9789147080434

BIOLOGI 6 V Ä R L D E N 6

MATS och ÅSA OTTOSSON LIBER

INNEHÅLL 1. EN LEVANDE PLANET 4 Ett klot med många sorters natur 6 Varför ser naturen ut som den gör? 8 Så funkar ett ekosystem 10 TEMA: Kontinenterna rör på sig! 12 2. AFRIKA 14 Naturen i Afrika 16 Savannen – de stora däggdjurens rike 18 I den afrikanska regnskogen 20 Sahara – världens största öken 22 TITTA NÄRMARE PÅ: Elefanten Giraffen Flodhästen Strutsen 24 Schimpansen Dromedaren Skorpionen Termiten 26 TEMA: Människan kommer från Afrika 28 3. ASIEN 30 Naturen i Asien 32 Asiens inre – torrt men inte livlöst 34 Bambuskogen är pandans hem 36 Mangroveskogen skyddar kusten 37 TITTA NÄRMARE PÅ: Jaken Tigern Vildhästen Ökenråttan 38 TEMA: Många kryddor kommer från Asien 40 4. OCEANIEN 42 Naturen i Oceanien 44 Australien är pungdjurens rike 46 Korallreven myllrar av liv 48 TITTA NÄRMARE PÅ: Röda jättekängurun Koalan Näbbdjuret Kivin 50 TEMA: När nya arter skadar naturen 52 5. NORDAMERIKA 54 Naturen i Nordamerika 56 Bisonoxens sista vildmark 58

Kaktusar kommer från Amerika 59 TITTA NÄRMARE PÅ: Tvättbjörnen Skunken Skallerormen Alligatorn 60 TEMA: Djur som flyttar 62 6. SYDAMERIKA 64 Naturen i Sydamerika 66 Världens största regnskog 68 TITTA NÄRMARE PÅ: Anacondan Jaguaren Sengångaren Dödskalleapan 70 TEMA: Världens regnskogar krymper 72 7. ANTARKTIS 74 Världens kallaste världsdel 76 TITTA NÄRMARE PÅ: Kejsarpingvinen Blåvalen Leopardsälen Krillen 78 8. DE STORA VÄRLDSHAVEN 80 I havets kolsvarta djup 82 TITTA NÄRMARE PÅ: Kaskeloten Vithajen Jättebläckfisken Djuphavsmarulken 84 TEMA: Mat ur havet 86 9. HUR MÅR JORDKLOTET? 88 Världen förändras när jorden blir varmare 88 Arter dör ut när naturen trängs undan 90 Kloka idéer gör världen bättre 92 10. UPPSLAGSDELEN 94 Jordklotets historia – del 1 94 Djur med fantastisk syn 96 Djur med fantastisk hörsel 98 Djur med fantastiskt luktsinne och smaksinne 100 Djur med andra fantastiska sinnen 102 Jordklotets historia – del 2 104 REGISTER

106

En levande planet För mer än 3 500 miljoner år sedan hände någonting fantastiskt på en av de planeter som snurrar runt solen.

Det uppstod liv.

Just den här planeten var lagom långt bort från solen.

Den var inte för kall och inte för varm. Det var därför det fantastiska hände just här på Jorden.

Det började i havet Det första liv som bildades var inte djur eller växter utan mycket mindre organismer, till exempel små bakterier som levde i havet.

Uppe på land var det fortfarande alldeles livlöst och väldigt ogästvänligt. Det fanns inget syre i luften. Men sakta, sakta började luften att fyllas med syre. Det var bakterierna i havet som tillverkade syret. Årmiljonerna gick och det bildades fler och fler sorters liv i havet. Det uppstod växter och det uppstod djur. Till slut lärde sig djuren och växterna att också leva på land.

1. Först levde bara små bakterier i havet.

2. Sedan fylldes haven av många olika djur.

3. Med tiden började en del djur att leva på land.

4

4. Jättelika kräldjur, dinosaurier, började utvecklas.

5. Dinosaurierna dog ut och det blev dags för däggdjuren – och därmed för oss människor – att befolka jorden.

Psst! I slutet av boken kan du läsa mer om jordens utveckling från ingenting till nu!

Nu finns det liv överallt I dag finns det levande djur och växter i nästan varenda vrå på jordklotet. Till och med långt nere i marken, högt uppe i luften och djupt nere i havet. Ja, också inne i våra hus finns det fullt av liv: silverfiskar under badkaret i badrummet, spindlar i källaren – och små, små kvalster som kryper omkring och letar efter mat mellan hårstråna i dina ögonbryn.

