Page 1

Redovisning 2 Redovisning och beskattning

HANDLEDNING inkl CD

14 uppl

 


Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning Handledning inkl CD ISBN 978-91-47-11640-9 © 2013 Författarna och Liber AB Upplaga 14:1 Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag: Mats Mjörnemark (bild: IBL Bildbyrå) Typografi: Fredrik Elvander Teckningar: Kent Harbo Sättning: ExaktaPrinting och Blå Huset, Malmö Typografi: Palatino, Helvetica Condensed. Tryck: Tyskland 2014

Innehåll Inledning

3

Hur kan man arbeta med Redovisning 2 / Redovisning och beskattning ? 30

Exempel på studieplaner

137

Bilaga: Privatbeskattning – taxering 2014

139

Exempel på skrivningsuppgifter (word) (ca 80 sidor) Lösningar till skrivningsuppgifter (word) (ca 55 sidor) OH-bilder (pdf resp PowerPoint)

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se Tfn: 08-690 90 00 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01/02 e-post: kundservice.liber@fsproflog.se

  

OH-underlag

På bifogad CD

4


Inledning Ekonomistyrning är ett utbildningsmaterial som kopplar ihop metoder för ekonomisk planering, kalkylering och intern/extern redovisning med affärsmässigt tänkande. Ekonomistyrning består av de två läromedelspaketen Redovisning 2 / Redovisning och beskattning och Finansiering och kalkylering. Dessutom finns en CD Bokslut & Analys för Excel med samtliga bokslutstablåer samt modeller för nyckeltalsberäkningar till Redovisning 2 / Redovisning och beskattning. På CD:n finns också blanketter för bokslutsuppställningar enligt bokföringslagen respektive årsredovisningslagen.

I vilka ämnen/kurser kan jag använda Redovisning 2 / Redovisning och beskattning? Redovisning 2 / Redovisning och beskattning förutsätter grundläggande kunskaper i företags­ekonomi på gymnasienivå. Det är emellertid möjligt att använda läromedlet i högskoleutbildningar samt i företagsinterna utbildningar utan förkunskapskrav. Första kapitlet i varje del tar nämligen i koncentrerad form upp grunderna inom respektive område (vilket blir en repetition för dem som r­ edan har förkunskaperna). Även inledningen i övriga kapitel innehåller en del grundläggande kunskaper. Redovisning 2 / Redovisning och beskattning kan användas som läromedel i följande ämnen/kurser:

• Redovisning 2 / Redovisning och beskattning – Gymnasieskolan och vuxenutbildningar • Ekonomistyrning – Företagsintern utbildning – Kommunal eller statlig utbildning • Bokslut – fördjupning

– Studieförbund, t ex Folkuniversitetet, Eductus och Medborgar­skolan

• Externredovisning – Företagsekonomi 20 poäng på högskolan, delkurs Externredovisning/ Redovisning 1 – Controllerutbildning inom bl a IHM och Eductus – U19bildning till redovisningskonsult inom Yrkeshögskolan Mot slutet av denna handledning finner du förslag till kursplaner för Redovisning 2 / Redo­visning och beskattning.

Företagsinterna kurser Under rubriken Exempel på studieplaner i slutet av denna handledning visas en planering för en företagsintern kurs för Göteborgs kommun. Den är upplagd för deltagare som nästan enbart är tjänstemän. Företagsinterna kurser har ofta mycket heterogena deltagargrupper. Därför kan det vara lämpligt att de som öns­kar själva läser vidare i boken och gör de övningar som inte­tas upp gemensamt. Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

3


Hur kan man arbeta med Redovisning 2 / Redovisning och beskattning?

Faktaboken innehåller berättande faktatext med beräkningsmodeller, illust­rationer och praktiska exempel. Dessutom finns sammanfattningar av innehållet i varje kapitel. Faktadelen blir på så vis både omväxlande och intresse­ väckande. Man kan säga att exemplen sammanfattar texten och beräkningsmodellerna på ett klargörande sätt. Läsarna kan genom exemplen få en sorts ”aha-upplevelse”. Det är lämpligt att eleverna läser igenom den text som är aktuell både före och efter lektionstillfället. Det är bra om de är förberedda på ett moment innan läraren går igenom detta. På så sätt har eleverna en uppfattning om i vilket sammanhang kunskaperna används. De kan därför koncentrera sig på detaljer vid den gemensamma genomgången. Alla beräkningsmodeller finns samlade i en formelsamling längst bak i fak­ taboken. Formelsamlingen kan användas av eleverna för repetition. Den kan också kopieras och användas som hjälpmedel vid skrivningar om läraren så önskar. Viktiga exempel, illustrationer och formler i faktaboken finns med som OHunderlag i denna handledning. De är tänkta att användas för gemensamma genomgångar av principiellt viktiga moment. Inlärningen förstärks om eleverna aktivt får arbeta i dataprogrammet Excel med exemplen och med hjälp av CD:n Bokslut & Analys. CD:n inne­håller färdiga modeller för bokslut och analys samt kalkylmodell för nyckeltalsberäkningar. Problemboken innehåller ett stort antal övningsuppgifter till respektive kapite­l. Målsättningen med övningarna är att de ska sätta faktakunskaperna i sitt praktiska sammanhang. Kunskaperna har ju i sig inget värde om de inte kan omsättas i praktisk handling. Ekonomistyrning handlar just om att man ska kunna lösa ekonomiska problem på ett för företaget lönsamt sätt. I kortare kurser av föreläsningskaraktär, t ex på högskolan och i företags­utbildning, kan problemen användas som underlag för föreläsning. Kurs­ deltagarna får fundera över problemet och därefter går läraren igenom lösningen på OH och kommenterar den samtidigt. Detta blir ett naturligt sätt att följa upp en genomgång av en metod i faktaboken. Det är därför lämpligt att utgå från den första uppgiften i avsnittet. Därefter kan kursdeltagarna i mån av tid själva lösa någon eller några av de följande uppgifter­na. Problemen är ordnade i stigande svårighetsgrad. Detta innebär att övningarnas omfattning och komplexitet varierar. En del av övningarna är markerade med *, vilket betyder att uppgiften kan uteslutas utan att viktiga bas4

