Page 1


18 smarta hjärnrörelser - må bra och nå dina mål


18 smarta hjärnrörelser - må bra och nå dina mål Utgiven av Idus förlag AB www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Torgny Steen & Inger Knutsson 2012 © Illustrationer: Helena Ramberg 2012 © Grafisk form och sättning: Ulrika Slottner, Idus Förlag AB Första upplagan Tryckt av Inprint, Lettland 2012 ISBN: 978-91-87001-31-4


Förord Fyra veckor efter att min son började i skolan vaknade han på morgonen och såg bedrövat på mig. Glöden jag hade mött i hans blick några veckor tidigare hade helt slocknat. ”Jag vill inte gå i skolan mer mamma”, förklarade han för mig. ”Jaså? Varför inte då min älskling?” undrade jag smått förvånad eftersom han så himlastormande hade längtat efter att få komma till denna spännande plats där han skulle få lära sig en massa nya saker. Min sjuåriga son satte i den stunden ord på något jag är övertygad om att många barn känner idag. ”För jag får inte leka längre. Jag ska bara sitta still och vara tyst.” Kanske är det så att våra barn instinktivt vet det som så många forskare på senare tid understrukit och förklarat. Att fysisk rörelse är en nödvändig del, inte bara för vår fysiska och mentala hälsa, inte bara för vår livsglädje och vårt välmående, utan även för vår förmåga att tillgodogöra oss nya kunskaper. För hjärnans skull. För vår mänskliga utvecklings skull. Kanske är det så att våra barn instinktivt förstår sambandet mellan fysisk rörelse och livslust, mellan fysisk aktivitet och kreativitet? Kanske är det dags för oss att börja lyssna och ta våra barns behov på allvar? Våra barns behov till fysisk rörelse och aktivitet har under en längre tid betraktats som omogenhet, som en oförmåga, som koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Kort och gott som en dysfunktion. Men kanske är det en outnyttjad funktion? Kanske är det dags för oss att börja lyssna till den moderna vetenskapen inom hjärnforskning och neuromotorik som tydligt understryker sambandet mellan kroppsrörelser och hjärnans utveckling? Kanske är det dags för oss att frångå traditionen i den svenska skolan till förmån för våra barns hälsa och kunskapsinlärning? Kanske är det dags för oss att ta ett kvantumsprång för att hänga med i våra barns utveckling? Den här boken erbjuder oss en möjlighet till att ta just detta kvantumsprång. Motivation, inspiration, kreativitet, entreprenörskap, innovation, nyskapande, nytänkande. Alla dessa ord är brännheta ord just nu både i skolans värld 5


och i samhället som stort – men vi kan aldrig erbjuda våra barn någonting som vi själva inte känner eller praktiserar. Därför är övningarna i denna bok lika mycket till för dig som vuxen, som för barnen i ditt liv. Vi vet inte vilken framtid som väntar våra barn. Samhällsutvecklingen går i en hastighet som vi aldrig tidigare har upplevt i mänsklighetens histioria. Vi vet inte vilka egenskaper, kunskaper eller förmågor som våra barn kommer att behöva ha med sig in i framtiden. Vi vet inte vilka yrken som kommer att behövas. Så, hur förbereder vi våra barn och unga inför en framtid som vi inte själva vet någonting om? Naturen har sin gång. Naturen följer sitt flöde. Årstiderna växlar. Ebb blir till flod. Människan är den enda livsformen på jorden som tror sig kunna förändra eller ställa sig över dessa naturliga skeenden. Kanske är det dags för oss att se att våra barn bär all kapacitet de behöver inom sig, precis som att blomman bär sin egen kapacitet till att växa till en fullgod blomma? Min tro och min övertygelse är att de bästa förutsättningar vi kan ge våra barn och unga inför framtiden är förutsättningar att växa upp till välmående och livkraftiga individer. Till individer som förmår använda såväl sin fulla hjärnkapacitet som hjärtkapacitet. Boken du håller i din hand är en dörr till just detta och det är med stolthet och tacksamhet som jag skriver detta förord – till en bok som jag vet kommer att göra enorm skillnad för såväl våra barn som för oss själva, om vi bara förvandlar orden till aktiv handling. Valet är ditt! Stort varmt tack till Torgny och Inger för ert ovärderliga arbete. Jag kan redan se glittret återvända i barnens blickar … Sanna Nova Emilia Skolutvecklare, föreläsare och författare till boken: ”Att lära med Hjärtat – När kunskap och värde blir ett.”

