9789121219515

Susanne Fabricius Fredrik Holm Ralph Mårtensson Annika Nilsson Anders Nystrand

I varje ämne finns en Grundbok och en Lightbok.

Lightboken är helt parallell med grundboken och kan användas av de elever som vill ha en lättare kurs. Till varje ämne finns en lärarhandledning och studiematerial.

BIOLOGI

Spektrum Biologi ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolans senare del. I Spektrumserien ingår även Spektrum Fysik och Spektrum Kemi.

LIBER

BIOLOGI BIOLOGI

Best nr 21-21951-5 Tryck nr 21-21951-5-02

Liber

en del av Wolters Kluwer

OMSLAG-BIOLOGI bf.indd 1

07-12-13 08.37.27

Under de senaste hundra åren har vi ändrat vårt sätt att leva, på gott och ont. Till det onda hör de miljöproblem som exempelvis energianvändningen medför.

178

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 178

05-11-23 16.39.14

A här får du lära dig att J • även en stad är ett ekosystem

• vi använder tio gånger mer naturresurser nu än för hundra år sedan • växthuseffekten kan innebära mildrare vintrar och regnigare somrar i Sverige.

• ozonskiktet skyddar mot skadlig strålning • miljögifter kan spridas över hela världen • försurning och övergödning är stora problem i Sverige

10

Från våra städer och vägar strålar så mycket spillvärme att det kan mätas av satelliter.

Vår miljö Miljöproblemen går att lösa Miljöproblem handlar om hur vi människor påverkar naturen omkring oss.

Sedan mitten av 1900-talet har vi förändrat livsvillkoren på jorden mer än någonsin tidigare. Eftersom vi människor skapat många av miljöproblemen är det också vi som kan göra något åt dem. Problemen är många och svåra, men vi har goda möjligheter att lösa dem – både i vår egen vardag och vid de internationella förhandlingsborden.

1 Vilka stora miljöproblem känner du till?

2 Varför tror du att vi människor fortsätter att sprida gifter i naturen, trots att vi vet hur farligt det är?

3 Vad gör du för att minska miljöproblemen?

I

innehåll

10.1 Människans ekosystem

J

10.2 Växthuseffekten värmer jorden FOKUS: Klimat i förändring 10.3 Ozonskiktet tunnas ut 10.4 Förorenad luft 10.5 Övergödning av vatten och mark 10.6 Miljögifter och avfall 10.7 Lösningar inom räckhåll

179

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 179

05-11-23 16.39.19

varor och energi 10.1

Alla varor vi använder påverkar på något sätt miljön. Både då de tillverkas, transporteras och när de blivit sopor.

Människans ekosystem

Staden är också ett ekosystem Det sägs ofta att vi som lever i moderna samhällen kommit så långt från naturen att vi inte längre förstår hur den fungerar. Många bor i städer och ser inte skogar, sjöar och hav på samma sätt som förr.

Våra städer är också en sorts natur. Vi har visserligen gjort om rejält för att göra det lättare att leva – vi har byggt varma hus med rinnande vatten och avlopp. Vi har också byggt fabriker och affärer som förser oss med mängder av varor, och vägar för att kunna transportera både varorna och oss själva.

Det moderna samhället kan faktiskt beskrivas som ett ekosystem där vi satt människan i centrum. Och precis som i alla andra ekosystem finns här materia som går runt i olika kretslopp och ”drivs” av stora mängder energi. Ökad konsumtion påverkar miljön I människans ekosystem använder vi allt fler varor. För att tillverka alla varor har vi sedan början av 1900-talet ökat våra uttag av naturresurser ungefär tio gånger.

Vi bryter malm och kol, pumpar upp olja och gas, odlar åkermark och hugger skog som aldrig förr.

När vi utvinner råvarorna i naturen och tillverkar saker av dem påverkas miljön. Varorna kan också ställa till problem när de används och när de blir sopor.

Det är vi i den rika världen som nöter mest på planeten. Den rikaste femtedelen av jordens befolkning står för 80 % av all konsumtion och använder 80 % av alla resurser. Den fattigaste femtedelen använder bara 1 % av resurserna.

180

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 180

05-11-23 16.39.36

gi

VÅR MILJÖ

Fler och längre transporter Alla varor kräver transporter. Ju mer varor vi vill ha, desto fler och längre blir transporterna. Vi har bland annat vant oss vid att många grönsaker och frukter ska finnas i affären året runt. Äpplena kan till exempel komma ända från Argentina eller Nya Zeeland. Även kaffe, te, kiwi och mango måste transporteras långt.

Det är inte bara våra varor som transporteras allt längre. Vi själva reser också mer. I början av 1900-talet förflyttade sig en svensk i genomsnitt 400 meter per dag.

Idag är motsvarande siffra 4 mil per dag.

Renare bränslen och effektivare transporter Alla transporter påverkar miljön. Avgaser från bilar, flygplan och andra fordon som använder olja, bensin eller fotogen orsakar en rad miljöproblem. Renare bränslen och effektivare transporter är därför ett viktigt steg för en bättre miljö.

Eldrivna tåg, spårvagnar och tunnelbanor är både renare och effektivare. Den som tar tåget använder bara 25 % av den energi som en ensam bilist använder, och bara 10 % av vad flygresenären använder. Bilar som drar mindre bränsle sparar också miljön. Om vi dessutom samåker eller åker med kollektivtrafik är det till stor hjälp.

Väg- och flygtrafiken ökar snabbt i hela världen. Det leder till ökade utsläpp och allt mer köer både på vägarna och i luften.

M fördjupning N En alldeles vanlig soffa En vanlig soffa kan vara ett exempel på vilka miljöproblem vardagsvaror kan ge. Där finns ofta stoppning av skumplast, stomme av trä, spånskivor, papp och plywood. I klädseln finns bomull och olika sorters plast. Där finns också fjädringar och andra delar av metall samt klister, målarfärg och andra kemikalier. För att tillverka alla delar har det gått åt energi. Tillverkningen har också gett utsläpp av olika slag.

