Page 1

I förskolan lägger pedagogerna grunden för ett livslångt lärande och i det arbetet är lärplattan i dag ett betydelsefullt verktyg. Därför är det viktigt att veta hur lärplattan kan användas. Boken beskriver hur lärplattan både kan underlätta och förbättra dokumentationen av barnens utveckling och lärande. Författaren kopplar samman aktuell forskning och läroplanen med sin egen erfarenhet av att utveckla ett arbetssätt där all dokumentation görs via lärplattan. Barnen involveras i arbetet och lärplattan kan utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Till bokens olika avsnitt finns QR-koder med filmer och information som ger ytterligare handledning. Tobias Gyllensvärd är utbildad lärare mot yngre åldrar, med inriktning medier, kommunikation och lärande. Han har mångårig erfarenhet av arbete med teknik i förskolan och är verksam som lärare i förskolan, som it- och SVA-lärare på mellanstadiet samt som förskoleutvecklare i Nacka kommun. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-902-0

9

789188 099020

Digital dokumentation och språkutveckling Tobias Gyllensvärd

Digital dokumentation och språkutveckling

Digital dokumentation och språkutveckling Kreativitet med läroplan och platt@ Tobias Gyllensvärd


© 2015 Tobias Gyllensvärd och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-902-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Karolina Ek Omslagsfoto: Kristiina Kontoniemi/Folio Grafisk form: Roger Johansson Fotografier: Tobias Gyllensvärd Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen, 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se


innehåll

1. Inledning

5

2. Att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten 7

Förhållningssätt 7 Hur ska man arbeta? 8 Förutsättningar 11 Digital kompetens 14

3.  Digital dokumentation

18

4. Språkutveckling

40

Att använda kameran 20 Redigera och göra dokumentationsfilmer 25 Arbeta med kollage 27 Dokumentera med presentationsapp 29 Skapa webbaserade presentationer 32 QR-koder 33 Bokdokumentation 34 Samla dokumentation och skapa kurser i iTunes U 37 Arbeta med film Animerad film Sagotolkningar blir animerad film Återberätta med hjälp av musikvideo Mångfald och identitet Digitalt berättande Utveckla språket genom musik och sång Värdegrundsarbete blev till kompislåt Ett globalt musikprojekt Släpp in omvärlden i verksamheten Sagoprojekt via Skype Samarbete med England Programmering det nya språket? Digitala böcker Teater blir seriebok Interaktiva böcker

41 45 49 50 51 53 58 61 63 66 70 71 75 79 84 86


Superhjältar har också känslor Hur delar man boken? Arbeta med olika språkappar Lagring och PUL

5. Slutord

88 91 92 98

99

Referenser 103 Digitala referenser

103


1. Inledning

För fem år sedan började min digitala resa – eller rättare sagt mitt digi­tala äventyr – med lärplattan. Jag kommer ihåg hur jag med ivri­ ga steg gick mot skolexpeditionen för att hämta paketet med vår förs­ ta lärplatta. När jag kom tillbaka till förskolan möttes jag av nyfikna barn med förväntansfulla, tindrande ögon precis som på julafton. Tillsammans öppnade vi förpackningen och började studera denna underliga apparat. Var det en leksak? En liten tv? Eller en stor digital bildram? Funderingarna var många och vi reflekterade en stund kring vad det kunde vara. Nu vet nog de flesta vad en lärplatta är för något, men det kan fortfarande finnas frågetecken kring hur den ska användas i den pedagogiska verksamheten. Hur blir denna apparat ett pedagogiskt verktyg och inte bara något som barnen får leka och spela på ibland? Den dagen för fem år sedan blev startskottet för ett digitalt äventyr, inte bara för barnen utan även för mig som pedagog. Genom svepande rörelser med fingret öppnade sig nya möjligheter att utforska, lära och tolka vår värld. I förskolan lägger vi grunden till ett livslångt lärande för barn som kanske kommer att arbeta med saker som inte ens finns idag. Hur rustar vi dem för detta föränderliga samhälle? Genom att vara öppna och ta in omvärlden i verksamheten, att tillsammans med barnen utforska och experimentera. Genom att ge barnen verktyg att hantera och tolka det digitala samhälle som vi lever i. Gör vi det skapar vi förutsättningar för att ge dem den grund de behöver. Men det kräver mycket av oss som pedagoger. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska 5


