olika tekniker och strategier – och då minns de verkligen. Länge såg man förmågan att memorera en kortlek på mindre än trettio sekunder som motsvarigheten till att springa en engelsk mil på under fyra minuter. Vid de brittiska minnesmästerskapen 2007 memorerade Ben Pridmore en blandad kortlek på 26,28 sekunder, vilket med råge slog Andi Bells tidigare rekord på 31,16 sekunder. Två år dessförinnan hade tysken Gunther Karsten på en timme memorerat ett tal med 1949 siffror – ett tal som han sedan kunde hålla i minnet i hela två timmar (se Appendix 1 för mer information om världsmästerskapen i minne).

INLEDNING

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 29

29

10-09-15 11.19.09

En kort historia om minnet De första som sökte en fysisk grund för minnet, till skillnad från en andlig, var de gamla grekerna. Och den första person som formulerade en mer genomtänkt teori om minnet var kanske inte helt oväntat Platon på 300-talet f.Kr. Platon föreställde sig att sinnet tar emot intryck på samma sätt som vax tar emot avtryck när man pressar ett föremål med skarpa konturer mot dess yta.

Sedan tänkte han sig att detta avtryck, när det väl är gjort, finns kvar tills det med tiden nöts bort och vaxet återfår en slät, jämn yta. Den släta ytan var för Platon detsamma som fullständig glömska – med andra ord den andra sidan av samma process.

Det var också de gamla grekerna som utvecklade de första mnemotekniska metoderna. Runt år 477 f.Kr. utvecklade diktaren Simonides från Keos en minnesteknik som brukar kallas platsmetoden. På den tiden var det ont om skrivmaterial, så retorer och andra brukade memorera sina tal genom att föreställa sig en resväg och mentalt förknippa varje etapp på färden med ett visst innehåll. De gamla romarna fortsatte på denna inslagna väg och mer än 2000 år senare, det vill säga idag, har platsmetoden, jämte de förankringsoch länkningsmetoder som beskrivs i denna bok, blivit de centrala mnemoteknikerna vid de årliga världsmästerskapen i minne.

30

MAXA DITT MINNE

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 30

10-09-15 11.19.09

Maxa_ditt_minne_InD_1.indd 31

10-09-15 11.19.09

Tekniker som stärker minnet och kreativiteten

I över 35 år har Tony Buzan arbetat med att sprida sina tankar om minnet och vår minnesförmåga. Bland mycket annat är han den kreativa kraften bakom begreppet Mind Maps®. Buzan är en flitigt anlitad föreläsare på den internationella scenen, och är rådgivare åt ett flertal ledande företag och organisationer.

MINNE

Tony Buzan

Det är lätt att glömma saker när man som mest behöver dem. Men det är faktiskt också lätt att göra något åt saken med hjälp av effektiva minnesknep.

MAXA DITT MINNE ger dig enkla metoder som är användbara i alla möjliga sammanhang: i familjen, på jobbet eller i skolan. Det kan handla om alltifrån telefonnummer till spelkort, persondata, historiska årtal och nya eller främmande ord. I boken får du lära dig exempelvis länkningsmetoden, tal– symbol-metoden och det romerska rummet.

Minnestekniker är för hjärnan vad gymnastiska övningar är för kroppen – ju mer du tränar, desto mer utvecklas ditt minne och din fantasi.

MAXA DITT MINNE

MAXA DITT MINNE

MAXA DITT

Tony Buzan

ISBN 978-91-27-12118-8

Buzan.Maxa.ditt.minne.hela.8.indd 1

10-09-17 14.07.42