Varje del till soffan ska sedan transporteras från jordens alla hörn till möbelfabriken. Det leder till utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Från fabriken ska den färdiga soffan vidare till affären och kunden. Till sist hamnar den bland soporna. Vissa plaster och metaller i soffan kommer aldrig att brytas ned. En enda soffa är ingen miljöbov, men i hundratusental är de en liten del av vår tids miljöpåverkan.

181

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 181

05-11-23 16.39.40

VÅR MILJÖ

Fossila bränslen är största energikällan idag Fram till mitten av 1700-talet använde vi bara några få energikällor.

Vinden drev segelfartyg och väderkvarnar, vattnet drev sågar och kvarnar. Skogens ved gav värme och ljus.

Mot slutet av 1700-talet började vi använda nya energikällor. Av stenkol som bröts ur marken gjordes koks som kunde användas i ångmaskinen. Mot slutet av 1800-talet uppfanns förbränningsmotorn.

Med den kunde också olja börja användas som bränsle.

Kol, olja och naturgas kallas fossila bränslen. Fossila kallas de eftersom de bildades för miljontals år sedan. När vi eldar med sådana bränslen leder det till många olika miljöproblem. Även utvinningen och transporten av olja och kol kan ge skador på miljön.

De fossila bränslena måste ersättas Energianvändningen i världen har ökat enormt sedan slutet av 1800-talet. Den mesta energin kommer från de fossila bränslena. Trots att vi upptäcker nya kol- och oljefyndigheter finns det en gräns för hur länge lagren räcker. Och eftersom vi förbrukar de fossila bränslena snabbare än de nybildas kommer de en dag att ta slut.

Det tillsammans med alla miljöproblem de orsakar gör att vi måste ersätta dem med andra bränslen för att klara vår energiförsörjning.

Mycket olja utvinns idag med hjälp av oljeplattformar till havs. Innan oljan kan tas upp måste den gas som strömmar ut ur borrhålet förbrännas.

182

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 182

05-11-23 16.39.50

VÅR MILJÖ

Kärnkraft ger mycket el Under 1950-talet byggdes de första kärnkraftverken. Idag kommer nästan hälften av all el i Sverige från kärnkraften. Bränslet i kärnkraftverk är uran. När uranets atomkärnor klyvs frigörs mycket värme som kan användas för att producera elektricitet.

Samtidigt bildas farlig radioaktiv strålning.

Därför måste uranet skärmas av med tjocka väggar av stål och betong.

Kärnkraften ger normalt inga förorenande utsläpp. Men om ett kärnkraftverk havererar och strålningen kommer ut kan skadorna bli mycket stora. Även det radioaktiva avfall som normalt bildas i ett kärnkraftverk är ett problem. Det måste förvaras oåtkomligt i hundratusen år innan strålningen är ofarlig.

Förnyelsebara energikällor I framtiden måste vi ersätta de fossila bränslena med energikällor som inte tar slut.

Sådana energikällor kallas förnyelsebara.

Hit räknas biobränslen som ved, energiskog, flis, etanol och biogas. Även vatten- och vindkraft, solfångare och jordvärme är förnyelsebara.

De förnyelsebara energikällorna skadar inte miljön på samma sätt som de fossila bränslena. Biobränslena bidrar till exempel inte till växthuseffekten. Och vattenkraften ger varken avgaser eller strålning. Däremot kan vattenkraftverken skada livet i vattendragen där de byggts. Idag är det bara fyra större älvar i Sverige som inte har vattenkraftverk.

Solfångare, jordvärme och vindkraftverk är under utveckling men står än så länge för en liten del av energiförsörjningen.

Kärnkraften ryker inte, men strålningen kan vara livsfarlig.

Förnyelsebara energikällor, som till exempel vindkraft, kan förse oss med en del av den energi vi behöver. Utan att naturen tar skada.

183

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 183

05-11-23 16.40.03

VÅR MILJÖ

80%

Den mesta energin används i industri, bostäder och service.

Men även transporter står för en stor del.

Fossila bränslen

Biobränslen

Kärnkraft

Vattenkraft

Vindkraft och solenergi

10%

7%

2%

1%

Ungefär 80 % av världens energiförsörjning kommer från de fossila bränslena. Mindre än 1% kommer idag från vindkraft och solenergi.

Ett problem för hela världen Energi- och miljöfrågorna berör hela världen. Vi i den rika världen använder den mesta energin och de mesta resurserna, men miljöproblemen drabbar alla på jorden.

Världens fattiga länder kan behöva öka sin användning av energi för att få en bättre levnadsstandard. Enligt FN behöver vi i den rika världen därför minska vår energianvändning med ungefär hälften för att de fattiga länderna ska kunna få en rimlig levnadsstandard. Det här är de flesta överens om, men inte många tycks vilja göra något åt det.

All den energi vi använder strålar förr eller senare ut i rymden. Satellitfoton avslöjar var vi använder mest energi.

184

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 184

05-11-23 16.40.19

VÅR MILJÖ

Ju mer, desto bättre?

Tack vare att vi utnyttjat allt mer naturresurser och energi har vi kunnat få det bättre på många sätt. Men det är inte säkert att ännu mer varor – som kräver ännu mer råvaror, transporter och energi samt ger ännu mer avfall – gör oss så mycket lyckligare.

Dessutom behöver vi nog fundera på hur vi vill ha det. Vill vi ha friska sjöar, skogar och hav, vill vi slippa gifter och avfall. Och vill vi att våra medmänniskor i andra länder och i kommande generationer ska ha en god levnadsstandard? Då måste vi fundera på om ”mer” verkligen är detsamma som ”bättre”.

I de flesta länder är resurs- och energianvändningen mycket mindre än i Sverige.

I testa dig själv 10.1 J

1 I den rika världen bor 20 % av jordens befolkning.

Hur stor del av konsumtionen står vi för?

