Issuu on Google+

Den här boken handlar om djur och natur i världen, från öknar, savanner och regnskogar ner till världshavens djupaste botten. Boken berättar också om hur jordklotet mår och vad vi människor kan göra för en hållbar utveckling. Upptäck Världen Biologi innehåller: • beskrivningar av världens olika naturtyper • fakta och fördjupning om många djur och växter • viktiga ord och begrepp • temauppslag om människans ursprung, om regnskogarna som krymper, om jordklotets historia, och mycket mer Upptäck Världen Biologi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Världen Geografi 21-21894-5 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

Mats och Åsa Ottosson, journalister med stor kunskap om barn och natur

VÄRLDEN

– böcker i SO och NO för skolår 4–6

BIOLOGI V VÄRLDEN V

www.liber.se

Best. nr 47-08043-4 Tryck nr 47-08043-4

MATS och ÅSA OTTOSSON LIBER


INNEHÅLL 1. En levande planet 4 Ett klot med många sorters natur 6 Varför ser naturen ut som den gör? 8 Så funkar ett ekosystem 10 TEMA: Kontinenterna rör på sig! 12 2. Afrika 14 Naturen i Afrika 16 Savannen – de stora däggdjurens rike 18 I den afrikanska regnskogen 20 Sahara – världens största öken 22 TITTA NÄRMARE PÅ: Elefanten Giraffen Flodhästen Strutsen 24 Schimpansen Dromedaren Skorpionen Termiten 26 TEMA: Människan kommer från Afrika 28 3. Asien 30 Naturen i Asien 32 Asiens inre – torrt men inte livlöst 34 Bambuskogen är pandans hem 36 Mangroveskogen skyddar kusten 37 TITTA NÄRMARE PÅ: Jaken Tigern Vildhästen Ökenråttan 38 TEMA: Många kryddor kommer från Asien 40 4. Oceanien 42 Naturen i Oceanien 44 Australien är pungdjurens rike 46 Korallreven myllrar av liv 48 TITTA NÄRMARE PÅ: Röda jättekängurun Koalan Näbbdjuret Kivin 50 TEMA: När nya arter skadar naturen 52 5. Nordamerika 54 Naturen i Nordamerika 56 Bisonoxens sista vildmark 58

Kaktusar kommer från Amerika 59 TITTA NÄRMARE PÅ: Tvättbjörnen Skunken Skallerormen Alligatorn 60 TEMA: Djur som flyttar 62 6. Sydamerika 64 Naturen i Sydamerika 66 Världens största regnskog 68 TITTA NÄRMARE PÅ: Anacondan Jaguaren Sengångaren Dödskalleapan 70 TEMA: Världens regnskogar krymper 72 7. Antarktis 74 Världens kallaste världsdel 76 TITTA NÄRMARE PÅ: Kejsarpingvinen Blåvalen Leopardsälen Krillen 78 8. De stora världshaven 80 I havets kolsvarta djup 82 TITTA NÄRMARE PÅ: Kaskeloten Vithajen Jättebläckfisken Djuphavsmarulken 84 TEMA: Mat ur havet 86 9. Hur mår jordklotet? 88 Världen förändras när jorden blir varmare 88 Arter dör ut när naturen trängs undan 90 Kloka idéer gör världen bättre 92 10. Uppslagsdelen 94 Jordklotets historia – del 1 94 Djur med fantastisk syn 96 Djur med fantastisk hörsel 98 Djur med fantastiskt luktsinne och smaksinne 100 Djur med andra fantastiska sinnen 102 Jordklotets historia – del 2 104 Register

106


INNEHÅLL 1. En levande planet 4 Ett klot med många sorters natur 6 Varför ser naturen ut som den gör? 8 Så funkar ett ekosystem 10 TEMA: Kontinenterna rör på sig! 12 2. Afrika 14 Naturen i Afrika 16 Savannen – de stora däggdjurens rike 18 I den afrikanska regnskogen 20 Sahara – världens största öken 22 TITTA NÄRMARE PÅ: Elefanten Giraffen Flodhästen Strutsen 24 Schimpansen Dromedaren Skorpionen Termiten 26 TEMA: Människan kommer från Afrika 28 3. Asien 30 Naturen i Asien 32 Asiens inre – torrt men inte livlöst 34 Bambuskogen är pandans hem 36 Mangroveskogen skyddar kusten 37 TITTA NÄRMARE PÅ: Jaken Tigern Vildhästen Ökenråttan 38 TEMA: Många kryddor kommer från Asien 40 4. Oceanien 42 Naturen i Oceanien 44 Australien är pungdjurens rike 46 Korallreven myllrar av liv 48 TITTA NÄRMARE PÅ: Röda jättekängurun Koalan Näbbdjuret Kivin 50 TEMA: När nya arter skadar naturen 52 5. Nordamerika 54 Naturen i Nordamerika 56 Bisonoxens sista vildmark 58

