__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SKURS ÅR

4–6

Svenska SKURS ÅR

SKURS ÅR

5

6

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Svenska

Mirja Johannesson Ulf Nilsson

Lärarhandledning

Mirja Johannesson Ulf Nilsson


Innehåll Förord .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  3

Läsa faktatexter

Terminsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  4

Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  48

Lärarens reflektioner .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  5

Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . .  49–51 Lektionsförslag – Träna tänka till texten.. 52–53

Samtala och presentera

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  54

Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .  8

Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  55

Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . . .  9–11

Skriva olika slags texter

Lektionsförslag – Maximalt många muntliga möjligheter .. . . . . . . . . . . . .  12 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  13 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . .  14–15

Skriva berättande texter Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  18 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . .  19–21 Lektionsförslag – Berätta bara bra berättelser . . . . . . . . . . . . .  22 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  23 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . .  24–25

Läsa skönlitteratur Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  28 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . .  29–32 Lektionsförslag – Läs lustfylld lärande litteratur . . . . . . . . . . .  33 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  34 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  35

Informationssökning och källkritik Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  38 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . .  39–41 Lektionsförslag – Kolla källans kvalitet kritiskt .. . . . . . . .  42–43 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  44 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  45

2

Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  58 Handledning till elevboken Beskrivande text .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  59 Förklarande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  60 Återberättande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  61 Instruerande text .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  62 Argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  63 Lektionsförslag – Så styr syftet strukturen . . . .  65 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  66 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  67

Textbearbetning och respons Fånga eleverna – introducera förmågan .. . . .  70 Handledning till elevboken . . . . . . . . . . . . .  71–72 Lektionsförslag – Bra berättelser bör bearbetas . . . . . . . . . . .  73 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  74 Matris för självskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  75


Förord

Hej! Vi som har skrivit Fånga förmågan är 1–7-lärare i sv/so och vi tog båda examen 2001 på Malmö högskola. Sedan dess har vi arbetat på olika sätt med barns lärande; som klasslärare, språkutvecklare och med läromedelsutveckling. Under flera år arbetade vi tillsammans som lärare. I våra klassrum jobbade vi med större läs- och skrivprojekt. Vi snickrade ihop mycket material själva och arbetade hårt med att eleverna skulle lära sig att bearbeta sina texter och ge respons till varandra. Alltid med fokus på ett intressant innehåll och alltid med tanken att stödstrukturer hjälper elever att utvecklas ett steg till. Med Lgr11 blev det ännu tydligare för oss att både lärare och elever behöver en röd tråd i svenskundervisningen från åk 1 till åk 6, för att eleverna ska lyckas. Därför skrev vi Fånga förmågan ett kapitel i taget, för alla årskurser. Den formativa bedömningen är central. Tydliga mål och en tydlig uppföljning som är tätt knuten till de uppgifter eleverna nyss gjort gör att lärandet blir synligt. Vår ambition med Fånga förmågan är att den ska vara ett verktyg som utmanar elevernas kreativa tänkande. Många uppgifter uppmuntrar eleverna att producera, men hjälper också till med strategier och stödstrukturer så att alla kan lyckas, på sin nivå. Varje bok, från åk 1–6 innehåller sju kapitel som är uppbyggda på samma sätt för att skapa en röd tråd. Varje avsnitt åter­ kommer varje år, med tydlig progression.

1. Samtala och presentera 2. Skriva berättande texter 3. Läsa skönlitteratur 4. Informationssökning och källkritik 5. Läsa faktatexter 6. Skriva olika slags texter 7. Textbearbetning och respons Med denna lärarhandling blir det enklare att följa arbetet i elevböckerna och vi hoppas också att du blir inspirerad att jobba vidare med förmågorna i många olika sammanhang. Varje avsnitt i lärarhandledningen innehåller: • kunskapskrav • allmän definition av förmågan • tips på hur du kan introducera förmågan • handledning till elevbokens sidor • lektionsförslag och kopieringsunderlag med fördjupningsövningar • matrisen för självskattning som kopieringsunderlag (årskurs 6) I lärarhandledningen ingår också planscher som synliggör stödstrukturerna i ditt klassrum. Vi hoppas att Fånga förmågan blir ett verktyg för dig och dina elever att tänka, kommunicera, lära och ha kul tillsammans!

Lycka till! Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare till Fånga förmågan)

3


Samtala och presentera ”Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redo­ görelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.”

Ur kunskapskravet för åk 6, Kursplan i svenska, Lgr 11

6


Samtala och presentera

Vadå samtala och presentera? Vår ambition med förmågan att samtala och presentera är att ge elever verktyg att kunna samtala, argumentera, lyssna och komma fram till gemensamma lösningar. Materialet ger eleverna möjligheter att öva konsekvent på muntliga färdigheter med stigande svårighetsgrad från årskurs ett till årskurs sex.

TALA TILLSAMMANS Ett bra samtal är när alla inblandade vågar säga sin mening och där alla lyssnar och visar respekt. För att fånga förmågan behöver eleverna träna på att planera vad de ska säga, prata tydligt, formulera argument, ha ögonkontakt, lyssna på vad andra säger och ställa frågor under samtalet.

ATT VARA MÄNNISKA Den muntliga förmågan är djupt förknippad med att vara människa, med att fungera tillsammans med andra, ta del av andras erfarenheter och känslor och utifrån detta utveckla sitt tänkande. Därför är ett viktigt mål i undervisningen om muntlig förmåga att fostra elever i demokratisk anda. I detta ligger att våga vara oense, våga stå för sina åsikter men också att kunna kompromissa, samarbeta och ta gemensamma beslut.

FÅNGA LYSSNARNA En bra presentation fångar lyssnarna, har en tydlig struktur och ger ny kunskap. För att bli bra på att presentera behöver eleverna öva på att samla information, planera i vilken ordning informationen ska presenteras, skriva manus, tala lagom högt, varierat och tydligt och våga ha ögonkontakt.

KOMMUNICERA MERA För dig som lärare är den muntliga förmågan ditt viktigaste verktyg för att skapa intressanta lektioner där elever förstår vad du säger och kan ta till sig ny kunskap. Men även i andra yrkesgrupper, eller rättare sagt i alla yrkesgrupper, är behovet av att använda språket som ett verktyg för att kommunicera och presentera information viktigt och behovet ökar.

Förmågan att samtala och presentera är en grundförutsättning för att lyckas i skolan, för att få arbete och för att kunna påverka sin samtid. Så, prata på, det är viktigt!

”Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättig­ heter och grundläggande demokratiska värde­ ringar samt personliga erfarenheter; respekterar andra människors egenvärde.” (2.1 Normer och värden; s 12)

7


Samtala och presentera

Fånga eleverna 1. Titta på bilden tillsammans. Diskutera: • Vad har bilden med samtal och presentation att göra? • Vilka uppfinningar har människan gjort för att söka nya sätt att kommunicera (prata)? • Människan har strävat efter att kunna prata trots stora avstånd. Man har också velat bevara muntligt prat för att lyssna på det senare. Varför? • Vilka uppfinningar saknas i bilden (t ex telegraf, grammofon, budbärare, det skrivna ordet, signaleldar, röksignaler etc)? • Vilken taluppfinning tror du kommer att finnas i framtiden? • Hur känns det när man inte förstår språket som talas? 2. a. Läs introduktionstexten tillsammans. b. Gör en lista med de muntliga samtal och presentationer eleverna deltagit i under dagen.

1.

4

Samtala och presentera

2.

Jorden kallnade, livet uppstod och så småningom utvecklades en djurart med en förmåga att kommunicera, som kom att skilja henne från alla andra arter – människan. Genom att samtala och presentera kunskaper och erfarenheter kunde människorna bli extremt duktiga jägare, lära sig använda redskap och bygga fler och mer komplicerade samhällen.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

3.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Vi använder olika ord och uttryck beroende på vem vi pratar med. Du pratar inte på samma sätt till ett litet barn som till rektorn på din skola.

4.

Sune, Håkan och Sofie är vana vid att prata med varandra som kompisar. Här vill de prova det högtidliga språket under en vigsel på ett bröllop. Håkan vet ungefär vad prästen brukar säga, men orden passar inte riktigt för barn. Sune blir fundersam. Håkan: Sune: Håkan: Sofie: Sune: Håkan: Sune: Håkan: Sune: Håkan: Sune: Håkan: Sune: Håkan: Sune:

Ärad vare Gud i höjden. Den har jag gjort i slöjden. Sluta Håkan. Det där är inte kul. Bröllop är inte kul. Har du inte sett alla som gråter? Mamma grät jättemycket. Ska vi gifta oss? Mm. Inför denna församlings närvaro, tager du denna Lina Sofie Blixt, till att älska i nöd och lust, till döden skiljer er åt? Döden? Vi kan väl säga till sommaren? Nix. Döden ska det va! Men alltså … Kan vi inte skriva om lite i talet, och säga till … ”till fnisset börjar avta”? Till döden skiljer er åt. Till äppelträden börjar blomma? Nix. Döden ska det va. Men jag lovar att vara gift med Sofie, ända tills vi inte vill vara gifta längre. Nu slutar vi. Ni bara skojar ju. Vänta Håkan. Vi måste gifta klart oss först!