Förresten är även du en del av livet som har utvecklats på jorden. Du tillhör arten människa som är nära släkt med aporna. Det är en art som har varit väldigt duktig på att lära sig nya saker: som att gå på två ben, använda redskap, prata ett språk och skriva bokstäver.

Och att läsa böcker, som den här.

Bakterier är pyttesmå organismer som varken är djur eller växter. De finns överallt: i luften, i vattnet och i jorden.

Syre är en gas som finns i luften. Alla djur måste andas in syre för att kunna leva.

HÄR FINNS ALLT VI BEHÖVER Jorden är inte bara en spännande och vacker planet. Jorden är faktiskt den enda planet vi känner till i hela världsrymden där allt finns som vi människor behöver för att kunna leva: syre att andas, vatten och näring.

Syret finns i luften omkring oss, tack vare alla bakterier som jobbade som små syrefabriker i havet för flera miljarder år sedan. Luft finns bara i ett tunt lager runt jordklotet. Det luftlagret kallas atmosfären. Ute i rymden finns ingen luft. Där kan man inte andas.

Vattnet finns överallt på jordklotet.

Vatten är ovanligt i resten av världsrymden.

Näringen (alltså maten vi äter) kommer från växterna. Även när vi äter kött kommer näringen från början från växterna. Korna, grisarna och kycklingarna som vi äter har ju från början fått sin näring genom att äta växter.

Näring är ett annat ord för näringsämnen, alltså de viktiga ämnen som allt levande måste få i sig för att kunna växa och leva.

Protein, fett, kolhydrater och vitaminer är exempel på näringsämnen.

Atmosfären är det lager av luft som finns runt jordklotet. Rymden är det som är utanför jordens atmosfär. Där finns ingen luft.

5

Oceanien Natten är på väg. Snart faller mörkret över Australiens eukalyptusskogar. De djur som har varit igång under dagen – som papegojorna och kookaburran, emun och den solälskande ödlan – drar sig tillbaka.

I stället vaknar många andra djur som gillar mörkret bäst. Näbbdjuret simmar fram som en mörk skugga genom vattnet i den lilla ån på natten. Myrpiggsvinet nosar omkring efter myror och termiter på marken. Flygpungekorren segelflyger från trädstam till trädstam. Känguruerna och deras mindre släktingar vallabyerna betar gräs.

Den största sömntutan av dem alla, koalabjörnen, sover både på dagen och en stor del av natten. Bara under några timmar på natten vaknar den till och börjar mumsa i sig av sin favoritmat: bladen på eukalyptusträden.

9

11

10

DJUR 1. Grå jättekänguru

9. Hjälmkakadua

2. Rödhalsad vallaby

10. Kookaburra

3. Flygpungekorre

11. Praktrosella

4. Koala

12. Emu

5. Pungräv

13. Rosenkakadua

6. Myrpiggsvin

14. Honungsätare

7. Näbbdjur 8. Stubbsvansödla

1

VÄ X T 15. Eukalyptus 6

42

7

4

13

5

12

15 14

2

3

8 2

43

OCEANIEN

Naturen i Oceanien Australien är den allra största delen av världsdelen Oceanien. Till Oceanien räknas också de stora grannöarna Nya Guinea i norr och Nya Zeeland i öster, och en mängd mindre öar som ligger utspridda i södra delen av Stilla havet, eller Söderhavet som det också kallas.

Havet påverkar klimatet och naturen Det hörs på namnet att det finns mycket hav i Oceanien, för ocean är ett annat ord för hav.

Havet och närheten till ekvatorn påverkar klimatet och naturen väldigt mycket på öarna i Oceanien. När solen värmer havet bildas regnmoln som drar in över land och ger störtskurar av regn. Därför är växtligheten mycket frodig på många av öarna.

Det inre av Australien påverkas inte av de fuktiga vindarna från havet. Allt regn faller vid kusten. Därför är Australiens inre mycket torrt. Det regnar nästan aldrig.

I Australien kan man stöta på känguruer lite överallt, både i ödemarkerna, vid stränder och turisthotell.

ÖDEMARKERNA I AUSTRALIENS INRE

Stora delar av Australien består av öken och halvöken. Det växer nästan inga träd där, mest bara gräs och låga snåriga buskar. Det här är de stora röda känguruernas favoritmarker.