1. inledning

lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Lpfö98/10

Moderna barn behöver moderna pedagoger. Därför krävs det att vi i vårt yrke är flexibla och lyhörda och har förmågan att följa med i utvecklingen. Till vissa avsnitt i den här boken kommer du att hitta QR-koder. Dessa koder innehåller illustrationer som filmklipp eller en länk som tar dig vidare till mer information om till exempel ett projekt, hur olika funktioner fungerar, appar med mera. En QR-kod är som en streckkod som kan innehålla en mängd information. För att läsa av en QR-kod behöver du ladda ner en QR-kodläsare till din mobil­ telefon eller lärplatta. Du hittar flertalet varianter i din appaffär, oftast skiljer de sig väldigt lite åt, så välj en och byt om du inte är nöjd. Via kameran på din mobiltelefon eller platta kommer appen att läsa av koden och informationen som finns länkad till QR-koden kommer att visas. Från den kopplade länken kommer förmodligen ett annat program att öppnas som exempelvis Youtube, om det är en film som är länkad, eller kanske din webbläsare om länken är kopplad till en hemsida. Till denna bok finns det även en iTunes U-kurs där ni hittar reflektionsfrågor, länkar, filmer, appar och andra tips som knyter an till bokens innehåll. Tanken med denna kurs är att ni ska kunna arbeta vidare med bokens innehåll, samt snabbt få tillgång till material direkt till er lärplatta.

Scanna QR-koden med en lärplatta för att få tillgång till kursen.

6


2. Att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Förhållningssätt Man kan tro att jag har en romantisk bild av det digitala arbetet i förskolan, men det är inte hela sanningen. Självklart har jag haft motgångar och stött på problem längs vägen, men de har hjälpt mig att komma fram till den insikt och det förhållningssätt som jag idag har till modern teknik i förskolan. Mitt arbete med digital teknik har tagit mycket tid och kraft, men samtidigt gett mig minst lika mycket tillbaka. Jag har personligen utvecklats i min yrkesroll och fått nya idéer till att skapa goda förutsättningar för barns lärande. Men det jag värderar högst är den utveckling jag sett barnen göra, hur deras förutsättningar för lustfyllt lärande har ökat. Hur de nu stolt producerar och publicerar egna alster och hur de kan göra avtryck och kommunicera med hela världen. De kreativa förutsättningarna har breddats med hjälp av den nya tekniken och tillsammans med det övriga materialet i förskolan har barnen fått ett smörgåsbord av inspiration och utvecklingsmöjligheter. De barn som ligger lite efter språkligt, eller har ett annat modersmål än svenska, har fått nya möjligheter att utveckla och stimulera sin språkutveckling. Tack vare lärplattans multimodala funktioner stimuleras flera sinnen vid inlärning, men barnen får även flera sätt att uttrycka sig på. Genom att arbeta med praktiskt skapande, göra filmer, musik och digitala berättelser får de hjälp att uttrycka sig. Tack vare skapandet får de en stärkt självkänsla som ger dem mod och trygghet att våga kommunicera mer i andra situationer. 7


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Peter Gärdenfors är forskare i kognitionsvetenskap och han me­­ nar att när en individ drivs av en stark inre motivation finns det nästan inga gränser för vad han eller hon kan lära sig. Han anser att den nya tekniken kan användas i undervisningen och bidra till motivation och förståelse, dessa två komponenter är starkt förankrade i människans naturliga inlärningsförmåga (Gärdenfors, 2010). Även universitetslektorn Susanne Kjällander har i sin forskning sett att barn inte är konsumenter i den digitala miljön utan att de istället agerar som producenter och vill skapa eget och göra egna saker som bygger på deras intressen och engagemang. Detta gör i sin tur inlärningsprocessen både mer spännande och meningsfull (Kjällander, 2014). Detta är en av anledningarna till varför det är bra med modern teknik i förskolan. Tekniken kan användas som ett komplement som stimulerar och utmanar barnen att vilja lära sig mer. Något som både kan vara ett startskott som inspirerar barnen att utforska nya saker och även som en vind som blåser nytt liv i en pågående läroprocess och tar lärandet till nya nivåer. Men för att detta ska fungera måste man reflektera över hur man ska arbeta med den moderna tekniken.