Replikskifte ur filmen Sune på bilsemester (2013)

Detta ska du arbeta med i kapitlet:

5.

• Du ska samtala med kompisar genom att ställa frågor och lyssna. • Du ska berätta om dina tankar i en gruppdiskussion om böcker. • Du ska planera en presentation som passar för yngre elever och sedan redovisa. • Du ska förbättra ditt sätt att redovisa när du har fått respons.

5

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

3. Presentera kursplanen i svenska i Lgr11. • Det finns ett SYFTE som berättar om varför vi ska ha svenska. • Det finns ett CENTRALT INNEHÅLL som berättar vilka olika delar eller moment ämnet består av. • Det finns ett KUNSKAPSKRAV som talar om vad du ska kunna och hur du ska visa det i åk 3 och 6. • Läs kunskapskravet på sidan 4 tillsammans och samtala om vad det betyder. • Bläddra fram till sidorna 11 och 13 och titta på självskattningen som eleverna ska göra efter sitt arbete. Att synliggöra målen är en viktig del i ett formativt arbetssätt. 4. Läs exempeltexten på sidan 5. Variera och läs enskilt, två och två och i helklass. Texterna är populärkulturella referenser och många elever har säkerligen mött dem i andra sammanhang. I olika årskurser visar exemplen ibland på

8

lyckad och ibland på misslyckad kommunikation. Diskutera: • Vad behövs för att muntlig kommunikation ska fungera? 5. Läs upp punkterna under rubriken Detta ska du arbeta med i kapitlet. • Gör paus efter varje punkt och be dina elever ge exempel på vad den betyder.

TIPS! Vill du gå utanför boken och introducera för­ mågan med ett filmklipp, sök på nätet t ex efter ”kända tal” eller ”kindness speech by 10 year old girl” eller sök på dialogen ur filmen som finns på sidan 15 i elevboken.


sidorna 6–7 | Samtala och presentera

SYFTE OCH PROGRESSION Lektionens syfte är att visa att regler eller stödstrukturer för samtal kan göra att fler blir muntligt aktiva och att samtalen får högre kvalitet. Från årskurs 4–6 sker en förflyttning i materialet från att samtala om en egen läs­upplevelse till att prata om mer abstrakta strukturer som rör hela samhället. Det är hela tiden viktigt att lyssna på andra, att argumentera för sin åsikt och att kompromissa.

6

Samtala

Huvudpersonen i min bok ”Matilda” är väldigt speciell. Hon är så smart att hon börjar läsa vuxenböcker när hon är fyra och ett halvt.

Det är ju överdrivet! Ingen fyraåring kan läsa vuxenböcker!

Men Roald Dahl skriver så bra och roligt så att man tror att det kan hända. Han skriver om Matilda så att hon skulle kunna vara verklig.

När du pratar med kompisar: • • • • • •

Tänk efter vad du vill säga. Prata tydligt och lugnt. Ha ögonkontakt. Prata en i taget. Var uppmärksam och lyssna på vad andra säger. Var aktiv och ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. • Visa respekt för vad andra säger.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Samtala om böcker

Prata om olika böcker som ni har läst. Samtala i små grupper. Slå en tärning och svara på frågan du får. De som lyssnar ställer sedan följdfrågor.

Berätta något om huvudpersonen i boken. Berätta om en händelse som du tycker är viktig i boken. Berätta varför. Berätta vilken person i boken som du skulle vilja vara. Berätta varför. Berätta om något som du tycker om i boken. Berätta om likheter med andra böcker du läst. Berätta något om miljöerna i boken.

Kom överens om tre böcker som er grupp vill rekommendera andra i er ålder att läsa.

INLEDNING: Låt en grupp med fyra elever genomföra ett samtal inför klassen. Placera resten av klassen så att de ser och hör bra, helst i en cirkel runt gruppen. Använd ämnet på sidan 7, eller något ämne som är aktuellt i klassen. Bryt efter en kort stund och utvärdera samtalet tillsammans. Fråga åskådarna hur de upplevde samtalet. Fick alla komma till tals? Lyssnade alla på varandra? Visade alla respekt för varandra? Hur tog eleverna ansvar för att föra samtalet framåt? Fråga de som deltog i samtalet hur de upplevde uppgiften. Tacka dem. Gå därefter igenom stödstrukturen på sidan 6, för att göra kunskapen om hur vi bäst samtalar med varandra uttalad och medveten.

1 2

3

Årskurs 4 Samtala om böcker Gör övningen som en avslutning på ett bokprojekt. Ge exempel på olika tänkbara följdfrågor innan ni sätter igång: • Vad menar du när du säger så? • Kan du berätta lite mer om huvudpersonen? • Hur vet du att det är så? Utvärdera om grupperna höll sig till stödstrukturen.

7

Redovisa ert resultat och berätta hur ni kom fram till det. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

6

Samtala

Jag tycker att vi killar ska ha idrott utan tjejerna.

Va! Varför det? Då vill jag vara med tjejerna!

Dom tjafsar alltid om att lagen blir orättvisa.

När du pratar med kompisar: • • • • • • •

Tänk efter vad du vill säga. Våga säga vad du tycker och berätta varför (dina argument). Prata tydligt och lugnt. Ha ögonkontakt. Prata en i taget. Var uppmärksam och lyssna på vad andra säger. Var aktiv och ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. • Visa respekt för vad andra säger.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Samtala om tjejer och killar

Samtala fyra och fyra. Det är bra om ni är två tjejer och två killar i varje grupp.

Till klass 5B på Byskolan finns det bara en toalett. På klassrådet kommer det upp ett förslag att några vill ha två toaletter, en för tjejer och en för killar. Varför är det viktigt för dem att det blir så? Om det inte går att ordna en tjejtoalett och en killtoalett, hur kan man göra istället? Vad finns det för fördelar och nackdelar med könsuppdelade toaletter?

När klass 5B ska ha idrott med en vikarie får de välja vad de ska göra. Alla killar vill spela fotboll och alla tjejer vill dansa streetdance. Vad tror du vikarien sa och gjorde då? Varför kan det vara svårt för en tjej eller en kille att välja annorlunda i den här klassen? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha tjej- och killgrupper på idrotten?

Årskurs 5 Samtala om tjejer och killar Fördela gärna ämnena så att grupperna börjar med olika rutor och inte med samma. Be varje grupp berätta för resten av klassen om sitt samtal kring ett av ämnena. Utvärdera om grupperna höll sig till stödstrukturen.

På Byskolan är det nästan bara kvinnliga lärare. Endast idrottsläraren och trä- och metallslöjdläraren är män. Varför tror du att det är så? Är det ett problem? Hur skulle personalen och eleverna kunna gör för att ändra på detta?

Klass 5B brukar ordna skoldisco för att tjäna pengar till en klassresa. Då är det bara mammor och inga pappor som hjälper till. Varför är det så? Vad kan barnen göra för att papporna ska bli mer delaktiga? Vad kan föräldrarna göra?

7

DISKUTERA: • Vilka regler är allra viktigast att följa i ett samtal? • Måste man alltid följa dessa regler? • När kan det vara okej att bryta mot dem? • Finns det någon regel som ni saknar i listan?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

6

Samtala

Har du sett Ayla? Snacka om snygg solbränna!

Eller hur? Hon har varit på Maldiverna!

Ja, och nästa månad ska hon till Österrike. Sjukt orättvist!

När du pratar med kompisar: • • • • • • •

Tänk efter vad du vill säga. Våga säga vad du tycker och berätta varför (dina argument). Prata tydligt och lugnt. Ha ögonkontakt. Prata en i taget. Var uppmärksam och lyssna på vad andra säger. Var aktiv och ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. • Visa respekt för vad andra säger.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Samtala om skönhetsideal förr, nu och i framtiden Skönhetsideal handlar om vad vi människor tycker är snyggt eller vackert. Utan att vi själva tänker på det påverkas vi till exempel av reklam och höjer kraven på hur vi ska se ut. Skönhetsideal förändras med tiden. Förr var det otänkbart för de rika att vara solbrända. En solbränd kropp visade att man var en fattig arbetare som tvingades arbeta utomhus. Idag är en brunbränd kropp ett tecken på hälsa och rikedom. Sverige är ett mångkulturellt samhälle och det finns olika typer av skönhetsideal som kommer från olika delar av världen. För vissa är det vackert med en sjal som täcker kvinnans hår. Andra tycker att ett stylat hår är vackert att visa upp.