Här finns också många olika sorters kräldjur. Det kan finnas 40 olika sorters ödlor på samma ställe, och många sorters ormar.

Den här pytonormen, som heter voma, lever i torra områden i Australien.

44

OCEANIEN

Flygande hund

ÖARNA I SÖDERHAVET

På Söderhavsöarna finns inte så många olika sorters djur, eftersom det är svårt för djur att ta sig över de öppna haven ända till öarna. Men för flygande djur är det lättare.

Därför är fladdermöss vanliga, till exempel flygande hundar. Det är stora fladdermöss som lever på att äta frukt.

I det varma och fuktiga klimatet på öarna i Söderhavet trivs kokospalmen. Träden har smala Kokospalm stammar och kan bli uppåt 25 meter höga. Kokosnötterna sitter i toppen. Nöten, som ju är trädets frö, faller ner på stranden, guppar iväg på vågorna och slår rot på NYA GUINEA någon annan strand.

Paradisfågel Nya Guinea På så sätt sprider sig träden. är en bergig ö som ligger nära ekvatorn.

Stora delar av ön är täckt med regnskog.

Där lever några av världens vackraste fåglar, paradisfåglarna.

De har så färgsprakande fjäderdräkter att de nästan ser ut som om de klätt sig för att gå på karneval.

NYA ZEELAND

EUKALYPTUSSKOGARNA

Koala

I östra Australien och på en del andra ställen nära kusterna regnar det tillräckligt mycket för att det ska finnas skogar. De vanligaste träden i skogarna är eukalyptusträd. Koalan är specialist på att leva i eukaluptusskogarna. Den enda mat den äter är eukalyptusblad. Koalan ser ut som en teddybjörn men den är ett pungdjur precis som kängurun.

På Nya Zeeland finns höga bergskedjor, gröna gräsmarker och täta skogar. Det mest berömda djuret där är kivin, en brun fågel med lång näbb som inte kan flyga. Kivin har blivit en symbol för Nya Zeeland, precis som kängurun är en symbol för Australien.

Kivi

45

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Hur mår jordklotet?

VÄ XTH U S E FFE KTE N

luftlager

Så fungerar växthuseffekten I luften runt jordklotet finns en osynlig gas som heter koldioxid. Den släpper in solens strålar men släpper inte ut all värme igen, Gasen fungerar precis som glasväggarna i ett växthus. Därför hålls jorden varm trots att rymden är iskall. Det här brukar kallas växthuseffekten.

Lagom mycket växthuseffekt är bra. Den gör jorden lagom varm.

Men om vi människor gör så att växthuseffekten ökar, kan jordens klimat förändras. Och det är precis vad som händer nu. Utsläpp som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol i fabriker, hus och bilar gör att det blir mer koldioxid i luften.

När våra kor idisslar bildas en annan gas som gör att växthuseffekten ökar. Den heter metan och släpps ut i luften när korna rapar.

Att spara energi är det allra snabbaste sättet att hejda uppvärmningen av jordklotet.

Hur gör vi det?

88

Världen förändras när jorden blir varmare Rymden är oändligt stor. Att hitta en planet där allt finns som vi behöver för att leva ett bra liv – lagom värme, vatten att dricka, mat att äta, syre att andas – är nog helt omöjligt.

Vilken tur att vi redan har en perfekt planet att leva på. Jorden.

Men det finns problem. Vi människor lever på ett sätt som gör att jordklotet håller på att bli svårare att leva på för både djur, växter och oss själva.

Växthuseffekten ökar Ett allvarligt problem är att klimatet på jorden håller på att bli varmare. Det beror på att den så kallade växthuseffekten ökar. Forskarna tror att det blir mellan två och fyra grader varmare under de närmaste hundra åren. Det låter kanske inte särskilt mycket. Men det är tillräckligt mycket för att skapa problem för oss i framtiden.

– Kan vi inte be att politikerna gör något, nu och fort?

– Jag kan ju faktiskt cykla ibland i stället för att åka bil.

– Jo, att bestämma nya lagar som gör att vi använder mindre bensin, olja och kol.

Koldioxid är en gas som inte är giftig. Den finns i luften som vi andas ut ur våra lungor, men också i avgaser som bildas när vi förbränner olja, bensin och kol och i röken från eldar.