Kaktusar kommer från Amerika 59 TITTA NÄRMARE PÅ: Tvättbjörnen Skunken Skallerormen Alligatorn 60 TEMA: Djur som flyttar 62 6. Sydamerika 64 Naturen i Sydamerika 66 Världens största regnskog 68 TITTA NÄRMARE PÅ: Anacondan Jaguaren Sengångaren Dödskalleapan 70 TEMA: Världens regnskogar krymper 72 7. Antarktis 74 Världens kallaste världsdel 76 TITTA NÄRMARE PÅ: Kejsarpingvinen Blåvalen Leopardsälen Krillen 78 8. De stora världshaven 80 I havets kolsvarta djup 82 TITTA NÄRMARE PÅ: Kaskeloten Vithajen Jättebläckfisken Djuphavsmarulken 84 TEMA: Mat ur havet 86 9. Hur mår jordklotet? 88 Världen förändras när jorden blir varmare 88 Arter dör ut när naturen trängs undan 90 Kloka idéer gör världen bättre 92 10. Uppslagsdelen 94 Jordklotets historia – del 1 94 Djur med fantastisk syn 96 Djur med fantastisk hörsel 98 Djur med fantastiskt luktsinne och smaksinne 100 Djur med andra fantastiska sinnen 102 Jordklotets historia – del 2 104 Register

106


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Hur mår jordklotet?

vä xth u s e ffe kten

luftlager

Så fungerar växthuseffekten I luften runt jordklotet finns en osynlig gas som heter koldioxid. Den släpper in solens strålar men släpper inte ut all värme igen, Gasen fungerar precis som glasväggarna i ett växthus. Därför hålls jorden varm trots att rymden är iskall. Det här brukar kallas växthuseffekten. Lagom mycket växthuseffekt är bra. Den gör jorden lagom varm. Men om vi människor gör så att växthuseffekten ökar, kan jordens klimat förändras. Och det är precis vad som händer nu. Utsläpp som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol i fabriker, hus och bilar gör att det blir mer koldioxid i luften. När våra kor idisslar bildas en annan gas som gör att växthuseffekten ökar. Den heter metan och släpps ut i luften när korna rapar.

Att spara energi är det allra snabbaste sättet att hejda uppvärmningen av jordklotet. Hur gör vi det?

– Kan vi inte be att politikerna gör något, nu och fort?

Detta händer när klimatet blir varmare

Världen förändras när jorden blir varmare Rymden är oändligt stor. Att hitta en planet där allt finns som vi behöver för att leva ett bra liv – lagom värme, vatten att dricka, mat att äta, syre att andas – är nog helt omöjligt. Vilken tur att vi redan har en perfekt planet att leva på. Jorden. Men det finns problem. Vi människor lever på ett sätt som gör att jordklotet håller på att bli svårare att leva på för både djur, växter och oss själva.

Växthuseffekten ökar Ett allvarligt problem är att klimatet på jorden håller på att bli varmare. Det beror på att den så kallade växthuseffekten ökar. Forskarna tror att det blir mellan två och fyra grader varmare under de närmaste hundra åren. Det låter kanske inte särskilt mycket. Men det är tillräckligt mycket för att skapa problem för oss i framtiden.

Havens yta stiger

Torka och svält

Översvämningar och stormar

När klimatet blir varmare krymper inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Vattnet som smälter bort från isarna rinner ner i havet och gör att havets yta stiger. Forskarna tror att havsytan kommer att stiga med 20–60 centimeter under de närmaste hundra åren.

Där det är torrt redan i dag kommer det att bli ännu torrare, till exempel i delar av Afrika och Australien. Det betyder att det blir svårare att odla mat och då riskerar fler människor att drabbas av svält.

I de regniga områdena på jorden blir det ännu regnigare. Det kan skapa översvämningar som gör att människor blir hemlösa. Stormarna blir också starkare och fler. Det kan leda till att hus förstörs, skog blåser ner och människor dör.

Detta händer i Sverige Forskarna tror att Sverige är ett av de länder som råkar minst illa ut när jordens klimat blir varmare. Men även här kommer mycket att ändra sig.

' Det blir vanligare

med heta värme­ böljor på sommaren.

' Det blir varmare ' Det blir van-

ligare med kraftiga regn och stormar.

växa buskar och skog på kalfjället.

' Det blir vanliga-

re med fästingar, för de trivs när det blir varmare.

– Jag kan ju faktiskt cykla ibland i stället för att åka bil. – Jo, att bestämma nya lagar som gör att vi använder mindre bensin, olja och kol.

Koldioxid är en gas som inte är giftig. Den finns i luften som vi andas ut ur våra lungor, men också i avgaser som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol och i röken från eldar.

djur- och växtarter hit som tidigare inte kunnat leva här för att det har varit för kallt.

– Jag kan ta tåget i stället för flyget. – Vi tänker bara äta mat som inte har fraktats långa vägar.

88

och mindre snö på vintern.

' Det börjar

' Det kommer

Växthuseffekt kallar man det när osynliga gaser som finns i luften håller kvar värme runt jordklotet. Koldioxid, metan och vattenånga är så kallade växthusgaser.

– Och vi tänker inte dricka bubbelvatten i flaska utan vanligt vatten.

– Vi kan använda lågenergilampor i stället för vanliga glödlampor.

– Visst släcker du lampan när du går ut ur ett rum?

– Hrm, oj, jag lovar att skärpa mej.

89


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Hur mår jordklotet?

vä xth u s e ffe kten

luftlager

Så fungerar växthuseffekten I luften runt jordklotet finns en osynlig gas som heter koldioxid. Den släpper in solens strålar men släpper inte ut all värme igen, Gasen fungerar precis som glasväggarna i ett växthus. Därför hålls jorden varm trots att rymden är iskall. Det här brukar kallas växthuseffekten. Lagom mycket växthuseffekt är bra. Den gör jorden lagom varm. Men om vi människor gör så att växthuseffekten ökar, kan jordens klimat förändras. Och det är precis vad som händer nu. Utsläpp som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol i fabriker, hus och bilar gör att det blir mer koldioxid i luften. När våra kor idisslar bildas en annan gas som gör att växthuseffekten ökar. Den heter metan och släpps ut i luften när korna rapar.

Att spara energi är det allra snabbaste sättet att hejda uppvärmningen av jordklotet. Hur gör vi det?

– Kan vi inte be att politikerna gör något, nu och fort?

Detta händer när klimatet blir varmare

Världen förändras när jorden blir varmare Rymden är oändligt stor. Att hitta en planet där allt finns som vi behöver för att leva ett bra liv – lagom värme, vatten att dricka, mat att äta, syre att andas – är nog helt omöjligt. Vilken tur att vi redan har en perfekt planet att leva på. Jorden. Men det finns problem. Vi människor lever på ett sätt som gör att jordklotet håller på att bli svårare att leva på för både djur, växter och oss själva.

Växthuseffekten ökar Ett allvarligt problem är att klimatet på jorden håller på att bli varmare. Det beror på att den så kallade växthuseffekten ökar. Forskarna tror att det blir mellan två och fyra grader varmare under de närmaste hundra åren. Det låter kanske inte särskilt mycket. Men det är tillräckligt mycket för att skapa problem för oss i framtiden.

Havens yta stiger

Torka och svält

Översvämningar och stormar

När klimatet blir varmare krymper inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Vattnet som smälter bort från isarna rinner ner i havet och gör att havets yta stiger. Forskarna tror att havsytan kommer att stiga med 20–60 centimeter under de närmaste hundra åren.

Där det är torrt redan i dag kommer det att bli ännu torrare, till exempel i delar av Afrika och Australien. Det betyder att det blir svårare att odla mat och då riskerar fler människor att drabbas av svält.

I de regniga områdena på jorden blir det ännu regnigare. Det kan skapa översvämningar som gör att människor blir hemlösa. Stormarna blir också starkare och fler. Det kan leda till att hus förstörs, skog blåser ner och människor dör.

Detta händer i Sverige Forskarna tror att Sverige är ett av de länder som råkar minst illa ut när jordens klimat blir varmare. Men även här kommer mycket att ändra sig.

' Det blir vanligare

med heta värme­ böljor på sommaren.

' Det blir varmare ' Det blir van-

ligare med kraftiga regn och stormar.

växa buskar och skog på kalfjället.

' Det blir vanliga-

re med fästingar, för de trivs när det blir varmare.

– Jag kan ju faktiskt cykla ibland i stället för att åka bil. – Jo, att bestämma nya lagar som gör att vi använder mindre bensin, olja och kol.

Koldioxid är en gas som inte är giftig. Den finns i luften som vi andas ut ur våra lungor, men också i avgaser som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol och i röken från eldar.

djur- och växtarter hit som tidigare inte kunnat leva här för att det har varit för kallt.

– Jag kan ta tåget i stället för flyget. – Vi tänker bara äta mat som inte har fraktats långa vägar.

88

och mindre snö på vintern.

' Det börjar

' Det kommer

Växthuseffekt kallar man det när osynliga gaser som finns i luften håller kvar värme runt jordklotet. Koldioxid, metan och vattenånga är så kallade växthusgaser.

– Och vi tänker inte dricka bubbelvatten i flaska utan vanligt vatten.

– Vi kan använda lågenergilampor i stället för vanliga glödlampor.

– Visst släcker du lampan när du går ut ur ett rum?

– Hrm, oj, jag lovar att skärpa mej.

89


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Arter dör ut när naturen trängs undan

Välkommen till orangutangernas eget dagis. Här tar människor hand om föräldralösa orangutang-ungar.

många fler djur trängs undan

Det finns många andra djur i världen som får svårt att leva när vi människor påverkar deras natur. Här är två exempel: Havssköldpaddor får svårare att överleva när turister tar över stränder där sköldpaddshonorna vill lägga sina ägg. Isbjörnar får svårare att överleva när det varmare klimatet gör att isen i Arktis krymper.

90

Föräldralösa orangutanger får hjälp När människor hugger ner eller bränner regnskogar på ön Borneo i Sydostasien förlorar många orangutanger sitt hem. Många orangutanger fångas eller dödas också av tjuvjägare. Små orangutang-ungar klarar sig inte om de förlorar sina föräldrar. På Borneo finns ett regnskogsdagis som tar hand om föräldralösa ungar. Här får ungarna lära sig hur de skaffar mat och klarar sig på egen hand i regnskogen. När de är stora nog släpps de ut i säkra regnskogar. Människor tränger undan vild natur Om människor fortsätter att tjuvjaga apor och hugga ner regnskog så kommer det snart inte att finnas några vilda orangutanger kvar. Det är ett av många exempel på hur vilda djur trängs undan av människor. Men det finns även människor som gör allt de kan för att stoppa utrotningen av växt- och djurarter, till exempel de som jobbar på dagiset i regnskogen på Borneo.

Fattigdom gör att naturen trängs undan Det verkar så dumt att förstöra naturen och utrota orangutanger och andra arter. Varför gör människor så? I de fattiga länderna i världen känner många människor att de inte har något val. De måste kanske hugga ner skog för att få någonstans att odla mat för dagen. Det är också svårt att hejda stora företag som vill hugga ner regnskog och börja odla till exempel oljepalmer eller som på andra sätt vill förändra den vilda naturen. Shopping gör att naturen trängs undan I Sverige har de flesta ganska gott om pengar. Vi kan äta oss proppmätta varje dag, om vi vill. Och vi kan köpa varor och prylar för nöjes skull. Men när de här sakerna tillverkas drabbar det ofta naturen någon annanstans i världen. Människor röjer bort den vilda naturen och ersätter den med odlingar, fabriker, gruvor och oljekällor. Palmolja som ofta används när man gör chips, choklad, smink och andra varor är ett bra exempel. Ju mer palmolja som går åt, desto mer mark behövs för att odla oljepalmer på. En del företag skaffar sig den marken genom att hugga ner regnskog, till exempel på Borneo. På sätt och vis bidrar alltså även vi till att orangutangerna har det svårt. Trots att det är så långt mellan Sverige och Borneo.

Biologisk mångfald betyder ungefär rikedom av liv, alltså att det finns en stor mängd djur och växter och många olika arter. När arter försvinner från en viss sorts natur säger man att den biologiska mångfalden minskar.

Mycket av orangutangernas regnskog huggs ner för att man vill plantera sådana här olje­ palmer i stället. I frukterna finns en olja, palmolja, som kan användas i mat och när man tillverkar smink.

Därför behövs den biologiska mångfalden

Det finns många miljoner olika arter på jorden, allt från bakterier till växter och djur. Än så länge känner vi till knappt två miljoner av dem, men hela tiden upptäcks nya arter. Det finns många skäl att vara rädda om denna rikedom av liv – eller den biologiska mångfalden som det ­kallas med finare ord. Här är några skäl: • Många arter kan vara till stor nytta för oss, fast vi inte vet om det än. Växter och djur kan innehålla ämnen som man kan göra viktiga läkemedel av mot sjukdomar som cancer, aids och malaria. Andra växter kan visa sig vara nyttig och god mat. • En artrik natur gör världen till en vackrare och trivsammare plats att leva på. • Alla arter har en självklar rätt att finnas till och därför är det helt enkelt fel att vi människor gör så att de försvinner för alltid. – Människor tycker olika om vilket skäl som är viktigast. Vad tycker du? Du kanske kommer på flera skäl?

91


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Arter dör ut när naturen trängs undan

Välkommen till orangutangernas eget dagis. Här tar människor hand om föräldralösa orangutang-ungar.

många fler djur trängs undan

Det finns många andra djur i världen som får svårt att leva när vi människor påverkar deras natur. Här är två exempel: Havssköldpaddor får svårare att överleva när turister tar över stränder där sköldpaddshonorna vill lägga sina ägg. Isbjörnar får svårare att överleva när det varmare klimatet gör att isen i Arktis krymper.

90

Föräldralösa orangutanger får hjälp När människor hugger ner eller bränner regnskogar på ön Borneo i Sydostasien förlorar många orangutanger sitt hem. Många orangutanger fångas eller dödas också av tjuvjägare. Små orangutang-ungar klarar sig inte om de förlorar sina föräldrar. På Borneo finns ett regnskogsdagis som tar hand om föräldralösa ungar. Här får ungarna lära sig hur de skaffar mat och klarar sig på egen hand i regnskogen. När de är stora nog släpps de ut i säkra regnskogar. Människor tränger undan vild natur Om människor fortsätter att tjuvjaga apor och hugga ner regnskog så kommer det snart inte att finnas några vilda orangutanger kvar. Det är ett av många exempel på hur vilda djur trängs undan av människor. Men det finns även människor som gör allt de kan för att stoppa utrotningen av växt- och djurarter, till exempel de som jobbar på dagiset i regnskogen på Borneo.

Fattigdom gör att naturen trängs undan Det verkar så dumt att förstöra naturen och utrota orangutanger och andra arter. Varför gör människor så? I de fattiga länderna i världen känner många människor att de inte har något val. De måste kanske hugga ner skog för att få någonstans att odla mat för dagen. Det är också svårt att hejda stora företag som vill hugga ner regnskog och börja odla till exempel oljepalmer eller som på andra sätt vill förändra den vilda naturen. Shopping gör att naturen trängs undan I Sverige har de flesta ganska gott om pengar. Vi kan äta oss proppmätta varje dag, om vi vill. Och vi kan köpa varor och prylar för nöjes skull. Men när de här sakerna tillverkas drabbar det ofta naturen någon annanstans i världen. Människor röjer bort den vilda naturen och ersätter den med odlingar, fabriker, gruvor och oljekällor. Palmolja som ofta används när man gör chips, choklad, smink och andra varor är ett bra exempel. Ju mer palmolja som går åt, desto mer mark behövs för att odla oljepalmer på. En del företag skaffar sig den marken genom att hugga ner regnskog, till exempel på Borneo. På sätt och vis bidrar alltså även vi till att orangutangerna har det svårt. Trots att det är så långt mellan Sverige och Borneo.

Biologisk mångfald betyder ungefär rikedom av liv, alltså att det finns en stor mängd djur och växter och många olika arter. När arter försvinner från en viss sorts natur säger man att den biologiska mångfalden minskar.

Mycket av orangutangernas regnskog huggs ner för att man vill plantera sådana här olje­ palmer i stället. I frukterna finns en olja, palmolja, som kan användas i mat och när man tillverkar smink.

Därför behövs den biologiska mångfalden

Det finns många miljoner olika arter på jorden, allt från bakterier till växter och djur. Än så länge känner vi till knappt två miljoner av dem, men hela tiden upptäcks nya arter. Det finns många skäl att vara rädda om denna rikedom av liv – eller den biologiska mångfalden som det ­kallas med finare ord. Här är några skäl: • Många arter kan vara till stor nytta för oss, fast vi inte vet om det än. Växter och djur kan innehålla ämnen som man kan göra viktiga läkemedel av mot sjukdomar som cancer, aids och malaria. Andra växter kan visa sig vara nyttig och god mat. • En artrik natur gör världen till en vackrare och trivsammare plats att leva på. • Alla arter har en självklar rätt att finnas till och därför är det helt enkelt fel att vi människor gör så att de försvinner för alltid. – Människor tycker olika om vilket skäl som är viktigast. Vad tycker du? Du kanske kommer på flera skäl?

91


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Kloka idéer gör världen bättre Många människor har bestämt sig för att försöka göra något åt hoten mot naturen. De jobbar hårt för att lösa miljöproblemen och skapa det som kallas för hållbar utveckling, det vill säga se till att vi behandlar jordklotet på ett sådant sätt att det blir ett bra ställe att leva på även i framtiden.

– Det var det bästa jag hört på länge!

Framtidens bilar släpper bara ut vatten

– Ja, det låter bra även i mina öron!!

Tänk dig att det inte kom några skadliga ämnen alls från bilarnas avgasrör, utan bara vatten. Sådana bilar finns redan. Det handlar om vätgasbilar, ett slags elbilar som drivs med en gas som heter väte. Än så länge är sådana bilar väldigt dyra, och det finns inga mackar där man kan tanka vätgas. Dessutom är väte en gas som kan explodera om man hanterar den fel, så man måste hitta säkra sätt att förvara den på. Men både forskare och biltillverkare världen över arbetar för att lösa problemen, så om tjugo år kanske du kör omkring i en egen miljövänlig vätgasbil.

Forskare samlar kunskap om alla arter – Än finns det hopp!

Svensken Carl von Linné är världsberömd för att han började ta reda på vilka djur och växter som finns i världen och ge dem namn. År 2007, precis 300 år efter att Linné föddes, startade ett forskningsprojekt som han skulle ha älskat. Forskare världen över skapar nu ”The Encyclopedia of Life” – Livets uppslagsbok. På en speciell plats på internet (www.eol.org) samlar de fakta om alla världens arter. Det är ett viktigt projekt, för om vi människor har kunskap om arterna, så vet vi hur vi ska göra för att rädda dem från utrotning.

Turism ger pengar till att bevara naturen

Här kan du läsa om några av alla de saker som görs för att vår planet ska bli till en bättre plats för både djur, växter och människor. I framtiden behövs ännu fler kloka idéer. Kanske blir just du en av dem som tänker ut en sådan god idé.

92

Ett sätt att rädda naturen är att se till att man kan tjäna pengar på att bevara den. Costa Rica är ett land i Mellanamerika som har mycket spännande och artrik natur – regnskogar på land, mangroveskogar vid kusten och korallrev i havet. Där har man bestämt sig för att skydda mycket natur och sedan tjäna pengar på att visa den för turister. En fjärdedel av landets yta är nu nationalparker eller naturreservat, och massor av människor kommer till landet för att sola på badstränderna och upptäcka den fantastiska naturen.

Hållbar utveckling är ett sätt att beskriva hur vi måste sköta jordklotet för att vår planet ska må bra – även när våra barn och barnbarn tar över den.

Naturreservat kallas ett naturområde där myndigheterna har bestämt att djuren och växterna ska skyddas. Man får till exempel inte hugga ner skog, plocka blommor eller döda djur i ett naturreservat.

93


H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Kloka idéer gör världen bättre Många människor har bestämt sig för att försöka göra något åt hoten mot naturen. De jobbar hårt för att lösa miljöproblemen och skapa det som kallas för hållbar utveckling, det vill säga se till att vi behandlar jordklotet på ett sådant sätt att det blir ett bra ställe att leva på även i framtiden.

– Det var det bästa jag hört på länge!

Framtidens bilar släpper bara ut vatten

– Ja, det låter bra även i mina öron!!

Tänk dig att det inte kom några skadliga ämnen alls från bilarnas avgasrör, utan bara vatten. Sådana bilar finns redan. Det handlar om vätgasbilar, ett slags elbilar som drivs med en gas som heter väte. Än så länge är sådana bilar väldigt dyra, och det finns inga mackar där man kan tanka vätgas. Dessutom är väte en gas som kan explodera om man hanterar den fel, så man måste hitta säkra sätt att förvara den på. Men både forskare och biltillverkare världen över arbetar för att lösa problemen, så om tjugo år kanske du kör omkring i en egen miljövänlig vätgasbil.

Forskare samlar kunskap om alla arter – Än finns det hopp!

Svensken Carl von Linné är världsberömd för att han började ta reda på vilka djur och växter som finns i världen och ge dem namn. År 2007, precis 300 år efter att Linné föddes, startade ett forskningsprojekt som han skulle ha älskat. Forskare världen över skapar nu ”The Encyclopedia of Life” – Livets uppslagsbok. På en speciell plats på internet (www.eol.org) samlar de fakta om alla världens arter. Det är ett viktigt projekt, för om vi människor har kunskap om arterna, så vet vi hur vi ska göra för att rädda dem från utrotning.

Turism ger pengar till att bevara naturen

Här kan du läsa om några av alla de saker som görs för att vår planet ska bli till en bättre plats för både djur, växter och människor. I framtiden behövs ännu fler kloka idéer. Kanske blir just du en av dem som tänker ut en sådan god idé.