2 Varför är det bättre för miljön med äpplen från Sverige än från Argentina?

3 Hur stor del av energinförsörjningen kommer idag från a) fossila bränslen b) förnyelsebara energikällor?

4 Ge exempel på några långväga varor som du använder ofta.

5 Varför kallas olja, kol och naturgas för fossila bränslen?

6 Vilka mer miljövänliga bränslen kan ersätta bensin?

7 Beskriv hur vår energianvändning måste förändras i framtiden.

8 Energianvändningen är ett globalt problem. Förklara varför.

På vilka sätt kan du i din vardag leva på ett miljövänligt sätt?

185

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 185

05-11-23 16.40.42

vŠxthuseffekt 10.2

Växthuseffekten värmer jorden

Jordens atmosfär innehåller koldioxid Jordens atmosfär liknade från början den på grannplaneten Venus. Där är atmosfären fylld av koldioxid. Men från den stund liv uppstod på jorden har vår atmosfär sakta förändrats. Tack vare fotosyntesen har mängden koldioxid minskat samtidigt som mängden syre ökat. Mycket av den koldioxid som en gång fanns i uratmosfären finns idag lagrad i bland annat stenkol, olja och gas.

Mängden koldioxid i atmosfären påverkas också av förbränningen.

Vid alla sorters förbränning bildas koldioxid.

Solen värmer jorden. En del av den värme som strålar ut från jorden till rymden hålls kvar av växthusgaser i atmosfären. På så sätt håller växthuseffekten jorden varm.

Växthuseffekten gör att vi kan bo på jorden Koldioxiden i atmosfären är livsviktig för jorden. Den släpper igenom solens strålar, men släpper inte ut all värme igen. Värmen hålls istället kvar runt jorden. Vi kan jämföra det med glasrutorna i ett växthus – solljus släpps in, men värmen släpps inte ut. När koldioxiden hindrar värmen från att stråla ut från jorden kallar vi det därför växthuseffekt.

Tack vare växthuseffekten har jorden en medeltemperatur på +15°C. Utan den skulle det vara 35 grader kallare på jorden och vi skulle inte kunna leva här.

Gaser som på det här sättet kan hålla kvar värmen i atmosfären kallas växthusgaser. Koldioxid är den viktigaste. Men även ozon, kväveoxid, metan, freon och vattenånga är växthusgaser.

Jordens atmosfär syns som en smal blå rand mot den svarta rymden. Utan atmosfär skulle jorden vara 35 grader kallare.

186

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 186

05-11-23 16.40.57

t

VÅR MILJÖ

Fossila bränslen ökar mängden koldioxid Under de senaste tvåhundra åren har mängden koldioxid i atmosfären ökat. Det beror på att vi förbränner stora mängder fossila bränslen som kol, olja och gas. Fossila kallas de eftersom de bildades för miljontals år sedan. När vi använder sådana bränslen släpps den koldioxid som lagrats i dem åter fri i luften.

Att vi samtidigt avverkar stora mängder skog gör inte saken bättre.

Då blir det inte lika många träd kvar som kan ta upp koldioxiden vid sin fotosyntes. Det bidrar till att mängden koldioxid i atmosfären ökar ännu mer.

Ett förändrat klimat När det blir mer koldioxid i atmosfären ökar växthuseffekten. Det blir varmare på jorden och klimatet kan påverkas. 1990-talet var det varmaste årtiondet på flera hundra år. Forskare tror att jordens medeltemperatur kan öka mellan 1 och 5 grader fram till år 2100.

När det blir varmare stiger havsytan. Dels för att stora inlandsisar smälter, dels för att havsvattnet utvidgar sig när det blir varmare. Eftersom en stor del av världens befolkning och många städer finns vid kusterna kan miljontals människor tvingas flytta.

En ökande växthuseffekt kan också orsaka mer extremt väder. De områden som idag är torra kan bli ännu torrare, medan regniga områden kan bli ännu blötare. Då ökar risken för svältkatastrofer i exempelvis Afrika, och regnkatastrofer i bland annat Asien. I Sverige kan vi få mildare vintrar och varmare men regniga somrar och höstar.

Extremare väder kan bli vanligare om klimatet blir varmare. Här har en tropisk cyklon orsakat kaos.

187

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 187

05-11-23 16.41.14

VÅR MILJÖ

Bussar och andra fordon kan drivas med andra bränslen än olja, till exempel etanol och biogas.

Mindre fossila bränslen – mer biobränslen Tyvärr finns det ingen reningsteknik som kan ta bort den koldioxid som bildas när vi eldar med fossila bränslen. När vi använder bensin i bilar, eller kol och olja i kraftverk, kan vi alltså inte hindra att koldioxid släpps ut.

Enda möjligheten att minska utsläppen av koldioxid är därför att minska användningen av fossila bränslen. Bilar kan till exempel köras med motorer som drar mindre bensin.

Vi kan också välja bränslen som är bättre för miljön. Biobränslen som ved, etanol eller biogas släpper inte ut mer koldioxid än vad som fångas in av nya träd som växer upp. Växthuseffekten ökar alltså inte när vi använder biobränslen. I Sverige finns redan bussar och bilar som drivs med biobränslen som etanol och biogas.

M fördjupning N Gaser som kyler jorden Sotpartiklar och gaser som svaveldioxid kan motverka växthuseffekten.

De hindrar nämligen solens strålar från att nå jordytan och kyler på så sätt ner jorden. Det händer till exempel när stora vulkanutbrott sprider mängder av stoft till atmosfären.

Men det vore fel att tro att vi borde sprida mer av sådana föroreningar för att ”hålla tillbaka” växthuseffekten. Det skulle vara att byta ett miljöproblem mot flera andra. Växthuseffekten skulle kanske minska, men sotpartiklar och svaveldioxid vållar också stora skador på miljön.