– Jag kan ta tåget i stället för flyget.

Växthuseffekt kallar man det när osynliga gaser som finns i luften håller kvar värme runt jordklotet. Koldioxid, metan och vattenånga är så kallade växthusgaser.

H U R M Å R J O R D K LOT E T ?

Detta händer när klimatet blir varmare

HAVENS YTA STIGER

TORKA OCH SVÄLT

ÖVERSVÄMNINGAR OCH STORMAR

När klimatet blir varmare krymper inlandsisarna på Grönland och Antarktis.

Vattnet som smälter bort från isarna rinner ner i havet och gör att havets yta stiger. Forskarna tror att havsytan kommer att stiga med 20–60 centimeter under de närmaste hundra åren.

Där det är torrt redan i dag kommer det att bli ännu torrare, till exempel i delar av Afrika och Australien. Det betyder att det blir svårare att odla mat och då riskerar fler människor att drabbas av svält.

I de regniga områdena på jorden blir det ännu regnigare. Det kan skapa översvämningar som gör att människor blir hemlösa. Stormarna blir också starkare och fler. Det kan leda till att hus förstörs, skog blåser ner och människor dör.

Detta händer i Sverige Forskarna tror att Sverige är ett av de länder som råkar minst illa ut när jordens klimat blir varmare. Men även här kommer mycket att ändra sig.

Det blir vanligare

med heta värmeböljor på sommaren.

Det blir varmare Det blir van-

– Vi tänker bara äta mat som inte har fraktats långa vägar.

och mindre snö på vintern.

ligare med kraftiga regn och stormar.

– Och vi tänker inte dricka bubbelvatten i flaska utan vanligt vatten.

Det börjar

växa buskar och skog på kalfjället.

– Vi kan använda lågenergilampor i stället för vanliga glödlampor.

Det kommer Det blir vanliga-

re med fästingar, för de trivs när det blir varmare.

– Visst släcker du lampan när du går ut ur ett rum?

djur- och växtarter hit som tidigare inte kunnat leva här för att det har varit för kallt.

– Hrm, oj, jag lovar att skärpa mej.

89

D J U R M E D FA N TA ST I S K SY N

Djur med fantastisk syn Synen är det sinne vi människor använder mest för att klara oss till vardags. Vi har faktiskt en ganska bra syn jämfört med många djur – trots att vi bara har två ögon.

Men jämfört med de riktigt skarpa ögonen i djurvärlden har vi inte en chans.

Nätkastarspindeln ser i mörker.

ÖRNAR HAR KIKARSIKTE

BÄSTA MÖRKERSEENDET – EN SPINDEL MED JÄTTEÖGON

Örnar gillar att segla omkring på hög höjd och leta efter bytesdjur nere på marken.

Deras ögon är gjorda för att se på väldigt långt håll och ger fyra gånger så skarp bild som en människas ögon. Dessutom kan ögonen förstora en del av bilden, ungefär som om de hade ett litet kikarsikte mitt i varje öga.

Det gör att en kungsörn kan se en kanin på tre kilometers håll.

Inget annat djur på land ser bättre i mörkret än nätkastarspindeln som lever i skogarna i östra Australien. Två av spindelns åtta ögon är väldigt stora och sitter mitt på huvudet. Dessa ögon ser otroligt bra i mörkret.

Spindeln använder sitt fina mörkerseende när den jagar. Den väver ett litet fyrkantigt, klibbigt nät som den håller framför sig när den hänger blick stilla bland växtligheten strax ovanför marken. På marken under nätet har den gjort några prickar av vitt spindelbajs som den använder att sikta mot. När någon liten insekt går över de vita prickarna trycker spindeln ner nätet över den – och bytet är fångat.

... nu uppstår det första livet på jorden, men ingen vet exakt när, var eller hur det sker ...

Små bakterier lever i havet

3 900 miljoner år sedan

96

3 800

3 700

3 600

3 500

D J U R M E D FA N TA ST I S K SY N

DJUR MED MÅNGA ÖGON

Jättebläckfiskens öga

Vi däggdjur har två ögon, precis som fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur.

Men det finns djur med betydligt fler ögon. De flesta spindlar – till exempel de stora ludna fågelspindlarna från Sydamerikas regnskogar – har åtta ögon.

Men åtta ögon är ändå ingenting mot vad kammusslorna har. De kan ha mer än hundra små ögon som de kikar ut i havet med när de särar på sina skalhalvor.