6


Innehåll 1. ”Det var en gång …” Om hur allt startade och vår kamp för barnens rätt till hälsa, livslust och lärande. 2. Därför vill vi att du läser boken. Något om vårt syfte med boken. 3. Alla goda ting är tre – förstå din hjärna. En snabbkurs i hur vår systemiska hjärna fungerar. 4. Neuromotoriskt Underlag (NMU) – nyckelfaktor för balans. Beskrivning och definition. 5. Värdefulla tips innan du börjar med rörelserna. Några viktiga uppmärksamheter när du gör rörelserna. 6. 18 smarta hjärnrörelser. Beskrivning av och bilder på rörelser. 7. Kombinationer av rörelser som hjälper för: Matte. Läsa, skriva och stava. Kreativet och Spela instrument. Sport och idrott. Kombinationer av rörelser för specifika ändamål. 8. Kombinationer av rörelser som hjälper dig: Skapa lugn, ro och fokus. Ladda inför presentationer och prov. Hantera stress och press. Ladda med ny energi. Kombinationer av rörelser för specifika ändamål. 9. Tre framgångsnycklar till hälsa, livslust och lärande. Kort beskrivning av de tre nycklar vi arbetar med.

7


1. Det var en gång … För min del, Torgnys alltså, började allt när vår son Nicklas, nummer tre av fyra barn, upplevde problem i skolan. Under ett utvecklingssamtal fick vi reda på att Nicklas inte hängde med de andra barnen när det gällde att läsa, räkna och skriva, att han hade svårt att koncentrera sig och pratade på lektionerna, inte räckte upp handen samt att han gärna gick omkring i klassrummet. På min fråga om det kunde handla om mognadsgrad, han var trots allt bara åtta år och gick i tvåan, fick jag ett svävande svar om att ”hänga med de andra barnen …” från fröken. Eftersom jag är utbildad i Kommunikologi©*, har jag bland annat förståelse för systemisk hjärnforskning och hur olika rörelser, särskilt långsamma rörelser, stimulerar, utvecklar och stärker vårt neuromotoriska underlag. Jag brukar själv börja dagen med att göra olika rörelser, åtminstone fyra fem dagar i veckan. Jag har också erfarenhet av hur långsamma rörelser hjälper idrottare och ledare i näringslivet hantera press och prestationer samt undvika eller bli av med stress- och utmattningssymptom. På nära håll har jag också sett hur Anna, min kära hustru och mamma till våra fyra barn, efter två år med kraftiga magproblem kunde sluta med sin magmedicin efter att på egen hand botat sin ”kroniska tarminflammation”. Detta gjorde hon genom att träna långsamma rörelser fem till 15 minuter om dagen under tre månader. Vad skulle hända om vi provade liknande rörelser på Nicklas? Sagt och gjort. Vi satte igång med rörelser varje kväll, inte bara på Nicklas utan på alla fyra barnen. *Definitioner av Kommunikologi©: 1. Studierna av struktur och dynamik i kommunikation och förändring - när all upplevelse och allt beteende är valt, definierat, beskrivet och förstått som kommunikation. 2. Läran om det som är gemensamt i förändrings- och utvecklingsprocesser. 9