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber


kunskaper blir obehandlade. Dessa övningar har som målsättning att ytterligare befästa faktakunskaperna och att sätta dem i sina respektive sammanhang. Inom varje område finns flera övningar på samma tema. Det är därför inte helt nödvändigt att alla övningar tas upp gemensamt under lektionerna. En del övningar kan sparas för repetition, hemarbete etc. Kursens omfattning får avgöra hur många övningar som genomförs under lektionstid och hur mycket som blir arbete utanför lektionstid. Det är dock viktigt att det första problemet inom varje område diskuteras tillsammans med eleverna under lektionstid. Flera kapitel avslutas med ett förslag till fördjupningsarbete där eleverna ska göra ett studiebesök och/eller använda autentiskt material, t ex via Internet. I uppgiften finns tips på frågeställningar som ska besvaras med hjälp av den genomförda intervjun och/eller det erhållna materialet. Fördjupningsarbetet är en lämplig avrundning på ett arbetsområde för att eleverna ska få en praktisk tillämpning av kunskaperna. Många frågor får sina svar i samband med fördjupningsarbetet – och nya tillkommer! Eleverna upptäcker att man inte enbart kan hämta kunskaperna från en bok. Verkligheten är ofta mer komplicerad än vad som kan visas i en faktabok eller i en övningsuppgift. Förmågan att angripa nya och komplexa situationer är därför en viktig kunskap i redovisning/ekonomistyrning. Och en kunskap som ligger högt på arbetsgivarnas önskelista! Detta arbetssätt kan inte enbart tränas inom ramen för vanlig undervisning. Vi som har skrivit detta läromedel har dock försökt att göra vissa problemställningar så komplexa att de förbereder för praktiskt arbete med redovisning/ekonomistyrning. I kurser som bedrivs i företag är det naturligtvis viktigt att kursdeltagarna försöker hitta praktiska tillämpningar på den egna arbetsplatsen.

Block 1 Affärsredovisning 1 Redovisning av företagets ekonomi Faktaboken Kapitel 1 ger bakgrunden till behovet av ekonomisk redovisning, dvs behovet av

• underlag för den lagenliga affärsredovisningen • uppföljning av budgetar och kalkyler Texten beskriver i komprimerad form principerna för den dubbla bokföringen, dvs konteringsreglerna (OH). Detta kan antingen fungera som repetition eller som en ”snabbkurs i bokföring”. Det är viktigt att eleverna får klart för sig både syftet med och tekniken för dubbel bokföring för att kunna tillgodogöra sig resten av boken. Dessutom bör man som lärare betona skillnaden mellan resultatpåverkande affärshändelser och finansiella händelser. Det är

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

5


ju dessa två företeelser som utgör bakgrunden till uttrycket dubbel bokföring och ger underlag för den dubbla rapporteringen – resultatrapport och balansrapport (OH). Ett viktigt besked i kapitel 1 är att kontering, dvs kodning av affärshändelser, utgör grunden för all ekonomisk redovisning (OH). Detta gäller oavsett om bokföringen görs i en dagbok eller med hjälp av dator (OH). Konteringen kan antingen göras före grundbokföringen eller i samband med den. Med grundbokföring menas registrering av affärshändelser i tidsmässig ordning. Som underlag för en affärshändelse ska alltid finnas en verifikation. Det är lämpligt att konteringen görs direkt på verifikationen. Ekonomisystem för redovisning med dator finns beskrivna i kapitel 1. Det finns även exempel som visar ett integrerat redovisningssystem med olika försystem (OH). Dessa försystem är olika reskontror, som oftast grundbokföringen sker i. Kapitel 1 tar också upp lagstiftning och praxis (god redovisningssed) för ekonomisk redovisning. Bokföringslagen ligger som grund för bokföring i all affärsverksamhet. Därtill kommer aktiebolagslagens regler och regler i lag om ekonomiska föreningar. Som komplement utvecklar Bokföringsnämnden innehållet i god redovisningssed. Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering gäller främst ”publika företag”.