Årskurs 6 Samtala om skönhetsideal förr, nu och i framtiden Berätta i förväg för alla grupper att de kommer att sammanfatta sitt samtal för resten av klassen. Påminn om detta när det är några minuter kvar av samtals­ tiden.

Samtala fyra och fyra om hur skönhetsidealen har förändrats och hur ni tror att det kommer att vara i framtiden. Diskutera: • Kläder och skor • Frisyrer Långt eller kort hår, naturligt eller stylat, peruk eller inte peruk, med sjal eller utan sjal • Kroppsform Smal eller kraftig, lång eller kort, muskulös eller finlemmad • Kroppsbehåring Ben, armhålor, kön • Hygien Hur ofta tvättar man sig? Parfym • Smink • Ålder Rynkor Plastikoperationer

Förr

I framtiden Samtala i klassen: Sammanfatta gruppens samtal för klassen. Hur påverkas vi av det skönhetsideal som gäller just nu? Vilka fördelar och nackdelar finns det med skönhetsideal?

Nu

7

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

9


Samtala och presentera | sidorna 8–9

SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att visa att regler eller stödstrukturer för presentationer kan göra att fler blir trygga när de håller en presentation och att presentationerna får högre kvalitet. Från årskurs 4–6 sker en förflyttning i materialet från att presentera en bilderbok för yngre elever (underhålla, väcka intresse), till att presentera en reklamkampanj (övertyga) och så sist men inte minst presentera välgrundad fakta (lära ut). Under hela mellanstadiet ligger ett stort fokus på att nå mottagaren och att lyckas med presentationens mål.

8

Presentera

Råd till dig som ska berätta

Innan du talar:

I somras badade jag i en sjö i Småland…

• Bestäm vad du ska säga. • Bestäm vad du ska visa. • Rita stödbilder. • Träna på att berätta. Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Titta på de som lyssnar. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som ska lyssna

• Visa att du lyssnar genom att titta på den som berättar. • Räck upp handen och ställ frågor när berättaren är färdig.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Presentera

Ta med ett fotografi från en utflykt eller resa.

Årskurs 4 Presentera en bilderbok Syftet är att underhålla och väcka intresse. Ta god tid på er att öva på era presentationer och er högläsning. Filma gärna och utvärdera innan det är dags för att framföra dem på riktigt.

Innan du berättar

Rita tre saker som du minns från dagen då fotot togs. 1.

2.

3.

Träna på att berätta för en kompis. Fråga kompisen vad som var bra och vad du kan göra bättre. Medan du berättar

Berätta för din klass. Använd dina bilder som stöd. Visa fotografiet så att alla kan se det.

9

INLEDNING: Gå igenom uppgiften och råden på sidan 8, för att denna kunskap ska bli uttalad och medveten. Fokusera på det som eleverna behöver för att kunna planera och förbereda sin presentation. DISKUTERA: • Vilka råd är allra viktigast att följa när du ska presentera någonting? • Måste man alltid följa dessa råd? • När kan det vara okej att bryta mot dem? • Vilka råd tycker ni saknas i listan?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

8

Presentera

Råd till dig som berättar Innan du talar: • Bestäm vad du ska säga. • Bestäm vad du ska visa. • Rita stödbilder. • Träna på att berätta.

Min nyttiga och goda maträtt är grönsakssoppa med grov macka. I soppan har man …

Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som lyssnar

• Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar. • Räck upp handen och ställ frågor när berättaren är färdig.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Presentera

Presentera en god och nyttig maträtt. Det kan vara något du brukar äta hemma eller i skolan. Rita bilder och bestäm vad du vill säga. 1. Början Min rätt heter … Jag har valt den för att …

2. Mitten Ingredienserna är …

3. Mitten Det är viktigt att tänka på att …

4. Slut Detta är en god och nyttig maträtt för att … Smaklig spis!

Årskurs 5 Presentera en reklamkampanj Gå igenom de viktigaste grunderna i PowerPoint eller något annat presenta­ tionsprogram. Öva och filma presentationerna för att finslipa innan det är dags att visa upp dem för klassen, en annan klass eller för föräldrarna.

Berätta för en kompis med hjälp av dina bilder. Ge respons till varandra. Berätta för din klass med hjälp av dina bilder. Ge respons till varandra.

9

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

8

Presentera

Råd till dig som berättar Innan du talar (förberedelser): • Bestäm vad du ska säga i början, i mitten och i slutet av presentationen. • Bestäm vad du ska visa, till exempel en bild, ett kort filmklipp, en sak. • Skriv stödord. • Träna på att berätta.

Filmen som jag ska berätta om heter Harry Potter och de vises sten. Jag har valt den för att det är den film som jag har sett flest gånger. Som ni vet är jag ett Harry Potter-fan och jag har såklart läst alla böckerna. Filmen handlar om …

Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Visa att du är intresserad och har något viktigt att berätta. • Våga röra dig och använda gester. • Om du har något att visa, låt alla få se. Råd till dig som lyssnar • Visa respekt. • Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som berättar. • Ställ frågor när berättaren är färdig.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Presentera en film

Du ska göra en recension av en film du har sett. Planera din presentation. Använd stödmeningarna om du vill.

1. Början Min film heter … Jag har valt den för att … Dröm dig bort ... Kanske den bästa film som någonsin gjorts …

2. Fakta om filmen Filmen handlar om … Den är gjord i … De mest kända skådespelarna är …

3. Egna tankar om filmen När jag såg filmen kom jag att tänka på … Jag tror att man gjorde denna film för att …

4. Avslutning Om du inte sett filmen tidigare … Som jag sa i början …

Träna på att berätta för en kompis. Be om respons. Ta tid på din presentation. Berätta för din klass. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

10

9

Årskurs 6 Presentera människokroppen Gå igenom de viktigaste grunderna i PowerPoint eller något annat presenta­ tionsprogram. Öva och filma presentationerna för att finslipa innan det är dags att visa upp dem för klassen, en annan klass eller för föräldrarna. Koppla arbetet till avsnittet om källkritik.


sidorna 10–13 | Samtala och presentera

MODELL/STÖDSTRUKTUR Den bärande idén i Fånga förmågan är att stödstrukturer hjälper elever att utveckla sitt språk. Detta sker eftersom eleven med hjälp av stödstrukturen kan prestera ett resultat med högre kvalitet än den annars skulle kunna. Tillsammans med andra kan eleven utmanas att ta nästa steg i sitt lärande, med stödstrukturen som hjälp. Vår förhoppning är att modellerna/stödstrukturerna kan användas i många olika sammanhang. Under varje modell finns förslag på ämnen som kan användas när eleverna tränar sin förmåga. Men det viktigaste är att du som lärare påminner om stödstrukturerna i olika sammanhang, som en naturlig del i undervisningen. SJÄLVSKATTNING Vid självskattningen knyts arbetet ihop med det inledande avsnittet kring kunskapskraven och vad eleverna ska lära sig i kapitlet. Gå igenom texten i självskattningen. Hur tolkar ni det som står där? Vad kan man lära sig genom att skatta sig själv? Var noga med att berätta att detta är en ögonblicksbild, vad eleven kan just nu. Prata om formativ bedömning, att bedömning är till för att stötta lärandet och se framåt: Vad är nästa steg i lärandet? Hur ska eleven kunna ta sig dit? Tala också om att det är bra för dig att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på, när du lägger upp den fortsatta undervisningen. Om du vill återkomma till självskattningen i boken kan du be dina elever skriva datum i rutorna. På så sätt kan ni använda matrisen som ett levande dokument och se hur elevens kunskaper förändras över tid. Vill du använda matrisen igen kan du också använda kopieringsunderlaget.

MODELL Samtala 10

När du pratar med kompisar: • Tänk efter vad du vill säga. • Våga säga vad du tycker och berätta varför (dina argument). • Prata tydligt och lugnt. • Ha ögonkontakt. • Prata en i taget. • Var uppmärksam och lyssna på vad andra säger. • Var aktiv och ställ frågor som gör att alla får säga något och att samtalet flyter på. • Visa respekt för vad andra säger.

Fånga förmågan! Delta i ett samtal. Ni kan diskutera hur olika saker har förändrats och hur det kommer att se ut i framtiden: •  Hur bor människor? •  Vilken mat äter vi? •  Med vilka fordon vi tar oss fram?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Självskattning Samtala

11

Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Samtala om ett givet ämne

Jag säger inte så mycket när vi pratar i mindre grupper, till exempel vad jag själv tycker. Jag behöver stöd för att komma igång.

