9789147097869

Yrke

BeGreppbart

Ylva Ulfsdotter Eriksson

Yrke

BeGreppbart

Ylva Ulfsdotter Eriksson

Yrke ISBN 978-91-47-09786-9 © 2012 Ylva Ulfsdotter Eriksson och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt ­framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Innehåll Tänk dig …

5

Del I. Yrke som begrepp och ­ perspektiv

15

Begreppet yrke 15 Perspektiv på yrken 28 Historiska perspektiv 30 Strukturella perspektiv 44 Kulturella perspektiv 64 Professionsteoretiska perspektiv 75 Del II. Analys av yrke med u ­ tgångspunkt i …

… historiska perspektiv 86 … strukturella perspektiv 93 … kulturella perspektiv 98 … professionsteoretiska perspektiv 105 Tänk … med fokus på yrke

Referenser 120 Register 127

115

80

Tänk dig …

Tänk dig att du går på en tillställning av något slag – en fest, ett seminarium eller ett mingel. Många av de andra du möter är människor som är nya för dig. Du vet ingenting om dem och de vet ingenting om dig. När du lite trevande tar det första steget att söka kontakt med någon inleds antagligen samtalet med en liten kommentar om tillställningen: ”Vad intressant det här seminariet var!” eller ”Har du känt Bettan länge?” Efter lite småprat om det aktuella evenemanget eller den gemensamma vännen kanske ni presenterar er för varandra med namn. ”Hej! Jag heter Anna.” ”Hej! Trevligt att träffas. Jag heter Oskar.”

Vad ska ni nu prata om? Era jobb, naturligtvis! ”Vad jobbar du med?” är en av de första frågor som vi ställer när vi träffar på en ny bekantskap. ”Jag är advokat”, säger Anna. ”Jag sysslar mest med immaterialrätt, om varumärken, patent och liknande.” ”Det låter spännande. Själv jobbar jag inom hemtjänsten”, säger Oskar. ”Jaha”, svarar Anna.

Svenskar har svårt att tala om något annat än jobb, menar Gustaf Lewenhaupt, konsult i vett och etikett i affärsrelationer (Svenska Retoriksällskapet 2002). Han hävdar att skälen till att vi pratar så mycket om våra yrken och om vårt arbete är att vi är så dåliga på att konversera och att vi har låg allmänbildning.

Men Lewenhaupt anser också att vi saknar ett genuint intresse för varandra. Det gör att vi håller oss på en samtalsarena med tämligen neutrala och möjligen intetsägande samtalsämnen, såsom sport, väder och, om man får tro etikettkonsulten, också yrkes- och arbetsliv. Men är prat om yrken och jobb verkligen neutrala och intetsägande?

TÄ N K D I G …

5

Att prata om våra yrken och vårt arbetsliv behöver verkligen inte vara ett uttryck för blygsel och ointresse, eller ens ett finurligt sätt att dölja en svag allmänbildning. Att prata jobb är faktiskt ett snabbt och effektivt sätt att klura ut vem den andra personen är, utan att bli alltför personlig och närgången. Genom att känna till vad en person arbetar med kan vi ana oss till, eller rent av ibland klart bestämma, vilken utbildningsbakgrund personen i fråga har. Utbildningen som sådan kan säga något om intresseområde, en hel del om kunskapsorientering, men kanske också ge en indikation på social bakgrund och uppväxtförhållanden. Vi kan med utgångspunkt i yrket få veta inom vilken sektor, bransch och organisation en person arbetar och från den informationen dra övergripande slutsatser om hur livet gestaltar sig för personen som står framför oss. En annan människas yrkestillhörighet är inte bara en genväg för att skissa fram en tänkbar biografi om den nya bekantskapen. För individen kan yrket också vara en källa till självidentitet – hur vi ser på oss själva och presenterar oss för andra.