Hur ska man arbeta? Jag har aldrig varit inriktad på att arbeta med olika appar, utan fokuserat mer på själva plattan i sig. Enligt min åsikt är kameran en av de bästa apparna. Den första iPaden som kom hade inte kamera och då fick man intrycket av att det var mer av en spelmaskin. När kameran kom förändrades möjligheterna radikalt och plattan fick ett helt nytt pedagogiskt värde. När jag är ute och föreläser brukar jag ofta prata om vikten av att ha ett vettigt förhållningssätt till lärplattan. Hur man använder den är grundstommen till att den blir just ett pedagogiskt verktyg. Bli inte appifierad, låt inte apparna styra lärandet. Var kreativ och hitta nya sätt och utmaningar att arbeta med dem du redan har. Det är lätt hänt att barnen sitter och arbetar enskilt eller i grupp med 8


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

olika appar. De betar av app efter app med olika pedagogiska teman, pedagogerna letar hela tiden efter nya appar som ska stimulera barnens intresse och lärande. Själva inlärningen ligger i vad appen bjuder på för utmaningar och vad ska vi pedagoger då göra? Är det inte vi tillsammans med barnen som ska utforska och lära? Om man istället använder sig av en begränsad mängd kvalitativa appar kan man som pedagog arbeta med dem tillsammans med barnen. Gör en analys av vad det är ni lär er och fundera kring hur ni kan arbeta vidare med dessa appar. Susanne Kjällander nämner i sitt forskningsprojekt ”appknapp” hur de nya medierna har förändrat vår roll som förmedlare av kunskap till rollen som inspiratör och ”möjliggörare”. Som pedagog idag måste man vara lyhörd och kunna koppla ihop barnens erfarenheter från sin fritid till den pedagogiska verksamheten (Kjällander, 2014). I barnens hemmiljö har lärplattan en annan funktion än vad den har i den pedagogiska verksamheten. I hemmet kan det vara okej att spela olika spel och titta på film, utan någon direkt tydlig lärdomstanke. Men när lärplattan kommer in i den pedagogiska verksamheten måste det finnas ett syfte: Vad ska man använda den till? Hur ska man använda den? Och framför allt – varför ska man använda den? Om man utgår från dessa frågeställningar samt kopplar på läroplanen så kvalitetssäkrar man användandet av lärplattan och skapar meningsfulla förutsättningar för barnets lärande. En annan viktig aspekt av hur man ska förhålla sig till den moderna tekniken är att veta när man ska använda den och när man ska låta tekniken vara. När berikar tekniken lärandet och när stjälper den och tar fokus från själva lärandet? ”Less is more” är en bra utgångspunkt – det vill säga använd inte tekniken så ofta utan välj noga dina tillfällen och använd dem rätt. Som förälder vill jag inte att mina barn ska sitta framför en skärm varje dag i förskolan och därför tycker jag att det som pedagog är viktigt att tänka efter noga vad gäller den saken. Det finns inga tydliga riktlinjer som säger hur mycket skärmtid man ska ge barnen, men det svenska ordet ”lagom” kommer väl till pass här. 9


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

När jag blickar tillbaka på de fem år som jag har arbetat med modern teknik har användandet gått ifrån att vara mer av barnens lärplatta till att bli ett pedagogiskt verktyg för pedagogerna. När jag använder lärplattan har jag alltid en pedagogisk idé bakom den aktivitet vi ska göra. Oavsett om initiativet är barnens eller mitt eget så ser jag till att ha klart för mig vad vi ska göra. Hur ska vi göra det och varför? Aktiviteten kan sedan självfallet utvecklas allt eftersom och ta nya vägar, men då har jag som pedagog i alla fall en strategi att följa. I efterhand kan jag även gå igenom vissa frågor: Vad lärde vi oss? Hur lärde vi oss? och Varför lärde vi oss? Det kan vara en bra indikation på vad som fungerar och vad som kanske inte fungerade så bra och ger idéer om hur vi kan utveckla arbetet vidare. Det är ingen tvekan att vi ska använda modern teknik i förskolan, den finns redan i barnens liv. Men i förskolans trygga värld ska barnen ges möjlighet att utforska, skapa och förstå den teknik som finns omkring dem. Som pedagog behöver man ha en tydlig bild av hur man ska förhålla sig till tekniken och hur man på ett pedagogiskt sätt arbetar med den tillsammans med barnen.

Tips vad gäller förhållningssätt: • Ha en tydlig plan vid introduktionen av modern teknik. • Bestäm ett tydligt och gemensamt förhållningssätt i personal­ gruppen. • Det viktiga är inte att tekniken finns utan hur den används. • Använd tekniken klokt och genomtänkt.

Reflektionsfråga: Hur arbetar ni med lärplattan på er förskola? Finns det ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna?