Jag kan säga några olika saker om ämnet.

Jag kan berätta på olika sätt om ett ämne, till exempel vad jag vet och vad jag själv tycker. Jag framför idéer om hur vi kan lösa uppgiften tillsammans.

Lyssna

Ibland tänker jag på annat, gör något annat eller glömmer att titta på den som pratar.

Jag visar oftast respekt genom att lyssna.

Jag visar alltid respekt genom att lyssna och titta uppmuntrande på den som pratar.

Prata en i taget

Ibland avbryter jag andra bara för att få säga det jag tänker.

Jag väntar oftast på min tur.

Jag väntar alltid på min tur.

Ställa frågor

Jag brukar inte ställa frågor till mina kompisar.

Ibland ställer jag frågor till mina kompisar.

Jag ställer frågor som får samtalet att flyta på. Jag försöker ställa frågor till de som inte säger så mycket.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du samtalar?

Modell Samtala Repetera modellen för att samtala när ni till exempel ska: • Lösa matematiska problem i grupp • Ha boksamtal i mindre grupper • Utföra experiment i grupp • Diskutera ett historiskt skeende i grupp

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

MODELL Presentera

Råd till dig som presenterar • Samla information. Läs på om ditt ämne i flera olika typer av källor, till exempel faktaböcker, läroböcker, internetsidor, tidningsartiklar och filmer. Var källkritisk. • Planera i vilken ordning du ska presentera din information (inledning, huvuddel, avslutning). • Använd ett presentationsprogram, till exempel PowerPoint eller Keynote. • Skriv stödord. • Träna på att berätta till dina bilder. • Ta tiden på din presentation. Medan du talar: • Tala lagom högt. • Tala lugnt och tydligt. • Ha ögonkontakt med de som lyssnar. • Visa att du är intresserad och har något viktigt att berätta. • Variera din röst så att det blir intressant att lyssna på dig. Råd till dig som lyssnar • Visa respekt. • Visa att du lyssnar genom att titta uppmuntrande på den som pratar. • Ställ frågor när presentationen är färdig.

Fånga förmågan! Planera och genomför en presentation Fördela arbetsområdena och presentera för varandra: • Olika klimatzoner • Olika tidsepoker • Olika religioner

12 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Självskattning Presentera Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Planera

Jag är osäker på vad som ska komma i början, i mitten och i slutet när jag planerar en presentation.

Jag kan planera lite, men behöver hjälp för att göra en tydlig planering så att jag vet vad jag ska säga.

Jag kan planera min redovisning i ett presentations­ program. Jag vet vad jag ska säga i början, i mitten och i slutet.

Öva

Jag övar inte när jag ska prata inför en grupp.

Jag övar lite för mig själv, men jag är inte tillräckligt förberedd.

Jag övar för mig själv och för en kompis innan jag ska berätta för en grupp. Jag tar tiden så att min presentation blir lagom lång.

Röst

Jag pratar ofta för tyst.

Ibland pratar jag för snabbt eller för tyst.

Jag pratar med intresse och engagemang. Jag varierar min röst. Alla som lyssnar hör vad jag säger.

Ögonkontakt

Jag brukar mest titta ner på mitt papper, upp i taket eller på läraren när jag pratar.

Jag tittar oftast på de som lyssnar.

Jag tittar ut över publiken då och då och tar ögonkontakt med olika personer.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du presenterar något för andra?

13

Modell Presentera Repetera modellen för att presentera när ni till exempel ska: • Presentera ett grupparbete i no eller so för klassen • Presentera ett skolarbete på ett föräldramöte • Filma en presentation och visa den för en annan klass • Framföra en föreställning för resten av skolan

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

ur Fånga förmågan åk 6

11


Samtala och presentera

Maximalt många muntliga möjligheter På den här sidan får du som lärare tips på hur du kan arbeta vidare med att utveckla elevernas muntliga förmåga. Välj och kombinera aktivitet i vänsterspalten med ämne i högerspalten, till exempel: AKTIVITETER EPA – Låt eleverna tänka efter enskilt, sedan dela sina tankar parvis och samla därefter alla elever i en gemensam diskussion. Dialog – Låt eleverna skriva repliker som bildar en dialog/ett fiktivt samtal. Framför dialogerna för varandra. Intervju – Läs på om ämnet. Kontakta intervju­ personen. Förbered frågor. Intervjua. Dokumen­ tera. Redigera (välj ut). Presentera. Debatt – Välj ett ämne, gärna kontroversiellt och aktuellt. Dela upp klassen i roller med olika åsikter. Förbered argument, motargument och svar på motargumenten. Genomför debatten med en debattledare. Utvärdera. Radioprogram/Podd – Skriv manus. Bestäm vem som ska säga vad. Öva och spela in. Redi­ gera. Spela upp för publik. Pjäs/Dockteater – Skriv ett manus med repliker, eventuell berättarröst och anvisningar (vad som ska hända på scenen). Fördela roller (skådespelare och regissör). Fixa rekvisita. Öva. Öva igen. Presentera för publik. Gör en film – Skriv manus. Gör ett bildmanus. Fördela roller (fotograf, regissör, skådespelare). Filma. Redigera. Visa för publik. Presentation med hjälpmedel • tankekarta • stödord på manuskort • bilder • digitala medier

12

ÄMNEN Hur var det när … • kristendomen kom till Norden? • dina föräldrar träffades? • du senast sov borta? Vad hände när … • Bröderna Lejonhjärta kom till Nangilima? • Gustav Vasa blev kung? • du kände dig riktigt ensam? Vad skulle hända om … • det blev brist på rent dricksvatten i Sverige? • bensinpriset chockhöjdes? • du vann en miljard blyertspennor? Vilket är bäst – … • ta emot fler eller färre flyktingar i Sverige? • stor klass med flera lärare eller en liten klass med en lärare? • att äta kött eller att äta vegetariskt? Hur fungerar … • en demokrati? • ett avloppssystem? • ett ekosystem? Varför … • finns det religioner? • behöver människor och djur växterna? • finns det pengar?


Kopieringsunderlag | Samtala och presentera

LÄXOR – FLER, FÄRRE ELLER INGA ALLS? 1. Ni ska samtala om läxor för barn i er ålder. Ni kommer att få tre olika åsikter. Den åsikt som du fått ska du argumentera för, oavsett vad du själv tycker. 2. Planera en presentation om läxor. a. Vad är bra med läxor? b. Vad är dåligt med läxor? c. Vad tycker gruppen?

Du tycker inte alls att man ska ha läxor på mellanstadiet. Dina argument är: • Läxor är orättvisa eftersom alla inte kan få hjälp hemma. • Barn jobbar hela dagen i skolan och behöver sin fritid till annat. • Många läxor är tråkiga och meningslösa.

Du tycker att man kan ha en del läxor, men inte så många. Dina argument är: • Man tränar sig på att ta ansvar om man till exempel ska göra färdigt sin uppgift till en viss dag. • Föräldrar får se lite av skolarbetet. • Repetition är bra och den har man inte tid med i skolan.

Du tycker att läxor är viktiga och bra: • När man arbetar hårt med något så lär man sig mer. Tiden i skolan räcker inte alltid till. • Läxor kan vara roliga att göra och man känner sig stolt. • Man måste lära sig att ta ansvar för sitt eget lärande. Dom som behöver kan få läxhjälp i skolan.

Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.

13


Samtala och presentera | Kopieringsunderlag

Självskattning Samtala Namn:

  Datum: 

Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. Samtala om ett givet ämne

Jag säger inte så mycket när vi pratar i mindre grupper, till exempel vad jag själv tycker. Jag behöver stöd för att komma igång.

Jag kan säga några olika saker om ämnet.

Jag kan berätta på olika sätt om ett ämne, till exempel vad jag vet och vad jag själv tycker. Jag framför idéer om hur vi kan lösa uppgiften tillsammans.

Lyssna

Ibland tänker jag på annat, gör något annat eller glömmer att titta på den som pratar.

Jag visar oftast respekt genom att lyssna.

Jag visar alltid respekt genom att lyssna och titta uppmuntrande på den som pratar.

Prata en i taget

Ibland avbryter jag andra bara för att få säga det jag tänker.

Jag väntar oftast på min tur.

Jag väntar alltid på min tur.

Ställa frågor

Jag brukar inte ställa frågor till mina kompisar.

Ibland ställer jag frågor till mina kompisar.

Jag ställer frågor som får samtalet att flyta på. Jag försöker ställa frågor till de som inte säger så mycket.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du samtalar?

