9789174241303

LENA RYDIN

K A R I N L A R S S O N S VÄ R L D

FOTO NIS SE PETERSON F O R M E VA - J O H A N C O C K

B O N N I E R FA K TA

INLAGA Karin Larsson JS.indd 3

08-12-12 08.06.01

INNEHÅLL

INLAGA Karin Larsson JS.indd 4

Förord

6

A llkonstnär

8

B arndom

14

C arl

18

D o er

28

E sbjörn och de andra

42

F olkkonst

56

G rez-sur-Loin

62

H emtrevnad

66

I nspiration

70

J yckar

76

K araktär

78

L illa Hy näs

86

M ode

92

N amnsdag

100

O rm

102

08-12-12 08.06.03

INLAGA Karin Larsson JS.indd 5

P elargoner

106

Q vinliga Afdelningen

110

R otmos och polenta

114

S undborn

122

T extilier

126

U te i trädgården

132

V ardag

142

W ar Välkommen”

146

X -stygn

150

Y rkesmässigt

152

Z orn

156

Å lderdom

158

Ä ventyr

164

Ö gonvi nen och andra iak agare

166

Årtal ur Karin Larssons liv

172

Recept från Sundborn

174

Bilder

176

08-12-12 08.06.40

FÖRORD

Så sent som 2004 blev en formgivare beskylld för att ha plagierat Karin Larssons gungstol, tillverkad år 1906 till det berömda hemmet i Sundborn. Hennes stol i funkisstil var ultramodern och långt före sin tid – något som utmärker det mesta av hennes formgivning och konstnärskap.

I den här nya, omarbetade och utvidgade utgåvan av boken ”Karin Larsson i närbild” från 1998 sätts ljuset på Karin – från A till Ö – som i första utgåvan. Okonventionell och idérik visar hon vägen inom inredning, färgsättning, textil, trädgård, mode, mat och mycket annat.

När jag kom till huset i Sundborn i början av 1990-talet för att göra ett reportage för en heminredningstidning, blev jag upprymd av det jag fick se. Intrycket var inte sött eller alltför idylliskt – i stället kändes det salt, livgivande, uppfinningsrikt och modernt. De djärva färgerna, blandningen av gammalt och nytt, experimentlustan. Inga inplastade interiörer och ingen perfektion, utan ett levande hem.

Så började ett snart femtonårigt äventyr med familjen Larsson. Det blev tre böcker. Den första om paret Larsson, den andra om Carl Larssongården och den tredje om Karin. Efter den stora utställningen om Carl och Karin Larsson 1997 på Victoria & Albert Museum i London, blev det strängare regler för att få ta del av vad gården hade att uppvisa. Men jag hade redan fått kika in i alla skrymslen och vrår, läsa varje brevlapp, dra

6

INLAGA Karin Larsson JS.indd 6

08-12-12 08.07.02

ut byrålådor och klättra upp på vinden där ännu ett par av Karin Larssons klänningar överraskande nog hängde kvar. Det gjordes många oväntade upptäckter i ett hus där jag trodde att allt redan var utforskat. ett kapitel om Karin Larsson till katalogen för den engelska utställningen – senare visad på Nordiska museet i Stockholm – som tanken föddes att låta en bok handla enbart om henne. När Karin exponeras är det ofta med beklagandet att hon inte fick förverkliga sig själv som målare – som om måleriet var den enda konstarten. Men den säkra och tränade blick som hon fick genom sin konstnärsutbildning ledde till att hon blev vår första designer i modern mening.

I våra dagar kommer Karin Larsson allt mer i fokus. De tidiga kvinnliga 1900-talsmodernisterna – dit hon hör som textilkonstnär – uppmärksammas just nu över hela Europa. Plats på scen alltså för Karin, inför 150-årsdagen av hennes födelse. Den här boken är ett försök att fånga in vad hon har betytt, och vem hon egentligen var. I korthet: en självständig, humoristisk personlighet som aldrig tappade sitt realistiska småstadsperspektiv. Och som trots att hon hade en krävande karl och en massa barn skaffade sig ett eget skapande liv, där hon blommade ut som en djärv och egensinnig konstnär.

DET VAR NÄR JAG SKREV

7

INLAGA Karin Larsson JS.indd 7

08-12-12 08.07.02

A L L K OLNLSKTONNÄTRN Ä R B C D E F G H I J K L M N

många barn, och så blev det. För Karin betydde det att ett nytt, friare fält öppnade sig. Hon gav sig på allt: snickra bokhyllor, rita och beställa möbler, färgsätta, planera inredningen så att den skulle fungera praktiskt. Hon är hela tiden ett steg före, modern och funktionell i allt hon tar sig för.

