Page 1

Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång i till exempel skolarbetet. ISBN 978-91-27-14147-6

En förutsättning för att lärandet i skolan ska fungera är att eleverna är motiverade. Att motivera eleverna är därför en av skolans och lärarnas viktigaste uppgifter. För att kunna fullgöra den behövs kunskap om hur motivation fungerar. I Motivation och lärande presenteras åtta forskningsanknutna och centrala motivationsteorier. Med utgångspunkt i varje teori förklarar författarna varför den är betydelsefull och vilka praktiska konsekvenser det får för undervisningen i klassrummet. Boken innehåller

James Nottingham har arbetat länge som lärare och skolledare i Storbritannien och är nu engagerad i ett skandinaviskt skolutvecklingsprogram. Han beskriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet hur man kan arbetat för att stärka elevers självkänsla och öka medvetenheten om hur viktig den egna ansträngningen är för lärandet. ISBN 978-91-27-13632-8

också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter som läraren kan tillämpa i sin undervisning. I det avslutande kapitlet reflekterar författarna över de aktiviteter som återfinns i samtliga teorier: differentierade uppgifter, realistiska och personliga mål samt det emotionella kontraktet mellan lärare och elev.

skaalvik � skaalvik motivation och lärande

Andra böcker från Natur & Kultur

motivation

och lärande

» Genom att man som lärare har goda kunskaper om motivationsteorier kan man emellertid undvika många av de fallgropar som skapar hinder for elevernas lärande. Dessutom kan det göra att man hittar nya och produktiva sätt att stödja elevernas motivation och fortsatta utveckling. «

Einar M. Skaalvik är professor emeritus i pedagogisk psykologi och forskningsmetodik vid Pedagogisk Institute, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelike universitet), där han även är verksam som senior forskare. Sidsel Skaalvik är professor emerita i specialpedagogik vid Pedagogisk Institute, NTNU, där hon även är verksam som senior forskare.

einar m skaalvik sidsel skaalvik

andra reviderade utgåvan

ISBN 978-91-27-81757-9

Omslag: Catharina Ekström

9 789127 817579

9789127-81757-9_Motivation och lärande_Omslag_rev.indd Alla sidor

2016-04-18 10:05


motivation-och-larande-NY.indd 6

2016-04-28 16:35


Innehåll Förord 7 1.  Inledning 8 2.  Tron på sin egen kapacitet  13 Vad innebär tron på sin egen kapacitet? 13 Betydelsen av tron på sin egen kapacitet 15 Hur kan skolan stärka elevernas förväntningar på sin egen kapacitet? 16 Tron på sin egen kapacitet och självständighet 19 Att använda teorin om tron på sin egen kapacitet i praktiken 22

3.  Självvärdering av ämneskunskaper  25 Vad innebär självvärdering av egna ämneskunskaper? 25 Betydelsen av värdering av egna ämneskunskaper 27 Hur påverkas värdering av egna ämneskunskaper? 28 Att använda teorin om värdering av egna ämneskunskaper i praktiken 32

motivation-och-larande-NY.indd 3

2016-04-28 16:35


4.  Målorientering 35 Vad är målorientering? 35 Betydelsen av målorientering 37 Skolans målstruktur och hur den påverkar elevernas målorientering 41 Att använda målorienteringsteorin och teorin om målstruktur i praktiken 46

5.  Värden 48 Eccles och Wigfields värdeperspektiv 48 Vikten av att eleverna inser skolämnenas värde 51 Att använda teorin om förväntningar och värden i praktiken 54

6.  Inre och yttre motivation  57 Vad är inre och yttre motivation? 57 Hur påverkas inre och yttre motivation? 59 Att använda medbestämmandeteorin i praktiken 63

7.  Attribution 65 Vad är attribution? 65 Betydelsen av attribution 67 Att använda attributionsteorin i praktiken 70

motivation-och-larande-NY.indd 4

2016-04-28 16:35


8.  Självkänsla 73 Vad är självkänsla? 73 Varför är självkänsla så viktigt? 74 Påverkan och försvar av självkänslan 75 Försvarsmekanismer och betydelsen för motivationen 76 Att använda teorin om självkänsla i praktiken 80

9.  Sociala relationer  83 Vad är sociala relationer? 83 Relationen mellan lärare och elev 84 Relationen mellan elever 88 Att använda teorin om sociala relationer i praktiken 91

10.  Avslutande reflektioner  95 Några gemensamma drag hos de olika teorierna 95 Allt hänger ihop 97 Den professionella läraren 99