För vissa människor är yrket centralt för vem de uppfattar att de är, medan det för andra är mindre betydelsefullt. Att som Anna i ovanstående exempel säga ”Jag är advokat” kan vara ett sätt att betona att yrket spelar stor roll för den egna identiteten (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011). Oskar däremot säger att han jobbar inom hemtjänsten. Det är snarare en betoning av det organisatoriska sammanhang han befinner sig i, vilket också skapar en distans till själva yrket. Ett tredje sätt att presentera sig är att säga: ”Jag jobbar som …” Det är ett svar som signalerar en större distans mellan yrket och självet. En sådan fras kan vara ett uttryck för att man vill komma ifrån stereotypa bilder av yrket eller att yrket bara är tillfälligt i väntan på något annat.

Det finns de som ifrågasätter yrkets betydelse som en källa till identitet och grupptillhörighet (Isacson & Silvén 2002 s. 275).

Ar­bets­livet i dag beskrivs som flytande och flexibelt, och människor stannar inte tillräckligt länge inom samma verksamhet eller orga­nisation för att på någon djupare nivå relatera till sitt yrke. Andra faktorer lyfts också fram som mer betydelsefulla i ett 6

TÄ N K D I G …

identitetsarbete, såsom konsumtion, sexualitet och etnicitet. Är det rimligt att tro att yrke och arbete, som upptar större delen av vår vakna tid, har spelat ut sin roll som en källa till identitet och förankring i samhällslivet?

Yrket är en central markör för var en person befinner sig i samhällets sociala skikt. Läkare, renhållningsarbetare, lärare, skol­kura­tor, hamnarbetare eller personlig assistent? Yrket utgör en betydelsefull grund för social klasstillhörighet. I vårt fiktiva exempel visar det sig att Anna är akademiker och att Oskar, i egenskap av hemtjänstpersonal, är offentligt anställd arbetare, eller kanske lägre tjänsteman. Det tyder på att de tillhör olika sociala klasser, vilket i sin tur kan innebära att de inte bara har olika lön och inflytande i samhället utan också olika smak och preferenser när det gäller exem­pel­vis mat, litteratur, resor och musik. ”Säg mig ditt yrke och jag säger vilken bil du kör.” När försäkringsbolaget If år 2010 gjorde en analys av relationen mellan yrke och bilmärke fick vi veta att reklamarbetare kör bilen Audi, medan administratörer kör Toyota (Bilsport.se 2010). Det handlar sannolikt ytterst om att olika yrken ger olika hög lön, men konsum­tion speglar också våra kulturella sammanhang. Genom kon­sumtion visar vi vem vi är och vem vi vill vara. För att nämna några klassmässiga skillnader i konsumtionsvanor: Under 2007 gick 59 procent av högre tjänstemän/akademiker vid minst ett tillfälle på teater, men endast 24 procent av dem som hade okvalificerade industriarbeten (Oskarson 2008). Statistiken visar vidare att 84 procent av de högre tjänstemännen under det året och vid minst ett tillfälle reste utomlands, vilket kan jämföras med 52 procent av okvalificerade industriarbetare. Olika inkomstnivåer skapar skillnader i hur och vad vi kan välja att konsumera, och hur ofta.

Den svenska arbetsmarknaden är också starkt könssegregerad: en majoritet av de anställda arbetar inom yrken som domineras av ettdera könet. Advokat är ett mansdominerat yrke, medan hemtjänsten domineras av kvinnor. Eftersom våra fiktiva vänner jobbar i köns-otypiska yrken är de vad som ibland benämns ”brytare”. De har brutit könsbarriären i yrket. Hur de upplever TÄ N K D I G …

7

detta att vara det ”otypiska” könet, och hur de bemöts av andra, kan vara ett intressant samtalsämne. Det kan också ge kunskap om könsstereotyper och könsroller i samhället på en mer generell nivå. När könssegregeringen på arbetsmarknaden ska beskrivas och förklaras utgör yrken utgångspunkten, och med hjälp av registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) kartläggs med jämna mellanrum ­andelen kvinnor och män i olika yrken (SCB 2010, SOU 2004:43).