10


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Förutsättningar Vilka förutsättningar krävs för att lyckas med sin digitala satsning i förskolan? Det är flera olika faktorer som bidrar till en lyckad ­satsning men den första och kanske viktigaste är att göra upp en tydlig projektplan. Vad vill vi uppnå? Hur ska vi göra det? Och vad behöver vi? Med frågor som dessa kan man sedan göra en mer detaljerad plan för hur man ska gå tillväga. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram ett självskattningsverktyg för skola och förskola att kunna ta ”IT-temp” på sin verksamhet. Genom att besvara ett antal frågor får ni en bra överblick över hur ni ligger till och var resurser bör sättas in.

QR-koden tar er till SKL:s sida där ni finner detta verktyg som kallas ”Lika”.

En annan viktig faktor är att förskolechefen är med och driver frågan och är delaktig i utformningen av hur den digitala satsningen ska gå till och vad pedagogerna behöver. Det sker alldeles för ofta att förskolechefen köper in ett gäng lärplattor och delar ut till sin verksamhet och sedan tycker sig ha gjort sitt. I de förskolor där det sker en tydlig och bra pedagogisk verksamhet kring modern teknik finns det alltid en delaktig och drivande chef. En annan viktig förutsättning är att det finns rätt utrustning, självfallet behöver man lärplattor, men även en del komponenter kan vara bra att ha. En projektor, en smart-tv eller en Apple-tv är ett måste för att kunna projektera skärmen i ett större format. Det underlättar mycket när man arbetar i en större grupp. Det är oftast så jag arbetar med lärplattan, uppkopplad mot en projektor och med hela barngruppen. 11


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Ytterligare en viktig investering är att skaffa ett bra skal, gärna ett som är vatten- och stöttåligt, de är lite dyrare men gör lärplattan mycket mer användbar, som när man till exempel är ute i naturen. När man har gjort upp sin plan och köpt in tekniken behöver man se över vilken kompetens man har i personalgruppen. Finns det någon som kan visa och dela med sig av goda exempel till de andra pedagogerna eller behöver man göra ett studiebesök eller ta in en extern inspiratör/föreläsare? Det viktiga är att pedagogerna själva sätter igång och utforskar och testar sig fram, vågar prova och reflektera tillsammans. Här har förskolechefen återigen en viktig roll, hur får man med alla i personalgruppen i denna satsning? Finns det något sätt att motivera personalen att våga prova och dela med sig av sin kunskap? En annan viktig faktor är att se över och uppdatera sina PULblanketter. När man börjar arbeta med lärplattor och ska dokumentera sker oftast sparande av bilder i olika molntjänster och därför är det viktigt att ha föräldrarnas godkännande för detta. Ett tips när man köper in lärplattor är se till att köpa en platta med ganska mycket minne, delvis för att slippa använda dessa molntjänster, eftersom bilder och filmer tar mycket plats. Standardmodellerna har ofta ganska litet minne och det är bara till vissa androidplattor man kan köpa till ett större minneskort. En av de största fördelarna med lärplattan är just hur man kan använda den i dokumentationsarbetet i förskolan. Här kan man samla allt material på en och samma enhet. Man kan arbeta med sin dokumentation från början till slut och behöver egentligen bara en annan enhet om man ska skriva ut. För att detta ska fungera behöver man se till att man fotograferar och filmar med samma lärplatta, samt att man använder sig av en app där själva dokumentationen görs. Jag brukar alltid rekommendera att man har minst en lärplatta som är bara pedagogernas och som man använder till dokumentation. Det absolut bästa är att varje pedagog har sin egen platta då detta underlättar arbetet avsevärt, eftersom man i förskolan ofta är 12


