Page 1

Ingela Fredriksson

Hur kan du utvecklas i ditt ledarskap? Vem har ansvar för deltagarna? Vem finansierar aktiviteten och påverkar det ditt sätt att leda?

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap ger inblick i ett spännande ämne som binder samman teoretisk och praktisk kunskap om ledarskap, lärande och gruppdynamik. Eleven lär sig om olika former av organisationer, hur ledare kommunicerar, hur man gör en plan B och hur olika beslutsmönster ser ut. Aktivitetsledar­skap beskriver även vad som kan orsaka utanförskap och hur aktivitets­ledare arbetar aktivt för att inkludera alla. Boken är skriven för kursen Aktivitetsledarskap. Varje kapitel berör en eller flera punkter ur kursens centrala innehåll. I slutet av varje kapitel finns sammanfattning av vad eleven just har läst samt instuderingsfrågor och uppgifter. Löpande i varje kapitel finns diskussionsfrågor som uppmuntrar eleverna till att reflektera och samtala. Till varje kapitel finns två fallbeskrivningar som väcker frågor och öppnar upp för diskussion.

Ingela Fredriksson är hälsoutvecklare och har arbetat som utbildningskonsult på Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet under flera år. Hon har mångårig erfarenhet av människors träning, hälsa och rehabilitering som egen företagare. Nu arbetar hon som rektor och affärsutvecklare inom vuxenutbildning.

Ingela Fredriksson

ISBN 978-91-40-69009-8

9

Ingela Fredriksson

I kursen Aktivitetsledarskap ska eleverna planera, genomföra och utvärdera en egen aktivitet. Denna bok är därför utformad som ett praktiskt stöd och i slutet av varje kapitel finns ”Din aktivitet”. Det ger eleven möjlighet att använda kapitlets innehåll under planeringen av sin egen aktivitet.

789140 690098


Innehåll 1. Styrning och ledning............................................................6 Verksamhet............................................................................................................................. 8 Lagar, regler och policys...................................................................................................16 Värderingar och ledarutbildning...................................................................................20 Din aktivitet............................................................................................................................22 Sammanfattning..................................................................................................................23

2. Ledaren................................................................................. 26 Ledarskap............................................................................................................................... 28 Kommunikation................................................................................................................... 37 Härskartekniker................................................................................................................... 42 Ledarskapsutveckling........................................................................................................ 45 Din aktivitet.......................................................................................................................... 48 Sammanfattning................................................................................................................. 50

3. Lärande................................................................................. 52 Lära och växa........................................................................................................................54 Lära in..................................................................................................................................... 56 Lära ut..................................................................................................................................... 58 Påverka lärande................................................................................................................... 60 Din aktivitet.......................................................................................................................... 66 Sammanfattning................................................................................................................. 68

4. Gruppen............................................................................... 70 Grupper................................................................................................................................. 72 Grupptryck............................................................................................................................ 77 Grupputveckling................................................................................................................. 78 Ledaren och gruppen....................................................................................................... 81 Din aktivitet..........................................................................................................................84 Sammanfattning................................................................................................................. 85

4


5. Utanförskap......................................................................... 88 Vara utanför......................................................................................................................... 90 Funktionsnedsättning....................................................................................................... 93 Brister i hemmet.............................................................................................................. 100 Mobbning ...........................................................................................................................103 Diskriminering....................................................................................................................105 Din aktivitet....................................................................................................................... 108 Sammanfattning...............................................................................................................110

6. Genomförande..................................................................112 Planeringshjulet................................................................................................................114 Mål och delmål................................................................................................................. 115 Planering..............................................................................................................................117 Genomförande................................................................................................................ 121 Utvärdering....................................................................................................................... 122 Dokumentation.................................................................................................................124 Din aktivitet....................................................................................................................... 128 Sammanfattning...............................................................................................................130

Din aktivitet – checklista......................................................132 Ordlista............................................................................................................................... 134 Index..................................................................................................................................... 135 Bildförteckning................................................................................................................ 136

5


Planeringshjulet De flesta som tänker på ledarskap föreställer sig nog en person som pratar eller visar något framför en grupp. Men aktiviteten börjar långt innan det, när ledaren funderar över vad som är målet med aktiviteten och börjar göra en planering. Att genomföra aktiviteter är en process som aldrig tar slut. För när du är klar med din aktivitet kan du använda din nya kunskap för att förbättra din nästa aktivitet. Processen brukar beskrivas som ett hjul där de olika delarna föl­ jer efter varandra och sedan börjar om igen. Planeringshjulet är ett exempel på hur du kan planera och genomföra aktiviteter. Mål

Utvärdering

Planering

Genomförande

Reflektioner kring fallbeskrivningen Informella ledare och outtalade rutiner kan vara svåra att hantera för en ny ledare. Om en grupp redan har skaffat sig ett visst sätt att göra saker på kan det vara svårt att bryta för en ny ledare. Om Johan hade pratat med den som hade stavgången förra terminen så hade han kunnat få hjälp om hur den grupp han skulle leda såg ut. Han kunde ha fått veta att det fanns informella ledare som de andra följde. Reflektera kring: • Hur tycker du att det gick för Johan?