188

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 188

05-11-23 16.41.35

VÅR MILJÖ

Spar på energin Vi kan också minska koldioxidutsläppen genom att spara på energi och använda den så effektivt som möjligt. Då behövs mindre kol och olja i de kraftverk som idag drivs med sådana fossila bränslen.

Att spara energi kan handla om att se till att fönster och dörrar är tätade, att det ligger isolering på vinden och att elementen har bra termostater. Vi kan också byta till nya, energisnålare apparater som gör samma nytta men använder mindre energi.

Energisnåla lampor är ett annat exempel.

Att använda cykel och kollektivtrafik istället för bil är andra åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid.

Den här cykelräknaren finns vid Slussen i Stockholm. Ju fler som cyklar istället för ta bilen, desto renare luft.

Idag finns det lampor som drar mindre energi än vanliga glödlampor.

I testa dig själv 10.2 J

1 2 3 4 Varför brukar klimatförändringarna kallas för växthuseffekt?

5 Varför är den ”naturliga” växthuseffekten nödvändig?

6 Nämn några skäl till att mängden koldioxid i atmosfären ökar.

7 Hur kan klimatet på jorden påverkas av en ökad växthuseffekt?

8 Varför anses inte biobränslen bidra till växthuseffekten?

9 Gör en egen lista med förslag på hur vi kan spara energi.

Vilken gas är viktigast när det gäller växthuseffekten?

Vilken medeltemperatur har jorden idag?

Ge exempel på några biobränslen.

Hur tror man att det svenska klimatet kommer att påverkas av växthuseffekten, och vilka följder kan det få för exempelvis jord- och skogsbruk?

189

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 189

05-11-23 16.41.41

biologi i fokus

>

Klimat i förändring Klimatet har varierat genom hela jordens historia.

Ibland har det varit mycket varmare än nu, ibland mycket kallare. Det som är oroande med dagens klimatförändringar är att de tycks ske så snabbt, och är så tydligt kopplade till människans ökande utsläpp av växthusgaser som koldioxid, CO2. Ett varmare klimat kan bland annat leda till att stora inlandsisar smälter. På bilden ser du en stor glaciär i Patagonien, Sydamerika, där ett enormt isblock faller ner i havet.

Följ med på en ”klimatresa” i tiden – och kanske in i framtiden.

Solen och växthusgaser påverkar vårt klimat Under den senaste årmiljonen har mängden koldioxid i luften ibland varit mycket högre än idag. Ofta, men inte alltid, har det uppstått istider när koldioxidhalten varit låg.

De senaste 400 000 åren har temperaturen varierat ganska regelbundet med solens strålning och mängden koldioxid i luften. När koldioxidhalterna varit låga har det varit istider, när de varit höga har det varit värmeperioder. Du kan se mönstret i diagrammet till höger.

%

istid %

istid

värme

istid

värme

istid

koldioxidhalt i atmosfären

0,030 0,028 0,026 0,024 0,022 0,020 0,018

400 000 år före nutid

300 000

200 000

100 000

0

Mer koldioxid de senaste 50 åren

koldioxidhalt i atmosfären

0,038

Avhuggningen av skog har orsakat höjd halt av koldioxid sedan lång tid tillbaka. Sedan 1800- talet har utsläppen ökat kraftigt på grund av vår förbränning av fossila bränslen. Hälften av alla utsläpp från förbränning har ägt rum sedan 1970-talet.

Diagrammet till vänster visar hur mängden koldioxid i luften ökat kraftigt de senaste 50 åren.

0,036 0,034 0,032 0,030 0,028 0,026

värme

1600 århundrade

1700

1800

1900

2000

190

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 190

05-11-23 16.41.55

VÅR MILJÖ

global temperaturökning

USA 20,6

+6,4 +6,0

Utsläpp av koldioxid, ton per person

+5,6 +5,2

Varmare än på tusen år

+4,8

Sedan människan börjat släppa ut koldioxid i stora mängder har också jordens medeltemperatur förändrats mer och snabbare än på över tusen år. Klimatforskarna bedömer att medeltemperaturen jämfört med idag kan fortsätta öka med mellan 1,4 och 5,8 grader fram till år 2100.

Du ser det i den allt bredare röda kurvan mellan 2000-2100 till vänster.

Hur stor temperaturökningen blir beror till stor del på hur vårt sätt att leva här på jorden kommer att utvecklas i framtiden.

+4,4 +4,0 +3,6 +3,2 +2,8 +2,4 +2,0 +1,6 +1.2 +0,8 +0,4 0 – 0,8 – 0,8 1800 1900 århundrade

2000

2100

EU medel 8,4

Sverige 5,9 Globalt medel 3,9 Kina 2,0 Etiopien 0,05

Västvärlden släpper ut mest Utsläppen av koldioxid räknat per person varierar väldigt från land till land. USA står ensamt för 20 % av alla koldioxidutsläpp. Trots att de svenska utsläppen är lägre måste även vi minska våra utsläpp med ungefär två tredjedelar.

Filmen ”The Day After Tomorrow” skildrar på sitt sätt hur klimatförändringarna skulle kunna drabba oss. Bilden ur filmen visar hur några kraftiga virvelstormar drar in över New York. Även om mycket i filmen är kraftigt överdrivet kan klimatförändringarna leda till kraftiga oväder, med storm och regn på en del platser och kraftig hetta och torka på andra.

191

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 191

05-11-23 16.42.15

hŒllbar framtid 10.7

Lösningar inom räckhåll

Från lokalt till globalt När den moderna miljödebatten började sågs miljöproblemen som lokala problem. Det var ett utsläpp här och ett där som man skulle ”rätta till”. Varje land hade sina lösningar, och lösningarna var oftast ganska kortsiktiga.

Med tiden förstod vi allt mer hur miljöproblemen hänger samman med vårt sätt att utvinna råvaror och energi ur naturen. Även vårt sätt att driva fabriker, jordbruk, skogsbruk och fiske spelar stor roll. Idag ser vi på miljöproblemen som världsomfattande – globala.

En hållbar utveckling Idag är det också tydligt att miljöförstöring och fattigdom går hand i hand. Därför har miljöfrågorna blivit viktiga även i världspolitiken – precis som frågor om utbildning, hälsa och säkerhet.

FN har pekat på att vi måste sträva mot en hållbar utveckling. Det står för en utveckling som gör det möjligt att dela rättvist på resurserna idag, utan att förstöra för kommande generationer. En sådan utveckling måste skydda naturen och naturresurerna. Men den måste också skapa en sund ekonomi, demokrati och rättvisa. Man talar idag därför om såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet.

6

Om jorden vore stor som en apelsin skulle biosfären – den del av planeten där det finns liv – bara vara någon millimeter tunn.

Miljarder människor

5 4 3 2 1 0

år

På Gustav Vasas tid fanns några hundra miljoner människor. Strax innan år 2 000 blev vi sex miljarder invånare på jorden. Mest ökar befolkningen i den fattiga världen.

1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

205

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 205

05-11-23 16.44.29

VÅR MILJÖ

Trädplanteringar kan ge frukt och bär, men också skugga för andra odlingar.

Träden minskar också risken att jordarna blir till öken, och kan till slut bli ved.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet – allt tack vare fotosyntesen.

Enorma utmaningar En hållbar utveckling ställer många krav. Vi ska klara av de stora miljöproblemen, samtidigt som vi ska bekämpa fattigdomen och verka för demokrati och rättvisa. Ändå handlar det om självklarheter. Jorden, skogen och havet ska brukas på ett skonsamt sätt. Luften och vattnet ska skyddas mot skadliga utsläpp. Alla människor ska ha tillgång till rent vatten, till mat och bostäder. Men också till sjukvård och utbildning, till möjligheten att tjäna pengar och till att kunna påverka politiken. Frågan om hållbar utveckling är långt mycket mer än en miljöfråga – den berör alla delar av samhället.

En trafiksignal med lysdioder istället för glödlampor minskar elförbrukningen med 90 %. Ändå fungerar de lika bra.

Teknik eller livsstil?

Länge trodde man att miljöfrågorna bara var en fråga om teknik. Reningsverk och filter skulle hindra gifterna från att komma ut i naturen. Men det är bättre att utveckla en teknik som inte skapar föroreningar. Därför pågår idag mycket forskning och utveckling för att göra tekniken ”renare”.

Vi kan också vinna mycket på att få ut mer ”nytta” ur de resurser vi utnyttjar. Trafikljus med lysdioder istället för glödlampor är ett litet exempel. De gör samma nytta men drar en tiondel så mycket el.

206

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 206

05-11-23 16.44.40

VÅR MILJÖ

Hur vill vi leva?

Kanske räcker det inte med ny miljövänligare teknik? Kanske måste vi också se över vårt sätt att leva och de anspråk vi har? Exotiska frukter kan vara både goda och nyttiga, men är det rimligt att flyga hit dem året runt från hela världen? Bilen är både praktisk och bekväm, men är det rimligt att vi alltid ska kunna ta oss fram överallt, när som helst?

På den sortens frågor finns det förstås inte några ”rätta svar”. Den som vill skapa sig en ”miljövänlig livsstil” måste själv bestämma hur han eller hon väljer att leva.

Tänk globalt men handla lokalt Miljö- och utvecklingsfrågor är globala. Men även globala miljöproblem beror på lokala händelser och utsläpp. Om vi alla gör något för miljön där vi bor så får det därför betydelse. Om vi till exempel sparar på de material som blir till varor och sen till avfall, och om vi hushållar med transporter och energi – då blir det en förändring.

Att tänka sig för är ett bra första steg. Att leta efter miljö- och rättvisemärkta produkter i affären är ett annat. Att ta cykeln istället för att be om skjuts – och att få en förälder att göra detsamma – är ett tredje.

Allt fler engagerar sig idag i olika miljöfrågor. Här demonstrerar ungdomar utanför riksdagen för rättvisemärkta varor.

I testa dig själv 10.7 J

1 Vad menas med hållbar utveckling?

2 Vad menas med att vi idag ser miljöproblemen som globala?

3 Varför talar FN idag om såväl ekologisk, ekonomisk som social rättvisa?

4 Hur skulle du själv kunna ha en ”miljövänligare” livsstil?

5 Varför är det så viktigt med lokala perspektiv för att hitta hållbara lösningar?

6 På vilket sätt handlar en hållbar utveckling om mycket mer än miljöfrågor?

På vilket sätt skulle du bäst kunna minska omsättningen av varor, transporter och energi i din egen vardag?