Efter bara en kort tid upplevde vi överraskande kraftfulla resultat, både i skolan och hemma. Nicklas blev lugnare i klassrummet, började få flyt i skolarbetet och upplevde att läxorna plötsligt gick jättefort att göra. Resultat som håller i sig än idag. Eftersom resultaten var så kraftfulla blev jag nyfiken på om det var någon annan som upplevt samma sak. Jag började leta efter litteratur och upptäckte att det fanns en hel del att läsa om betydelsen av rörelser för hälsan, livslusten och lärandet. Under den här tiden hörde vi ofta från föräldrar runt omkring oss: ”Har ni pratat med Inger …?” eller ”Har ni varit hos Inger …?”. Det visade sig att några familjer i liknande situation som vår valt att söka hjälp utanför skolan. Några hade haft turen och hamnat hos en ”magisk kvinna i Malmö” som hette Inger. Jag blev förstås nyfiken på vem den där ”Inger” var och framför allt hur hon uppnådde de magiska resultaten med barn med olika utmaningar i skolan? Till slut var jag bara tvungen att leta upp Inger, som heter Knutsson i efternamn. Det visade sig att hon är speciallärare och sedan många år jobbar med att hjälpa barn och ungdomar med olika utmaningar i skolan. Hennes arbete bestod i huvudsak av att hjälpa barn ”som behövde lite extra för att komma lika långt …” som hon brukar säga. Till största delen i ett av Malmös tuffare områden. Första gången vi träffades tog det inte många sekunder för oss att inse att vi har oändligt mycket gemensamt. Vi hittade snabbt fantastiskt många gemensamma nycklar och framförallt, vi brinner båda för barn och ungdomars rätt till hälsa, livslust och lärande i skolan och hemma. Tillsammans har vi sedan dess träffat tusentals människor; barn, ungdomar, föräldrar, lärare, rektorer, forskare, kommunledningar, journalister med flera. En av de absolut mest fantastiska upplevelser vi vet, är när vi tillsammans får genomföra CreativeChildren:Camp™, helgkurserna med underbara barn, ungdomar, föräldrar, lärare och lärarstudenter som vill ha guidning och kraftfulla nycklar till hälsa, livslust och lärande i skolan, hemma och på jobbet. En av de kraftfulla nycklar vi pratar om och får uppleva under CreativeChildren:Camp™ är betydelsen av rörelser, särskilt långsamma rö10


relser. Rörelser som hjälper oss koppla ihop hjärnans olika system, skapa balans mellan inre och yttre uppmärksamhet och därmed hjälper oss hantera och faktiskt må bra i ett samhälle som går allt snabbare. Inte minst för våra barn och ungdomar. Rörelserna är så enkla och naturliga att de ibland kan vara svåra att ta till sig vilket gör att deltagarna i slutet av kursen brukar fråga ”Har ni någon bok så att jag kommer ihåg alla rörelser vi gått igenom?”. Nu har vi det, den bok du just nu håller i din hand. Torgny har skrivit och Inger har berättat och kvalitetsgranskat innehållet. Vi hoppas att du och din omgivning ska få mycket nytta och glädje av boken.

11


2. Därför vill vi att du läser boken Intentionen med boken är att hjälpa dig uppnå hälsa, livslust och lärande i skolan, på jobbet och inom idrott. Bokens arbetsnamn var ”99 smarta hjärnrörelser …”. Vi upptäckte rätt snart att den skulle bli alldeles för tjock med så många rörelser och bestämde oss för att till en början dela med oss några av våra favoritrörelser. I den här boken blev det ändå hela 18 smarta hjärnrörelser. Den som är lite nyfiken och något modig kommer snart upptäcka att rörelserna vi beskriver inte bara fungerar i skolan och hemma, de fungerar minst lika bra för att pigga upp det allra tråkigaste jobbmötet, inför en löneförhandling, som uppladdning innan en viktig presentation, … Ja, du kan säkert komma på ännu fler tillfällen. Rörelserna är tänkta att fungera som ”Hjälp till självhjälp” eftersom de ökar kommunikationen och stärker samarbetet mellan hjärnans och kroppens olika system. Rörelserna är enkla och naturliga att göra. Du kan göra rörelserna själv, visa dem för andra och göra dem tillsammans med andra. Rörelserna gör du var för sig eller i vilka kombinationer du vill. Faktum är att de är så enkla och självklara i all sin enkelhet att det kan vara svårt att förstå att de verkligen ger resultat. De behöver helt enkelt upplevas. Vi upplever själva kraftfulla resultat samtidigt som vi löpande får rapporter från deltagare på kurser och föreläsningar om resultat som: • Ökat lugn. • Lättare hantera stress och press. • Förbättrad koncentration. • Ökad uppmärksamhet på inre signaler och behov. • Längre och djupare sömn. • Färre och mindre konflikter. • Bättre förståelse för egna ramar; gränser, jag//du, ja//nej etc. 13