          14

Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.


Kopieringsunderlag | Samtala och presentera

Självskattning Presentera Namn:

  Datum: 

Har du fångat förmågan? Kryssa för det som stämmer. När jag berättar Planera

Jag är osäker på vad som ska komma i början, i mitten och i slutet när jag planerar en presentation.

Jag kan planera lite, men behöver hjälp för att göra en tydlig planering så att jag vet vad jag ska säga.

Jag kan planera min redovisning i ett presentations­ program. Jag vet vad jag ska säga i början, i mitten och i slutet.

Öva

Jag övar inte när jag ska prata inför en grupp.

Jag övar lite för mig själv, men jag är inte tillräckligt förberedd.

Jag övar för mig själv och för en kompis innan jag ska berätta för en grupp. Jag tar tiden så att min presentation blir lagom lång.

Röst

Jag pratar ofta för tyst.

Ibland pratar jag för snabbt eller för tyst.

Jag pratar med intresse och engagemang. Jag varierar min röst. Alla som lyssnar hör vad jag säger.

Ögon­kontakt

Jag brukar mest titta ner på mitt papper, upp i taket eller på läraren när jag pratar.

Jag tittar oftast på de som lyssnar.

Jag tittar ut över publiken då och då och tar ögonkontakt med olika personer.

Vad vill du bli bättre på nästa gång du presenterar något för andra?

          Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.

15


Skriva berättande texter ”Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. (…) Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.”

Ur kunskapskravet för åk 6, Kursplan i svenska, Lgr 11

16


Skriva berättande texter

Vadå skriva berättande texter? Bra berättelser har alltid fascinerat människor. I lägereldens sken, i ett klassrum, i en skön fåtölj eller från en blinkande tv så förflyttar en bra berättelse mottagaren i tid och rum. NYCKLAR TILL SKRIVANDET Vi människor är födda till att vara sociala och att samarbeta. Vi skiljer oss från andra arter med just denna förmåga, att medvetet hjälpa varandra och kommunicera om ett gemensamt mål. En förutsättning för att kunna samarbeta är att ha empati. Det är med hjälp av empati som vi kan sätta oss in i hur andra människor tänker, se saker från olika perspektiv och därigenom bidra till hur problem ska lösas. Berättelser tränar den empatiska förmågan genom att de skildrar händelser som olika karaktärer är med om på ett sätt som är lätt att leva sig in i. Vår ambition med detta kapitel, Skriva berättande text, är att ge elever nycklar eller stödstrukturer för att utveckla sitt skrivande och sin vilja att berätta. BERÄTTELSENS DRAMATURGI Berättelser har en ”grammatik”, en plan för hur man sätter ihop delarna i en berättelse så att den förmedlas så effektivt som möjligt. Denna ”grammatik” kan man lära sig, utveckla och förfina.

I Fånga förmågan är just denna berättelsens grammatik eller dramaturgi fundamental. Det är genom att förstå strukturen som elever får redskap till att skapa en röd tråd i sina berättelser. Huvudpersoner, mål, problem, lösningar och avslutningar börjar eleverna träna på redan från årskurs 1 och sedan fortsätter detta genom alla årskurser. Men en bra berättelse är inte bara ett spännande händelseförlopp och en röd tråd. Den måste också innehålla moment som gör att läsare kan leva sig in i texten. I Fånga förmågan finns övningar som till exempel fokuserar på att beskriva miljöer eller personer, gestalta en persons agerande eller bygga upp en historia utifrån tillbakablickar. EN TOLKNING AV VÄRLDEN Vad är en bra berättelse? Att som läsare känna igen sig i texten är en viktig grundförutsättning för att vilja läsa vidare. En författare bjuder sina läsare på sin tolkning av världen, sina tankar och erfarenheter och bakar in det i ett nytt sammanhang. Ibland behöver elever bli påminda om detta, att konsten att skriva handlar om att kommunicera med andra, tänka på sina läsare och framförallt bjuda på sig själv. I lärarhandledningen har vi därför några övningar som handlar just om detta, att låta sina egna upplevelser sätta avtryck i berättelser.

17


Skriva berättande texter

Fånga eleverna 1. Titta på bilden tillsammans. Diskutera: •  Vad har bilden med berättande text att göra? • Varför är det viktigt att någon läser det man skriver? •  Hur är en bra berättelse skriven? • Vad behöver man kunna för att skriva bra berättande texter? •  Hur brukar en berättelse börja och sluta? • Berätta om en bra bok du har läst. Vad är det som gör den bra?

1.

14

Skriva berättande text

2.

Världen är full av berättelser. Ronja Rövardotter, Harry Potter, Lejonkungen, Tarzan, Edward Cullen, Lassemajas Detektivbyrå, Matilda, Robin Hood, Agnes Cecilia. Bra berättelser vill man höra mer av. Nu ska du lära dig hur du skriver bra och spännande historier. När du har fångat förmågan kan du skriva så att andra förstår dig och tycker att din berättelse är rolig och intressant att läsa. Texten ska skapa bilder i läsarens huvud. Personerna ska vara beskrivna så att de känns trovärdiga i sina roller. Då blir hela berättelsen levande.

Kunskapskrav för åk 6 ur Lgr11: Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. (…) Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

3.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

2. a. Läs introduktionstexten tillsammans. b. Gör en lista med litterära huvudpersoner som blivit kända i hela världen.

Exempel på berättande text:

4.

”Den ende som var utomhus var en tonårspojke som låg utsträckt på rygg i en rabatt utanför nummer fyra. Det var en mager, svarthårig, glasögonprydd pojke, med det tärda, lite klena utseendet hos någon som har växt väldigt mycket på kort tid. Hans jeans var nötta och smutsiga, hans t-shirt säckig och urblekt och sulorna på hans gymnastikskor höll på att lossna från ovanlädret.” Ur Harry Potter och Fenixorden av J.K. Rowling (Rabén & Sjögren 2011)

3. Presentera kursplanen i svenska i Lgr11. • Det finns ett SYFTE som berättar om varför vi ska ha svenska. • Det finns ett CENTRALT INNEHÅLL som berättar vilka olika delar eller moment ämnet består av. • Det finns ett KUNSKAPSKRAV som talar om vad du ska kunna och hur du ska visa det i åk 3 och 6. • Läs kunskapskravet på sidan 14 tillsammans och samtala om vad det betyder. • Bläddra fram till sidorna 22 och 23 och titta på självskattningen som eleverna ska göra efter sitt arbete. Att synliggöra målen är en viktig del i ett formativt arbetssätt. 4. Läs exempeltexterna på sidan 15. Variera och läs enskilt, två och två och i helklass. Texterna är populärkulturella referenser och många elever har säkerligen mött dem i andra sammanhang. I olika årskurser visar exemplen på typiska sätt att skriva berättande, med inslag av bland annat personbeskrivning och miljöbeskrivning. Diskutera: • Vad är berättande text?

18

”Väldiga sotmoln släckte himlen. Det drällde ner skräp från dem. Jag minns det som en kamp mot sotflagor. Den lilla schäfervalpen som jag nyss hade döpt till Devil låg orörlig i min famn. Var han ens vid liv? Och hur var det med mig, levde jag? Jo, jag levde. Jag stapplade fram som en orkeslös gubbe. Länge virrade jag runt i det svartbrända, kala landskapet. Luften var så tjock av sot att jag knappt såg var jag satte fötterna.” Ur Två städer av Eva Susso (Rabén & Sjögren 2014)

Vad ska du arbeta med i kapitlet? • Du ska träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, ett händelseförlopp och en avslutning. Du kommer också att få lära dig att beskriva personerna och miljöerna i din berättelse, och att använda dialoger i din text.

5.

• Du ska göra din text mer intressant att läsa med hjälp av bilder. • Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.

15 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

5. Läs upp punkterna under rubriken Vad ska du arbeta med i kapitlet?. • Gör paus efter varje punkt och be dina elever ge exempel på vad den betyder.

TIPS! Vill du gå utanför boken och introducera förmågan med ett filmklipp, sök på www.ur.se efter ”författare” välj utbildningsnivå ”åk 4–6”.


sidorna 16–17 | Skriva berättande texter

SYFTE OCH PROGRESSION: Lektionens syfte är att stimulera eleverna att hitta på egna berättelser eller delar av be­­ rättelser inom vissa ramar. Personbeskrivning är ett moment som tas upp i alla årskurser. Från årskurs 4–6 sker en förflyttning i materialet från att fantisera fram en huvudperson, till att bygga upp en egen längre berättelse.