207

Biologi_gr_kap_10_178_209.indd 207

05-11-23 16.44.51

Bildförteckning 2004 Lucasfilm Ltd. & TM. All rights reserved/ AP/Pressens Bild 323(3) 25 Picture Press/Ina Agency 71 Aarini, T./Tiofoto 405(1) Aflo Foto Agency wb-15107/Pressens Bild 101 Airio, Marja/Lehtikuva/Scanpix 215 AJ Photo/Science Photo Library/IBL 383(1) AJ/Irri/Politika/Corbis/Scanpix 392 Allan, Doug/Science Photo Library/IBL 30 Alm, Mats/IBL 117(2) Amos, JL/Tiofoto 398, 413 Andersson, Mikael/Mira 213(2) Andersson, Å./Scandia Photopress 82 Andrén, Claes/N-Naturfotograferna 98 Austin,Steve/Corbis/Scanpix 41 Bannister, Anthony/NHPA 89 Barksdale, Bill/Agstock/Science Photo Library/ IBL 384 Barrington Brown, A./Science Photo Library/ IBL 369 Beck, Robyn/AFP/Pressens Bild 337(2) Bengtsson, Åse/Pressens Bild 326(2), 346(2) Berge, Elin/Pressens Bild 342 Berglund, Joakim/Pressens Bild 332 Bettmann/Corbis/Scanpix 379 Billeson, Göran/Pressens Bild 188(1), 357(3) Biomedical Imaging Unit, Southampton General Hospital/Science Photo Library/IBL 20(2), 299(1) Bjurström, Eric/Pressens Bild 7 Blair, Jonathan/Corbis/Scanpix 408 Blanchard/ESSOE/MAXPPP/Pressens Bild 23(3) Blue Stone/Science Photo Library/IBL 368 Boehringer Ingelheim 28 Bonahoe/from So a simple beginning, MacMillan PC 390 Borg, Martin/Pressens Bild 130 Brackenbury, Dr John/Science Photo Library/ IBL 269 Brook, Robert/Science Photo Library/IBL 393(2) Bruno/Sjöberg Press 305 Brännhage, Bo/N-Naturfotograferna 25, 135(3), 168 Burgess, Dr Jeremy/Science Photo Library/IBL 63(2), 133 Callow, N A/NHPA 91(2), 123(2) Catania, Kenneth 107(2) Chapple, R/Tiofoto 361 Cherry, Camilla/Pressens Bild 347, 380 Chmura, F/Tiofoto 363 Chouten-HO, Peter S./Reuters/Scanpix 420 Clark, Robert 414 Clarke, Mark/Science Photo Library/IBL 334(2) CNRI/Science Photo Library/IBL 257, 316, 320, 374 Cobb, Jodi/National Geographics 214(2) Cole, Brandon/Naturepl.com 70 Cole, C./Pressens Bild 242 Conrad, John/Conrad/Scanpix 114 Crawford, Cathy/Nonstock/Pressens bild 287(1) Cropp, B./IBL 76 Curtsinger, William R./National Geographics 107(3) Dahlskog, Hans T./Pressens Bild 267

Biologi_gr_kap_20_bildf_431_432.indd 431

Dolezal, Michal/CTK/Pressens Bild 24 Du Cane Medical Imaging LTD/Science Photo Library/IBL 307(2) Duran, Rafael/AFPI/Pressens Bild 188(2) Earthy, Mark/Scanpix 192(1) Edén, Elisabeth/Pressens Bild 196(1) Edmaier, Bernhard/LOOK/IBL 190 Edmonds, Ron/AP/Pressens Bild 338 Ehlers, Chad/Tiofoto 399(1) Ehrenström, Fredrik/N-Naturfotograferna 33, 199 Ekman, Bengt/N-Naturfotograferna 151 Ekströmer, Jonas/Pressens Bild 231 Elmelid, Jan/N-Naturfotograferna 149 Engström, Lennart/Megapix 285 Epstein, Lars/Pressens Bild 189, 197(2), 326(1) Eriksson, Göte/N-Naturfotograferna 38 Eskilsson, Roger/IBL 262 Eurenius, Bengt/Pressens Bild 220, 286(3), 323(1) Eye of Science/Science Photo Library/IBL 36, 63(1), 239, 251, 283, 378 F-Art/ITAR-TASS/Pressens Bild 346(1) Fermariello, Mauro/Science Photo Library/IBL 307(4) Ferorelli, F./INA Agency 418 Fischer, R/Pressens Bild 181 Fotoblitz/Stills/Gamma/IBL 191 FPG/Tiofoto 325 Franklin, Stuart/Magnum/IBL 154 Fraser, Simon/Science Photo Library/IBL 26(2), 306(3), 387 Fredriksson, Christer/Naturbild 202(1) Frida Hedberg/Pressens Bild 11, 214(1) Friedland, Dr Robert/Science Photo Library/IBL 307(3) Frisk, Göran/Naturbild 201 Främst, Johan/Pressens Bild 165(1) Funck, Fredrik/Pressens Bild 322(2), 353, 375(1) Gamazine/PHR/Tiofoto 327 Gerdehag, Peter/Great shots 174(1,2) Grahn, Jan/N-Naturfotograferna 42(2) Gschmeissner, Steve/Science Photo Library/ IBL 243, 300 Guldbrandsen, Klaus/Science Photo Library/ IBL 245(2) Gustafson, Göran/Pressens Bild 127(1) Gustafsson, Kristina/Pressens Bild 134(2) Haglund, Anders/Naturbild 403 Hagman, Tore/N-Naturfotograferna 47(1), 163, 165(2), 183(2) Haid, Rolf/DPA/Pressens Bild 233 Halaska, Jakob/Megapix 179, 184 Hammarstedt, Stig/Pressens Bild 339(2) Hansen, Paul/Pressens Bild 357(2) Hanson, Tom/AP/Pressens Bild 265 Hansson, M 196(2) Hardy, David A./Science Photo Library/IBL 18 Hawtin, P, University of Southampton/Science Photo Library/IBL 263 Hedengren, Conny/IBL 164 Heuclin, Daniel/NHPA 122(1) Hicks, Jon/Pressens Bild 178 Hoelstad, Peter/Pressens Bild 248 Holmberg, Hasse/Pressens Bild 391(1) Holmåsen, Ingmar/N-Naturfotograferna 39,45(3) Hopkin, Steve/Ardea 85(1), 123(1)

Howell, Michael/Index Stock/Pressens Bild 218 Husmofoto/IBL 45 Hyse, Lennart/Pressens Bild 355 Håkansson, Bonny/Pressens Bild 349 INA Agency 90 International Magazine Services 135(1) Isaksson, Lennart/Pressens Bild 212 Iwago, Mitsuaki/Minden Pictures/Great shots 145(1) Jacobs, D/Pressens Bild 204 Jegou, Christian/Publiphoto Diffusion/Science Photo Library/IBL 412 Jennersten, O/Myra 169(2) Johansson, Anders/Pressens Bild 401 Johns, Chris/National Geographics 106(2) Jones-Spooner/IBL 337(1) Joubert, Beverly/National Geographics 106(1) Jurka, Janos/N-Naturfotograferna 26(1), 57, 156(2) Jörgensen, Per Anders/Pressens Bild 225 Kage, Manfred/Science Photo Library/IBL 31, 299(2) Karlsson, Roine/Pressens Bild 153 Karmhed, Ingvar/SvD/Scanpix 385 Khan, Noor/AP/Pressens Bild 359 Kirby, Richard, David Spears LTD/Scince Photo Library/IBL 34 Klum, Mattias/Pressens Bild 402(2) Kulturen, Lund 230 Kulyk, Mehau/Science Photo Library/IBL 312 Kustbevakningen/KBV583/Pressens Bild 198 Lacz, Gérard/IBL 109(1) Lallo, Birger/IBL 183(1) Lander, Andreas/DPA/Pressens Bild 61(2), 287(2) Landerberg, Mats/IBL 250 Lanting, Frans/Minden Pictures/Great Shots 99, 125(2) Larsson, Cecilia/Pressens Bild 14, 396 Le Corre-Ribeiro/Gamma/IBL 393(1) Leen, Nina/Time Life Pictures/Getty Images 119 Leen, Sarah/National Geographics 180 Lilja, Torbjörn/N-Naturfotograferna 45(1) Lindahl, Stefan/IBL 142(1) Lindau, Åke/IBL 85(2), 399(2) Linderheim, Alf/N-Naturfotograferna 19(2), 160 Lindgren, Håkan/Pressens Bild 200 Lindkvist, Jonas/Pressens Bild 304, 306(1) Lindman, Åke E:son/Bildhuset 235(1) Lindsten, Anna/Miaow 234 Lundberg, Bengt/N-Naturfotograferna 100 Lundborg, Beatrice/Pressens Bild 51, 106-107, 122-123 Magnusson, Lars-Gunnar/NO-pedagog 173 Malmqvist, T/Myra 166(2) Markefeldt, Mark/Pressens Bild 91(1) Marlow, Peter/Magnum/IBL 185 Marshall, John/Agstock/Science Photo Library/ IBL 50 Martin, Dave/AP/Pressens Bild 187 Maslennikov, André/Pressens Bild 19(1), 155, 175 Mathiasson, Lennart/N-Naturfotograferna 42(1), 55, 58 McCarthy, David/Science Photo Library/IBL 314

05-11-24 15.21.15

Mikrut, Jack/Pressens Bild 284(2) Milich, Z./Allsport/Getty Images 279 Milling, L./Great Shots 134(1) Mofett, Mark/Minden Pictures/Great shots 122(2) Molloy, Cordelia/Science Photo Library/ IBL 23(2) Montgomery, Henrik/Pressens Bild 207, 376 Moshkov, Nikolai/TASS/Pressens Bild 142(2) Motta, P.M./Andrews, P.M./Porter, K.J./Vial, J./Science Photo Library/IBL 309 Motta, P.M./Correr, S./Science Photo Library/IBL 281(1) Motta, P.M./Makabe, S/Naguro, T/Science Photo Library/IBL 240 Motta, P.M./Science Photo Library/IBL 268, 282, 303(1), 373 Motta, P.M./Van Blerkom, J./Science Photo Library/IBL 245(1), 367 Multhaup, Oliver/DPA/Pressens Bild 260 Murti, Dr Gopal/Science Photo Library/IBL 17 Mårtensson, Ralph/Megapix 77(2), 78(2), 81, 87(2), 157 Nachtwey, James/VII 195 Nantell, Anette/Pressens Bild 166(1), 170, 182, 228(1), 229, 328, 334(1) NASA 406 NASA/GSFC 192(2) Naturbild 172 Ness, Ragnar/NPS/IBL 131 NIBSC/Science Photo Library/IBL 273, 284(1) Nichols, Michael/National Geographics 115 Nicklin, Flip/Minden Pictures/Great Shots 107(1) Nietfield, Kay/DPA/Pressens Bild 255 Nilsson, Lennart 232, 256, 274, 275, 277(1), 288(1,2), 302, 303(2), 313, 317, 322-323, 322(1), 330, 331, 335, 369(1) Nordholm, Brita/IBL 213(1), 377 Nordström, Jan/Pressens Bild 236 Norenlind, Nils-Johan/Tiofoto 258, 270, 301, 336 Nuridsany, Claude & Perennou, Marie/ Science Photo Library/IBL 61(1) Nycander, Maud/Mira 223 Nyström, R/Naturbild 196(1) O’Dell/Sjöbergs bildbyrå 362 Olsson, Tord/Pressens Bild 381(1) Olsson, V/N-Naturfotograferna 152(2) OS38 Objects Of Nature/Photodisc/Getty Images 75, 96, 104, 135(2) OS50 Animal Attraction/Photodisc/Getty Images 73, 74, 78(1), 137, 289 PA/Pressens Bild 388 Palm, Ulf/Pressens Bild 111, 286(1), 402(1) Palmér, Johnny/Pressens Bild 159 Papavoine, H C/Art Unlimited © 1955 222 Parker, David/Science Photo Library/IBL 121 Pasieka, Alfred/Science Photo Library/IBL 272, 292(2) Paterson, Lea/Science Photo Library/IBL 321