• Minskad eller avslutad medicinering (ADHD, antidepressiva) etc. • Minskade eller inga symptom (ADHD, Dyslexi etc.). • Lättare att läsa, räkna och skriva – hemma, i skolan och på jobbet. Vi lovar, det är lättare GJORT än sagt! Vi utmanar dig att läsa boken med öppet sinne, nyfikenhet, mod och viljan att prova och på så sätt upptäcka vad rörelserna kan innebära för just dig. För dig som önskar ytterligare inspiration har vi förslag på färdiga ”program” med rörelser för specifika ändamål: • Inför, under eller efter olika lektioner. • Inför eller under ett viktigt möte. • När du ska räkna, skriva, läsa, minnas något. • Inför en viktig prestation; prov, presentation, konsertuppvisning, idrottsaktivitet etc. • Hantera stress och press. Flera av rörelserna i boken kan du göra i princip när, var och hur som helst; i soffan, framför datorn, i sängen, på gymmet, på toaletten (som Nicklas gjorde under en tid i skolan när han inte ville att fröken skulle se), i bilen (när du inte kör), på bussen, på stranden, i trädgården, i klass- eller lärarrummet … Vi hoppas förstås att du ska få lika mycket nytta och glädje av rörelserna som vi har när vi gör dem. För dig som gärna vill se Hjärnrörelserna också på film finns flera goda exempel på www.creativechildren.se, välj neuromotorik i toppmenyn. Mycket nytta och nöje! Torgny Steen och Inger Knutsson www.creativechildren.se

”Det dummaste man kan göra i skolan är att inte våga fråga …” Tindra, 10 år 14


3. Alla goda ting är tre – förstå din hjärna Det mesta vi egentligen vet om hjärnan är att vi vet ganska lite om hjärnan. Några talar om den som världens minst utforskade kontinent. Du som läst fotografen Lennart Nilssons böcker har kunnat se fascinerande bilder som i detalj visar hur ett barn blir till, hur evolutionen liksom spelas upp igen och igen inne i mammans mage. Från fostrets relativa tyngdlöshet inne i magen, då hjärnan primärt har inre uppmärksamhet på våra livsuppehållande system, till att efter födseln även få yttre uppmärksamhet och möjlighet att börja upptäcka omgivningen. Och börja kämpa för att övervinna tyngdkraften och utvecklas från att ligga på golvet till upprättstående och gående individer. Hjärnan består av ett ”system av system” och utgör en buffert mellan människans inre miljö (organism) och yttre miljö (omgivning). Vi har valt att utgå från en förståelse där hjärnan delas in i tre system*. De tre systemen, hjärndelarna, är: • Hjärnstammen • Limbiska systemet • Hjärnbarken. Det är en ganska grov indelning men vi upplever att den räcker gott för att skapa förståelse kring hur vår hjärna fungerar, våra behov och för att du ska få största möjliga behållning av den här boken. Som du kommer upptäcka när du läser vidare har de tre systemen helt olika egenskaper, resurser och uppgifter.