114

6 Genomförande

• Tycker du att han gjorde rätt? • Vad kunde han ha gjort annorlunda? • Hur tror du nästa stavgångspass kommer att vara? • Vad händer om han låter de som vill gå iväg själva? • Vad händer om någon skadar sig? • Det är Johans ansvar att se till att sträckan de går är anpassad för hela gruppen. Kan han göra det ifall gruppen går på egen hand?


Mål och delmål Verksamheter som föreningar, företag, förbund och organisationer har oftast mål formulerade för vad som ska uppnås i verksamheten. Målen är riktmärken, både i planeringen och i utvärderingen. Det finns flera anledningar till att ha mål. Att arbeta mot mål och delmål gör det lättare att styra och leda en organisation. Målstyrning gör att alla inom organisationen kan vara med och påverka. Inom skolan använder man sig av målstyrning som innebär att eleverna ska uppnå vissa mål men det är lärarna som avgör på vilket sätt.

Formulera mål Ett mål kan vara nästan vad som helst. Jag ska springa en mil på under en timme. Alla i klass 7 A ska få godkänt i biologi. Deltagarna på fotbollslägret ska ha roligt och lära sig att dribbla.

Målen bör vara både rimliga och utmanande på samma gång. Om målen är för svåra ger deltagarna upp och om målen är för lätta blir deltagarna uttråkade. Målen bör vara tydligt formulerade så att alla i verksamheten förstår och tolkar målen på samma sätt. När man utvärderar ska det gå att mäta om man har nått målen eller inte.

SMARTa mål Ibland använder man modellen SMART. Enligt den modellen ska målen formuleras så här: S – specifikt. Ett tydligt och konkret mål. M – mätbart. Målet ska gå att mäta. A – accepterat. Deltagarna ska acceptera målet och försöka nå det. R – realistiskt. Målet ska vara möjligt att nå. T – tidsbegränsat. Det ska finnas ett naturligt slut, en tidsgräns då man kan mäta om målet är nått eller inte.

6 Genomförande

115


Är målet att öva på samarbete, följa instruktioner, utveckla finmotorik, lära sig måttenheter, ha en rolig stund eller servera en god kaka?

Delmål Det kan vara en fördel att sätta upp delmål för en verksamhet eller en aktivitet. Delmål är sådant som: ”första terminen ska vi…” Eller ”andra kvartalet ska vi…” Eller ”första delmålet är att…”. Delmålen är ett sätt att komma vidare i utvecklingen och arbeta mot slutmålet. När deltagarna har nått ett delmål är det viktigt att fira det. Hur man firar beror på verksamheten. Delmål motiverar deltagarna att kämpa vidare mot målet. Ideella organisationer kan behöva sätta upp delmål för att behålla medlemmarnas intresse och engagemang.

116

6 Genomförande


Planering Inom alla verksamheter behöver de aktiviteter som ska utföras planeras noga. När du har anmält dig till en aktivitet förväntar du dig att ledaren har planerat innehåll och upplägg så att han eller hon vet vad ni ska göra och på vilket sätt.

Aktivitetsplan Oftast gör man verksamhetens planering i olika steg. Man brukar börja med en grovplanering eller en aktivitetsplan. Denna beskriver vilka aktiviteter man tänker göra under ett år eller en längre period. Den beskriver också i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Aktivi­ tetsplanen tar upp saker som budget, scheman, planering för vilken personal som ska göra vad och vilket material som behövs. En grov­ planering ger överblick och gör det lätt att se när kostnader ökar eller minskar och när personalresurser behöver ökas.

Aktivitetsplan – En övergripande planering över hela årets alla aktiviteter

Detaljplanering När man är nöjd med grovplaneringen/aktivitetsplanen så bör en mer detaljerad planering göras. I vissa organisationer gör ledningen aktivitetsplanen/grovplaneringen och ledarna för aktiviteterna gör sedan detaljplaneringen på egen hand. I detaljplaneringen beskriver man detaljerat vad som ska göras, när det ska ske, hur många som ska delta, hur schemat är, vilken personal som behövs och vem målgruppen är. En väl genomtänkt planering bör innehålla svar på frågor som:

Detaljplan – En detaljerad planering över en aktivitet

En fotbollstränare detaljplanerar hur matcher ska spelas och träning ska läggas upp.

6 Genomförande

117


▶▶ Vad är det vi ska göra för aktivitet? ▶▶ På vilket sätt ska vi genomföra aktiviteten? ▶▶ Vilken målgrupp riktar sig aktiviteten till? ▶▶ När ska aktiviteten ske, vilken tid är bäst och hur länge håller

den på?

När du är nöjd med din planering ska du kunna stämma av mot organisationens mål och delmål. Din aktivitet ska gå åt samma håll som alla andra aktiviteter i organisationen och det ska märkas att ni arbetar mot samma mål. Det är viktigt att planera in det praktiska, som lokal, material, teknik. Du ska dels kolla att allt finns och fungerar och dels se till att du vet hur det används.

Planera ett styrketräningspass Rima är handbollstränare och vill att laget ska börja träna styrka. Därför tänker hon ta med dem till gymmet och introducera styrketräning för dem. Vad: Visa maskinerna – dels vilka maskiner som är relevanta för laget, dels hur maskinerna fungerar. Ge laget ett grundträningsprogram. Hur: Muntlig genomgång först. Sedan visar jag praktiskt hur man ändrar vikter och använder varje maskin. Sedan får gruppen testa olika maskiner och ge varandra feedback. När: Två tisdagar i rad. Efter det vanliga handbollspasset går vi in i idrottshallens gym. Gruppen kommer behöva stanna kvar ungefär en timme. Vilka: Halva gruppen är med första tisdagen och andra halvan är med andra tisdagen. Det behöver vara ett litet antal för att alla ska hinna testa maskinerna och få feedback på att de gör på rätt sätt. Målgrupp: Jag vet att några i gruppen har tränat på gym förut. De kommer nog redan känna till hur maskinerna och övningarna fungerar. Kanske kan de hjälpa till när alla ska prova. Några i laget har aldrig varit på gym. Jag försöker samla dem i en av grupperna och ge den gruppen en mer noggrann genomgång. Praktiskt: Jag behöver hämta nyckel till gymmet eftersom det brukar vara stängt vid den tiden. Jag måste också kolla när larmet i idrottshallen går på, eftersom vi är kvar senare än vanligt. Det är nog bäst att jag mailar ut information till laget och deras föräldrar, så att de vet om att de ska stanna längre en vecka. Kritiska punkter: Det blir ett problem om någon av maskinerna inte fungerar som det är tänkt. Roddmaskinen brukar vara lite svår att ändra inställningar på och det skulle störa genomgången. Jag vet också att Zara, som tränar mycket på gym, gärna tar över och avbryter när jag pratar. Jag får ha lite koll på att alla lyssnar på min genomgång så att de inte börjar använda maskinerna utan att veta vad de gör och därigenom riskerar att skada sig.

118

6 Genomförande


Tidsplanering Tidsplanering innebär att du planerar in hur lång tid något tar eller vilken tid aktiviteten ska börja och sluta. Det är ett sätt att se till att ni hinner med det som du har tänkt. Det är också ett sätt att berätta för andra när de ska komma in eller hjälpa till med något. Tidsplanering kan vara vanskligt. När man gör en aktivitet för första gången är det svårt att veta hur lång tid något tar. Ibland kanske det tar längre tid än man trott att ge instruktioner eller att avsluta något annat. Ibland kanske det tar kortare tid än man trott att ta sig från punkt a till punkt b. Det är därför bra att vara flexibel med sin tidsplanering och vara förberedd på att tiderna kan komma att ändras.

Plan A och plan B När du planerar din aktivitet funderar du över hur det kan bli så bra som möjligt. Du utgår från vad ni ska göra om allt fungerar men för att vara ordentligt förberedd behöver du även fundera ut en plan B. Det innebär att du funderar över vad som kan gå fel och hur du ska hantera det. Det kan vara olika saker som går snett. Om aktiviteten är utom­ hus behöver du förbereda vad ni gör om det regnar. Om ni behöver vara ett visst antal deltagare för aktiviteten behöver du fundera över vad som händer om någon är sjuk eller borta. Hur ska du göra om deltagarna är negativa och inte vill göra aktiviteten? Kanske tekniken krånglar eller lokalen är dubbelbokad? Bestäm dig även för hur du ska göra om du kommer av dig eller om någon inte för­ står dina instruktioner. Det är inte möjligt att ha en plan B för allt. Men genom att för­ bereda sig i tanken kommer du att känna dig tryggare och kunna vara mer flexibel om något oväntat händer.

diskutera

· fundera på

1. ”Planering är a och o”, har du hört det uttrycket? Det betyder att planering är ”allt” eller att det är det viktigaste. Varför säger man så, tror du? Håller du med? Varför/Varför inte? 2. Tycker du att det är viktigt att fundera över kritiska moment och vad som kan gå fel? Eller gör det att man fokuserar på problemen för mycket? Diskutera.

6 Genomförande

119


Plan A och Plan B Paul ska ordna en skogsutflykt med förskolans barn. Han har bestämt att halva gruppen ska gå med honom och andra halvan ska gå med Inger. De ska ta olika vägar genom skogen och mötas vid en grillplats för att grilla korv. På vägen ska barnen samla in fem olika sorters löv. Paul har lånat en bok om träd och löv på biblioteket. I den ska barnen jämföra sina löv med bilderna och ta reda på vilka träd löven kommer från. Inger tar korv i sin ryggsäck och Paul tar korvbröd i sin, så att det blir jämntungt. ”Vi ses vid grillningen, om 40 minuter!” När Pauls grupp kommer fram till mötesplatsen ringer Inger. Hon berättar att ett av barnen har stukat foten och de är tvungna att gå tillbaka till förskolan. När Paul lägger på märker han att det börjar regna. De har bara korvbröd att äta och Paul vågar inte ta fram biblioteks­boken eftersom den kan bli förstörd i regnet. Hur ska han lösa det här?

diskutera

· fundera på

1. Vad skulle du göra om du var i Pauls situation? Vad skulle kunna vara Pauls plan B? 2. Fundera på situationen ur Ingers perspektiv. Vad kan hon ha för plan B?