Yrken tillskrivs olika status och erhåller på så vis olika erkännande. Det uppfattas ofta som mer prestigefullt och finare att ha vissa yrken än andra. Det kan vara så att Annas yrke väcker mer intresse, uppskattning och engagemang hos andra människor än vad Oskars arbete gör. Advokat är ett yrke som generellt sett ger mer erkännande än hemtjänstpersonal. Kanske är det därför som Anna presenterar sig som att hon är advokat, medan Oskar säger att han jobbar inom hemtjänsten. Yrkets status kan spela stor roll för vilken betydelse det har för vår självpresentation och vår självidentitet (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011).

I en kontaktannons i Dagens Nyheter 2009 fanns följande efterlysning: ”Lång, snygg, 36-årig brandman vill träffa trevlig flygvärdinna.” Det är en kontaktannons som uteslutande bygger på föreställningar om att det finns en ledtråd till hur man är när man har ett visst yrke. Hur kommer det sig annars att denne man inte behöver presentera sig mer än med yrket (och något om sitt utseende)? Här framgår att yrket betyder mycket för personens självidentitet – han är brandman. Denne brandman har inte fler önskemål om den framtida partnern än att hon ska vara flygvärdinna, med undantag av att hon också ska vara trevlig. Egenskapen trevlig är också en förmåga som framhålls som viktig i själva flygvärdinneyrket (Hochschild 1983/2003, Petersson 2003). Det är självklart omöjligt att veta i det här specifika fallet varför annonsören specificerar yrke, men en rimlig tolkning är att våra gemensamma bilder och föreställningar om yrken och deras utövare är starka i val av partner. Bilden av en brandman är allt från en hjälte och gentleman med hög moral till en rå maskulinitet (Ericson 2011 s. 30ff ). Det är lätt 8

TÄ N K D I G …

att tänka sig brandmannen som osjälvisk, trygg, stark, omhändertagande, modig och stabil. En flygvärdinna föreställs på motsvarande sätt vara kvinna, vänlig, mån om sitt yttre med ”naturlig” sminkning och ett ständigt leende på läpparna (Hochschild 1983/2003, Petersson 2003). Hon kan vara en ”glamour girl”, och då vara förknippad med skönhet och det ljuva livet, en ”flygande servitris”, som för tankarna till det servicejobb som utförs ombord, eller en ”flygande hemmafru”, vilket betecknar förväntade egenskaper som motsvarar en traditionell kvinnoroll – att vara omvårdande, stå till tjänst och underordna sig andras behov (Gustafson 2003 s. 80).

Att yrket har betydelse för val av partner framkom också i en undersökning som matchningssajten Parship gjort bland sina medlemmar (Dejting-guiden 2010). Läkare, akademiker och personer med kreativa yrken toppar listan över eftersökta singlar.

Det är därtill så att 18 procent av kvinnorna vill dejta en polis, men bara tre procent av männen kände sig lockade av den yrkesgruppen.

Vilket yrke vi har gör också avtryck i skilsmässostatistiken. I en undersökning som SCB gjort får vi veta att brandmän, väktare och kriminalvårdare skiljer sig oftast, medan specialister inom biologi, jord- och skogsbruk i högre utsträckning håller ihop sina äktenskap (Raneke 2011).

Om paret får barn finns det statistik som visar hur vanligt det är att barnen väljer samma eller liknande yrke som föräldrarna. Var tionde svensk har samma jobb som en av föräldrarna, enligt statistik från SCB (Patmalnieks 2011). Fiskar- och jägaryrken, tillsammans med vård- och omsorgspersonal, toppar listan med yrkesarv. Att barnen hamnar i samma yrke som sina föräldrar känner vi kanske (och uppenbarligen) lättast igen från film- och teatervärlden, med namnkunniga som Hasse Alfredson med sonen Tomas, Donald och Kiefer Sutherland och Carin och Anna Mannheimer. Eller som journalisten och författaren Anneli Jordahl skriver i boken Klass: Är du fin nog?: ”Bagarbarnen bakar kakor och unga skådespelare heter Skarsgård” (2003 s. 40).