16

Personbeskrivning

Det blir mer intressant att läsa en berättelse om personerna i texten känns levande och om man får lära känna dem. Då blir man mer nyfiken på hur berättelsen ska sluta. När du skriver en berättelse hittar du på hur personerna är och hur de ser ut för att de ska kännas levande. Handlingen i din berättelse kretsar kring din huvudperson och därför är det viktigt att personen blir extra bra beskriven. Egenskaper Du kan berätta om hur personen är, vilka egenskaper han eller hon har, till exempel modig.

Utseende Du kan berätta om sådant som man kan se utanpå personen, till exempel klädsel. Ibland räcker det att beskriva en liten detalj i klädseln, t.ex: ”Jeansen var trasiga och såg ut att vara flera år gamla”, istället för att beskriva alla klädesplagg i detalj. Det är bättre att berätta något som är väldigt speciellt för just den personen, som gör att den som läser får igång sin fantasi.

ålder klädsel man/kvinna frisyr längd kroppsform ögonfärg

Omgivning Du kan också berätta om det som finns runt omkring personen, till exempel familj.

modig lugn hjälpsam slarvig lat snål

familj vänner husdjur intressen

bostad ort jobb skola

Beskriv olika personer för varandra med hjälp av figuren. Ni kan välja verkliga personer på er skola eller någon huvudperson i en bok ni läst tillsammans.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Personbeskrivning

Rita ett eget porträtt av en person som du skulle vilja skriva en berättelse om.

INLEDNING: Gå igenom sidan 16 tillsammans. Skriv en personbeskrivning.

DISKUTERA: • Hur beskriver man en person så att den blir ”levande”, det vill säga så att läsaren får inre bilder? • Hur kan man visa vilka egenskaper personen har utan att skriva det rakt ut (gestaltning)?

Läs upp din text för dina kompisar utan att visa din bild. Låt dem rita under tiden. Jämför sedan era bilder.

Årskurs 4 Personbeskrivning En möjlighet är att hålla era personbeskrivningar inom en viss genre: fantasy, spökhistorier eller realism, till exempel? Välj något som passar det övriga arbetet i klassen. Påminn eleverna om uppgiften längst ner på sidan. Det är viktigt att de inte visar sina bilder för varandra medan de arbetar!

17

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

16

Bygga upp en berättelse

Planera din egen berättelse genom att sätta kryss i en ruta i varje spalt. Börja med att välja en huvudperson. Huvudperson

Personbeskrivning

Miljö

En veterinär

23 år, mörkhårig, slarvig och pratar mycket

I regnskogen

En datorspelkonstruktör

62 år, lång, blyg och väldigt påhittig

I en skyskrapa

En sångare

17 år, rödhårig, ambitiös och kaxig

På ett stort kryssningsfartyg

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Planera händelseförloppet i din berättelse genom att välja i tabellen. Vad vill huvudpersonen?

Vilket problem uppstår?

Hur löser sig problemet?

Hur slutar det?

Huvudpersonen drömmer om att bli känd.

Ett datorvirus gör att de flesta datorer och telefoner slutar fungera.

En vän hjälper till.

Berätta hur huvudpersonen får som han eller hon ville i början.

Huvudpersonen vill rädda en utrotningshotad djurart.

Huvudpersonen blir sjuk eller råkar ut för en olycka.

Huvudpersonen ärver ett gammalt slott.

Huvudpersonen vill skapa en världssuccé.

Alla pengar tar slut.

En gammal fiende blir en vän.

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Mitt eget förslag:

Prova att berätta muntligt för en kompis.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

SKRIVTIPS!

Bygga upp en berättelse

Dela in din text i stycken, så att den blir lättare att läsa.

Träna förmågan att skriva berättande text. Skriv ner din berättelse.

Årskurs 5 Bygga upp en berättelse Uppmana eleverna att följa sin plan noga. Vår erfarenhet är att elever som släpper sin plan ofta hamnar i stickspår som de inte kan reda ut. Bearbeta texterna, till exempel med hjälp av modellen på sidan 76.

17 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

16

Bygga upp en längre berättelse – Huvudperson och uppdrag

Du ska planera och skriva en längre berättelse, med ett tydligt händelseförlopp. Vem är huvudpersonen? Första steget är att fantisera om vem din huvudperson är.

ålder klädsel man/kvinna frisyr längd kroppsform ögonfärg

Vad vill huvudpersonen? I början av berättelsen är det viktigt att förstå vad din huvudperson har för uppdrag eller mål. Här är några exempel:

familj vänner husdjur intressen

• Besegra draken • Bli rik • Få många vänner

modig lugn hjälpsam slarvig lat snål

bostad ort jobb skola

• Gifta sig • Komma hem • Upptäcka en hittills okänd fjärilsart • Äta en god middag • Vinna matchen • Bli världsberömd • Skriva en bok • Åka till Antarktis • Eget förslag:

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Huvudperson och uppdrag

1. Beskriv hur din huvudperson ser ut.

2. Beskriv vilka egenskaper huvudpersonen har.

3. Gestalta (levandegör) din karaktär genom att berätta hur han eller hon är eller reagerar i olika situationer. Utan gestaltning

Med gestaltning

Hon var arg.

Hon smällde igen dörren med full kraft och rusade med gråten i halsen in på sitt rum.

Han var trött.

Han kunde knappt hålla ögonen öppna där han satt vid fönstret med huvudet lutat mot väggen.

Han/hon är …

Han/hon är …

4. Välj ett mål eller ett uppdrag som din huvudperson ska genomföra i berättelsen. 17 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Årskurs 6 Huvudperson och uppdrag Många elever är nu mogna för att skriva längre sammanhängande berättelser. Visa att sidan 16–19 hör ihop (uppgift nr 1–9) och att de nu ska arbeta med inledningen till en berättelse. De ska skapa en huvudperson och de ska ge hen ett uppdrag. Stanna upp och prata om gestaltning tillsammans. Skriv några exempel tillsammans på tavlan. 19


Skriva berättande texter | sidorna 18–19

SYFTE OCH PROGRESSION: Det övergripande syftet är att eleven ska lära sig berättelsens dramaturgi och kunna använda sig av till exempel miljöbeskrivning och dialog för att göra berättelsen spännande och varierad. I materialet sker en förflyttning från att vi i årskurs 4 och 5 tar upp enskilda delar som miljöbeskrivning och dialog, till att vi i årskurs 6 hjälper eleverna att bygga upp en egen längre berättelse med flera problem. INLEDNING: Gå igenom sidan 18 tillsammans. Läs enskilt, i par och tillsammans.

18

Miljöbeskrivning

Det är lättare att leva sig in i en berättelse om man får veta lite om hur det ser ut där den utspelar sig. Många författare hjälper sina läsares fantasi genom att berätta om detaljer i miljön. Hur ser det ut? Molntäcket bröts upp och ett blekt månljus svepte över det stora slottet. Alla fönster var svarta, men i ett torn högt ovanför träden, såg vi ett svagt och fladdrande ljussken. Vi skymtade ett ensamt stearinljus och skuggor på väggarna. Någon var där! Vilka ljud kan man höra? Det enda som hördes var våra tunga andetag och ekot av stegen i stentrappan. Hur känns det? Den tjocka stenväggen kändes kall och skrovlig. Hur luktar det? Vi öppnade försiktigt den tunga dörren av ek. När vi smög in i tornrummet slog doften emot oss. Det luktade sött, men ändå obehagligt och främmande. Vilket väder är det? Plötsligt hördes en knall och ögonblicket efter lystes hela rummet upp av en blixt. Fönstret blåste igen och stearinljuset slocknade. I mörkret började regnet piska mot rutorna. Det var då vi kände hur något kallt och vått droppade från taket. Vilken årstid är det? Vi tände ficklamporna och lyste på varandra. Alla huttrade och vit rök bildades när vi andades.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Miljöbeskrivning Använd några av stödfrågorna på förra sidan och skriv om två olika platser. Skriv om en miljö där du vill vara. Välj en plats där du känner dig trygg och nöjd.

Skriv om en miljö där du inte vill vara. Välj en plats där du skulle känna dig otrygg och skrämd.

Läs upp dina texter för dina kompisar och be dem berätta vilka bilder de får i sitt huvud av platserna du beskriver. Måla en av platserna du har skrivit om.

19

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

DISKUTERA: • Varför är detta viktigt för berättelsen? Skapa spänning, levandegöra etc. • Vad kan du lära dig av detta?