Problemboken I problemboken finns två uppgifter (uppgifterna 1:1–2) där eleverna ska ta ställning till uppläggningen av bokföringen för några olika företag. Uppgifterna är lämpliga för lärargenomgång efter diskussion i mindre grupper. Lösningsförslagen kan variera, men lösningarna till uppgift 1:2 är mer givna. Det finns två uppgifter (1:3–4) som ger träning i bokföringens grunder. I uppgift 1:4 finns även en manuell dagbok, som eleverna ska fylla i. Sist i kapitlet finns en fältuppgift Bokföring i praktiken (1:5). Fler övningar på praktisk kontering finns i kapitel 2.

2 Löpande bokföring Faktaboken Detta kapitel går noggrant igenom olika konteringssituationer med ut­ gångspunkt i kontoplanen BAS 2000. Ett exempel på kontoplan finns som bilaga 1 sist i faktaboken. Kontona, som är hämtade från kontomenyn BAS 2000, används såväl i faktabokens exempel som i lösningarna till problembokens uppgifter. Det är BAS-gruppen som med stöd av näringslivet ansvarar för uppdatering av BAS-boken som publiceras i Redovisningshandboken. I handboken får man god hjälp av de riktlinjer som finns. Det kan därför vara lämpligt att ha handboken som referensbok på skolan. En kontotabell finns också fritt tillgänglig på www.bas.se 6

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber


Kapitlet behandlar affärshändelserna i följande områden:

• Försäljning och kunder (OH) • Inköp och leverantörer • Redovisning av moms (OH) • Personal (OH) • Lokaler och inventarier • Övriga rörelsekostnader (OH) • Finansiering (OH) Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Som stöd visas en figur i marginalen. Eleven kan se vilken kontotyp avsnittet behandlar. Figuren är uppskattad av många elever för att den underlättar inlärningen. Demonstrera därför gärna hur figuren fungerar för eleverna.

Problemboken Problemboken innehåller övningsuppgifter med konteringar från de olika områdena med affärshändelser (uppgifterna 2:1–10). Området försäljning och kunder tränas på uppgifterna 2:1–3. Uppgifterna 2:1–2 är inte helt ren­ odlade utan innehåller också exempelvis några inköpskonteringar. Svårare inköpskonteringar finns i uppgift 2:5. Inköp och försäljning med utlandet finns i uppgift 2:6. Momredovisning finns i uppgifterna 2:4 och 2:6 B. Detta är första gången eleverna använder momsdeklarationen och avräkningskon­ tot. Ge dem därför extra god tid och gå gärna igenom uppgifterna. Af­ färshändelser som gäller personal finns i uppgifterna 2:7–8. 2:7 bör man gö­ra gemensamt. Uppgifterna 2:9–10 berör samtliga typer av affärshändelser. En uppgift (2:11) gäller rättelser av felaktiga konteringar. Detta upplevs av eleverna som mycket svårt, eftersom det gäller att både återställa felet och kontera rätt. Övningen är emellertid bra träning, eftersom det i praktiken ofta uppstår fel. Samtidigt är det bra att känna till vilka konsekvenser det får om man konterar fel. I uppgiften ska felen rättas till på en bokföringsorder, vilket är mycket vanligt och därför viktigt att eleverna får träning på. Observera att metoder för avstämning av t ex checkräkning tas upp i kapitel 7 Re­vision och intern kontroll. Övningar avsedda för datorkörning finns i kapitel 3 och innehåller också bokslutsposter. För ytterligare träning i kontering och bokslut rekommende­ ras övningsboken E2000 Praktikfall i bokföring och bokslut (Liber), som bl a innehåller ett antal autentiska verifikationer från fyra verkliga företag av olika typ och storlek. Instruktioner finns också för månadsbokslut, både manuellt och med hjälp av dator. Med hjälp av CD:n WinKonto (Liber) kan eleverna få ytterligare träning i kontering av affärshändelser enligt kontoplanen BAS 2000. Eleverna kan själva välja inom vilka områden de vill ha ytterligare träning.

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

7


3 Bokslutsrutiner Faktaboken Detta kapitel behandlar bokslutsarbete med inriktning på periodise­rings­ problem. Bokslutsdispositioner behandlas först i kapitlen 4 och 14. På detta sätt markerar vi att bokslutsdispositioner egentligen är ”skatteplanering”, som inte ska påverka företagets verkliga resultat. Kapitlet tar upp några huvudtyper av periodiseringar: avskrivningar, lager­förändring, förändring av löneskuld och förändring av ränteskuld. In­ terimsfordringar och interimsskulder berörs vad gäller ej bokförda försäljningar respektive inköp. Dessa är enbart exempel på periodiseringsposter. Använd OH för att visa de svårare periodiseringsfallen. Eleverna måste få klart för sig att alla tillgångar och skulder ska finnas med i ett bokslut. I annat fall blir inte resultatet rättvisande. Företag som upprättar årsbokslut i förenklad form behöver inte periodisera viss poster. Bokslutsarbetet åskådliggörs i boken främst med hjälp av en bokslutstablå (OH). Detta är inte helt rättvisande eftersom de allra flesta företag och för­ eningar gör sin bokföring och sina bokslut med hjälp av dator. I sådana fall används inte alltid bokslutstablån, utan omföringarna görs direkt på datorn som en verifikation (bokföringsorder). CD:n Bokslut & Analys är här ett bra alternativ, eftersom omföringarna görs på dator. På så sätt underlättas arbetet genom att kontona avslutas automatiskt, vilket besparar tids­ödande summeringar etc. Samtliga bokslutstablåer i boken finns med på CD:n. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur bokslutet dokumenteras (OH). Eftersom kapitlet behandlar enskild näringsidkare är det reglerna i BFL som redovisas. Årsredovisningslagens bestämmelser redovisas i kapitel 6.

Problemboken Problemboken innehåller ett antal manuella bokslutsuppgifter på boksluts­ tablå. De första två uppgifterna är dock datoruppgifter (uppgifterna 3:1–2) som startar med kontering av affärshändelser och bokslutsposter vilka ska registreras i dator. Bokslutstablån har pedagogiska fördelar, eftersom arbetet med den liknar arbetet med bokslut med hjälp av dator. Samtliga bokslut kan göras direkt på dator. Det är lämpligt att uppgifterna 3:1–2 görs först för att klargöra i vilket sam­manhang omföringarna kommer in. Uppgifterna ger samtidigt en helhetsbild av bokföring och bokslut i datormiljö. Därefter är det naturligt att arbeta­med bokens bokslutstablå, eftersom den fungerar enligt avläsningsmetoden, dvs på samma sätt som datorn läser av bokföringens saldon! Upp­gifterna 3:3–9 är bokslut på bokslutstablåer. Förklara gärna redan i förs­ta bokslutstablån hur saldot på konto 2012 har uppkommit. Eleverna tycker att företaget betalar in all skatt till Skatteverket, och att det inte borde finnas något på kontot. Använd CD:n Bokslut & Analys för att spara tid. Sist i kapitlet finns tre uppgifter som berör värdering av inventarier och oli­ ka typer av lager. Dessa är lämpliga för lärargenomgång efter diskussion i smågrupper.

8

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber


4 Bokslutsplanering Faktaboken Detta kapitel får ses som en utveckling av bokslutsarbetet i kapitel 3 och handlar om bokslutsdispositioner. Kapitlet har delats upp i två delar. Den första delen handlar om avskrivningar. Den andra delen handlar om avsättning till periodiseringsfond för enskild näringsidkare. Avskrivningar över plan finns med i bokslutet, medan periodiseringsfond inte gör det. Övriga resultatreglerande åtgärder såsom räntefördelning och expansionsfond behandlas i kap 14 Beskattning av näringsverksamhet. För räkenskapsenlig avskrivning kan man använda tre olika redovisnings­ metoder:

• Direkt avskrivning, som innebär att dolda reserver bildas om man utnyttjar avskrivning över plan.

• Indirekt avskrivning, som innebär att man skiljer anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar åt i bokföringen.

I denna bok används genomgående indirekt metod för avskrivningar. Den tredje metoden är

• Indirekt avskrivning med konto för anläggningsreserver, som innebär att

man skiljer på avskrivning enligt plan och avskrivning över plan i bokför­ ingen.

Den sistnämnda metoden är den mest rättvisande, eftersom den visar både årets bokslutsdisposition och den ackumulerade överavskrivningen. Samti­ digt kan bokslutsarbetet bli mer komplicerat med anläggningsreserver. Vi har trots det valt att öppet visa avskrivningar över plan såväl i resultatrapporten som i balansrapporten. Anledningen är att årsredovisningslagen (se kap 6) förutsätter sådan öppen redovisning. Båda reglerna för räkenskapsenlig avskrivning är relativt krångliga och kräver utförliga lärargenomgångar. Gå därför igenom dessa regler noggrant med OH. Börja med huvudregeln. Använd också OH med exempel 5 för att praktiskt klargöra såväl beräkning som redovisning av räkenskapsenlig av­skrivning. Gå särskilt igenom hur man får fram inventariernas bokförda värde genom att saldera kontona 1220, 1229 och 2150. Detta värde är ju grunden för huvudregelns beräkning av lägsta tillåtna bokförda värde. Arbetsgången för beräkning av överavskrivningar finns i 5 punkter (OH). Denna arbetsgång kan upplevas som onödigt komplicerad, eftersom man i de flesta fall endast behöver beräkna de 3 första punkterna. I exempel 5 används endast de 3 första punkterna. Arbetsgången med de 5 punkterna fungerar dock i alla­situationer, dvs även när försäljning av inventarier har skett. I lösningshäftet visas arbetsgången med de 5 punkterna. Avsnittet i Faktaboken om avyttring av inventarier kan ses lite som överkurs, även om avsnittet är enkelt. Gå igenom avsnittet med OH. För den som vill göra en djupare analys av avskrivningarnas storlek vid för­säljning av inventarier finns en OH. Avskrivningarnas storlek påverkas nämligen av reavinsten eller -förlusten. Gå även igenom avsättning till periodiseringsfond med OH.

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

9


Problemboken Kapitlet börjar med beräkning av avskrivning enligt räkenskapsenlig metod. Detta avsnitt omfattar tolv uppgifter (uppgifterna 4:1–11, 16). Uppgifterna är sorterade i stigande svårighetsgrad. 4:8 B är den första uppgiften med redovisning av avskrivning över plan i bokslutet. Det kan vara lämpligt att göra denna tillsammans med eleverna. Den sista uppgiften 4:16 är *-markerad och upplevs som mycket svår och kräver att läraren går igenom uppgiften tillsammans med eleverna. Uppgiften innehåller bl a försäljning av inventarier. Uppgifterna 4:12–15 gäller försäljning av inventarier och beräkning av reavinster och reaförluster. Uppgifterna vållar inga problem för eleverna. Uppgifterna 4:17–20 behandlar avsättning till periodiseringsfond. Dessa uppgifter brukar inte vålla några problem för eleven. Den enda svårigheten är att återföra en fond och samtidigt göra avsättning till en ny. Denna typ av problem finns i uppgift 4:19 och efterföljande. 4:21 innefattar en hel bokslutstablå samt efterföljande beräkning av periodiseringsfond. 4:22–23 är mer omfattande bokslut med avskrivning över plan. I B-uppgifterna ska eleverna upprätta balansräkning och resultaträkning enligt­bokföringslagen. Sist i problemboken finns blanketter i form av kopi­eringsunderlag. Färdiga uppställningar finns också på CD:n Bokslut & Analys. I 4:22 C ska eleverna även upprätta en bokföringsorder för om­­föring­arna.

5 Redovisning i olika företagsformer Faktaboken Detta kapitel är en utveckling av kapitlen 3 och 4. Samtidigt behandlas de juridiska skillnaderna mellan de olika företagsformerna. Kapitlet är främst koncentrerat till att behandla aktiebolag. Kapitlet inleds med en redovisning av enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Därefter följer en beskrivning av aktiebolaget och dess egenart. I slutet av kapitlet beskrivs ekonomisk förening, ideell för­­ening och stiftelse. De stora skillnaderna mellan företagsformerna gäller posterna för det egna kapitalet, skattekostnaden och ägarnas arbetsersättning. Kapitlet betonar därför dessa avsnitt. Dessutom finns i början av kapitlet ett avsnitt om hur man praktiskt går till väga för att göra ett bokslut i ett aktiebolag. Detta för att eleverna ska få en helhetsbild av bokslut i aktiebolag. Uppställningen finns på OH. Därefter kan man lämpligen gå igenom redovisning av periodiseringsfond i aktiebolagets bokslut. Exempel 2 klargör detta och finns på OH. Det svåraste avsnittet i kapitlet är beräkning av skattekostnad och skat­ teskuld. Eleverna har oftast ingen egen verklighet att referera till. De behöver därför mycket tid och kanske också flera övningar innan de bemästrar svårigheterna. Avsnittet kräver också ofta en omfattande lärarinsats med fylliga genomgångar. Om man vill undvika att gå alltför djupt kan man nöja sig med att bara omföra årets skattekostnad från konto 8910 till konto 2510 för att därefter saldera det sistnämnda kontot till UB. På så sätt behöver man inte penetrera skatteskuldens alla delar. Bokslutsuppgifterna är nu så utformade att detta arbetssätt underlättas. Gå igenom skatt i aktiebolag med hjälp av två OH. 10

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och Ek.styrn.: beskattning, Red. & Handledning, besk., Handl., Liber


OH finns också för genomgång av vinstdisposition i aktiebolag, tvångslikvidation i aktiebolag samt vinstfördelning i handelsbolag.