Om något allvarligt händer Som aktivitetsledare har man ansvar för deltagarna och behöver veta vad man ska göra om det händer något allvarligt. Vad gör man om en deltagare blir sjuk, skadar sig eller går vilse? Många verksamheter har bestämt vem man ska kontakta och vad ledare ska göra om något händer. Du bör ta reda på vad din verksamhet har för regler och rutiner för den typen av händelser. Du kan förbereda dig själv genom att alltid ta reda på:

▶▶ Var finns nödutgångar? ▶▶ Var finns brandsläckare? ▶▶ Finns det första hjälpen-låda i närheten? ▶▶ Vad är adressen till den plats som aktiviteten är på? ▶▶ Vem ska jag informera i verksamheten? (Rektorn, gymägaren, scoutledaren?)

120

6 Genomförande


Genomförande Nu är det dags att se om planeringen fungerar som det är tänkt. Nu står du framför gruppen med pensionärer och ska leda stavgången eller har samlat alla barnen på förskolan och ska gå ut i skogen på svampsafari. Du känner gruppens förväntningar och du har krav på dig som ska uppfyllas. Tiden ska hållas och momenten ska fungera. Det ska vara roligt för alla deltagare och även för dig. Det är därför du har sett till att du vet vad du pratar om, du har läst på och du kan hantera allt material som ni ska använda. Du har provat tekniken och vet att det fungerar. Du visar lugn, trygghet, kunskap och du har den auktoritet som behövs för just den grupp som du ska leda.

Dags att åka.

6 Genomförande

121


Utvärdering Utvärdering – Feedback från deltagarna, eller självreflektion, som ska göra att man förstår hur aktiviteten gick Kvalitativ metod – Intervjua deltagarna och ge dem möjlighet att ge långa svar Kvantitativ metod – Ge deltagarna en enkät och ge dem möjlighet att svara kortfattat, eller med svarsalternativ, på många frågor

Att utvärdera är att säkerställa om kvaliteten på aktiviteten är så hög som man förväntar sig. Det är här det är så viktigt att de målen ni satte upp i planeringen går att mäta. Det finns flera bra sätt att utvärdera en aktivitet på. Du kan till exempel använda kvalitativa mätningar där du intervjuar deltagare om deras upplevelse eller kvantitativa mätmetoder där du gör en enkät och skickar ut. Det som avgör vilken metod du använder är bland annat hur målen är formulerade. Den kvalitativa metoden innebär att du får mer utförliga svar av några deltagare. Denna metod tar längre tid men ger mer nyanserade svar. Den kvantitativa metoden ger istället fler svar men på en mer övergripande nivå. Denna metod går ganska fort att genomföra och når fler deltagare på kortare tid. Det gäller att hitta en utvärderingsmetod som passar aktivitetens ändamål. Ibland räcker det med att fråga barnen i förskolegruppen om de tyckte om att gå på svampsafari och vad som var mycket roligt jämfört med vad som var mindre roligt.

Faktaruta Att mäta något kvantitativt betyder att du tar reda på hur många personer som tyckte att aktiviteten var, exempelvis, bra eller dålig. Kvantitet = mängd/antal. Att mäta något kvalitativt betyder att personerna får beskriva vad de tyckte om aktiviteten. Kvalitet = värde, bra eller dåliga egenskaper

Redovisning av resultatet När utvärderingen är klar ska svaren sammanställas och redovisas. Har du valt att använda en enkät så kan du välja att visa resultaten i diagram och staplar. Har du intervjuat deltagare så bör du göra en analys av svaren och presentera den skriftligt, muntligt eller allra helst både och. Det är lättare för åhörare att ta till sig om man an­ vänder sig av flera sinnen. Organisationen ska också ha nytta av utvärderingen. Analysen av utvärderingen ska ligga till grund för nästa års aktivitetsplan/ grovplanering och den detaljplanering som du själv gör inför nästa aktivitet.

122

6 Genomförande


Självreflektion Utvärderingen är oftast feedback från aktivitetens deltagare och resultatet från utvärderingen kan användas inom verksamheten. Självreflektion är istället dina egna tankar, känslor och reflektioner kring aktiviteten. Det behöver inte alltid användas i verksamheten utan kan vara något som du själv använder för att utveckla dig och ditt ledarskap.