TÄ N K D I G …

9

En viktig förklaring till att den klassmässiga positionen, baserad på yrkestillhörighet, överförs från en generation till en annan är att barn till föräldrar av olika social klass har olika förutsättningar och ambitioner att ta sig igenom utbildningssystemet. Vi präglas av våra uppväxtförhållanden på olika sätt, exempelvis i fråga om smak, värderingar och sociala nätverk. Denna prägling är en grund i det som kallas den sociala reproduktionen och som beskriver hur barn hamnar på likartade positioner som föräldrarna trots att utbildningssystemet tycks ge alla lika möjligheter till ett yrke med hög status och lön (t.ex. Bourdieu & Passeron 1970/2008, Willis 1977/1991, Ranehill 2002).

Dessa illustrationer visar att yrket utgör en del av vår sociala identitet, det vill säga det utgör en av de grupper eller kategorier vi uppfattar att vi tillhör. Människor är bärare av yrken. Men yrken är också bärare av människor, vilket leder till att de stereotypiseras. När vi tänker oss en yrkestitel tänker vi inte bara på ett visst innehåll utan i hög grad också på den faktiska kropp som bär upp och materialiserar yrket. Tänk byggarbetare! Tänk diplomat! Tänk förskollärare! Vad ser du då? Liksom i exemplen ovan fyller vi yrkestitlar med faktiska gestalter utifrån sådana före­ställ­ ningar och bilder som vi har av den mest typiska utövaren.

Företagsekonomerna Barbara Czarniawska, Ulla ErikssonZetterquist och David Renemark (2011) analyserade såpoperor från tre olika länder för att undersöka hur populärkultur på ett slags självklart och okommenterat sätt skildrar kvinnors arbete i olika sammanhang. De yrken som figurerna i serierna hade var tämligen stereotypa, med manliga läkare och kvinnliga sekreterare och sjuksköterskor. I analysen lyfte de fram kulturella olikheter såsom att i den italienska serien framställdes det inte som viktigt att kvinnor hade en egen karriär. I den svenska serien skildrades svårigheten att kombinera karriär och familj. I den sydafrikanska serien presenterades en bild där kvinnors kar­riär­ fram­gångar byggde på sexuell manipulation. Att studera populärkultur är ett sätt att komma åt stereotypa föreställningar om yrken och deras innehavare och, som i detta fall, intressanta kulturella skillnader.

10

TÄ N K D I G …

Den svenska pedagogen Hanna Westberg-Wohlgemuth (1996) menar att yrken i sig är neutrala entiteter men att de på grund av könsbundna sysselsättningar och stark könsdominans blir könsmärkta. Könsmärkning är en ständigt pågående process, påverkad av samhällets normer och värderingar, socialisering av individer till specifika ”kön” och genom arbetsdelning i hemmen och i arbetslivet (Westberg-Wohlgemuth 1996 s. 5). Den könssegregerade arbetsdelningen bibehålls via en dold pedagogik och könstypiska yrkesval. Det är i hög grad så att ”[n]är ett yrke väl en gång har könsstämplats, så karaktäriseras det enbart med de aspekter av arbetsinnehållet som motsvarar könsstereotypierna” (Steinberg 1996 s. 116).

Yrke som analytiskt verktyg Den här boken tar fasta på yrke som ett analytiskt begrepp. Yrke är samhällets främsta princip för att genom arbetsdelning och specialisering organisera arbete på ett effektivt och ändamålsenligt sätt (Taylor 1968, Carlsson 1968, Krause 1971). Yrkens funktion, betydelse och nytta kan beskrivas och analyseras för att nå kunskap om hur samhället återskapas och utvecklas (Svensson 2009 s. 202). Yrken länkar samman individer med organisationer och samhälle, då det är via yrken som individer positioneras – inte bara inom en specifik organisation utan också i samhället i stort. Inom organisationer skapar yrken gränser mellan specialiseringar av arbetsuppgifter och mellan olika nivåer (Svensson 2009 s. 203). Yrke förser enskilda individer med kulturella, ekonomiska och sociala resurser, vilka i stor utsträckning bidrar till hur människor framlever sina liv. Yrke berör frågor om uppväxt, utbildning, erfarenheter och identitet. Det är alltså ett begrepp som rör sig över flera analytiska nivåer – makronivå (samhälle), mesonivå (bransch- och organisation) och mikronivå (individ).

Den amerikanske sociologen Everett Hughes (1897–1983) menade att de bästa studierna av yrken är de som också lyfter fram mer generella kunskaper om sociala processer i samhället (1971/2008 s. 283). Det är en god idé att i studier av yrken sträTÄ N K D I G …

11

va efter att se de mer övergripande och allmängiltiga mönstren för att via studier av enskilda yrken kunna bidra med kunskap som är gällande och överförbar också till andra yrken och sammanhang. Det är också så att många samhällsvetenskapliga studier faktiskt också är yrkesstudier – även om forskaren själv inte uttryckligen har ett sådant perspektiv eller syfte med sin speci­ fika studie. Forskning om yrken förekommer i flera olika discipliner. Låt mig ge några exempel: Kriminologen Lotta Pettersson (2009) utgår från yrkesgruppen lastbilschaufförer i sin studie som ytterst handlar om hur åkerinäringen förhåller sig till formell kontroll, det vill säga den reglering, lagstiftning och de kontrollinsatser som staten riktar mot verksamheten. Åkerinäringen har pekats ut som en bransch med en hög andel ekonomisk brottslighet, och det övergripande syftet i Petterssons studie är att förstå varför den formella kontrollen har låg legitimitet bland de yrkesverksamma. Hon studerar således sambandet mellan formell kontroll och yrkesrelaterad brottslighet i en specifik yrkesgrupp. Pettersson skriver inte in sig i en yrkes(sociologisk) tradition, men hennes studie bär tydliga kännetecken av att vara just en sådan då hon beskriver yrkets tillblivelse, branschorganisationens verksamhet och organisation, socialisation inom yrkeskåren, yrkeskultur, kunskapsområde med mera.

När företagsekonomen Anna Wahl (1992/2003) under 1980-talet ville söka förklaringar till varför så få kvinnor fanns i beslutsfattande positioner riktade hon in sin empiriska studie mot två yrkesgrupper från vilka personer till ledande befattningar ofta rekryteras: civilekonomer och civilingenjörer. Wahl studerade hur kvinnor från dessa båda yrken reflekterade över och tolkade de villkor som omgav dem; på så sätt ville hon skapa ökad förståelse och kunskap om strukturella hinder och möjligheter för kvinnor – eller, med andra ord, förstå betydelsen av kön i organisationer.

Den internationella finansmarknaden är en av vår tids mest centrala arenor och utgör en mycket kraftfull aktör i samhället (Blomberg 2004 s. 11). De finansiella kriserna och deras konse12

TÄ N K D I G …

kvenser under slutet av 2000-talets första decennium vittnar om detta. De flesta av oss är dock inte särskilt insatta i hur marknaden fungerar – än mindre kunskap har vi kanske om vilka dess centrala aktörer är. Inom finanssektorn agerar ett flertal olika yrken; ekonomer, finansanalytiker, fondmäklare, ränteanalytiker, nationalekonomer är några av dem (Academica.se 2011).

Företagsekonomen Jesper Blomberg har studerat finansmarknadens aktörer (2004) med fokus på aktiemäklare. Med stöd såväl i en enkätundersökning av Stockholmsbörsens fristående fondkommissionärer som i en ”närgången studie av fjorton mäklare på en fondkommissionärsfirma” (2004 s. 88) syftar Blombergs studie till att skapa förståelse för hur aktiemarknaden fungerar.

Blomberg beskriver i boken också vad som skiljer den mest framgångsrika mäklaren från den mindre samt hur finanssektorn är genuspräglad.