*Matti Bergström, Professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors universitet och docent i bioelektronik vid Tekniska högskolan, Helsingfors. Paul D. MacLean, Physician and Neuroscientist at Yale Medical School and the National Institute of Mental Health

15


Hjärnstammen Hjärnstammen (Se bild 1) representerar helhet och känslotillståndet ”Är”. Den utgör den äldsta delen av vår hjärna och utvecklades när dåtidens reptiler behövde anpassa sig till ett liv på torra land, för sisådär 250 miljoner år sedan, och behövde ett mer avancerat nervsystem. Hjärnstammen är den del av vår hjärna som utvecklas först och utgörs av det retikulära systemet (RAS) som sträcker sig från den förlängda ryggmärgen upp till mellanhjärnan. Den är helt inriktad på överlevnad och fungerar som en buffert för funktioner i vår inre miljö (organism) såsom hjärtrytm, andning, inre muskellager, muskeltonus, cirkulation, kroppstemperatur och matsmältning. Funktioner som pågår hela tiden utan särskild uppfattning om tid och rum och utan att du behöver tänka på dem. Hjärnstammen kan därmed sägas tillhöra den ”omedvetna” delen av hjärnan. Eftersom vår organism och våra inre funktioner inte förändrats nämnvärt över tid har heller inte hjärnstammen behövts utvecklas i någon större utsträckning. En av hjärnstammens viktiga uppgifter är att anpassa det nyfödda barnet till ett liv på land, bland annat hjälper den barnet övervinna gravitationen (tyngdkraften). Efter att barnet lämnat magen styrs rörelserna i första hand av reflexliknande rörelser som inte så lite påminner om en fisks. Inte så konstigt eftersom vi simmat runt i vatten i mammas mage. Innan vi kan sitta, stå och röra oss behöver hjärnstammen ”kopplas in” och få kontroll över kroppens olika muskelgrupper, exempelvis nackens muskler. En viktig del i utvecklingen av hjärnans nervnätverk är rörelser. När det lilla spädbarnet ligger på golvet, tar tag i fötterna, lyfter nacken, gungar på alla fyra, ligger på magen, ålar och så småningom kryper fram och tillbaka är det nödvändiga rörelser för hjärnans och därmed barnets utveckling. Rörelserna bidrar till myelinisering, alltså tillväxten av myelin som är det vita lager av fett vilket omger nervtrådarna i hjärnan. Ju tjockare lager myelin desto snabbare överföring av signaler i nervtrådarna kan man säga. Om spädbarnets naturliga spontana rörelser försvåras eller hindras, kan utvecklingen bli ofullständig och primitiva spädbarnsreflexer fortsätta att vara aktiva långt upp i åren. Vi tänker bland annat på sträckreflexen, sugrörelsen, ögonrörelser och gripreflexen. 16


Rörelsemönster och reflexer, som om de inte får möjlighet att integreras fullt ut, kan resultera i besvärande symptom senare i livet. Både hemma, i skolan och på jobbet. I hjärnstammen råder ett slags kaos där informationsbehandlingen går relativt långsamt. Den genererar vår inre kraft och stimuleras och aktiveras bland annat av kraftfulla visioner och mål. Hjärnan utvecklas i steg. Eftersom hjärnstammen styr funktioner som är nödvändiga för vår överlevnad behöver basbehov som mat, dryck, värme och närhet vara uppfyllda för att hjärnan ska integreras vidare till nästa utvecklingsnivå. Hjärnstammens funktioner och egenskaper: Kaos, inre information, inre muskellager, långsam, intentioner; kraft, energi, riktning, mål. Hjärnstammen stimuleras av: Inre uppmärksamhet, långsamma rörelser (gärna roterande), långsam musik, taktil stimulans, långsamma promenader.

Bild 1. Hjärnstammen. Illustration Torgny Steen

17


4. Neuromotoriskt Underlag (NMU) – nyckelfaktor för balans Som du redan vet består våra fantastiska kroppar av mängder av olika system, vart och ett med sin bestämda funktion och rytm. För att vi ska må bra behöver kroppens olika system vara i balans. Balans uppstår när kroppens olika system fungerar var för sig och tillsammans. Det Neuromotoriska Underlaget (NMU)* definieras som; balans mellan inre och yttre muskellager, balans mellan hjärnans olika system samt nervbanornas förbindelser och kvalitet. Balans Inre och Yttre muskellager. Våra muskler stimuleras av rörelser. Vårt inre muskellager skapar stabilitet och stimuleras huvudsakligen av långsamma rörelser medan vårt yttre muskellager skapar mobilitet och huvudsakligen stimuleras av snabba rörelser. Balans hjärnans olika system. Även hjärnan stimuleras av rörelser. Beroende på hur rörelsen utförs stimuleras hjärnan olika. Studier visar att snabba rörelser och yttre uppmärksamhet stimulerar områden i hjärnbarken medan långsamma rörelser, andning och inre uppmärksamhet stimulerar områden i hjärnstammen. Nervsystemets kvalitet. Nervsystemet kopplar ihop kroppens olika system. Nervbanornas kvalité och antalet förbindelser påverkar samspelet mellan hjärnans olika delar samt hjärnan och resten av kroppen. *Beskrivningen av det Neuromotoriska Underlaget (NMU) är hämtad från Meta-disciplinen Kommunikologi.© 23


Eftersom balans och kvalitet är färskvara är det viktigt att hela livet stimulera och underhålla det Neuromotoriska Underlaget (NMU). Ok, det låter värdefullt att stimulera hjärnan men hur ofta och hur länge kanske du tänker? Vi brukar rekommendera en grundinstallation vi kallar ”7*7*7”. Sju minuter om dagen, sju dagar i veckan i sju veckor. Det brukar vara tillräckligt för att balansera systemen. Efter det rekommenderar vi sju till 37 minuter om dagen efter behov. Variera dig gärna genom att göra olika rörelser varje dag.

”Livet i skolan kräver aktiv kroppsrörelse och motorik vilket höjer inlärningsförmågan.” Matti Bergström, professor i Fysiologi och docent i Bioelektronik samt författare. 24


5. Värdefulla tips innan du börjar med rörelserna I den här boken väljer vi att i första hand visa korsvisa rörelser för ökad kommunikation mellan vänster och höger hjärnbark samt roterande rörelser för stimulans av hjärnstammen. Rörelser som underlättar lärandet och skapar lugn, ro samt kraft och energi. Det fina med rörelserna är att ALLA, oavsett ålder eller färdigheter, kan göra dem i princip var, när och hur som helst; sittande, stående eller liggande. Självklart kan du göra rörelserna själv och tillsammans med andra; din familj, med kompisarna, idrottslaget, med bandet och så vidare. Innan du börjar rekommenderar vi att du dricker vatten. Hjärnan behöver vatten för att göra sitt jobb, bland annat hålla koncentrationen uppe. De flesta av oss dricker för lite vatten, även barn och ungdomar i skolan. Ett bra sätt att få en idé om hur mycket vatten du bör dricka för att hålla vätskebalansen är att multiplicera din vikt i kilo (Kg) med 0,03. Torgny som väger 83 Kg bör dricka ungefär 2,5 liter vatten om dagen (83 Kg * 0,03 = 2,49 l). Försök att alltid ha en vattenflaska med dig så att du kan dricka lite vatten då och då under dagen. På så sätt hjälper du kroppen att ta upp vattnet bättre och slipper gå på toaletten så ofta. Ytterligare värdefulla tips är att vara noga med din andning, att du gör rörelserna i det tempo som står angivet och att du riktar din uppmärksamhet inåt dig själv. När det gäller andningen rekommenderar vi starkt att du andas in genom näsan med djupa andetag långt ned i magen. Om du lägger handen på eller strax nedanför naveln är det bra om du känner hur din hand rör sig när du andas genom näsan. När det gäller utandningen kan du prova dig fram till det som fungerar bäst för dig. Torgny brukar andas ut genom näsan medan Inger föredrar att andas ut genom munnen. Välj det som passar dig bäst helt enkelt. 25


När du har koll på andningen är det dags att försöka släppa omvärlden för en stund och lägga märke till vad som sker inom dig; om några tankar dyker upp eller om du kanske känner något särskilt. Hur känns det? Vad känns det som? Var känns det? Det kan förstås vara precis vad som helst som dyker upp, din upplevelse är bara din. Det finns inga ”rätt eller fel” – inga prestationer, värderingar eller resultat som ska uppnås - när det gäller vad som sker för dig. Eftersom rörelser kan utföras i olika tempo har vi i boken valt djur som metaforer för olika tempo; Haren – ditt vanliga tempo. Katten – långsamt tempo. Sköldpaddan – extremt långsamt tempo. Rörelsen görs i vad du kanske uppfattar som ditt vanliga, ”normala” tempo utan någon större ansträngning för att genomföra övningen eller hålla balansen om du står upp. I det här sammanhanget är det en snabb rörelse varför vi valde en hare som metafor. Du rör dig som katten som ofta rör sig i ett långsamt tempo. Smidigt, kontrollerat, nästan lite eftertänksamt och med stor koncentration tar den sig fram. Sköldpaddan rör sig i ett extremt långsamt tempo. Rörelserna förefaller knappt kunna bli långsammare. Troligen krävs en viss ansträngning för att du ska bibehålla exempelvis balansen. Dina muskler kan till och med darra och skaka lite i början. Bara lugn, det brukar vara tecken på att ditt inre muskellager aktiveras och brukar gå över efter några dagars träning. Ok, nu är det äntligen dags att köra igång. Och du, vi lovar det är enklare GJORT än sagt (eller skrivet).

”All inlärning och all inankring av kunskap sker genom rörelser.” Carla Hannaford, PhD och Neurofysiolog. 26


6. 18 smarta hjärnrörelser


1. Korsgång Bra för: Stärker bron (Corpus Callosum) och samarbetet mellan höger och vänster hjärnbark. Stärker motoriken och inläringen, väcker upp hjärnan samt tillför energi inför dagens uppgifter. Gör så här: Korsa samtidigt och växelvis höger och vänster; • hand och knä • armbåge och knä • hand och fot framför kroppen • hand och fot bakom kroppen. Tempo:

”Det är väl inget konstigt att långsamma rörelser hjälper honom, det hjälpte ju mig!” Nicklas, 11 år, Höllviken 29


12. Långsamma rotationer Bra för: Skapa lugn och ro, stärka vårt inre, tillföra kraft och energi samt skapa stabilitet genom att stimulera och stärka de inre lednära muskellagren. Gör så här: Roterande, vridande, rörelser kan du göra i princip hur som helst; stående, sittande eller liggande. Rotera, vrid, en eller flera kroppsdelar samtidigt; huvud, armar, händer, höfter, ben och fötter. Du kan förstås rotera, vrida, antingen åt samma håll eller motsatt håll. Exempelvis kan du rotera, vrida huvudet åt ena hållet medan du samtidigt roterar, vrider fötterna åt andra hållet. En kraftull övning, som hjälpte Torgnys fru sluta med sina mediciner mot en diagnosticerad kronisk tarminflammation, är att ligga på rygg på golvet eller i sängen med armarna efter sidorna, fötterna uppdragna mot baken och hälarna i golvet. Rotera, vrid höfterna genom att låta knäna låååångssaaaamt falla växelvis åt höger och vänster. Prova gärna med att samtidigt rotera, vrida huvudet åt samma eller motsatt håll. Tempo:

”Arbetsminnet försämras 30-40 procent vid hög stress.” Torkel Klingberg, Professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet 40


13. Hängbjörken Bra för: Minska stress och press samt ökar blodtillförseln, tankeförmågan och inlärningen vid exempelvis matte. Gör så här: Ställ dig på golvet med korsade, lätt böjda ben. Andas ut och böj huvudet och överkroppen framåt. Låt armarna hänga fritt. Stramar det i baksidan av låren och i vaderna vet du att du gör rätt. Stå så här och räkna ”1000, 2000, 3000, …” så länge du kan, eller till du kommer till 20 000. Andas in medan du reser dig upp och sträck upp armarna i luften. Skifta plats på benen och upprepa rörelsen. Tempo:

”Båda mina barn har svårt att koncentrera sig och sitta stilla i skolan. Det är därför vi är här. Och för att hitta andra vägar än medicinering för sonen som fått diagnosen ADHD.” Anette, Lund 41


9789187001314  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you