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

uppdelad i små grupper och arbetar i olika projekt. Då kan det bli svårt när flera pedagoger behöver samma platta. Byter man platta blir det lätt rörigt då materialet ligger på olika enheter och försvårar arbetet istället för att förenkla det. Fundera på hur förutsättningarna ser ut på just er förskola innan ni drar igång. Självklart är det en ekonomisk fråga och alla förskolor har olika möjligheter, men om man väljer att bara dokumentera med plattan kommer man att spara in pengar på plastfickor, färg­ patroner och papper till skrivare och så vidare. På min enhet har vi en dokumentationsplatta per avdelning och det fungerar smidigt, men problem kan uppstå när vi till exempel arbetar i tvärgrupper och alla behöver dokumentera. På de förskolor där pedagogerna har en egen platta går dokumentationsarbetet mycket lättare eftersom alla kan samla sitt material på sin egen platta. När man har både bilder och filmer och vill börja göra en dokumentation med dessa behöver man arbeta i en app som kan hantera bilder, filmer, text och ljud, samt även kan visa upp det färdiga resultatet. Det finns flera appar som kan göra just detta på olika sätt och jag har långt ifrån testat alla, men jag har hittat några som jag verkligen tycker om och anser är bra verktyg i mitt dokumentationsarbete i förskolan. Jag kommer att berätta hur de fungerar och vilka pedagogiska fördelar jag ser med dem. Jag kommer även dra liknelser och beskriva hur de skiljer sig åt – sedan är det upp till var och en att hitta den variant som passar bäst. Apparna är inga dokumentationsappar utan program som är tänkta för andra saker, men de har funktioner som gör dem utmärkta att dokumentera med. Tänk på att Rom inte byggdes på en dag, skynda långsamt men håll er framför allt till er plan och se till att återkoppla och utvärdera under arbetets gång. När man väl har kommit igång gäller det även att man stannar upp, reflekterar och vidareutvecklar sitt arbete. Har alla i personalen kommit igång? Finns det goda exempel att dela? Hur går vi vidare? 13


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Tips vad gäller förutsättningar: • Gör en IKT-plan, där ni lägger upp er implementeringsstrategi och ert gemensamma förhållningssätt m.m. • Ledningen bör vara engagerad och driva arbetet framåt. • Satsa på mycket gigabits i minne när ni köper in lärplattor. • Köp in utrustning så att ni kan projektera skärmbilden till större format. • Använd sociala medier som inspiration och fortbildning.

Reflektionsfråga: Hur har er implementering av modern teknik sett ut genom åren? Var står ni idag?

Digital kompetens Vad menas med digital kompetens? Enligt Wikipedia definieras det som en förmåga att kunna använda internet och digital teknik för att stödja det egna yrkesutövandet. Enligt EU är detta en av åtta nyckel­ kompetenser för ett livslångt lärande, vilket är något som vi lägger grunden till i förskolan. Karin Forsling, doktorand och lärarutbildare, beskriver det så bra i en artikel i Lärarnas nyheter: Digital kompetens är en förmåga att hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med digital teknik. Men också att förhålla sig juridiskt och etiskt till den.

Vad innebär då digital kompetens i förskolan? Vad betyder det för barnen och vad betyder det för pedagogerna? För barnen är det framför allt en demokratisk fråga, att alla barn får samma möjlighet att bekanta sig med och utforska den teknik som finns i vårt digitala samhälle. Barnens kunskap om modern teknik ska inte bero på hemmets resurser eller om de har teknikintres14


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

serade pedagoger. I förskolan ska barnen ges möjlighet att utforska, förstå och skapa med hjälp av tekniken. Detta ger dem även verktyg att förstå och tolka det digitala samhälle vi lever i idag. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmå­ ga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Lpfö98/10

En del forskare har uttryckt en oro över att det skapas digitala klyftor hos barn på grund av deras skiftande kunskaper i modern teknik. Detta handlar inte bara om att komma i kontakt med teknik utan även att barnen har pedagoger med olika kunskap om den moderna tekniken och hur den kan användas. Pedagogernas digitala kompetens och kunskap om dess utveckling är viktig i dagens förskola. Som pedagog behöver man sätta sig in i barnens digitala värld och se till vad de upplever i sin vardag, men man behöver också skapa sig en förståelse för vilka digitala referensramar och erfarenheter de har med sig hemifrån (Plowman & McPake, 2013). Med utgångspunkt i detta behöver vi skapa ett meningsfullt lä­­ rande med en tydlig koppling till läroplanen, väva in tekniken som en naturlig del i våra vanliga aktiviteter. Det handlar inte om att använda den jämt utan känna till när det passar bra att använda den därför att den tillför något. Det viktiga är att tekniken fungerar som ett komplement, inte som ett substitut för något annat. Allt detta kan ju självfallet kännas svårt och komplicerat för den som inte har kunskap eller är van vid den teknik som barnen använder idag. Låt er inte skrämmas av detta, tänk på att ni har ett gäng små experter på era förskolor som gärna hjälper er och visar hur tekniken fungerar. Tillsammans kan ni skapa lustfyllda och lärorika aktiviteter där ni som pedagoger använder er av era kunskaper om pedagogik och lärande och barnen bistår med tekniskt kunnande och engagemang. Det viktiga är att man som pedagog vågar prova, det gör ingen15