Detta är några exempel på studier om yrken som ger mer generella förklaringar till samtida fenomen. Fler exempel på yrkesstudier av olika slag följer fortlöpande i boken, och i dess andra del fokuseras några studier där yrken på ett eller annat sätt har huvudrollen.

Efter den här introduktionen följer Del I, Yrke som begrepp och perspektiv. Denna del inleds med en diskussion om hur yrke kan och har definierats samt hur begreppet yrke förhåller sig till närliggande termer och begrepp såsom arbete, arbetsdelning och profession. Därefter följer ett avsnitt som beskriver fyra olika grundläggande perspektiv som kan anläggas vid studier av yrken.

Dessa benämns historiska, strukturella, kulturella samt profes­ sions­teore­tiska perspektiv.

Att anta ett visst perspektiv innebär att studera ett fenomen i en viss kontext, i ett specifikt sammanhang (Alvesson & Sköldberg 2008 s. 63f ). I grunden handlar det om att det inte finns en objektiv sanning som vi kan avbilda på ett obefläckat vis, utan att våra intryck påverkas av den lins genom vilken vi betraktar ett fenomen. Utifrån intresse, syfte, frågeställningar, metod och teoretiska ramverk väljer vi att rikta blicken mot specifika företeelser inom ramen för det som vi studerar, och där finTÄ N K D I G …

13

ner vi också våra svar. Det handlar om att ge akt på vissa saker och bortse från andra. Beroende på perspektiv får också begreppet yrke något olika betydelse och innebörd.

I Del II, Med utgångspunkt i yrke, presenteras exempel på olika slags studier om yrken. Här skildras framväxten av personalvetaryrket i ett historiskt perspektiv, vilket lyfter fram de behov som ledde fram till yrkets uppkomst, dess framväxt och hur det kom att utvecklas. Detta exempel följs av en kortare beskrivning av hur ett yrke dör, och därefter ges några exempel på tillväxten av nya yrken på den samtida arbetsmarknaden. En genomgång av studier om uppfattningar om yrkens status i samhället och en studie om etnisk diskriminering vid rekrytering utgör exempel på yrkesstudier på strukturell nivå. De mer kulturella ansatserna exemplifieras genom en närmare titt på vad som kännetecknar yrkeskulturen i finansbranschen och med resonemang om vad som skiljer den skicklige finansmäklaren från den mindre framgångsrike, men avsnittet ger också en inblick i lastbilschaufförernas yrkesliv. Del II avslutas med några exempel från professionsteoretiskt inspirerade studier och fokuserar på styrning och kontroll av professioner genom etiska regler och marknadsanpassning.

I det avslutande kapitlet rundas boken av genom funderingar om relationen mellan yrkessociologi och professionssociologi och om vikten av att bevara och utveckla studiet av yrken inom samhällsvetenskapen.

Tack till Bengt Larsson för visioner och spekulationer i tanke och text, Lennart Svensson för läsning, kommentarer och inspel, Peter Söderholm och Mats Börjesson för uppmuntran och uppmaning att släppa sargen.

Ylva Ulfsdotter Eriksson

14

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Yrke är ett centralt begrepp i vardagliga samtal, i uppfattningen om oss själva och andra, i samhällets uppbyggnad och i forskning av olika slag. Yrken positionerar oss i samhället och är en stark förklaring till skillnader i inkomster, status, vanor och åsikter – och till hälsa eller ohälsa. Boken tar utgångspunkt i fyra perspektiv på yrke, vilka på olika sätt hjälper oss att förstå relationen mellan samhälle, organisation och individ.

BeGreppbart

”Ylva Ulfsdotter Eriksson visar här med sin bildade överblick och sina belysande exempel yrkesbegreppets centrala betydelse och dess relationer till andra begrepp.

Hon presenterar därmed yrkesstudier som ett viktigt samhällsvetenskapligt forskningsområde som befruktar studier av både individer, organisationer, professioner och samhälle.”

Lennart G. Svensson, professor emeritus i sociologi

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-09786-9

Tryck.nr 47-09786-9-00