Och så förstås det hon blev bäst på, textilkonsten. Där utnyttjar hon hela sin konstnärliga förmåga.

I dag är det inte så märkvärdigt att en konstnär byter inriktning. En målare kan hålla på med videokonst eller göra installationer. En textilkonstnär övergår till måleriet.

Att Karin Larsson (1859–1928) ”övergav” måleriet, som det ibland känslomässigt sägs, betyder inte att hon slutade skapa. Men att plocka fram oljefärger och sätta sig vid staffliet med en skara barn omkring sig var svårt, för att inte säga omöjligt. Och med en målare i familjen som Carl Larsson, vars livsluft var konsten, skulle det inte finnas mycket utrymme för familjeliv. Larssons ville ha barn,

ATT BRODERA OCH SY hade hon lärt sig hemma, det kunde alla kvinnor. Det ingick i de kvinnliga dygderna både i stadshem och på

O

8

INLAGA Karin Larsson JS.indd 8

08-12-12 08.07.08

ter och syr”, hördes Karin Larsson muttra en gång.

Redan i början av 1890-talet kan man se exempel på hur fri hon är i sina textilier. Hon broderar det hon ser omkring sig, vardagsmotiv som ännu inte fanns på broderiets karta. Men rätt snart dyker det i broderiet upp abstrakta, ovanliga motiv. När hon väl skaffat sig en vävstol från Handarbetets Vänner i början av 1900-talet slår hon in på den modernistiska vägen: det hon gör är stramt och personligt.

Karin Larsson var en tidig allkonstnär, en trendskapare med stort inflytande långt in i

landet. Broderi och kvinnlighet blev synonymer på 1800-talet, skriver en textilhistoriker. Kvinnor avbildades vid broderier och sybågar; då visste man var man hade dem, och de såg precis så fromma och ljuva ut som de flesta män på den tiden ville att de skulle vara.

Men man tänker bra när man broderar, och den feministiska konsthistorikern Rozsika Parker har i sin bok ”The Subversive Stitch” visat att broderiet kunde vara ett sätt för kvinnan att skapa sig ”ett eget rum”, att få vara i fred med sina tankar. ”Folk tror att man inte gör något när man sit-

Gungstol ritad av Karin Larsson år 1906. Nedan från vänster: Karin i ateljén.

Sovrumsinteriör på Lilla Hy näs. En krok för varje familjemedlem i hallen.

Gobelängen De fyra elementen från 1903.

9

INLAGA Karin Larsson JS.indd 9

08-12-12 08.07.24

Karin Larsson var tidigt ute med bekväma och personliga kläder för sina barn. Här sonen Esbjörn.

Till höger: De randiga ma orna på Lilla Hy näs har inspirerat moderna formgivare.

Ikeaåldern i Sverige. Under hela 1900-talet påverkade hon oss med sin klädstil, sina moderna barnkläder och sin syn på hur en trevlig vardag ser ut. Och med sina färgstarka textilier satte hon sin prägel på hemmet i Sundborn.

När en textilexpert på Victoria & Albert Museum i London för första gången såg fotografier av Karin Larssons textilier använde hon uttryck som ”förbluffande” och ”har aldrig sett något liknande”. Även den tillbakadragna Karin hade nog tyckt det var roligt att få se sin textila konst bedömd av en framstående expert.

På utställningen ”Carl and Karin Larsson – Creators of the Swedish Style” 1997 i London (som på Nordiska museet i Stockholm fick heta ”Karin och Carl Larsson – skapare av den svenska stilen”) ägnades ett helt rum åt Karins textilier. I utställningen stod Karin för första gången i ett internationellt sammanhang som medskapare till ett hem, som haft en genomgripande betydelse för inredningen i Sverige. Larssontrenden har i vårt land kommit och gått, varit omodern och återupptäckts.

Utan tvekan har många moderna

svenska designer hämtat sin inspiration från Larssons. I parets hem finns grunden till det som utomlands kallas ”The Swedish Style”, det lätta och ljusa, och i vars spår böcker och inredningsaffärer (som Sasha Wadells välkända affär i London) uppstår. I Sundborn har det alltid funnits en strid ström av utländska formgivare, skribenter och fotografer som sett hemmet som något alldeles speciellt.

KARIN LARSSONS grundliga

konstnärsutbildning hade spetsat till hennes färg- och formkänsla och gjort henne öppen för nya strömningar i konsten. Som ung utbildade hon sig i många år som konstnär, först på Slöjdskolan och Konstakademien i Stockholm. På 1880-talet studerade hon tillsammans med en krets av andra kvinnliga konstnärer i Frankrike. År 1883 gifte hon sig med Carl Larsson och slutade måla.