Problemboken De sju första uppgifterna i kapitlet handlar om avsättning till periodiser­ ingsfonder i aktiebolag och hur detta registreras i bokslutet. Uppgifterna är sorterade i stegrande svårighetsgrad. Uppgift 5:8 gäller bokslut för aktiebo­ lag med hjälp av bokslutstablå och med fokus på periodiseringsfond. Uppgift 5:9 är en diskussionsuppgift med den vanliga frågan: Var finns de pengar som avsatts till periodiseringsfonden? Uppgift 5:9 leder oftast till en intressant diskussion om var periodiseringsfonderna finns. Det är viktigt att förklara varför det inte finns några pengar i periodiseringsfonderna. Alla fonder motsvaras ju inte direkt av likvida medel, utan fondernas pengar finns bundna bland tillgångarna, som till viss del kan vara likvida medel. Uppgifterna 5:10–14 behandlar mer ingående skatteskuld och skattekostnad. Boksluten i uppgifterna 5:15–16 är inte fullt så svåra som de ser ut vid första anblicken. Svårast är uppgift 5:16 som också är *-markerad. I bokslu­ ten finns skattekostnad och skatteskuld med i tablån. För att underlätta beräkningen finns en färdig mall i uppgifterna. Den syftar till att beräkna skattekostnaden som sedan omförs från konto 8910 till konto 2510. Uppgiften innehåller också försäljning av inventarier, vilket ska redovisas med nettometoden (se kapitel 4). Uppgifterna 5:17–22 behandlar vinstdisposition, medan uppgifterna 5:23–24 och 5:29 gäller emissioner. För vinstdispositioner finns fasta regler och uppgifterna brukar därför inte ställa till några problem. Uppgifterna med emissioner upplevs som betydligt svårare och fordrar ofta en lärargenomgång. Uppgift 5:25 är en diskussionsuppgift som omväxling till alla räkneuppgifter i detta kapitel och tar upp tvångslikvidation i aktiebolag. Därefter följer en bokslutsuppgift (5:26) för ett handelsbolag med två delägare. Det nya problemet är här att vinsten ska fördelas mellan delägarna innan bokslutet är helt avslutat. Uppgifterna 5:27–28 är två sammanfattande datoruppgifter med periodiser­ ingar, räkenskapsenlig avskrivning, avsättning till periodiseringsfond samt beräkning av skattekostnad i samband med månadsbokslut. Uppgifterna ansluter till datoruppgifterna 3:1–2 men är mer tidskrävande vad gäller bokslutsarbetet. De kan dock rekommenderas, eftersom de ger en helhetsbild av bokföring och bokslut för aktiebolag. 5:28 är något mer komplex än 5:27.

6 Årsredovisning i aktiebolag Faktaboken Detta kapitel innehåller årsredovisning i aktiebolag enligt årsredovisnings­ lagen (ÅRL) samt finansieringsanalys enligt kassaflödesmodellen. Observe­ ra att fokus nu ligger mer på årsredovisning än på årsbokslut i lagtexten.

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

11


Kapitlet inleds med ett avsnitt om årsredovisningens delar och de obligatoriska besluten på årsstämman. Gå igenom dessa med hjälp av OH. Kapitlet visar stegvis hur man upprättar en årsredovisning för Wellman AB i exemplen 1–3 och 5. Dessa finns också som OH. Gå igenom uppställningarna för resultaträkning och balansräkning, utformning av noter samt förvaltningsberättelse med exemplen 1–3. Kommentera gärna också bokslutsunderlaget i exempel 1. Hänvisa till lagens mallar på s 146 och 147 i faktaboken. Om du vill gå djupare in i dessa än vad exemplen medger så kan du visa dem som OH. Finansieringsanalysen är främst avsedd för externt bruk, eftersom den för större aktiebolag och ekonomiska föreningar ska ingå i årsredovisningen. Finansieringsanalys upplevs oavsett uppställningstyp som svår av eleverna. Begreppet är lite luddigt och det är svårt att förklara vad det egentligen in­ nebär. En förklaring är att finansieringsanalysen visar hur balansräkningen har förändrats under året. En annan förklaring är att analysen visar hur fö­retaget har finansierat verksamheten och vad pengarna har använts till. Man kan säga att finansieringsanalysen binder ihop resultaträkningen med balansräkningen genom att den både tar hänsyn till årets resultat och till extern finansiering. Kassaflödesanalysen som används i boken underlättar dock förståelsen betydligt bättre än andra metoder Arbetsgången vid finansieringsanalys är att först utgå från årets resultat exklusive avskrivningar och bokslutsdispositioner. Avskrivningarna ska därför läggas till rörelseresultatet. Finansieringsanalysen fortsätter sedan med att rörelsekapitalets förändring beräknas. Observera att tecknen är omvända jämfört med resultatberäkning. Detta kan vålla en del huvudbry och också felaktigheter. T ex är ökning av leverantörsskuld och ökning av lån plusposter. Observera även att likvida medels förändring inte tas med här utan i slutet av analysen. Den tredje delen av finansieringsanalysen gäller investeringarna. Eleverna har ibland problem med att räkna fram årets investeringar. Dessa måste beräknas med hänsyn tagen till årets avskrivningar. Med årets avskrivningar avses både enligt plan och över plan. Detta avsnitt fordrar ofta en eller flera lärargenomgångar. Det fjärde och sista steget i finansieringsanalysen gäller förändring av finansiella poster. Den svåraste delen brukar vara att räkna fram utdelningen – vilket kan kräva en lärargenomgång. Gå igenom exempel 5, som är en fortsättning på exemplen 1–3, med hjälp av OH. Uttrycket finansieringsanalys kan ibland vara något missvisande, eftersom den mesta tiden går åt till att lära sig fylla i uppställningen. Det blir oftast ing­en tid för själva analysen. Vad säger egentligen uppställningen? Vilka slutsatser kan man dra av den? Det är tyvärr ibland likadant i praktiken. Hur många intressenter ägnar någon uppmärksamhet åt finansieringsanalysen? Den kanske helt enkelt är för svår att förstå för gemene man? Och ändå är frågan om finansiering, investering och rörelsekapital livsviktig för många företag. Begreppet kassaflöde (cash flow) används av många företag i såväl Sverige som andra länder.