Referenser 103 Bilaga 116

motivation-och-larande-NY.indd 5

2016-04-28 16:35


motivation-och-larande-NY.indd 6

2016-04-28 16:35


Förord En förutsättning för optimalt lärande och utveckling i skolan är att eleverna är motiverade för skolarbetet, något som anses vara en av skolans och lärarnas uppgifter. Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. För att kunna göra detta krävs kunskap om hur motivation fungerar. I den här boken har vi utforskat och diskuterat hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. När vi planerade boken resonerade vi om ifall vi skulle utgå från de viktigaste principerna när det gäller att skapa förutsättningar, eller om vi skulle ha de viktigaste teorierna om motivation som utgångspunkt för att därefter utveckla principer för hur man använder teorierna i praktiken. Vi valde den senare lösningen då vi anser att den bäst visar hur motivation fungerar. Det är viktigt att lärare inte bara känner till olika pedagogiska principer och hur de används i praktiken, utan även de teorier som de praktiska rekommendationerna har sitt ursprung i. Vi har därför lagt vikt vid att visa sambandet mellan teori och praktik, vilket vi gjort genom att diskutera exempel (fallstudier med elever) från skolan i samtliga kapitel i boken. Den professionella läraren följer inte slaviskt alla praktiska principer eller rekommendationer i sin bedömning av eleverna och den aktuella situationen, men utgår ändå från olika pedagogiska principer i sitt arbete. Syftet med den här boken är att ge läsaren den teoretiska kunskap som behövs för att kunna arbeta professionellt.

7

motivation-och-larande-NY.indd 7

2016-04-28 16:35


1 Inledning En av de största utmaningarna för lärare är att motivera eleverna. I de flesta klasser finns det stora variationer när det gäller ele­ vernas motivation; från elever med hög motivation för skolarbetet, till elever med bristande intresse och dåliga resultat. Pedagogisk forskning visar dessutom att elevernas motivation för skolarbetet minskar med åren (Skaalvik & Skaalvik 2011a; Wigfield & Cambria 2010; Wigfield & Wagner 2005). Wigfield och Wagner (2005) ger fyra möjliga förklaringar till detta: 1. Med åldern jämför eleverna sig mer och mer med andra elever. En elev på lågstadiet som känner sig duktig i matematik för att han eller hon klarar av lätta räkneuppgifter blir med åldern allt mer medveten om sina kunskaper jämfört med andra ele­ver. Den jämförelsen blir också mer och mer korrekt. Elever som känner att de når sämre resultat än andra elever kan gradvis förlora motivationen för skolarbetet (se diskussionen om ”social jämförelse” i kapitel 3, sidan 30). 2. Den ökande tendensen till social jämförelse kan förstärkas i skolan eftersom skolan gradvis, explicit eller implicit, delger eleverna hur de presterar i förhållande till varandra. Wigfield och Wagner hävdar att skolans sätt att bedöma ofta förstärker elevernas tendens till social jämförelse (se diskussionen om målstruktur i kapitel 4, sidan 43). 3. Det är också så att de flesta elever med åldern får fler lärare, vilket innebär att de får färre timmar med varje lärare. Wigfield och Wagner pekar på att detta kan leda till att lärare och

8

motivation-och-larande-NY.indd 8

2016-04-28 16:35


elever inte känner varandra så bra och att interaktionen mellan dem gradvis begränsas till ämneskunskaper och elevernas prestationer. Detta kan få konsekvenser för det som kallas ”det emotionella stödet” (se kapitel 9, sidan 86). 4. Wigfield och Wagner framhåller också att elevernas önskemål och behov av frihet, autonomi och social tillhörighet ökar med tiden och att tonåringars intressen ofta breddas (se diskussion om ”inre motivation” i kapitel 6, sidan 59). De hävdar att skolan tar för lite hänsyn till dessa förändringar, som de menar stämmer allt sämre med aktiviteterna i skolan, vilket kan leda till att en del elever fokuserar på annat än skolarbetet. Även om alla dessa förklaringar berör de teorier som vi kommer att diskutera i den här boken är de inte tillräckliga. Teorierna som tas upp här visar att det också kan finnas andra förklaringar. Bristande motivation är ett allvarligt problem i skolan eftersom motivation främjar lärandet och de val eleverna senare kommer att göra. I en genomgång av 6 metaanalyser, som tillsammans omfattar 322 separata studier, såg Hattie (2009) ett tydligt samband mellan elevers motivation och deras skolresultat (effektstorlek 0,48). ­Detta visar att motivation har stor betydelse för lärandet. Meta­ analyserna innehåller dock studier där motivation definieras och mäts på olika sätt och de ger därför inte någon heltäckande kunskap om vad motivation är, vad som främjar den eller varför den har så stor betydelse för lärandet. Det är det vi kommer utveckla i den här boken genom att studera motivation utifrån olika teorier. Motivation har indirekt betydelse för lärandet genom elevernas insatser, koncentration, uthållighet och lärstrategier (Berger & Karabenick 2011; Skaalvik & Skaalvik 2011a). Ju mer motiverade eleverna är, desto större blir deras insats. Elever som är motiverade är dessutom mer engagerade och uthålliga när de arbetar med svårare uppgifter (Skaalvik & Skaalvik 2011a). De anpassar också sitt eget lärbeteende och använder sig av arbetsstrategier som är positiva för deras lärande, till exempel genom att fråga om hjälp Inledning 9