▶▶ Vad gick bra? ▶▶ Vad känner du dig nöjd med? ▶▶ Vid vilka tillfällen under aktiviteten kände du dig bekväm? ▶▶ Finns det något du borde ha gjort mer innan aktiviteten? ▶▶ Finns det någon du borde ha tagit mer hjälp av för att få råd

och tips?

▶▶ Vad var oväntat för dig? En oväntad styrka eller något som var

oväntat svårt för dig?

▶▶ Om du gjorde om precis den här uppgiften med precis samma

deltagare, vad skulle du då göra på samma sätt och vad skulle du vilja ändra?

▶▶ Vad har du för mål med ditt eget ledarskap? ▶▶ Vad behöver du förändra för att bli en sådan ledare? Det finns många andra frågor som du säkert kommer på själv. Självreflektion ska vara ett sätt att lyfta sig själv och sina styrkor och samtidigt utvecklas. Det gör man genom att ta reda på vad som har gått riktigt bra och använda det på ett mer medvetet sätt.

diskutera

· fundera på

1. Fundera över vad som är dina styrkor och svagheter inom ledarskap. Vad tror du kommer utvecklas och förändras av erfarenhet och vad tror du att du behöver jobba aktivt för att förbättra? 2. Tycker du att det är viktigt att deltagarna får reda på resultatet av utvärderingen? Diskutera!

6 Genomförande

123


Dokumentation I en del organisationer är det krav på dokumentation av verksam­ heten. Det skiljer sig naturligt åt hur noga och hur mycket som be­ höver dokumenteras. En lärare på en skola måste dokumentera mer än en gyminstruktör. Organisationens regelverk och policys beskri­ ver ibland hur dokumentationen ska gå till och när den ska göras.

Vad dokumenteras? En del dokumenterar mycket om resultat och utveckling medan andra bara noterar närvaro och resultat. På ledningsnivå kan dokumentationen bestå av till exempel kostnader, intäkter, antal personal, deltagare och materialförbruk­ ning. Medan på ledarnivå kan dokumentationen vara deltagarna och deras resultat och upplevelser. Utvärderingen och analysen av den är också en del av dokumen­ tationen kring aktiviteter.

124

6 Genomförande


Ett sätt att dokumentera är att föra loggbok varje vecka eller varje träff, detta är ett utmärkt sätt att själv reflektera över sin verksam­ het och insatser.

Sekretess och personlig integritet När du dokumenterar behöver du skydda deltagarnas integritet. Det betyder bland annat att man inte får skriva vilka omdömen som helst om en person. Det innebär också att dokumentation be­ höver förvaras på ett sätt så att obehöriga inte får tag på det. Inom just din verksamhet kan det finnas speciella regler och rutiner gällande till exempel tystnadsplikt. Det bästa är därför att noggrant undersöka hur man ska göra för att inte bryta mot någon sekretess och inte kränka någons personliga integritet.

diskutera

· fundera på

1. Varför ska man dokumentera? Diskutera! 2. Vad betyder ordet integritet för dig? Fundera över var gränsen för din integritet går. Vad skulle du själv inte vilja fanns dokumenterat om dig?

6 Genomförande

125


Liza sitter och jobbar på en enkät som hon ska ha som underlag till sin kvantitativa utvärdering. Det är svårt att komma på relevanta frågor. Ska det vara bara vara ja- och nej-frågor? Eller vill hon veta mer om exempelvis vad de var nöjda med? Kanske ska hon använda ”beskriv på vilket sätt-frågor”? Det är svårt det här, tänker Liza. Vad sa Maria för något härom dagen, något om en mall för utvärdering? Undrar vad det var hon menade… Liza jobbar på och sätter ihop en enkät med 20 stycken frågor som hon känner sig ganska nöjd med. Hon tittar igenom enkäten en sista gång innan hon skickar ut den till gruppen som ska göra utvärderingen och en kopia till chefen för kännedom. Det är bra att ha kommit så här långt, tycker hon när hon går hem för dagen. Gruppen har en vecka på sig att svara på enkäten och sedan ska hon sammanställa svaren och dra sin slutsats. Nästa dag blir hon uppringd av chefen som ber henne komma in till henne på en gång. Liza blir lite nervös, för hon känner på sig att det har med enkäten att göra.

126

6 Genomförande


Liza hade rätt. En halvtimme senare går hon ut från chefens rum. Hon känner sig dum och lite bortgjord. Hon skulle inte ha gjort en egen enkät och skickat ut till gruppen. Det finns färdiga mallar som ska användas i alla utvärderingsenkäter. Det finns färdiga för att man ska vara säker på att mäta rätt sak och för att kunna jämföra resultaten med andra enkäter. Nu kommer gruppen behöva svara på en enkät till och chefen vill att Liza funderar över hur gruppen ska få den informationen. Liza känner sig dum och nedstämd, Jag borde ha lyssnat på Maria i stället för att försöka vara så ambitiös själv.

Reflektion kring fallbeskrivningen Det är bra att Liza tar egna initiativ på sitt arbete, men att ta del av material och kunskap och erfarenheter från de som arbetat längre är värt mycket när man kommer ny. Om Liza har haft en välfungerande grupp och hennes ledarskap har fungerat, kanske skadan inte är så stor. Men om gruppen är lite i obalans och stämningen inte alltid var så bra, så kan nog detta misstag dra ner resultatet på enkäten. Reflektera kring: • Vad ska Liza göra här för att få bra svar som är tillförlitliga från gruppen? Erkänna sitt misstag och snällt be dem att fylla i en enkät till? • Kan man lita på svaren om man skickat ut enkäter två gånger om samma aktivitet? • Hur skulle du reagera på att din ledare berättar att han eller hon har gjort något fel? • Tycker du att det spelar någon roll om Liza ska vara ledare för gruppen igen eller inte? Måste hon hantera detta annorlunda om hon ska leda dem igen?

6 Genomförande

127


Din aktivitet Fundera över mål och delmål i samband med din aktivitet. Målen och delmålen kommer styra hela aktiviteten och kan även hjälpa dig med planeringen.

▶▶ Vad är det slutliga målet med aktiviteten? ▶▶ Vilka delmål tycker du passar med slutliga målet? ▶▶ Finns det några slutliga mål som verksamheten har och som

kan påverka aktiviteten?

▶▶ Ska du fråga deltagarna om deras egna slutliga mål och delmål?

▶▶ Hur ska du i så fall använda det i din aktivitet? ▶▶ Vad har du för mål och delmål med ditt eget ledarskap under

din aktivitet?

Planera aktiviteten. Ha både en grovplanering och detaljplanering. Gör även en plan A och plan B, det vill säga fundera över vad som kan gå snett och hur du ska hantera det. Visa gärna planeringen för någon annan och be om deras synpunkter. När man gör en aktivi­ tet för första gången kan det vara svårt att veta hur lång tid något tar så var flexibel med din tidsplanering. Utvärdering brukar ske i slutet av en aktivitet men du behöver planera för utvärderingen redan innan aktiviteten.

▶▶ Är det bra att berätta om utvärderingen och hur den kommer

gå till redan i början av aktiviteten?

▶▶ Fundera över hur du kan utvärdera din aktivitet. Kom på några olika möjliga sätt och välj mellan dem. Enkät, intervju, samtal? ▶▶ Ska deltagarna utvärdera med egna ord eller ska du ställa

128

6 Genomförande

specifika frågor?


▶▶ Fundera också över vem som ska få ta del av resultatet och om

det påverkar det sätt som du gör utvärderingen på.

▶▶ Finns det några krav på dokumentation för din aktivitet? ▶▶ Behöver du kanske dokumentera redan innan aktiviteten

har börjat?

▶▶ Vad ska dokumenteras för verksamhetens skull? ▶▶ Vad ska dokumenteras för deltagarnas skull? ▶▶ Vad ska dokumenteras för din egen skull? ▶▶ Hur ska du samla in information och vem ska dokumenta-

tionen lämnas vidare till?

Vissa uppgifter kan vara känsliga och omfattas av sekretess.

▶▶ Finns det någon uppgift som skyddas av sekretess? ▶▶ Finns det någon information som du inte får samla in? ▶▶ Finns det något som du inte får skriva ner eller som behöver

förvaras på ett speciellt sätt?

När du reflekterat kring frågorna ovan har du kommit fram till genomförandet. Genomförandet är ditt tillfälle att sätta din plan i verket. Det är din tur att agera och det är då du genomför allt som du har planerat och förberett. Var närvarande i stunden och se till att njuta av tillfället. Var uppmärksam på hur det går, vad som händer och vad som kan hända härnäst. Fundera över om du behöver byta till din plan B eller om du ska fortsätta som planerat. Alla ögon är på dig och ditt sätt att hantera situationen. Precis som du har förberett dig för. Show time.

6 Genomförande

129


SAMMANFATTNING

130

▶▶

Planeringshjulet är ett verktyg för att strukturera din planering.

▶▶

Verksamheter har ofta mål och delmål för att beskriva vad som ska uppnås. Målen bör vara både rimliga och utmanande på samma gång. Delmål kan få en grupp att hålla uppe motivationen.

▶▶

Planering är en viktig del av aktivitetsledarskap. Aktivitetsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska göras under ett år. Detaljplanen beskriver hur varje enskild aktivitet ska gå till.

▶▶

Varje plan bör innehålla en plan a och en plan b, dvs att ledaren ska förbereda vad han eller hon ska göra om plan a inte fungerar.

▶▶

Planering ska också innehålla information om vad ledaren ska göra om det händer något allvarligt. Ledaren ska ta reda på vem som är ansvarig, vem man ska kontakta, vad adressen är och dylikt.

▶▶

Genomförandet är stunden då det gäller. Du använder all din förberedelse, kunskap och engagemang för att vara närvarande i stunden och leda aktiviteten.

▶▶

Att utvärdera är att säkerställa om kvaliteten på aktiviteten är så hög som man förväntar sig. Det går att utvärdera kvalitativt eller kvantitativt. Utvärderingen ska användas för att förbättra verksamheten. Självreflektion är en slags utvärdering som bara rör dig. Genom att fundera över ditt ledarskap kan du utvecklas.

▶▶

Dokumentation ingår i verksamhetens arbete. Man kan dokumentera resultat, utveckling, närvaro, kostnader, intäkter, materialförbrukning. En del uppgifter är känsliga och omfattas av sekretess.


INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Varför ska man ha mål och delmål? 2. Varför ska målen vara mätbara? 3. Varför ska målen vara tydliga? 4. Vad står SMART för? 5. Vad är en aktivitetsplan? 6. Vad innehåller en aktivitetsplan? 7. Vem är det som brukar göra detaljplanen? 8. Varför ska detaljplanen stämmas av mot företagets mål och delmål? 9. Varför ska man utvärdera en verksamhet? 10. Vad menas med en kvantitativ metod? 11. Varför är det bra att använda dig av både diagram och berätta muntligt när du presenterar analysen av utvärderingen?

12. Vad kan dokumentation på ledningsnivå innehålla? 13. Varför är loggbok ett bra sätt att dokumentera? 14. Vad innebär sekretess och personlig integritet när du ska dokumentera?

UPPGIFTER 1. Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp ska söka rätt på någon aktivitet som finns inom ett studieförbund, idrottsförening eller förening. Till exempel teckningskurs hos ett studieförbund. Din grupp ska beskriva dels själva aktiviteten och dels hur utvärderingen ska genomföras. Din grupp ska motivera varför ni väljer just den metoden för utvärdering. Lämna in skriftligt.

2. Två och två eller tre och tre ska eleverna välja en aktivitet under kurstiden som

de leder resten av klassen igenom. Det kan vara en avslappningsövning, ett stavgångspass eller ett rollspel. Alla elever ska vid kursens slut ha varit ledare för någon aktivitet. Utvärdera kursen på minst två olika sätt och diskutera skillnaden mellan dessa utvärderingar. 131


Hela aktiviteten Nu har du en överblick över vad du ska ta hänsyn till när du planerar din aktivitet. Här är en lista över några av delarna som är bra att förbereda och fundera kring. Du kan säkert själv komma på fler och anpassa listan så att den passar dig och din aktivitet perfekt. Verksamhet – Vilken verksamhet leder du inom och hur påverkar det din aktivitet? Fundera över fördelar, nackdelar, möjligheter, ramar, regler, traditioner men också över vem som finansierar aktiviteten. Ta reda på verksamhetens kortsiktiga målsättning, långsiktiga målsättning och vision så att du vet om det påverkar din aktivitet. Organisation – Fundera över beslutsmönster och hierarkier. Det finns alltid någon eller några som har det sista ordet och kan bestämma. Vem ska du fråga om lov? Vem ska du informera? Vem kan komma med nya förslag och hur mycket egna initiativ kan du ta? Som ledare för en aktivitet har du ett stort ansvar för gruppen och aktiviteten. Ta reda på var gränsen går för ditt ansvar och om det påverkar din aktivitet. Lagar och styrdokument – Ta reda på vilka lagar som gäller specifikt för just den verksamhet som du är aktiv i. Ta sedan reda på vilka lagar som gäller för din aktivitet. Läs även verksam­ hetens policys, exempelvis om miljö och jämställdhet. Då lär du dig om verksamhetens hållning. Ledarskap – Fundera över ditt ledarskap utifrån dig själv: Vilket ledarskap känner du dig bekväm med? Vad i ditt ledarskap vill du utveckla och förstärka? Vad har fungerat för dig tidigare? Fundera också över ditt ledarskap utifrån verksamheten, aktiviteten och gruppen: Vad för ledarskap passar bra till aktiviteten? Vilken typ av ledarskap är gruppen van vid? Vilken typ av ledarskap finns inom verksamheten? Kommunikation – Kommunikationen är en viktig del av ledarskapet. Vilken kommunikation passar till din aktivitet? Ska du vara peppande, informerande, passiv, tydlig, stöttande? Hur medveten är du om ditt kroppsspråk? Fundera över hur du kan jobba med ditt kroppsspråk. Det kan vara bra att ta hjälp av en vän eller att filma sig själv. Lära och växa – Identifiera vad deltagarna behöver lära sig och utvecklas inom i din aktivitet. Är det en fotbollsfint, en måleriteknik, kosthållning, kartläsning eller något helt annat? Kanske behöver de ha någon viss kunskap innan aktiviteten börjar? Påverka lärande – Motivation, mål, delmål, miljön är sådant som kan påverka lärandet. Fundera över hur du kan använda det i din aktivitet. Kom på några olika inlärningsstrategier som du kan använda i aktiviteten. Det är ofta bra att använda olika strategier till olika personer och strategierna kan hjälpa dig i oväntade situationer. Grupper – Alla grupper är olika men ofta går det att hitta liknande roller i olika grupper. Fundera över varför din grupp finns, har deltagarna valt varandra eller är gruppen samman-