12

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber


Problemboken Kapitlet börjar med två heltäckande uppgifter, 6:1–2, med upprättande av balansräkning och resultaträkning för aktiebolag enligt ÅRL:s uppställningar. I uppgifterna finns en färdig saldobalans med bokslutsunderlag samt blanketter för bokslutsuppställningarna. Därefter följer två uppgifter, 6:3–4, där tilläggsupplysningar ska utformas för företagen i de två tidigare uppgifterna utifrån förberedda blanketter. Uppgifterna 6:1–4 bör inte vålla några större problem men är naturligtvis tidskrävande. Det kan dock vara skäl att lägga tid på dem, eftersom årsredovisningen är central i den nya årsredovis­ningslagen. Uppgifterna innebär också en viss återkoppling till kapitlen 3–5. Kapitlet innehåller också två uppgifter, 6:5–6, med bokslutsarbete i boksluts­ tablå. Dessa uppgifter är relativt omfattande, men ligger på samma nivå som boksluten i kapitel 5. Här ingår också i 6:5 B att utifrån bokslutet upprätta balansräkning och resultaträkning enligt ÅRL. Uppgift 6:6 innehåller också försäljning av inventarier, vilket ska redovisas med nettometoden (se kapitel 4). Uppgift 6:7 innebär att, utifrån en färdig saldobalans, upprätta en funktionsindelad resultaträkning med hjälp av en förberedd blankett för kostnadsfördelning samt en för resultaträkning. De tre första uppgifterna för finansieringsanalys (uppgifterna 6:8–10) är ”ingångsuppgifter” till finansieringsanalys, eftersom uppställningen helt eller delvis redan är gjord. Uppgift 6:11 är ett grupparbete där kursdeltagarna ska granska en autentisk årsredovisning. En mycket nyttig uppgift som visar att verkligheten inte alltid är lika renodlad som skolan och läroböckerna ibland ger sken av. Förmå­ gan att tackla obekanta situationer och söka kunskap för att kunna lösa dem är en viktig egenskap som uppskattas mycket av bl a arbetsgivarna. Årsredovisningen kan beställas direkt från ett företag eller från Bolagsverket eller hämtas via Internet. I de följande tre uppgifterna (6:12–14) ska eleverna själva göra uppställningen utifrån bokslut. Dessa uppgifter är ordnade i stigande svårighetsgrad. Till hjälp finns blanketter för kassaflödesanalys. Den sista uppgiften, 6:15, är en fältuppgift där eleverna ska söka och sammanställa ekonomisk information via Internet.

7 Revision och intern kontroll Faktaboken Kapitlet tar främst upp två begrepp, extern revision och intern kontroll. Med extern revision menas den oberoende granskning som enligt lag måste ut­ föras i alla aktiebolag (dock inte de minsta) och ekonomiska föreningar. Motsvarande granskning måste också ske i ett fåtal större enskilda firmor och handelsbolag/kommanditbolag. En revisor är alltså den som utför en oberoende granskning. Liknande krav finns också vanligen i ideella för­eningars stadgar. Gå igenom intressenternas krav på ekonomisk information med hjälp av OH. En vanlig missuppfattning är att en revisor utför redovisningsarbete. Den som externt sköter redovisning åt kunder kallas för redovisningskonsult Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber

13


och arbetar på en redovisningsbyrå (”bokföringsbyrå”). I dagligt tal brukar många småföretagare blanda ihop dessa två yrkeskategorier. Särskilt enskilda näringsidkare brukar kalla sin redovisningskonsult för revisor. Begreppet revisor är ännu inte skyddat genom lag. Man kan emellertid på frivillig basis bli auktoriserad redovisningskonsult genom Sveriges Redovisningskonsulters förbund (SRF) eller genom FAR. Gå igenom revisorns vanliga arbetsuppgifter med hjälp av OH. Visa också OH med exempel på revisionsberättelse. Kapitel 7 inleds med en genomgång av aktiebolagslagens bestämmelser om extern revision. Dessutom tas Revisorsnämndens regler för revisorns arbete upp. Man kan väl säga att detta är en orientering om revisorns roll i företaget. Därefter redogörs kortfattat för det praktiska revisionsarbetet med en översiktlig beskrivning av granskningsrutinerna. Gå igenom ”känsliga” punkter vid granskningen med hjälp av OH. Med uttrycket intern kontroll menas de rutiner som företagets egen personal utför för att motverka avsiktliga och oavsiktliga fel i den ekonomiska redovisningen. Kapitlet avslutas med en genomgång av företagets egna redovisningskontroller, främst avstämningsrutiner, och dessutom med något om intern revision. Visa exempel 2 med hjälp av OH.

Problemboken De tre första uppgifterna (uppgifterna 7:1–3) tar upp revisorns ställning och rapportering. De följande två uppgifterna (7:4–5) avser revisorns gransk­ ningsarbete. Båda dessa uppgifter ställer krav på goda kunskaper i redovisningens grunder. Revisionsarbetet förutsätter alltså att den som granskar redovisningen väl känner till hur enskilda poster har uppkommit och dessutom har en viss kreativ förmåga att kunna ”se bakom siffrorna”. Uppgifterna 7:6–11 gäller företagets interna kontroll i form av avstämningsru­ tiner för personalskatter, checkkonto och kundfordringar. Kunskaper om des­sa är nödvändiga såväl för revisorn som för företagets ekonomipersonal. Uppgifterna kan även göras i anslutning till kapitel 2 om man inte hinner eller vill ta upp hela kapitel 7. Avstämningsarbetet upplevs dock i början som svårt av eleverna. Uppgifterna 7:6–7 kräver kunskaper om hur personalskatters konto fungerar i praktiken. Uppgifterna 7:8–9 innebär att jämföra två oberoende siffermaterial och upplevs som svåra. Den första uppgiften bör därför göras gemensamt efter en lärargenomgång av ”prickningstekniken”. Man bör också gå igenom hur olika felaktigheter kan påverka checkkontots saldo. Uppgifterna 7:10–11 avser kundfordringar och eleverna måste även här ha klart för sig hur olika felaktigheter påverkar saldot. Därefter följer en uppgift (7:12) om svårigheten för en revisor att upptäcka alla fel i redovisningen. Särskilt avsiktliga och skickligt dolda fel är svåra att upptäcka vid en stickprovskontroll. Kapitlet avslutas med en fältuppgift som innebär studiebesök hos en revisor. Besöket bör göras i smågrupper för att man ska få bättre kontakt med revisionsbyråns personal och möjligheter att ställa frågor. Detta fältbesök är nödvändigt för att få en bra bild av det komplexa revisionsarbetet. Det är ofta svårt att teoretiskt beskriva en revisors arbete. Dessutom täcker revision alla kunskapsområden inom redovisning, beskattning och juridik vilket gör arbetet än mer svåröverskådligt. 14

Ekonomistyrning: Redovisning 2 / Redovisning och beskattning, Handledning, Liber


JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM

HANDLEDNING inkl CD

Redovisning 2 Redovisning och beskattning  14 uppl

LIBER


Affärsekonomi! EKONOMISTYRNING är ett utbildningsmaterial som kopplar ihop metoder för ekonomisk planering, kalkylering och intern/extern redovisning med affärsmässigt tänkande. EKONOMI­STYRNING består av de två läromedelspaketen Redovisning 2/Redovisning och beskattning och Finansiering och kalkylering.     EKONOMISTYRNING är främst avsett för fördjupningskurser på gymnasiet och komvux, kurser inom kvalificerad yrkesutbildning (Yh) samt grundläggande kurser på högskolan. Materialet är också lämpligt för företagsinterna utbildningar och studiecirklar samt för självstudier.

Redovisning 2 Redovisning och beskattning  består av fyra block 1 Affärsredovisning – Redovisning av företagets ekonomi – Löpande bokföring – Bokslutsrutiner – Bokslutsplanering – Redovisning i olika företagsformer – Årsredovisning i aktiebolag – Revision och intern kontroll – Redovisning i koncerner – Företagsanalys 2 Intern redovisning – Redovisning i varuhandelsföretag – Redovisning i tjänsteföretag – Redovisning i tillverkande företag 3 Beskattning – Beskattning av privatpersoner – Beskattning av näringsverksamhet – Ekonomisk brottslighet 4 Internationell redovisning Läromedelspaketet består av Faktabok samt Problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och kortfacit, en CD med bl a Problembokens samtliga bokslutstablåer och modeller för nyckeltalsberäkning, Kommentarer och lösningar samt denna Handledning med kurspla­ner, OH-underlag, extra-/provuppgifter m m. Som studerande har du också tillgång till Visma Spcs ekonomiprogram, via Libers hemsida eller via www.vismaspcs.se/ elevlicens.

Författare till Redovisning 2/Redovisning och beskattning  är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Anders Gabrielsson, Eva Jansson och Monica Tengling. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet. Anders Gabrielsson är ekonomidirektör i AB Ångpanneföre­ ningen. Eva Jansson är auktoriserad revisor hos KPMG. Monica Tengling är lärare i ekonomiska ämnen.

Best.nr 47-11640-9 Tryck.nr 47-11640-9

9789147116409