motivation-och-larande-NY.indd 9

2016-04-28 16:35


(Berger & Karabenick 2011). Att be om hjälp när man behöver det är en viktig lärstrategi. Elever som får uppgifter i skolan kan ibland hamna i situationer där de behöver vägledning och stöd för att komma vidare. Om de då inte söker denna vägledning eller detta stöd använder de sig inte av denna viktiga lärstrategi. Motivation har också betydelse för de val eleverna gör (Bandura 1997). I grundskolan är elevernas valmöjligheter begränsade och handlar mest om hur stor eller liten insats de vill göra. På gymnasienivå och vid eftergymnasiala studier ökar däremot valmöjligheterna eftersom eleverna nu kan välja olika ämnen, program och fördjupningar. Det visar sig dock att många elever väljer bort matematik på de här nivåerna. En konstant minskad motivation att arbeta med matematik blir tydlig genom att många elever väljer bort ämnet när de får chans att göra det. På gymnasienivå märks bristen på motivation för studier hos elever genom ett dramatiskt ökande antal avhopp. Vad betyder då begreppet motivation? Schunk, Pintrich och Meece (2010, s. 4) definierar motivation som ”the process where­ by goal-directed activity is instigated and sustained”. Enligt denna definition behövs motivation för att påbörja och fortsätta en aktivitet. Motivation är också avgörande för vilken aktivitet som påbörjas eller vilken riktning aktiviteten tar. Motivationen styr alltså elevernas beteende när det gäller till exempel insats, koncentration, uthållighet och val. I den definition som Schunk och hans kollegor ger poängteras också att ett motiverat beteende är målinriktat. Här är det viktigt att vara medveten om att eleverna kan ha olika mål och att de kan vara mer eller mindre medvetna om dessa mål. Motivation består både av kognitioner (vad eleverna tänker, vilka mål de har och vad de förväntar sig av sitt eget lärande), emotioner eller känslor (intressen, engagemang, arbetsglädje eller rädsla för att misslyckas) och beteende (koncentration, uppmärksamhet, ansträngning, uthållighet och val). Det är elevernas beteende som är lättast att observera för lärarna. Det gör att de ofta drar slut10 Motivation och lärande

motivation-och-larande-NY.indd 10

2016-04-28 16:35


satser om elevernas motivation utifrån det beteende som de kan se. Detta ger dock ingen fullständig eller rättvis bild av elevernas motivation. I bästa fall visar det hur motiverade de är när det gäller de uppgifter som de ska arbeta med, men det säger inget om anledningen till att de är mycket eller bara lite motiverade, eller om vad de är motiverade att göra. Teorierna om motivation för skolarbetet (achievement motivation) försöker förklara och förstå elevers beteende. Flera teorier har utvecklats. Många av dem överlappar delvis varandra och använder sig av lite olika begrepp för att beskriva samma fenomen. De framhåller dessutom olika aspekter när det gäller motivation. Det centrala i de olika teorierna om motivation framgår av svaren på de frågor som man kan föreställa sig att elever ställer till sig själva i lärsituationerna i skolan (C. Skaalvik 2014). Här är exempel på några sådana frågor: 1. Kan jag klara av den här uppgiften? Förstår jag studiemateria­ let? 2. Är jag lika bra som de andra? 3. Varför arbetar jag med de här uppgifterna? 4. Vilket värde har den här aktiviteten för mig? 5. Vill jag utföra dessa uppgifter? 6. Varför klarade jag (inte) den här uppgiften? 7. Kan jag klara av det som förväntas av mig? 8. Värdesätter läraren och de andra eleverna i klassen mig? Dessa frågor, som delvis överlappar varandra, illustrerar olika teorier om motivation. I tabell 1.1 finns en översikt över vilka teorier som de olika frågorna belyser. I kapitel 2–9 förklaras och diskuteras sedan teorierna i förhållande till elevernas motivation för skolarbetet. För varje teori ges en kort beskrivning av en elev (ett Inledning 11