Kammusslan har en rad ögon utmed kanten på skalen.

ÖGON STORA SOM BASKETBOLLAR

De största ögonen av alla djur i världen har jättebläckfisken. Denna ganska okända djurart lever djupt nere i världshaven där det är nästan helt mörkt. För att kunna hitta byten måste ögonen vara stora, så att så mycket ljus som möjligt kommer in i dem.

Jättebläckfiskens ögon kan bli lika stora som basketbollar.

BIN OCH KOLIBRIER SER OSYNLIGT LJUS

Den här blomman ser alldeles gul ut för oss människor. Men till höger ser du hur den ser ut för ett bi eller en kolibri. Dessa djur ser ett slags ljus som är osynligt för oss, som kallas ultraviolett ljus.

Blomman blir alldeles blå för den som ser även det ultravioletta ljuset. Och det syns ett mönster som pekar in mot mitten av blomman där blommans nektar finns. Linjerna är vägvisare för bin och visar var de ska leta efter nektar.

3 400

3 300

Så här ser vi människor blomman.

Så här ser ett bi samma blomma.

3 200

3 100

97

J O R D K LOT E TS H I STO R I A 2

Jordklotets historia – del 2 VISSTE DU DET HÄR OM DINOSAURIER? • Dinosaurier var kräldjur.

• Dinosaurierna är fåglarnas förfäder.

• De flesta dinosaurier var fredliga växtätare.

• Den största dinosaurien man känner till var växtätaren Argentinosaurus som kunde bli 35 meter lång och väga 80–100 ton.

• Köttätaren Tyrannosaurus Rex kunde bli 12 meter hög och ha 18 centimeter långa tänder.

• Det största dinosaurieägg man känner till var 30 centimeter långt.

Nu har vi följt vår tidslinje så långt att vi kommit till slutet av berättelsen om jordklotets historia. Fram till för lite mindre än 500 miljoner år sedan hade allt liv funnits i havet. Men nu började det hända saker. De första växterna och djuren gick upp på land. De första insekterna utvecklades och de första dinosaurierna dök upp.

Snart blev dinosaurierna den mäktigaste djurgruppen.

Väldiga köttätande och växtätande dinosaurier vandrade omkring på jorden.

Men däggdjuren då? Var fanns våra egna förfäder – de första däggdjuren?

Dinosaurierna försvann Det fanns däggdjur redan på dinosauriernas tid, men de var små som råttor och kom bara fram på nätterna. På dagarna var det för farligt, på grund av alla dinosaurier.

Men för 65 miljoner år sedan hände plötsligt något. En naturkatastrof gjorde att alla dinosaurier dog ut. Troligen var det en stor meteorit eller komet som träffade jorden.

Forskarna vet inte säkert.

• Att dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan berodde troligen på att en meteorit träffade jorden. Den orsakade bränder, tsunamis, vulkanutbrott, stormar och tjocka moln av damm och sot som skymde solen.

… nu tar livets utveckling fart!

Stora trollsländor och andra insekter

Maskar och maneter

Trilobiter

Musslor, ortoceratiter och de första fiskarna

Växter och djur upp på land

700 miljoner år sedan

104

600

500

400

J O R D K LOT E TS H I STO R I A 2

Däggdjuren tog över Däggdjuren överlevde den stora katastrofen. Nu kunde de ta över efter de försvunna dinosaurierna. Många nya däggdjursarter utvecklades. Stora växtätande och köttätande däggdjur vandrade på stäpper och savanner. Det utvecklades simmande däggdjur i haven (t.ex. sälar och valar) och flygande däggdjur i luften (t.ex. fladdermöss).

En smart apsläkting blev världens härskare För bara ungefär 200 000 år sedan dök Homo sapiens upp: en smart, tvåbent släkting till aporna som med tiden har lärt sig att bygga skyskrapor och skriva popmusik.

På många sätt är vi människor världens nya härskare.

Vi är skickliga på många olika saker och kan göra om naturen så att den passar oss.

Men det gäller att vi är varsamma om naturen och inte tar mer ifrån den än vi behöver. Då kan vi ha en skön, grön planet att leva på även i framtiden. En planet med både skyskrapor och giraffer, popmusik och fågelsång.

Psst! På sidan 28 kan du läsa mer om hur det gick när människan utvecklades i Afrika.

Dinosaurierna regerar

300

200

Däggdjuren tar över

150

100

50

De första människorna

– Här kommer jag!

I dag

Framtiden

105

Bildförteckning Thomas Reiter/Esa 4 Nasa 5 Bernard Castelein/Naturepl/IBL 8 Anup Shah/NaturePL/IBL 16(1,2) Doug Allan/NaturePL/IBL 16(3) Cornelia Nordström/Scanpix 17 Anup Shah/NaturePL/IBL 18 Martin Harvey/NHPA 19 Martin Harvey/NHPA 20 Anup Shah/NaturePL/IBL 21 Torsten Andreas Hoffmann/LOOK/IBL 22 Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 23(1) Anthony Bannister/NPHA 23(2) Martin Harvey/NHPA 23(3) Frans Lemmens/zefa/Corbis/Scanpix 23(4) Jonathan & Angela Scott/NHPA 24(1) Stephen J. Krasemann/Photoresearchers/IBL 24(2) Mark Boulton/Photoresearchers/IBL 25(1) Adam Jones/Photoresearchers/IBL 25(2) Anup Shah/NaturePL/IBL 26(1) Jan-Michael Breider/N - Naturfotograferna 26(2) Tony Phelps/NaturePL/IBL 27(1) Alan Weaving/Ardea 27(2) Patrick Glaize/Boreales/Gamma/IBL 29 Bernard Castelein/NaturePL/IBL 30-31 Ola Jennersten/N - Naturfotograferna 32 Anup Shah/NaturePL/IBL 33 Francois Savigny/NaturePL/IBL 34 Colin Monteath/Hedgehog House/NaturePL/ IBL 35(1) Duncan Usher/Ardea 35(2) Daniel J. Cox/Corbis/Scanpix 36(1) Jason Hosking/Corbis/Scanpix 36(2) Peter Scoones/NaturePL/IBL 37 Kenneth W. Fink/Ardea 38(1) Francois Savigny/NaturePL/IBL 38(2) Duncan Usher/Ardea 39(1) Bernard Castelein/Naturepl/IBL 39(2) Macduff Everton/Corbis/Scanpix 40(1) Nik Wheeler/Corbis/Scanpix 40(2) Dung Vo Trung/Corbis/Scanpix 40(3)

Willem Kolvoort/NaturePL/IBL 41(1) Corbis/Scanpix 41(2) Fredrik Funck/Scanpix 44(1) Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 44(2) Greg Wood/AFP/Scanpix 45(1) Cyril Ruoso/JH Editorial/Minden Pictures/ NordicPhotos 45(2) Laurent Geslin/NaturePL/IBL 45(3) Dave Watts/NaturePL/IBL 46(1) John Cancalosi/NaturePL/IBL 46(2) David Higgs/Nhpa 46(3) Sven Halling/Scanpix 47(1) Dave Watts/NaturePL/IBL 47(2) Queensland Tourism, HO/AP/Scanpix 48 Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 49 Wayne Lawler/Photo Researchers/IBL 50(1) Mitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 50(2) Dave Watts/NaturePL/IBL 51(1) Tom McHugh/PhotoResearchers/IBL 51(2) Frogwatch (North)/Getty Images 52(1) Mark Payne-Gill/NaturePL/IBL 52(2) Simon King/NaturePL/IBL 53 Eric Baccega/NaturePL/IBL 54-55 Jim Brandenburg/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(1) Heidi & Hans-Jurgen Koch/Minden Pictures/ NordicPhotos 56(2) Jim Richardson/Corbis/Scanpix 57 Frank Krahmer/zefa/Corbis/Scanpix 58(1) Norbert Rosing/Ngs Image Collection 58(2) Tim Fitzharris/Minden Pictures/NordicPhotos 59(1) Tom Vezo/Minden Pictures/NordicPhotos 59(2) Duncan Usher/Ardea 60(1) Tom Vezo/NaturePL/IBL 60(2) Kenneth M. Highfill /Photoresearchers/IBL 61(1) Peter Scoones/NaturePL/IBL 61(2) Phil Savoie/NaturePL/IBL 62(1) Dan Guravich/Corbis/Scanpix 62(2) Todd Pusser/NaturePL/IBL 63

Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 66(1) Francois Gohier/Ardea 66(2) Joyce R. Wilson/Photo Researchers/IBL 66(3) Hermann Brehm/NaturePL/IBL 66(4) Tui de Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 67(1,2) Luiz Claudio Marigo/NaturePL /NordicPhotos 68(1) David Tipling/NaturePL/IBL 68(2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix 69 Ross Couper-Johnston/NaturePL/IBL 70(1) Lynn M. Stone/NaturePL/IBL 70(2) Staffan Widstrand/NaturePL/IBL 71(1) Gregory G. Dimijian;M.D./PhotoResearchers/ IBL 71(2) David Tipling/NaturePL/IBL 72(1) Antonio Ribeiro/Gamma/IBL 72(2) Wolfgang Kaehler/Corbis/Scanpix 74-75 Graham Robertson/Ardea 76 Doug Allan/NaturePL/IBL 77(1,2,3) K. Schafer/Peter Arnold Inc./Lucky Look 78(1) Flip Nicklin/Minden Pictures/NordicPhotos 78(2) Mark Carwardine/NaturePL/IBL 79(1) Jean Paul Ferrero/ardea.com 79(2) Doc White/NaturePL/IBL 83(1) David Shale/NaturePL/IBL 83(2) Chris Bangs/AFP/Scanpix 84(1) Doc White/NaturePL/IBL 84(2) Norbert Wu/Minden Pictures/NordicPhotos 85(1) Eloy Alonso/Reuter/Scanpix 85(2) Natalie Fobes/Corbis/Scanpix 86 H.Kiefer/Sucrè Salè/IBL 87(1) John Dakers/Corbis/Scanpix 87(2) Tui De Roy/Minden Pictures/NordicPhotos 89(1) Miitsuaki Iwago/Minden Pictures/NordicPhotos 89(2) Hires Chip/Gamma/IBL 89(2) Oka Budhi/OnAsia 90(1,2) Louis Pang/AP/Scanpix 91 Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection 92 Frans Lemmens/Corbis/Scanpix 93(1)

Jonathan & Angela Scott/NHPA 93(2) Armin Weigel/DPA/Scanpix 94 Reg Morrison/Auscape/Minden Pictures/ NordicPhotos 96 Nature Production/NaturePL/IBL 97(1) Ho/The National Science Museum/AFP/ Scanpix 97(2) Tony Heald/NaturePL/IBL 98 Victor Habbick Visions/Science Photo Library/ IBL 99 Sue Flood/NaturePL/IBL 100 Michael & Patricia Fogden/Minden Pictures/ NordicPhotos 101(1) Michel Roggo/NaturePL/IBL 101(2) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 102(1) Doug Perrine/NaturePL/IBL 102(2) Kenneth Catania 102(3) John Cancalosi/NaturePL/IBL 103(1) Fred Bavendam/Minden Pictures/ NordicPhotos 103(2) Omslag: Framsida Tony Heald/NaturePL/IBL (1) Ralph Lee Hopkins/NGS Image Collection (2) Blaine Harrington III/Corbis/Scanpix (3) Bernard Castelein/NaturePL/IBL Baksida Thomas Reiter/Esa Teckningar: Bo Lundwall

Leif Eriksson Mats Johansson Hasse Jansson sid 88

ISBN 978-91-47-08043-4 © 2007 Mats Ottosson, Åsa Ottosson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Faktor: Bertil Stålenmark Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Olsson, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Bertil Stålenmark Faktagranskning: Ragnar Hall, zoolog vid ArtDatabanken, Uppsala Pedagogisk granskning: Kerstin Naenfeldt, lärare Tack alla ni andra sakkunniga som bidragit med synpunkter!

Första upplagan 1 Tryck: Elanders, Ungern 2007

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och landsting.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 22 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice.liber@liber.se

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Den här boken handlar om djur och natur i världen, från öknar, savanner och regnskogar ner till världshavens djupaste botten.

Boken berättar också om hur jordklotet mår och vad vi människor kan göra för en hållbar utveckling.

Upptäck Världen Biologi innehåller: • beskrivningar av världens olika naturtyper • fakta och fördjupning om många djur och växter • viktiga ord och begrepp • temauppslag om människans ursprung, om regnskogarna som krymper, om jordklotets historia, och mycket mer Upptäck Världen Biologi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Världen Geografi 21-21894-5 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

Mats och Åsa Ottosson, journalister med stor kunskap om barn och natur

www.liber.se

Best. nr 47-08043-4 Tryck nr 47-08043-4