92

Ett sätt att rädda naturen är att se till att man kan tjäna pengar på att bevara den. Costa Rica är ett land i Mellanamerika som har mycket spännande och artrik natur – regnskogar på land, mangroveskogar vid kusten och korallrev i havet. Där har man bestämt sig för att skydda mycket natur och sedan tjäna pengar på att visa den för turister. En fjärdedel av landets yta är nu nationalparker eller naturreservat, och massor av människor kommer till landet för att sola på badstränderna och upptäcka den fantastiska naturen.

Hållbar utveckling är ett sätt att beskriva hur vi måste sköta jordklotet för att vår planet ska må bra – även när våra barn och barnbarn tar över den.

Naturreservat kallas ett naturområde där myndigheterna har bestämt att djuren och växterna ska skyddas. Man får till exempel inte hugga ner skog, plocka blommor eller döda djur i ett naturreservat.

93


Bildförteckning

Thomas Reiter/Esa 4 Nasa 5 Bernard Castelein/Naturepl/IBL 8 Anup Shah/NaturePL/IBL 16(1,2) Doug Allan/NaturePL/IBL 16(3) Cornelia Nordström/Scanpix 17 Anup Shah/NaturePL/IBL 18 Martin Harvey/NHPA 19 Martin Harvey/NHPA 20 Anup Shah/NaturePL/IBL 21 Torsten Andreas Hoffmann/LOOK/IBL 22 Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 23(1) Anthony Bannister/NPHA 23(2) Martin Harvey/NHPA 23(3) Frans Lemmens/zefa/Corbis/Scanpix 23(4) Jonathan & Angela Scott/NHPA 24(1) Stephen J. Krasemann/Photoresearchers/IBL 24(2) Mark Boulton/Photoresearchers/IBL 25(1) Adam Jones/Photoresearchers/IBL 25(2) Anup Shah/NaturePL/IBL 26(1) Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 26(2) Tony Phelps/NaturePL/IBL 27(1) Alan Weaving/Ardea 27(2) Patrick Glaize/Boreales/Gamma/IBL 29 Bernard Castelein/NaturePL/IBL 30-31 Ola Jennersten/N - Naturfotograferna 32 Anup Shah/NaturePL/IBL 33 Francois Savigny/NaturePL/IBL 34 Colin Monteath/Hedgehog House/NaturePL/ IBL 35(1) Duncan Usher/Ardea 35(2) Daniel J. Cox/Corbis/Scanpix 36(1) Jason Hosking/Corbis/Scanpix 36(2) Peter Scoones/NaturePL/IBL 37 Kenneth W. Fink/Ardea 38(1) Francois Savigny/NaturePL/IBL 38(2) Duncan Usher/Ardea 39(1) Bernard Castelein/Naturepl/IBL 39(2) Macduff Everton/Corbis/Scanpix 40(1) Nik Wheeler/Corbis/Scanpix 40(2) Dung Vo Trung/Corbis/Scanpix 40(3)

Willem Kolvoort/NaturePL/IBL 41(1) Corbis/Scanpix 41(2) Fredrik Funck/Scanpix 44(1) Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 44(2) Greg Wood/AFP/Scanpix 45(1) Cyril Ruoso/JH Editorial/Minden Pictures/ NordicPhotos 45(2) Laurent Geslin/NaturePL/IBL 45(3) Dave Watts/NaturePL/IBL 46(1) John Cancalosi/NaturePL/IBL 46(2) David Higgs/Nhpa 46(3) Sven Halling/Scanpix 47(1) Dave Watts/NaturePL/IBL 47(2) Queensland Tourism, HO/AP/Scanpix 48 Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 49 Wayne Lawler/Photo Researchers/IBL 50(1) Mitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 50(2) Dave Watts/NaturePL/IBL 51(1) Tom McHugh/PhotoResearchers/IBL 51(2) Frogwatch (North)/Getty Images 52(1) Mark Payne-Gill/NaturePL/IBL 52(2) Simon King/NaturePL/IBL 53 Eric Baccega/NaturePL/IBL 54-55 Jim Brandenburg/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(1) Heidi & Hans-Jurgen Koch/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(2) Jim Richardson/Corbis/Scanpix 57 Frank Krahmer/zefa/Corbis/Scanpix 58(1) Norbert Rosing/Ngs Image Collection 58(2) Tim Fitzharris/Minden Pictures/NordicPhotos 59(1) Tom Vezo/Minden Pictures/NordicPhotos 59(2) Duncan Usher/Ardea 60(1) Tom Vezo/NaturePL/IBL 60(2) Kenneth M. Highfill /Photoresearchers/IBL 61(1) Peter Scoones/NaturePL/IBL 61(2) Phil Savoie/NaturePL/IBL 62(1) Dan Guravich/Corbis/Scanpix 62(2) Todd Pusser/NaturePL/IBL 63

Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 66(1) Francois Gohier/Ardea 66(2) Joyce R. Wilson/Photo Researchers/IBL 66(3) Hermann Brehm/NaturePL/IBL 66(4) Tui de Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 67(1,2) Luiz Claudio Marigo/NaturePL /NordicPhotos 68(1) David Tipling/NaturePL/IBL 68(2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix 69 Ross Couper-Johnston/NaturePL/IBL 70(1) Lynn M. Stone/NaturePL/IBL 70(2) Staffan Widstrand/NaturePL/IBL 71(1) Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 71(2) David Tipling/NaturePL/IBL 72(1) Antonio Ribeiro/Gamma/IBL 72(2) Wolfgang Kaehler/Corbis/Scanpix 74-75 Graham Robertson/Ardea 76 Doug Allan/NaturePL/IBL 77(1,2,3) K. Schafer/Peter Arnold Inc./Lucky Look 78(1) Flip Nicklin/Minden Pictures/NordicPhotos 78(2) Mark Carwardine/NaturePL/IBL 79(1) Jean Paul Ferrero/ardea.com 79(2) Doc White/NaturePL/IBL 83(1) David Shale/NaturePL/IBL 83(2) Chris Bangs/AFP/Scanpix 84(1) Doc White/NaturePL/IBL 84(2) Norbert Wu/Minden Pictures/NordicPhotos 85(1) Eloy Alonso/Reuter/Scanpix 85(2) Natalie Fobes/Corbis/Scanpix 86 H.Kiefer/Sucrè Salè/IBL 87(1) John Dakers/Corbis/Scanpix 87(2) Tui De Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 89(1) Miitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 89(2) Hires Chip/Gamma/IBL 89(2) Oka Budhi/OnAsia 90(1,2) Louis Pang/AP/Scanpix 91 Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection 92 Frans Lemmens/Corbis/Scanpix 93(1)

Jonathan & Angela Scott/NHPA 93(2) Armin Weigel/DPA/Scanpix 94 Reg Morrison/Auscape/Minden Pictures/ NordicPhotos 96 Nature Production/NaturePL/IBL 97(1) Ho/The National Science Museum/AFP/ Scanpix 97(2) Tony Heald/NaturePL/IBL 98 Victor Habbick Visions/Science Photo Library/ IBL 99 Sue Flood/NaturePL/IBL 100 Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 101(1) Michel Roggo/NaturePL/IBL 101(2) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 102(1) Doug Perrine/NaturePL/IBL 102(2) Kenneth Catania 102(3) John Cancalosi/NaturePL/IBL 103(1) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 103(2) Omslag: Framsida Tony Heald/NaturePL/IBL (1) Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection (2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix (3) Bernard Castelein/NaturePL/IBL Baksida Thomas Reiter/Esa Teckningar: Bo Lundwall Leif Eriksson Mats Johansson Hasse Jansson sid 88

ISBN 978-91-47-08043-4 © 2007 Mats Ottosson, Åsa Ottosson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Faktor: Bertil Stålenmark Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Olsson, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Bertil Stålenmark Faktagranskning: Ragnar Hall, zoolog vid ArtDatabanken, Uppsala Pedagogisk granskning: Kerstin Naenfeldt, lärare Tack alla ni andra sakkunniga som bidragit med synpunkter! Första upplagan 1 Tryck: Elanders, Ungern 2007

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och landsting. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 22 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice.liber@liber.se


Bildförteckning

Thomas Reiter/Esa 4 Nasa 5 Bernard Castelein/Naturepl/IBL 8 Anup Shah/NaturePL/IBL 16(1,2) Doug Allan/NaturePL/IBL 16(3) Cornelia Nordström/Scanpix 17 Anup Shah/NaturePL/IBL 18 Martin Harvey/NHPA 19 Martin Harvey/NHPA 20 Anup Shah/NaturePL/IBL 21 Torsten Andreas Hoffmann/LOOK/IBL 22 Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 23(1) Anthony Bannister/NPHA 23(2) Martin Harvey/NHPA 23(3) Frans Lemmens/zefa/Corbis/Scanpix 23(4) Jonathan & Angela Scott/NHPA 24(1) Stephen J. Krasemann/Photoresearchers/IBL 24(2) Mark Boulton/Photoresearchers/IBL 25(1) Adam Jones/Photoresearchers/IBL 25(2) Anup Shah/NaturePL/IBL 26(1) Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 26(2) Tony Phelps/NaturePL/IBL 27(1) Alan Weaving/Ardea 27(2) Patrick Glaize/Boreales/Gamma/IBL 29 Bernard Castelein/NaturePL/IBL 30-31 Ola Jennersten/N - Naturfotograferna 32 Anup Shah/NaturePL/IBL 33 Francois Savigny/NaturePL/IBL 34 Colin Monteath/Hedgehog House/NaturePL/ IBL 35(1) Duncan Usher/Ardea 35(2) Daniel J. Cox/Corbis/Scanpix 36(1) Jason Hosking/Corbis/Scanpix 36(2) Peter Scoones/NaturePL/IBL 37 Kenneth W. Fink/Ardea 38(1) Francois Savigny/NaturePL/IBL 38(2) Duncan Usher/Ardea 39(1) Bernard Castelein/Naturepl/IBL 39(2) Macduff Everton/Corbis/Scanpix 40(1) Nik Wheeler/Corbis/Scanpix 40(2) Dung Vo Trung/Corbis/Scanpix 40(3)

Willem Kolvoort/NaturePL/IBL 41(1) Corbis/Scanpix 41(2) Fredrik Funck/Scanpix 44(1) Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 44(2) Greg Wood/AFP/Scanpix 45(1) Cyril Ruoso/JH Editorial/Minden Pictures/ NordicPhotos 45(2) Laurent Geslin/NaturePL/IBL 45(3) Dave Watts/NaturePL/IBL 46(1) John Cancalosi/NaturePL/IBL 46(2) David Higgs/Nhpa 46(3) Sven Halling/Scanpix 47(1) Dave Watts/NaturePL/IBL 47(2) Queensland Tourism, HO/AP/Scanpix 48 Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 49 Wayne Lawler/Photo Researchers/IBL 50(1) Mitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 50(2) Dave Watts/NaturePL/IBL 51(1) Tom McHugh/PhotoResearchers/IBL 51(2) Frogwatch (North)/Getty Images 52(1) Mark Payne-Gill/NaturePL/IBL 52(2) Simon King/NaturePL/IBL 53 Eric Baccega/NaturePL/IBL 54-55 Jim Brandenburg/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(1) Heidi & Hans-Jurgen Koch/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(2) Jim Richardson/Corbis/Scanpix 57 Frank Krahmer/zefa/Corbis/Scanpix 58(1) Norbert Rosing/Ngs Image Collection 58(2) Tim Fitzharris/Minden Pictures/NordicPhotos 59(1) Tom Vezo/Minden Pictures/NordicPhotos 59(2) Duncan Usher/Ardea 60(1) Tom Vezo/NaturePL/IBL 60(2) Kenneth M. Highfill /Photoresearchers/IBL 61(1) Peter Scoones/NaturePL/IBL 61(2) Phil Savoie/NaturePL/IBL 62(1) Dan Guravich/Corbis/Scanpix 62(2) Todd Pusser/NaturePL/IBL 63

Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 66(1) Francois Gohier/Ardea 66(2) Joyce R. Wilson/Photo Researchers/IBL 66(3) Hermann Brehm/NaturePL/IBL 66(4) Tui de Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 67(1,2) Luiz Claudio Marigo/NaturePL /NordicPhotos 68(1) David Tipling/NaturePL/IBL 68(2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix 69 Ross Couper-Johnston/NaturePL/IBL 70(1) Lynn M. Stone/NaturePL/IBL 70(2) Staffan Widstrand/NaturePL/IBL 71(1) Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 71(2) David Tipling/NaturePL/IBL 72(1) Antonio Ribeiro/Gamma/IBL 72(2) Wolfgang Kaehler/Corbis/Scanpix 74-75 Graham Robertson/Ardea 76 Doug Allan/NaturePL/IBL 77(1,2,3) K. Schafer/Peter Arnold Inc./Lucky Look 78(1) Flip Nicklin/Minden Pictures/NordicPhotos 78(2) Mark Carwardine/NaturePL/IBL 79(1) Jean Paul Ferrero/ardea.com 79(2) Doc White/NaturePL/IBL 83(1) David Shale/NaturePL/IBL 83(2) Chris Bangs/AFP/Scanpix 84(1) Doc White/NaturePL/IBL 84(2) Norbert Wu/Minden Pictures/NordicPhotos 85(1) Eloy Alonso/Reuter/Scanpix 85(2) Natalie Fobes/Corbis/Scanpix 86 H.Kiefer/Sucrè Salè/IBL 87(1) John Dakers/Corbis/Scanpix 87(2) Tui De Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 89(1) Miitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 89(2) Hires Chip/Gamma/IBL 89(2) Oka Budhi/OnAsia 90(1,2) Louis Pang/AP/Scanpix 91 Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection 92 Frans Lemmens/Corbis/Scanpix 93(1)

Jonathan & Angela Scott/NHPA 93(2) Armin Weigel/DPA/Scanpix 94 Reg Morrison/Auscape/Minden Pictures/ NordicPhotos 96 Nature Production/NaturePL/IBL 97(1) Ho/The National Science Museum/AFP/ Scanpix 97(2) Tony Heald/NaturePL/IBL 98 Victor Habbick Visions/Science Photo Library/ IBL 99 Sue Flood/NaturePL/IBL 100 Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 101(1) Michel Roggo/NaturePL/IBL 101(2) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 102(1) Doug Perrine/NaturePL/IBL 102(2) Kenneth Catania 102(3) John Cancalosi/NaturePL/IBL 103(1) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 103(2) Omslag: Framsida Tony Heald/NaturePL/IBL (1) Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection (2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix (3) Bernard Castelein/NaturePL/IBL Baksida Thomas Reiter/Esa Teckningar: Bo Lundwall Leif Eriksson Mats Johansson Hasse Jansson sid 88

ISBN 978-91-47-08043-4 © 2007 Mats Ottosson, Åsa Ottosson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Faktor: Bertil Stålenmark Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Olsson, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Bertil Stålenmark Faktagranskning: Ragnar Hall, zoolog vid ArtDatabanken, Uppsala Pedagogisk granskning: Kerstin Naenfeldt, lärare Tack alla ni andra sakkunniga som bidragit med synpunkter! Första upplagan 1 Tryck: Elanders, Ungern 2007

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och landsting. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 22 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice.liber@liber.se


Den här boken handlar om djur och natur i världen, från öknar, savanner och regnskogar ner till världshavens djupaste botten. Boken berättar också om hur jordklotet mår och vad vi människor kan göra för en hållbar utveckling. Upptäck Världen Biologi innehåller: • beskrivningar av världens olika naturtyper • fakta och fördjupning om många djur och växter • viktiga ord och begrepp • temauppslag om människans ursprung, om regnskogarna som krymper, om jordklotets historia, och mycket mer Upptäck Världen Biologi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Världen Geografi 21-21894-5 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

Mats och Åsa Ottosson, journalister med stor kunskap om barn och natur

VÄRLDEN

– böcker i SO och NO för skolår 4–6

BIOLOGI V VÄRLDEN V

www.liber.se

Best. nr 47-08043-4 Tryck nr 47-08043-4

MATS och ÅSA OTTOSSON LIBER


9789147080430