motivation-och-larande-NY.indd 11

2016-04-28 16:35


fall) och vi diskuterar hur man kan förstå elevens beteende utifrån den aktuella teorin. De fall vi diskuterar är hämtade från verkligheten i skolan. Vid tolkningen av fallen bör du som läsare tänka på att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera olika teorier. Frågor som elever ställer sig, Teorier om motivation

explicit eller implicit

Teori om tron på sin egen kapacitet

Kan jag klara av den här uppgiften?

Teori om självvärdering av egna

Är jag lika bra som de andra?

ämneskunskaper Teorin om målorientering

Varför arbetar jag med dessa uppgifter?

Teori om förväntningar och värden

Vilket värde har den här aktiviteten för mig?

Teori om inre och yttre motivation

Vill jag göra den här uppgiften?

Teori om attribution

Varför klarade jag (inte) den här uppgiften?

Teori om självkänsla

Kan jag klara av det som förväntas av mig?

Teori om sociala relationer

Värdesätter läraren och de andra eleverna mig?

Tabell 1.1. Teorier som tas upp i denna bok och frågor som illustrerar dessa teorier.

12 Motivation och lärande

motivation-och-larande-NY.indd 12

2016-04-28 16:35


2 Tron på sin egen kapacitet Kan jag klara av den här uppgiften?

Vad innebär tron på sin egen kapacitet? Teorin om tron på sig själv och sin egen kapacitet har utvecklats av Bandura (se t.ex. 1977, 1997, 2006, 2012). Bandura använder termen self-efficacy och mastery expectations i samma betydelse.* Elevernas förväntningar på sig själva i skolan handlar om vad de själva tror om sina möjligheter att kunna utföra olika uppgifter. Man kan till exempel tänka sig att eleverna har idrott och tränar höjdhopp. Ribban ligger på 140 cm. Elevernas tro på att klara eller inte klara av den höjden är ett exempel på tron på sin egen kapacitet. Ett annat exempel kan hämtas från en matematiklektion. Eleverna har fått fem räkneuppgifter som handlar om procent. En del elever förväntar sig att klara uppgifterna medan andra tvivlar på att de kommer att göra det. Ett tredje exempel kommer från en lektion i samhällskunskap. Eleverna ska läsa en två sidor lång text i en bok. De får tio minuter på sig att läsa texten som de sedan ska diskutera. En pojke, Ole, förväntar sig inte alls att kunna läsa texten på den utsatta tiden. När det gäller den här uppgiften har han en svag tro på sin egen kapacitet. Av dessa exempel framgår att tron på sin egen kapacitet inte handlar om hur bra eleverna känner sig generellt eller inom ett särskilt område, utan om de tror att de kan klara av de uppgifter

* På svenska används även termen självförmåga.

13

motivation-och-larande-NY.indd 13

2016-04-28 16:35


som de just nu står inför. Tron på sin egen kapacitet varierar därför beroende på: •

vilka uppgifter eleverna ska utföra

hur lång tid som tilldelas för arbetet

vilka hjälpmedel eleverna har till sitt förfogande

vilka förhållanden som råder i klassrummet.

Att tro på sin egen kapacitet är alltså en uppgifts- och situationsspecifik uppfattning om att kunna klara av givna utmaningar (Bong & Skaalvik 2003). Det innebär att alla elever kan ha en positiv tro på sin egen kapacitet i skolan, vilket dock kräver att undervisningen och de uppgifter som eleverna får är anpassade efter varje elevs förutsättningar. Det betyder i sin tur att elevernas tro på sin egen kapacitet kan variera från ämne till ämne. Det kan i princip till och med finnas skillnader inom ett och samma ämne beroende på vilka uppgifter eleverna arbetar med. Oftast är dock variationerna inom samma ämne mindre eftersom eleverna har en tendens att generalisera sina förväntningar inom ett område eller ämne. Förväntningarna på den egna kapaciteten varierar inte bara med de uppgifter som eleverna arbetar med. Den varierar också beroende på den tid de tilldelas för att arbeta med uppgifterna. Elever arbetar i olika tempo och behöver olika mycket tid för samma uppgifter. För alla elever gäller dock att förväntningarna sviktar när den tid de har till sitt förfogande blir knapp i förhållande till deras förutsättningar. Eleverna klarar också av mer när de har tillgång till hjälpmedel och får bra vägledning. De exempel vi har tittat på här handlar om elevernas förväntningar när de ska utföra uppgifter som de redan har lärt sig eller tränat på. De har också olika förväntningar när det gäller att lära sig något nytt. Dessa förväntningar kallas ofta learning self-efficacy (Schunk & Pajares 2009). Efter hand som elevernas förväntning14 Motivation och lärande

motivation-och-larande-NY.indd 14

2016-04-28 16:35


ar på att kunna lösa de uppgifter som de arbetar med i ett ämne ”sätter sig”, till exempel i matematik, blir de en källa till learning self-efficacy. Ta till exempel en elev som under en lång period har känt att han eller hon inte klarar av matematikuppgifterna i skolan. Den eleven förlorar först tron på att kunna lösa uppgifter av den typ som läraren har gått igenom och som eleven har tränat på. Dessa förväntningar är problemspecifika. I nästa steg leder erfarenheterna till att eleven mer generellt förlorar tron på att kunna lära sig matematik. Därmed har det blivit en förväntan som är områdesspecifik, som handlar om att generellt lära sig matematik, inte bara en förväntan om att kunna lösa särskilda matematiska uppgifter.

Betydelsen av tron på sin egen kapacitet Elevernas tro på sin egen kapacitet i skolan har stor betydelse för deras motivation när det gäller skolarbetet. Forskning visar att elever som har stor tro på sin kapacitet anstränger sig mer i skolarbetet, visar större engagemang och är mer uthålliga när de stöter på problem (Bong & Skaalvik 2003; Schunk & Mullen 2012). Därmed uppvisar forskningen också ett tydligt samband mellan tron på sin kapacitet och ämneskunskapsmässiga prestationer, och att elevernas tro på sin kapacitet kan förutspå deras prestationer bättre än vad intelligenstester gör (Bandura 1997). Tron på sin kapacitet styr också till stor del val av aktiviteter (Bandura 1997; Pajares & Miller 1995). Det visar sig till exempel när eleverna i karriärval och eftergymnasiala studier får möjlighet att välja ämnen och program (Betz & Hackett 1983). När de själva kan välja väljer de sådana aktiviteter som de tror att de kan klara av och undviker de aktiviteter som de tror att de inte klarar av.

Tron på sin egen kapacitet 15

motivation-och-larande-NY.indd 15

2016-04-28 16:35


Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång i till exempel skolarbetet. ISBN 978-91-27-14147-6

En förutsättning för att lärandet i skolan ska fungera är att eleverna är motiverade. Att motivera eleverna är därför en av skolans och lärarnas viktigaste uppgifter. För att kunna fullgöra den behövs kunskap om hur motivation fungerar. I Motivation och lärande presenteras åtta forskningsanknutna och centrala motivationsteorier. Med utgångspunkt i varje teori förklarar författarna varför den är betydelsefull och vilka praktiska konsekvenser det får för undervisningen i klassrummet. Boken innehåller

James Nottingham har arbetat länge som lärare och skolledare i Storbritannien och är nu engagerad i ett skandinaviskt skolutvecklingsprogram. Han beskriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet hur man kan arbetat för att stärka elevers självkänsla och öka medvetenheten om hur viktig den egna ansträngningen är för lärandet. ISBN 978-91-27-13632-8

också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter som läraren kan tillämpa i sin undervisning. I det avslutande kapitlet reflekterar författarna över de aktiviteter som återfinns i samtliga teorier: differentierade uppgifter, realistiska och personliga mål samt det emotionella kontraktet mellan lärare och elev.

skaalvik � skaalvik motivation och lärande

Andra böcker från Natur & Kultur

motivation

och lärande

» Genom att man som lärare har goda kunskaper om motivationsteorier kan man emellertid undvika många av de fallgropar som skapar hinder for elevernas lärande. Dessutom kan det göra att man hittar nya och produktiva sätt att stödja elevernas motivation och fortsatta utveckling. «

Einar M. Skaalvik är professor emeritus i pedagogisk psykologi och forskningsmetodik vid Pedagogisk Institute, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelike universitet), där han även är verksam som senior forskare. Sidsel Skaalvik är professor emerita i specialpedagogik vid Pedagogisk Institute, NTNU, där hon även är verksam som senior forskare.

einar m skaalvik sidsel skaalvik

andra reviderade utgåvan

ISBN 978-91-27-81757-9

Omslag: Catharina Ekström

9 789127 817579

9789127-81757-9_Motivation och lärande_Omslag_rev.indd Alla sidor

2016-04-18 10:05


9789127817579  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you