132

Hela aktiviteten


satt av någon annan? Vilka roller finns i gruppen och verkar det finnas några konflikter eller potentiella framtida konflikter? Reflektera över om det finns något positivt eller negativt grupptryck. Hur ska du hantera det? De olika grupputvecklingsfaserna kommer påverka ditt ledarskap och aktiviteten. Var medveten om var gruppen befinner sig och vad som kan göra att gruppen går till nästa fas. Ledaren och gruppen – Hur förhåller du dig som ledare till gruppen? Var medveten om dina sociala relationer till varje gruppmedlem och till gruppen som helhet. Ditt ledarskap behöver anpassas till gruppens storlek, om det finns informella ledare och vilken utvecklingsfas gruppen är i. Vara utanför – Utanförskap påverkar gruppen, aktiviteten och framför allt personen som inte får vara med. Fundera över hur du som ledare ska göra så att alla kan och får delta. Funktionsnedsättning – Olika sorters funktionsnedsättning behöver olika sorters anpassning av aktiviteten. Behöver målet, tillvägagångssättet, gruppen eller ledarskapet anpassas? Se till att alltid fundera över om alla kommer kunna vara med på din aktivitet. Försök i förhand komma på vilka delar av aktiviteten som kan vara svår, för vem och hur du kan hantera det. Brister i hemmet – Som aktivitetsledare har man ansvar för att deltagarna har det bra i gruppen och under aktiviteten men det kan också hända att du upptäcker att någon har problem hemma. Fundera över hur du ska hantera sådan information och om tror att du är en person som deltagarna kan vända sig till i förtroende. Mobbning och diskriminering – Var uppmärksam på stämningen i gruppen och att ingen utsätts för mobbning. Fundera över hur du ska förebygga och/eller stoppa mobbning. Har verksamheten en plan som du ska följa? Ta reda på de olika diskrimineringsgrunderna och reflektera över din verksamhet. Finns det någon risk för diskriminering? Hur ska du hindra det? Planering – Genom planeringshjulet använder du din kunskap för att förbättra nästa målsättning, planering och genomförande. Var självreflekterande och våga analysera ditt sätt att leda. Det kommer utveckla ditt ledarskap. Flexibilitet – När du gör planeringen funderar du över vad du vill att gruppen ska uppnå men du tänker också på plan B, en detaljerad tidsplan, hur du ska vara flexibel och vad du ska göra om något inte går som tänkt. På det sättet är du väl förberedd. Genomförandet – Genomförandet är din chans att visa allt du har arbetat för och planerat. Var närvarande i stunden och var uppmärksam på hur aktiviteten går. Utvärdering – Utvärdering hjälper dig att förstå hur deltagarna uppfattade aktiviteten. Ha en plan för hur utvärderingen ska gå till redan när du planerar aktiviteten. Fundera också över hur du ska göra din självreflektion och hur du ska kunna utvecklas och bli ännu bättre.

Hela aktiviteten

133


Ingela Fredriksson

Hur kan du utvecklas i ditt ledarskap? Vem har ansvar för deltagarna? Vem finansierar aktiviteten och påverkar det ditt sätt att leda?

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap

Aktivitetsledarskap ger inblick i ett spännande ämne som binder samman teoretisk och praktisk kunskap om ledarskap, lärande och gruppdynamik. Eleven lär sig om olika former av organisationer, hur ledare kommunicerar, hur man gör en plan B och hur olika beslutsmönster ser ut. Aktivitetsledar­skap beskriver även vad som kan orsaka utanförskap och hur aktivitets­ledare arbetar aktivt för att inkludera alla. Boken är skriven för kursen Aktivitetsledarskap. Varje kapitel berör en eller flera punkter ur kursens centrala innehåll. I slutet av varje kapitel finns sammanfattning av vad eleven just har läst samt instuderingsfrågor och uppgifter. Löpande i varje kapitel finns diskussionsfrågor som uppmuntrar eleverna till att reflektera och samtala. Till varje kapitel finns två fallbeskrivningar som väcker frågor och öppnar upp för diskussion.

Ingela Fredriksson är hälsoutvecklare och har arbetat som utbildningskonsult på Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet under flera år. Hon har mångårig erfarenhet av människors träning, hälsa och rehabilitering som egen företagare. Nu arbetar hon som rektor och affärsutvecklare inom vuxenutbildning.

Ingela Fredriksson

ISBN 978-91-40-69009-8

9

Ingela Fredriksson

I kursen Aktivitetsledarskap ska eleverna planera, genomföra och utvärdera en egen aktivitet. Denna bok är därför utformad som ett praktiskt stöd och i slutet av varje kapitel finns ”Din aktivitet”. Det ger eleven möjlighet att använda kapitlets innehåll under planeringen av sin egen aktivitet.

789140 690098

Profile for Smakprov Media AB

9789140690098  

9789140690098  

Profile for smakprov