Men i själva verket var det konstnärliga uppehållet för Karin knappt märkbart. Inredning roar henne, men den stora utmaningen kommer när hon och Carl i slutet av 1880-talet börjar inreda sitt första egna hem, Lilla Hyttnäs, i

10

INLAGA Karin Larsson JS.indd 10

08-12-12 08.07.36

”… en trendskapare med stort inflytande långt in i Ikeaåldern …”

11

INLAGA Karin Larsson JS.indd 11

08-12-12 08.07.52

dalabyn Sundborn. Hemmet, först sommarnöje och sedan bostad året runt, är från början en liten anspråkslös stuga. Paret Larsson skapar tillsammans ett hem med en blandning av gammalt och nytt, där varje detalj är genomtänkt men ändå till synes spontan. finns med på ett hörn överallt i huset. Hon väver modernistiska gobelänger och stolstyg till inredningen. Hon ritar avantgardistiska möbler. Om hon behöver en stol ritar hon en som inte liknar andra. Vill hon ha en blomsterhylla låter hon göra en

ALLKONSTNÄREN KARIN Hårprydnad à la Karin.

Nedan från vänster: Carls sovrum med Karins textilier.

Bord i ateljén ritat av Karin.

Karins ”indianfilt”.

De fyra elementen på plats ovanför matsalssoffan.

som i sin trappstegsform ska samspela med broderiet på gardinen ovanför. Hennes tunga möbler gick tvärs emot den övriga inredningens lätthet och gjorde det hela mera intressant – hon insåg att det behövdes moment i inredningen som retade och stack ut. Hon hittade på praktiska lösningar på inredningsdetaljer som förvaringsplatser och gardinuppsättningar.

Ofta när Carl Larsson var på resa bodde hon ensam på gården och var den som fick styra hantverkarnas arbete.

Genom motiven från hemmet på Carl Larssons konstverk – där

12

INLAGA Karin Larsson JS.indd 12

08-12-12 08.07.56

Karins möbler och modernistiska vävar genast placerades in – spreds idéerna från Sundborn över landet, och snart satt tryck från Sundbornshemmet i var och varannan barnkammare (där det i dag är Tintin och Babar som gäller).

Först långt senare, på 1960-talet, upptäcktes Karin Larssons stora betydelse för den stil som föddes i Sundborn kring sekelskiftet 1900.

Det var i en tid då även andra kvinnliga bortglömda konstnärer fick en renässans.

Men hur hann hon egentligen med allt? Under åren födde hon åtta barn. Vardagen måste, trots att

”I parets hem finns grunden till det som utomlands kallas ’The Swedish Style’, det lä a och ljusa, och i vars spår böcker och inredningsaffärer uppstår.” hon hade hjälp, ha inneburit ett pussel för att få ihop ett gammaldags hushåll. Samtidigt som hon höll allt i gång i hemmet hann hon tänka ut motiv till sina textilier.

Hon är intressant, Karin Larsson, inte minst för att hon lämnar så många spår efter sig som känns direkt moderna utan att det annat än i undantagsfall framgår var hon fick sina idéer ifrån.

13

INLAGA Karin Larsson JS.indd 13

08-12-12 08.08.49

A B ARNDOM C D E

de tre barnen att odla sina anlag, och modern gav dem en trygg barndom med lek och sagor. År 1864 öppnade Adolf Bergöö ett handelshus vid järnvägsstationen i Hallsberg och familjen flyttade dit. Karins pappa var bland de första företagarna som förstod vilka affärsmöjligheter för frakt och handel som läget vid en nyanlagd järnvägsknut innebar.

Han är ett typexempel på den nya medelklass som växte fram i slutet av 1800-talet och som ritade om den svenska sociala kartan. Han lät sedermera, år 1889, den då unge och ännu okände arkitekten Ferdinand Boberg rita ett nytt bostadshus, som i dag är kulturskyddat. Där firas nu Karindagen den 2 augusti alltid med öppet hus och ”Edlas kaka” för Hallsbergsborna.

Karin växte alltså upp i en järnvägsknut, i en livlig omgivning med en ström av människor som levererade och köpte varor. Det stora hushållet fungerade som den tidens lanthushåll med korvstoppning, saftning och syltning, ölbrygd och stortvätt i bäcken.

I ”Vita huset” i Hallsberg, Karin Larssons föräldrahem, levde hon i en storfamilj. Så såg det ofta ut

Ute i världen var det oroliga tider när Karin Larsson föddes den 3 oktober 1859. Men i hennes födelsestad Örebro gällde den stora fejden var någonstans spåren för tågen, ”jernbanorna”, skulle dras.

Hennes far, Adolf Bergöö, var en dalkarl som kom från en släkt av bönder och handelsmän. Han anställdes 1856 i en diversehandel i Örebro. Där mötte han chefens dotter Hilda, en mörk skönhet med stora ögon och frisk brun hy. Två år senare gifte sig den 30-årige ungkarlen med Hilda, 21 år. På höstkanten ett år senare föddes Karin, som sedan fick en bror, Per, och en syster, Stina. Så småningom öppnade fadern eget i Örebro.

F G H I J K L M N O

vet vi inte så mycket om hennes tankar och tillvaro. Men i ett brev senare i livet påminner hon sin mor om hur hon brukade sitta och ”kura skymning” i moderns knä i väntan på att lyktorna skulle tändas på torget utanför. Under tiden läste mamman högt ur Mary Cummins bok ”Lykttändaren”. Det ger en bild av den harmoni som Karin växte upp i. Fadern uppmuntrade

FRÅN KARINS BARNDOMSTID

E par små skor som Karin måste ha gillat när hon var liten – hon sparade dem och de finns i huset i Sundborn.

14

INLAGA Karin Larsson JS.indd 14

08-12-12 08.09.03

”Karin växte alltså upp i en järnvägsknut, i en livlig omgivning med en ström av människor som levererade och köpte varor.”

15

INLAGA Karin Larsson JS.indd 15

08-12-12 08.09.16

Från vänster: Karins mor Hilda Bergöö i början av 1860-talet med dö rarna (Karin till höger).

Karins far, dalkarlen Adolf Bergöö på 1860-talet.

Karin som tonåring.

Stora bilden: En liten drömmerska med bestämda drag.

tidigt att hon hade konstnärliga anlag och en praktisk läggning.

i den tidens familjer. Där bodde även mormor Maja Stina Sahlqvist och moster Elise Sahlqvist.

Mostern hade med hjälp av sin svåger Adolf startat en hattfabrik, och hon blev en framgångsrik affärskvinna. Familjen Bergöö utökades också med ett par kusiner till barnen, som hade blivit faderlösa.

Eftersom det var långt till skolor fick Karin en guvernant som undervisade henne. Hon visade

FJORTON ÅR GAMMAL sattes

hon i skola i Stockholm, först inackorderad i några år. 1875 hyrde mamma Hilda en våning i Stockholm där hon hade ett skolhushåll för sina barn, typiskt för sin tid.

Den sextonåriga Karin hade då, utan någon förebild i släkten, påbörjat sin konstnärliga utbildning.

16

INLAGA Karin Larsson JS.indd 16

08-12-12 08.09.21

17

INLAGA Karin Larsson JS.indd 17

08-12-12 08.09.25

A

LLKONTNÄR

B C ARL D E F G H I J K L M N O

Robert Louis Stevenson, Balzac, Henri Murger, bröderna Goncourt och målarna Corot och Pissarro.

Karins första känsla inför Grez var besvikelse. Hon skrev hem: ”Ska detta vara det vackra Grez?

Slätt och flackt som omkring Varberg …”

En het sommardag 1882 steg Karin Larsson av tåget på den lilla stationen Bourron-Marlotte i Frankrike. Där möttes hon av de båda konstnärerna Carl Larsson från Sverige och Charles Lundh från Norge. De eskorterade henne till den närliggande bondbyn Grez-sur-Loing, dit hon sökt sig från Paris med några andra kvinnliga konstnärer för att måla. Byn hade sedan länge lockat till sig författare och konstnärer. Nu fanns där en konstnärskoloni – mest skandinaver men även engelsmän, irländare och amerikaner – som flytt hettan i den franska huvudstaden. De trodde att de hade ”upptäckt” Grez, men många berömda författare och konstnärer hade redan tidigare hittat den lugna och fördrömda lilla byn:

NÄR CARL OCH HANS konstnärskollega skildes från Karin på Hotell Chevillon sade Carl till kollegan: ”Synd på fröken Bergöö att hon ska ha potatisnäsa.” Men, som han vidare berättar i sin bok ”Larssons”, när han kom hem till sitt pensionat försökte han att springa uppför den lodräta väggen – och gjorde det. ”Då förstod jag att jag var kär i Karin Bergöö.”

För hans del var det kärlek vid första ögonkastet. För henne

”För hans del var det kärlek vid första ögonkastet. För henne dröjde det några veckor.”

18

INLAGA Karin Larsson JS.indd 18

08-12-12 08.09.27

19

INLAGA Karin Larsson JS.indd 19

08-12-12 08.09.36