18

Dialog

När personerna i en berättelse pratar med varandra kallas det för dialog. Genom att använda dialog kan du ge liv åt dina personer och variera din text. Vad människor säger och hur de säger det berättar något om hur de är. Människor talar på olika sätt och det kan du som författare använda för att ge läsaren en bild av personen. Text utan dialog:

Text med dialog:

Mico såg förvånad ut. Nina nuddade vid hans arm och signalerade att de skulle stanna. De hukade bakom buskarna och hörde mopeden närma sig. Inte en fena rörde de och Mico vågade knappt andas. Alldeles stilla satt de tills mopedljuset försvann i mörkret. Nina vågade andas ut. Mico undrade vem det var och spände ögonen i Nina.

– Vad är det? undrade Mico förvånat. Nina nuddade vid hans arm och signalerade att de skulle stanna. De hukade bakom buskarna och hörde mopeden närma sig. Inte en fena rörde de och Mico vågade knappt andas. Alldeles stilla satt de tills mopedljuset försvann i mörkret. – Det var nära ögat! utbrast Nina när de vågade andas ut. – Vem var det? Det måste ju vara någon du känner! sa Mico med lite säkrare röst och spände ögonen i Nina.

SKRIVTIPS! Glöm inte att använda talstreck när du skriver dialog. Varje gång någon pratar börjar du på en ny rad med ett talstreck.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Dialog

SKRIVTIPS!

Välj ett stycke i din berättelse på sidan 17 där två personer möts. Lägg till en dialog.

skrek utbrast viskade väste

Byt ut sa mot något annat ord. ropade trallade snyftade röt

menade betonade mumlade stammade

Läs igenom din berättelse och fundera på om den blir bättre med dialogen.

Årskurs 4 Miljöbeskrivning Här övar eleverna på att beskriva olika miljöer. Läs upp och samtala om varför vi tycker om att få ledtrådar om platser i berättelsen. Vi vill skapa inre bilder för att leva oss in i handlingen och känna med till exempel huvudpersonen. Följ upp med att måla. Samtala om att de inre bilderna kan se olika ut, det viktiga är inte hur de ser ut utan att vi skapar dem. Årskurs 5 Dialog Visa på skillnaderna i texten utan och med dialog. Här behöver du visa att elever inte behöver välja att skriva dialog eller att inte skriva dialog. En kombination är oftast att föredra, och då kan elever behöva hjälp med att växla mellan dialog och löpande, berättande text.

19

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

18

Bygga vidare – Problem och lösning

Nu är det dags att planera ett händelseförlopp. Din huvudperson måste stöta på problem på väg mot sitt mål för att berättelsen ska bli intressant och spännande att läsa. Det finns många olika problem som kan uppstå i en berättelse. Olyckor och naturkatastrofer

Fiender, tjuvar eller andra brottslingar

Vulkanutbrott Tsunami Seriekrock i dimma på motorvägen Storm

En bankrånare En mutad domare En skum sjökapten En biltjuv

Onda väsen och vilda djur En elak häxa Ett sjöodjur En orch En haj

Sjukdomar och sinnesstämningar Feber Benbrott Olycklig kärlek Sorg

Problemet kommer in i berättelsen när huvudpersonen är på väg mot sitt mål: Plötsligt … Hon började ana oråd … Som en blixt från en klar himmel … Smygande, alldeles ljudlöst, ut ur buskaget närmade sig … Sedan måste huvudpersonen på något vis klara av sitt problem, övervinna sin svårighet eller klara sin utmaning: I sista stund… Som tur var … Genom att … Som en räddande ängel …

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Bygga vidare – Problem och lösning

Beskriv ett eller två problem som din huvudperson möter och hur det löser sig. 5. Vilket problem stöter huvudpersonen på först?

6. Hur löser huvudpersonen problemet?

7. Vilket problem stöter huvudpersonen på sedan?

8. Hur löser huvudpersonen problemet?

9. Skriv en avslutning som berättar hur det går när problemen är lösta. Skriv hela din berättelse digitalt. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

20

19

Årskurs 6  Bygga vidare – Problem och lösning Påminn om att detta uppslag är en fortsättning på planeringen av den längre berättelse som eleverna ska skriva. Be eleverna ge exempel på filmer som de nyligen sett. I de flesta långfilmer uppstår flera problem som huvudpersonen måste lösa för att klara sitt uppdrag. Den här gången ska elevernas berättelser innehålla mer än ett problem, och de kan väljas från den övre sidan.


sidorna 20–23 | Skriva berättande texter

MODELL/STÖDSTRUKTUR Den bärande idén i Fånga förmågan är att stödstrukturer hjälper elever att utveckla sitt språk. Detta sker eftersom eleven med hjälp av stödstrukturen kan prestera ett resultat med högre kvalitet än den annars skulle kunna. Tillsammans med andra kan eleven utmanas att ta nästa steg i sitt lärande, med stödstrukturen som hjälp. Modellen för att skriva berättande text är helt frikopplad från innehåll. Det är du som bestämmer i vilka sammanhang denna modell ska användas. Du kan göra på olika sätt: • Ge eleverna en rubrik att skriva till, kanske i samband med någon högtid eller årstid: Spöket på vinden eller Ett annorlunda men ändå helt perfekt sommarlov • Ge eleverna i uppgift att fortsätta en be­­ rättelse, till exempel efter en bok ni har läst tillsammans. • Be eleverna att leva sig in i en situation som ni arbetat med och skriva en påhittad berättelse i jag-form: När jag flydde från mitt land eller En dag i en vikingaby

SJÄLVSKATTNING Vid självskattningen knyts arbetet ihop med det inledande avsnittet kring kunskapskraven och vad eleverna ska lära sig i kapitlet. Gå igenom texten i självskattningen. Hur tolkar ni det som står där? Vad kan man lära sig genom att skatta sig själv? Var noga med att berätta att detta är en ögonblicksbild, vad eleven kan just nu. Prata om formativ bedömning, att bedömning är till för att stötta lärandet och se framåt: Vad är nästa steg i lärandet? Hur ska eleven kunna ta sig dit? Tala också om att det är bra för dig att veta vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på, när du lägger upp den fortsatta undervisningen. Om du vill återkomma till självskattningen i boken kan du be dina elever skriva datum i rutorna. På så sätt kan ni använda matrisen som ett levande dokument och se hur elevens kunskaper förändras över tid.

MODELL Skriva berättande text 20

1 Inledning

• något om hur huvudpersonen ser ut. • något om hur huvudpersonen känner sig i början av berättelsen. • något om miljön i berättelsen. Skriv i dialogform vid något tillfälle i din berättelse. Glöm inte ny rad och talstreck när någon pratar.

2 Problem

Riktigt bra berättelser skrivs när eleven är engagerad i ämnet och medveten om varför just denna text skrivs. Berättelsens form (dramaturgin) räcker inte som drivkraft för att skriva en bra berättelse. Din undervisning skapar sammanhang där barnen vill berätta. Utnyttja dessa tillfällen och låt dramaturgin vara stödstrukturen för att berättelserna ska bli begripliga, spännande och läsvärda! Med äldre elever är det dags att samtala om berättelsers budskap, och att författare inte enbart skriver för att underhålla. I årskurs 6 presenteras andra dramaturgiska modeller (parallellhandling och tillbakablickar). Se dem som ett erbjudande för de elever som vill testa något nytt. Lyft fram deras texter så att alla får ta del av dessa exempel.

3 Lösning

4 Avslutning

Vilket problem uppstår? I den andra delen av berättelsen händer det något som gör att det blir spännande och ibland lite svårt för huvudpersonen eller någon annan i berättelsen. En dag när… Plötsligt…

Hur löser sig problemet? Sedan måste huvudpersonen försöka ta sig ur knipan eller kanske få hjälp att ta sig vidare. Som tur var… Då kom… och…

Hur slutar det? I den sista delen av berättelsen får man veta hur huvudpersonen klarar av det den ville i början av berättelsen. Berätta något om hur huvudpersonen känner sig nu. Till slut... Äntligen...

Många berättelser är uppbyggda så att händelser sker efter varandra, i kronologisk ordning. Det finns också andra sätt att bygga upp spänning och tempo i en berättelse. Här kan du läsa om två vanliga berättarknep som författare brukar använda, parallellhandling och tillbakablickar.

TILLBAKABLICKAR

I en text med parallellhandlingar pågår minst två berättelser samtidigt, oftast på olika platser. Författaren växlar mellan berättelserna och mot slutet går de ihop till en.

I en text med tillbakablickar vänder författaren på kronologin. Istället för att det mest dramatiska eller spännande sker i slutet kommer det allra först i berättelsen.

Parallellhandling 1

Därefter blickar författaren tillbaka för att förklara bakgrunden till händelsen.

SLUT

Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.

Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.

Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.

Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.

Avslutning

Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.

Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.

I berättelsens avslutning beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.

Personbeskrivning

Man får inte veta något om vem huvudpersonen är.

Man får veta något om hur huvudpersonen ser ut.

Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.

Miljöbeskrivning

Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.

Man får veta något om hur det ser ut i miljön.

Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.

Dialog

Det finns ingen dialog i berättelsen.

Det finns dialog i berättelsen.

Det finns dialog vid flera tillfällen och det gör texten varierad och bättre att läsa. Dialogen markeras alltid med talstreck.

Gestaltning

Det finns ingen gestaltning i berättelsen.

Vid ett tillfälle har jag försökt att levandegöra hur en karaktär är eller reagerar.

På flera olika ställen i berättelsen finns gestaltningar som skapar bilder hos läsaren hur karaktären är eller reagerar.

MITT

Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.

Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.

Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och rätt skiljetecken.

Jag delar inte in mina texter i stycken.

Jag delar in mina texter i stycken ibland.

Jag delar alltid mina texter i stycken, som gör att texten blir lättare att förstå.

Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.

Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.

Jag kan stava många ord.

Jag skriver läsligt för hand.

Jag har ansträngt mig och skrivit riktigt snygga bokstäver.

Handstil

Berättelsen börjar med att vi helt eller delvis får veta hur det slutar.

BÖRJAN

Skiljetecken

Styckeindelning

Jag har inte tagit reda på stavningen. Ibland är det lite svårt att läsa min handstil

Om jag är osäker tar jag reda på stavningen.

3. Kompisrespons. Låt din kompis läsa din berättelse och bedöma din text.

BÖRJAN Parallellhandling 2

Inledning

Händelseförlopp

Stavning

PARALLELLHANDLING

De båda parallell­ handlingarna möts.

22

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

BÖRJAN

Självskattning 1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Gör en bedömning i tabellen. Kryssa för det som stämmer.

Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen? Berätta vem huvudpersonen är och vad huvudpersonen ska försöka klara av. Din inledning kan till exempel innehålla:

SLUT

Det var bra att Återblickar tar oss tillbaka i handlingen och vi får bit för bit veta vad som har hänt huvudpersonen. Början

Presentera person A eller händelse A. Presentera person B eller händelse B

Börja med att beskriva den allra mest dramatiska händelsen i berättelsen.

Mitt

Kom tillbaka till person A eller händelse A. Ge gärna en ledtråd kring vad A har med B att göra.

Blicka tillbaka och förklara hur personerna hamnade i den dramatiska situationen.

Kom tillbaka till person B eller händelse B. Ge gärna en ledtråd kring vad B har med A att göra. Slut

Avtoning

Jag tyckte om när Jag undrar

Din berättelse blir bättre om

Blicka tillbaka ytterligare en gång, precis före den dramatiska händelsen och berätta om vad som hände just då.

Person A och person B möts. Någonting viktigt händer, till exempel en olycka, ett kärleksmöte, en återförening eller konflikt.

Återkom till den dramatiska händelsen som du presenterade redan i början. Nu redovisas hela händelsen.

Vad händer efteråt? Blir de inblandade irriterade, kära, lyckliga, olyckliga, träffas aldrig igen…?

Vad händer efteråt? Blir de inblandade irriterade, kära, lyckliga, olyckliga, träffas aldrig igen…?

Tack för att jag fick läsa din berättelse! Från

4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och din kompisrespons. 21

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

5. Renskriv din berättelse.

23

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

ur Fånga förmågan åk 6

21


Skriva berättande texter

Berätta bara bra berättelser Det är viktigt att du som lärare hjälper dina elever att upptäcka att berättelsen kan få läsaren att dra paralleller till sitt eget liv. Genom att skriva om problem eller situationer som många varit i, får läsaren möjlighet att jämföra sina egna upplevelser med berättelsen. Att skriva med mening och budskap bör vara en del av skriv­ undervisningen, men första steget är att elever upptäcker att man kan skriva så att läsaren känner igen sig. En utgångspunkt kan då vara egna upplevelser och känslor. Här får du som lärare idéer till skrivuppgifter som dina elever kan jobba med. Be eleverna skriva en text om sig själva (återberättande text) utifrån en av rubrikerna i vänsterspalten nedan. Skriv därefter en påhittad berättelse om en fiktiv huvudperson. Använd rubrikerna i högerspalten. I den andra berättelsen bör eleverna ta hjälp av modellen på sidan 20 i elevboken. Uppmuntra eleverna att använda idéer och känslor från den återberättande texten i den fiktiva berättelsen. MIN VERKLIGHET Återberättande text

MIN BERÄTTELSE Berättande text

En helt vanlig morgon

Johannas hysteriska morgon

En lycklig dag

Nyomas första dag vid det blå havet

En sorglig dag

Flykten från bomberna

Min mest nervösa dag

Mötet som aldrig blev av

Jag kände mig arg när … (jag fick skulden fast det inte var mitt fel eller jag fick veta att någon pratat illa om mig)

Kottkriget

Mina syskon

Hämnden är ljuv – en saga om ett syskonbråk

Läs upp berättelserna och diskutera textkopplingar. • Vilka tankar väcker berättelserna? • Vad känner du igen dig i? • Vilka idéer och känslor har författaren använt från sina egna upplevelser?

22


Namn:

Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.

Bygg ihop

En rolig match

Bygg ihop

En kuslig plats

Bygg ihop

Färgglada kulor

Glassen var god.

Choklad

Mild smak av vanilj

Söt och syrlig smak av jordgubb och blåbär

Smak

Mjuk glass som smälter på tungan

Kyla

Känsel

Söt doft av vanilj

Doft

Rånet och strösseln som knastrar mellan tänderna

Hörsel









Med stora ögon sträckte jag fram mina händer och tog emot struten. Tre stora kulor i olika färger täckta med chokladströssel. Jag blundade och kände först bara kylan mot tungan. Sedan kom smakerna, söt vanilj, lite syrlig jordgubbsmak och till sist de fantastiska blåbären. Det knastrade mellan tänderna när jag kom ner till rånet. Jag lät glassen smälta på tungan. Jag svalde. Jag var lycklig.

Choklad­strössel

Syn

Påstående

Träna på att använda sinnesintryck när du skriver. Då blir beskrivningen mer levande.

SKAPA BILDER MED ORD

Kopieringsunderlag | Skriva berättande texter

23


Skriva berättande texter | Kopieringsunderlag

Självskattning Skriva berättande texter Namn:

  Datum: 

1. Läs igenom din berättelse, gärna högt för dig själv. 2. Kryssa för det som stämmer.

Inledning

Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem som är huvudperson och vad personen vill.

I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.

Händelseförlopp

Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.

Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.

Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.

Avslutning

Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.

Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.

I berättelsens avslutning

Personbeskrivning

Man får inte veta något om vem huvudpersonen är.

Man får veta något om hur huvudpersonen ser ut.

Man får veta hur huvudpersonen är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.

Miljöbeskrivning

Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.

Man får veta något om hur det ser ut i miljön.

Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.

Dialog

Det finns ingen dialog i berättelsen.

Det finns dialog i berättelsen.

Det finns dialog vid flera tillfällen och det gör texten varierad och bättre att läsa. Dialogen markeras alltid med talstreck.

Gestaltning

Det finns ingen gestaltning i berättelsen.

Vid ett tillfälle har jag försökt att levandegöra hur en karaktär är eller reagerar.

På flera olika ställen i berättelsen finns gestaltningar som skapar bilder hos läsaren hur karaktären är eller reagerar.

beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.

sidan 1 av 2 24

Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.


Kopieringsunderlag | Skriva berättande texter

Självskattning Skriva berättande texter

Skiljetecken

Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.

Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.

Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och rätt skiljetecken.

Styckeindelning

Jag delar inte in mina texter i stycken.

Jag delar in mina texter i stycken ibland.

Jag delar alltid mina texter i stycken, som gör att texten blir lättare att förstå.

Stavning

Det finns många ord som jag inte vet om jag har stavat rätt.

Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.

Jag kan stava många ord.

Jag har inte tagit reda på stavningen. Handstil

Ibland är det lite svårt att läsa min handstil

Om jag är osäker tar jag reda på stavningen. Jag skriver läsligt för hand.

Jag har ansträngt mig och skrivit riktigt snygga bokstäver.

3. Kompisrespons. Låt din kompis läsa din berättelse och bedöma din text. Det var bra att  Jag tyckte om när  Jag undrar 

 Din berättelse blir bättre om 

 Tack för att jag fick läsa din berättelse! Från  4. Bearbeta (förbättra) din berättelse med hjälp av din bedömning och din kompisrespons. 5. Renskriv din berättelse. Kopiering tillåten © Mirja Johannesson, Ulf Nilsson och Gleerups Utbildning AB.

sidan 2 av 2 25

Profile for Smakprov Media AB

9789140692542  

9789140692542  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded