Issuu on Google+

Impuls

s l u p Im

RELIGION 2 Lennart GĂśth Katarina Lycken

IMPULS Religion fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiÜs?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, dü? Grundbok 2 är ocksü uppdelad i fem kapitel: Att mÜta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism,

RELIGION 2

RELIGION 2

FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Och allt det där andra, dü? Grundbok 3 lyfter fram etikfrügorna liksom väckelserÜrelserna i Sverige, nya religiÜsa rÜrelser och alternativa livsüsküdningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i gür, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.

I paketet IMPULS Religion finns även en Stadiebok som innehüller samtliga tre grundbÜcker. Du kan dessutom abonnera pü tillhÜrande Lärarhandledning som finns pü www.nok.se/impuls FÜr mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

2 *4#/



Omsl fullformat Religion2.indd 1

 

    

Omslagsbilden är tagen under firandet av den hinduiska hÜgtiden Holi. Färg, lek och upptüg hÜr samman med denna fest!

09-03-23 12.49.44


s l u p Im

RELIGION 2 FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL

Lennart GĂśth Katarina Lycken

IMPULS Religion fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiÜs?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, dü? Grundbok 2 är ocksü uppdelad i fem kapitel: Att mÜta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism, Och allt det där andra, dü? Grundbok 3 lyfter fram etikfrügorna liksom väckelserÜrelserna i Sverige, nya religiÜsa rÜrelser och alternativa livsüsküdningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i gür, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.

I paketet IMPULS Religion finns även en Stadiebok som innehüller samtliga tre grundbÜcker. Du kan dessutom abonnera pü tillhÜrande Lärarhandledning som finns pü www.nok.se/impuls FÜr mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

*4#/



Omsl fullformat Religion2.indd 1

    

 

09-03-23 12.49.44


E

n impuls är en start, en stöt eller en ingivelse, kanske en insikt. Impuls Religion vill ge den sortens knuff som kan vara ett avstamp för nya insikter. Impuls Religion vill också följa med en bit på vägen, visa hur olika människor känner och agerar. Alldeles intill dig finns människor som kan hjälpa dig att vända synen: det går att tänka annorlunda. Det finns andra sätt att tro och tänka än man är van vid. Det finns en hel värld av religioner, och hela denna värld finns i Sverige. Du kan möta alla religioner precis där du är. Lennart Göth

0.Första sidorna.indd 3

Katarina Lycken

09-03-22 22.17.15


Innehåll I Impuls Religion anges årtal så här: f.v.t. = före vår tideräkning (motsvarar f.Kr.) v.t. = vår tideräkning (motsvarar e.Kr.)

Att möta religionerna . . . . . . . . . . . . . . . 6 Det främmande och det välbekanta . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Konsten att samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Med ansvar för allt levande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 RELIGION OCH TEATER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Naturnära folks religioner

. . . . 29

En tillvaro i balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Heliga berättelser bevarar balansen . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Schamaner återskapar balansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Gamla traditioner i nya sammanhang . . . . . . . . . . . . . 46 RELIGION OCH KONST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

4

0.Första sidorna.indd 4

INNEHÅLL

09-03-22 22.17.46


Hinduism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

50

En religion med många ansikten . . . . . . . . . . . . . . . . . Tempel och mötesplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett hinduiskt tempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den eviga lagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många gudar, en eller ingen gud . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många olika gudar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga skrifter inom hinduismen . . . . . . . . . . . . . . . . Att leva som hindu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hinduiska högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mångfald och enhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

53 54 56 58 65 66 68 69 70 72 77

RELIGION OCH MUSIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Buddhism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

80

Siddhartha Gautama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 De fyra ädla sanningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Buddha och hans tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Buddhistiska riktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Buddhism som inspirerat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Ett buddhistiskt tempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Heliga rum, heliga handlingar och heliga texter. 100 Heliga skrifter inom buddhismen . . . . . . . . . . . . . . 103 Buddhistiska högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 En svensk buddhist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Och allt det där andra, då?. . . . 109 Ett undersökande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Världen är så stor, så stor … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 REGISTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 INNEHÅLL

0.Första sidorna.indd 5

5

09-03-22 22.18.09


Att möta religionerna

D

e flesta människor känner att det finns sådant som är viktigare än allt annat i livet. Men vad vi tycker är viktigast är olika: det kan till exempel vara kampen för en rättvis värld, kärleken till en människa, kärleken till Gud eller Guds kärlek till mänskligheten. De flesta av oss har också åsikter om vad som är rätt och fel, men vi är inte alltid överens om vad som är rätt och fel. En sak har vi alla gemensamt. Vi möter människor som har andra åsikter än vi själva om vad som är det allra viktigaste i tillvaron. Ofta tänker och känner vi helt olika om vad som är väsentligt och vad som är rätt och fel. Ibland svallar känslorna. Det vi samtalar om är ju så angeläget för oss. Vi kanske behöver fundera först och lära oss lite om olika sätt att se på tillvaron, för att våra samtal om allt detta ska bli bra. Det som ser så olika ut är inte alltid så olika. Ibland använder vi bara olika ord för samma sak. Och det som ser så lika ut är inte alltid så lika. Ibland använder vi samma ord för olika saker. En som inte kallar sig religiös kan till sin häpnad finna att han är helt överens med en som kallar sig religiös. Samtidigt kan han ha helt andra åsikter än en annan som kallar sig religiös. Vi behöver fundera och vi behöver sortera. När vi tydligare ser vad vi är ense och inte ense om, blir det lättare att upptäcka vad vi kan lära oss av varandra. Det blir helt enkelt lättare att leva tillsammans. 6

1.Att_möta_relig.indd 6

ATT MÖTA RELIGIONERNA

09-03-22 22.39.40


ATT MÖTA RELIGIONERNA

1.Att_möta_relig.indd 7

7

09-03-22 22.40.06


Det främmande och det välbekanta

Zlatan Ibrahimovic´ efter att ha gjort mål i EM i fotboll 2008.

Det som är främmande för en människa kan ibland också kännas skrämmande. Men det som är annorlunda måste naturligtvis inte vara farligt eller fel. På TV kan man ibland se grupper av människor med ansiktena täckta av färg i olika mönster. De vaggar fram och tillbaka och ropar i takt. Några av dem har facklor i händerna, andra har olika slags rytminstrument. De verkar upphetsade. De har något gemensamt som de brinner för. Några sliter av sig kläderna på överkroppen och svänger dem fram och tillbaka, medan de sjunger tillsammans. Detta skulle kunna vara en beskrivning av hur något naturnära folk firar resultatet av en lyckad jakt, men också av hur svenskar firar att fotbollslandslaget just gjort mål i en viktig landskamp. Båda grupperna befinner sig på en speciell plats. Båda grupperna genomför speciella handlingar som i andra sammanhang skulle betraktas som mycket konstiga, men som just där och då är helt naturliga. 8

1.Att_möta_relig.indd 8

ATT MÖTA RELIGIONERNA

09-03-22 22.40.09


Människor genomför riter Vi människor har det gemensamt att vi ofta uttrycker det som är viktigt för oss genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser, tar vi oss mot hjärtat eller håller för ansiktet med händerna eller vänder oss bort. Känslorna söker en form. Insidan vill ha en utsida. Ibland söker vi oss till varandra, när vi vill uttrycka något viktigt. Vi genomför gemensamma handlingar. Handbollslandslaget gör det inför en match; spelarna samlas i en ring, sträcker in händerna mot mitten av ringen och skriker i en gemensam kraftsamling. Familjer gör det vid födelsedagar; man köper presenter till den som fyller år, man har en fest hemma. Detta är rituella beteenden. Det man gör kallas för riter. Det finns många olika slags riter. En typ av riter som finns i alla samhällen är övergångsriter. Det är handlingar som utförs när människor går över gränser i livet. När en människa föds firas detta. När en människa dör, utförs vissa riter i samband med det. När en pojke eller flicka blir vuxen eller när två människor bestämmer sig för att bilda familj, finns det i de flesta samhällen riter som markerar övergången.

Rit En rit är en handling som man i en viss situation alltid utför på samma sätt. Ett annat ord som kan användas är ceremoni. Ofta är riten knuten till en religion.

Övergångsrit En övergångsrit är en ceremoni som utförs, när människor går över viktiga gränser i livet. Dop, konfirmation, bröllop och begravning är vanliga övergångsriter i den svenska traditionen.

En rituell dans hos en indianstam på den amerikanska prärien.

ATT MÖTA RELIGIONERNA

1.Att_möta_relig.indd 9

9

09-03-22 22.40.11


Rit och religion

För det mesta hör övergångsriterna ihop med en religion. I Sverige gifter sig många i kyrkan – oavsett om de har en kristen tro eller ej. Ännu fler låter döpa sina barn och låter kyrkan ta hand om begravningar. Många ungdomar konfirmerar sig. Allt detta är övergångsriter. Ibland säger man att människan söker sig till religionen, då livet på ett eller annat sätt ställs på sin spets. När oväntade kriser inträffar och vid större olyckor och katastrofer är det vanligt att man söker upp präster, rabbiner eller imamer. Man går till de heliga rummen, till kyrkan, moskén, synagogan eller templet. Man kanske ber och deltar i gudstjänsterna och de heliga handlingar som utförs. Detsamma händer ofta när man utsätts för det oväntat positiva. Ett väntat besked om en dödlig sjukdom blir ett besked om att jag är helt frisk. Jag får reda på att den jag älskar faktiskt älskar mig. Eller så drabbas jag en vacker vårdag av en plötslig insikt om att livet är fantastiskt och att jag inte har gjort någonting för att få det. Lyckan vill finna utlopp i tacksamhet mot någon eller något. Ibland vill man rikta tacksamheten till det gudomliga. En helig handling eller rit som hör ihop med religionen kallas ofta för en kulthandling. Ordet kult betyder ungefär detsamma som dyrkan. När man använder ordet kult, vill man betona att riten riktas till det heliga. Exempel på kulthandlingar är offer och bön. Man vänder sig till den osynliga världen. Genom bönen söker man kontakt med det heliga och får del av dess kraft. I offret ger man tillbaka av det man fått av den högre makten; man ger uttryck för sin tacksamhet och visar att man förstått att livet är en gåva. Människan har brister, men den högre makten, det heliga, är fullkomlig. Med offret försöker man överbrygga det avstånd som finns mellan människan och det heliga.

Präst Präst är beteckningen på gudstjänstoch församlingsledaren inom flera religioner. Ibland är prästen också länken mellan det gudomliga och människan.

Rabbin Rabbin kallas den religiöst lärde inom judendomen. Ofta är det rabbinen som predikar i gudstjänsten i synagogan.

Imam En imam leder bönen, särskilt fredagens middagsbön, inom islam. Imamen ger ofta också råd och undervisar i religiösa frågor.

Kyrka Kyrkan är kristendomens gudstjänstlokal.

Moské Moskén är islams gudstjänstlokal.

Synagoga Synagogan är judendomens gudstjänstlokal.

Tempel Tempel kallas till exempel hinduismens och buddhismens heliga rum.

Kult Ordet kult betyder dyrkan eller tillbedjan.

Offer Offer innebär att människan ger något av sitt eget till det gudomliga.

Bön I bönen riktar man sig till det gudomliga. Man ber om någonting eller tackar för något man fått.

Alla riter är inte religiösa

Alla som utför riter vill inte kalla sig religiösa. Handbollslandslagets riter är knappast kulthandlingar. Men inte heller de som utför handlingar som hör ihop med en religion vill alltid kalla sig själva religiösa. Många tar vid advent fram adventsstjärnan utan att tänka på att den ska påminna om stjärnan som lyste när Jesus föddes. Många av de övergångsriter som nämnts utförs för att ”det är så man gör”. Man kanske låter döpa sina barn för att det är en tradition. Övergångsriterna binder ihop familjen och samhället. De ger ett historiskt sammanhang. Men människorna som deltar i dem vill kanske inte kalla sig religiösa. 10

1.Att_möta_relig.indd 10

ATT MÖTA RELIGIONERNA

09-03-22 22.40.19


Landdykarceremonin på ön Pentecôte i Melanesien är en fruktbarhetsrit. Genom att genomföra ceremonin försäkrar man sig om en god skörd också nästa år. Hopparen bygger själv upp sin plattform, väljer ut de lianer som ska användas och mäter ut hur långa de ska vara. Nu för tiden genomför man ofta landdykningar också för turisternas skull.

ATT MÖTA RELIGIONERNA

1.Att_möta_relig.indd 11

11

09-03-22 22.40.26


Det är skillnad på religion och magi

Man brukar skilja på religion och magi. Inom magin tror man att man genom sina handlingar kan behärska de högre makterna. Om man genomför riten rätt, om man offrar eller ber på rätt sätt, tror man att det man önskar kommer att ske. Man får det man ber om eller klarar sig undan olyckor som annars skulle ha drabbat en. Men orden religion och religiös brukar man använda för ett helt annat sätt att tänka. ”Låt din vilja ske”, ber den kristne i bönen Vår Fader. Människan behärskar inte tillvaron. De religiösa handlingarna är inte först och främst uttryck för att man vill ha något. De är uttryck för tillbedjan och dyrkan.

• • • •

12

1.Att_möta_relig.indd 12

Vad är en rit? Ge exempel på religiösa riter och på icke-religiösa riter. Vad är en övergångsrit? Hur kan man förklara skillnaden mellan religion och magi?

?

En buddhistisk munk snurrar på en bönekvarn. Inuti trumman finns en text, till exempel en bön skriven. Att snurra på kvarnen är en sorts andakt eller bön.

Magi Magi innebär att man tror att man genom sina handlingar kan kontrollera den andliga världen. Med hjälp av rätt sorts offer, böner eller formler tror man att man kan få det att ske som man önskar ska ske.

ATT MÖTA RELIGIONERNA

09-03-22 22.40.28


Konsten att samtala Det är inte konstigt att det ibland kan vara svårt att förstå sig på andra människor. Man ser ju bara utsidan av varandra. Någon kanske beter sig på ett sätt som man själv inte är van vid. Då känns det främmande och konstigt och fel. Men vi har alla olika slags beteenden, inte minst rituella, som är svåra att förstå för utomstående. Ibland är de till och med svåra att förstå för oss själva … Det händer att man tror att man förstår, fast man inte alls gör det. Man kan inte, bara utifrån ett beteende, komma fram till vilken tro eller livsåskådning en människa har. Utsida och insida hör ihop, men på vilket sätt de hör ihop vet man inte förrän man börjar prata med varandra om det.

Livsåskådning Den livsåskådning man har är det sätt man har att se på livet. Livsåskådningar kan vara både religiösa och ickereligiösa.

ATT MÖTA RELIGIONERNA

1.Att_möta_relig.indd 13

13

09-03-22 22.40.33


Impuls

s l u p Im

RELIGION 2 Lennart GĂśth Katarina Lycken

IMPULS Religion fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiÜs?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, dü? Grundbok 2 är ocksü uppdelad i fem kapitel: Att mÜta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism,

RELIGION 2

RELIGION 2

FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Och allt det där andra, dü? Grundbok 3 lyfter fram etikfrügorna liksom väckelserÜrelserna i Sverige, nya religiÜsa rÜrelser och alternativa livsüsküdningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i gür, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.

I paketet IMPULS Religion finns även en Stadiebok som innehüller samtliga tre grundbÜcker. Du kan dessutom abonnera pü tillhÜrande Lärarhandledning som finns pü www.nok.se/impuls FÜr mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

2 *4#/



Omsl fullformat Religion2.indd 1

 

    

Omslagsbilden är tagen under firandet av den hinduiska hÜgtiden Holi. Färg, lek och upptüg hÜr samman med denna fest!

09-03-23 12.49.44


9789127414310