Biologi_gr_kap_20_bildf_431_432.indd 432

Pedersen, Daniel/Kamerareportage/ Pressens Bild 409 Peres, Eraldo/AP/Pressens Bild 202(2) Pettersson, M/Myra 162 Phanie Agency/Rex/IBL 277(2) Photo Insolite Realite/Science Photo Library/IBL 87(1), 92 Photo Researchers/IBL 329 Photodisc/Getty Images 205 PHR/Tiofoto 315 Pictor/IBL 126, 142 Plailly, Philippe/Science Photo Library/IBL 370 PoodlesRock/Corbis/Scanpix 211 Powell, Mike/Allsport/Getty Images 310 Powerstock/Pulse/Pressens Bild 264 Queensland Tourism, HO/AP/Pressens Bild 77(1) Rangel, Cesar/AFP/Pressens Bild 238 Rehnberg, Anna/Pressens Bild 319 Ressmeyer, Roger/Corbis/Scanpix 407(2) Rex/IBL 120, 266 Rickman, Rick/NewSport/Corbis/Scanpix 144 Rietz, Jan/Tiofoto 161 Risberg, Ulf/N-Naturfotograferna 123(3) Risedal, Mikael/Pressens Bild 292(1) Roberts, Mikel/Corbis Sygma/Scanpix 386 Roggenthin, Peter/DPA/Pressens Bild 383(2) Royalty-Free/Corbis/Scanpix 193 Rumpenhorst, Frank/DPA/Pressens Bild 142(3) Rune, Klas/N-Naturfotograferna 148, 152(1) Rydell, Jens/Naturbild 405(2) Saha, Jayanta/AP/Pressens Bild 389 Sandström, Susanne/Pressens Bild 169(1) Saunders, Becca/Ardea 6 Saura, Pedro A./AP/Pressens Bild 421 Schafer, Kevin/Naturbild 79 Schiff, Nancy Rica 21(1) Schröder, Hasse/Naturbild 150, 158 Science Photo Library/IBL 286(2), 288(3), 297, 323(2) SeaWiFS Project, NASA/Goddard Space Flight Center/ORBIMAGE 186 Siegert, Dr. Florian/Picture Press 12 Silvester, Hans/Rapho/IBL 203 Simonsson, Ulf/Tiofoto 206(1) Sjöberg Bildbyrå 54, 97, 103(2), 109(2), 117(1), 127(2), 145(2), 253 Sjögren, Christina/Pressens Bild 138, 375(2,3) Sjöström, Åsa/Pressens Bild 206(2) Smoliansky, Gunnar/Bildhuset 139 Sorri, Ester/Pressens Bild 366 Stache, Soeren/DPA/Pressens Bild 350 Stadener, Sam/Pressens Bild 339(1) Stebe, Ls/Nordiska Genbanken 391(2) Steger, Volker/Science Photo Library/IBL 307(1) Stering Erich/Pressens Bild 281(2), 357(1) Stock Imagery/Great Shots 124 Summerhays, S./Tiofoto 407(1) Sunset Boulevard/Corbis Sygma/Scanpix 345 Svensson, Tommy/Pressens Bild 45(2)

Säfström, Lars G/Mira 224 Söderström, Stefan/Pressens Bild 352 Sörensen, A-L/Silkeborg Kulturhistoriske Museum 53(1) Taylor, Valerie/Ardea 94 Terrill, Mark J./AP/Pressens Bild 296 Thomas, Mark/Science Photo Library/IBL 306(2) Thompson, Elaine/AP/Pressens Bild 381(2) Thuresson, Jens/Megapix 259 Tompkinson, Geoff/Science Photo Library/IBL 324(2) Touzon, Raul /National Geographics 83 Trensmar, Britt-Marie/Pressens Bild 226 Trueba, Javier/MSF/Science Photo Library/IBL 397 Tunbjörk, Lars/Tiofoto 210 Tuten, Jim/AP/Pressens Bild 116 Tutov, Yuri/AFP/Pressens Bild 27 Töve, Jan/N-Naturfotograferna 53(2), 103(1) Ur Blunt: The complete naturalist 10 Ur P Barbier: the world of Castrati 228(2) V05 Science, Technology & Medicine/ Photodisc/Getty Images 388-389 V18 Health and Medicine/Photodisc/ Getty Images 306-307 V34 Spacescapes/Photodisc/Getty Images Creative 141, 416-417 Walker, M.I./NHPA 72 Walters Art Museum, Baltimore, USA/ Bridgeman Art Library 22 Varney, Jim/Science Photo Library/IBL 20(1) Watson, Garry/Science Photo Library/IBL 293 Welcome Library, London 23(1) Westerlund, Åsa/Pressens Bild 227 Widing, Peter/Pressens Bild 356(1) Wikström, Jeppe/Pressens Bild 171 Wikström, Roger/Pressens Bild 364 Wild, Hans/Time Life Pictures/Getty Images 21(2) Vogel, Richard/AP/Pressens Bild 308 Wolinsky,Cary 324(1) Xavier, Rossi/Gamma/IBL 16 Zefat/Sjöbergs bildbyrå 235(2) Zuydam, Schalk/AP/Pressens Bild 291 Åby, Lars/N-Naturfotograferna 156(1) Ögren, Lotta/Pressens Bild 358 Omslag: BSIP/Sercomi/Nordic Photos (stor bild) OS38 Objects Of Nature/Photodisc/Getty Images (liten bild)

05-11-24 15.21.16

v ISBN 978-91-21-21951-5 © 2006 Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Ralph Mårtensson, Annika Nilsson, Anders Nystrand och Liber AB Redaktion: Peter Larshammar, Pernilla Jonsson Formgivare: Lotta Rennéus, Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar: Typoform Faktor: Annika Eronn Omslagsfoton: Pollenkorn från hassel och Monarkfjäril Tredje upplagan 3 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Prosperous Offset International Ltd, Kina 2008

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Biologi_gr_kap_1_001_015.indd 2

07-12-13 09.35.57

Susanne Fabricius Fredrik Holm Ralph Mårtensson Annika Nilsson Anders Nystrand

I varje ämne finns en Grundbok och en Lightbok.

Lightboken är helt parallell med grundboken och kan användas av de elever som vill ha en lättare kurs. Till varje ämne finns en lärarhandledning och studiematerial.

BIOLOGI

Spektrum Biologi ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolans senare del. I Spektrumserien ingår även Spektrum Fysik och Spektrum Kemi.

LIBER

BIOLOGI BIOLOGI

Best nr 21-21951-5 Tryck nr 21-21951-5-02

Liber

en del av Wolters Kluwer

OMSLAG-BIOLOGI bf.indd 1

07-12-13 08.37.27