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

ting om man inte kan. Även om det känns omöjligt idag lär man sig så småningom. För att återgå till Wikipedias definition av digital kompetens så handlar det om att kunna använda internet och digital teknik i sitt yrke. Som pedagog handlar det självfallet om arbetet med barnen, men även att kunna läsa mejl, söka på internet, hantera webbasera­ de administrationssystem, skriva ut från en dator, digitalbildshantering, hantera en projektor, kanske kunna använda olika molntjänster, blogga och använda sociala medier. Till detta kan man även lägga förhållningssätt på nätet, det är en mycket viktig kunskap som jag tycker att man ska ta upp och prata om redan med förskolebarnen. Dels för att man aldrig vet vad som dyker upp om man söker på nätet och dels för att förhindra nätmobbningen som sker allt längre ner i åldrarna. Det gäller att vara källkritisk, hur vet man att det som står på en sida på internet är sant? Hur väljer man ut den mest trovärdiga träffen när man söker på Google? Detta är frågor som man kan fundera på redan i förskolan, men även vi pedagoger måste vara medvetna om det när vi hjälper barnen att finna svar på sina frågor på internet. Och hur kan vi pedagoger hjälpa barnen att förstå vad som är sant eller inte när barnen väl kommer med frågor om saker de har hört? Att prata om trovärdighet kan vara en ganska knepig uppgift. Vill du veta mer om detta, kan jag tipsa om ”Kolla källan”, en informationssida som Skolverket står bakom. Här finns en lathund för just källkritik.

Scanna av QR-koden för att komma dit.

16


2. att använda lärplattan i den pedagogiska verksamheten

Som avslutning vill jag citera vad min gode vän Jesper Grönlund brukar säga angående inlärning. ”Är det när du är i balans eller i obalans som du lär dig att cykla?” Något att tänka på om man tycker att något känns långt borta eller svårt att ta till sig. Sociala medier som fortbildning Om man precis har börjat sitt arbete med teknik i förskolan eller är sugen på mer inspiration och tips på hur man kan arbeta är sociala medier ett perfekt ställe att söka sig till. De stora kommunikationskanalerna Facebook och Twitter har massor av användare och grupper som skriver och delar med sig om just detta ämne. Jag har hört många pedagoger säga att de använder sociala medier som just fortbildning. Genom flödet på dessa informationskanaler kan man snabbt ta del av vad andra pedagoger arbetar med, nya forskningsrön och artiklar. Man kan ställa frågor och få snabba svar, ett utmärkt verktyg att använda sig av i sitt arbete. Man behöver inte ens vara aktiv själv utan kan bara följa andra som delar med sig av sina erfarenheter. Självfallet är det alltid uppskattat att dela med sig av goda råd, då vi alla behöver hjälpas åt att bidra till denna digitala utveckling. Själv använder jag mest Twitter, just för att man får ta del av korta informationsflöden och oftast kan klicka sig vidare via länkar om det är något man vill veta mer om. Tips på Facebookgrupper och hashtags på Twitter: Facebook Twitter iPad i förskolan #förskolan iPad i skola och förskola #förskola iPad Sverige #fskchatt #iktiförskolan #kinderchat

17


I förskolan lägger pedagogerna grunden för ett livslångt lärande och i det arbetet är lärplattan i dag ett betydelsefullt verktyg. Därför är det viktigt att veta hur lärplattan kan användas. Boken beskriver hur lärplattan både kan underlätta och förbättra dokumentationen av barnens utveckling och lärande. Författaren kopplar samman aktuell forskning och läroplanen med sin egen erfarenhet av att utveckla ett arbetssätt där all dokumentation görs via lärplattan. Barnen involveras i arbetet och lärplattan kan utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Till bokens olika avsnitt finns QR-koder med filmer och information som ger ytterligare handledning. Tobias Gyllensvärd är utbildad lärare mot yngre åldrar, med inriktning medier, kommunikation och lärande. Han har mångårig erfarenhet av arbete med teknik i förskolan och är verksam som lärare i förskolan, som it- och SVA-lärare på mellanstadiet samt som förskoleutvecklare i Nacka kommun. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-902-0

9

789188 099020

Digital dokumentation och språkutveckling Tobias Gyllensvärd

Digital dokumentation och språkutveckling

Digital dokumentation och språkutveckling Kreativitet med läroplan och platt@ Tobias Gyllensvärd

Profile for Smakprov Media AB

9789188099020  

9789188099020  

Profile for smakprov