9789140665270

Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

Klassens tysta språk

Klassens tysta språk Att förstå det som ingen säger

Gudrun Ekstrand, fil dr och universitetslektor

Henric Ekstrand, dr i medicinsk vetenskap

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Gudrun Ekstrand & Henric Ekstrand

Klassens tysta språk riktar sig till dig som arbetar med barn och ungdomar från olika kulturer. I skolan kan du konfronteras med tankemönster och handlingar som strider mot den svenska skolans värdegrund eller möta elever som är trasiga inombords av upplevelser i sitt gamla hemland. Med boken får du hjälp att lära känna dina elevers kulturella bakgrund och kan då lättare förstå deras handlingar och uppfatta signaler hos elever som befinner sig i behov av hjälp eller stöd. Du inspireras till att våga agera i svåra situationer.

I bokens första del visar författarna en kulturmodell, som gör det möjligt att fokusera på en kulturyttring i taget. I bokens andra del får du förslag på hur du kan observera, hantera och förebygga problemsituationer.

Du får information om vilka lagar som gäller för skolan och skolans personal, och som kan bli det stöd du behöver för att känna dig trygg i ditt handlande.

Klassens tysta språk Att förstå det som ingen säger Gudrun Ekstrand & Henric Ekstrand

Förord ”Voffor gör ho på detta viset?”

En rumpnisse tittar med förvåning på Ronja Rövardotter som trampat genom taket på rumpnissarnas bostad och fastnat med foten. Ronja försöker få hjälp att dra upp foten.

Men rumpnissarna är förvirrade och frågar gång på gång; ”Voffor de då?”

I rumpnissarnas värld är Ronja en konstig figur med ett obegripligt handlande. I vår kultur fungerar vi som en rumpnisse när vi möter någon med ett annat tanke- och handlingsmönster än vi är vana vid: ”Voffor gör di på detta viset?”

Det talade språket kan inte alltid förklara varför vi handlar som vi gör. Vi bär med oss vårt handlingsmönster och våra kulturella sedvänjor som ett tyst språk som är gemensamt för dem som lever inom samma kultur. Det räcker inte med att vi lär oss varandras språk för att vi ska förstå varandra. Utan att förstå det tysta, kulturella språket, som kommuniceras mellan individer från en främmande kultur, kommer vi att fortsätta att fråga oss: ”Voffor gör di på detta viset?”

Förord

3

Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Innehållsförteckning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Del 1 •

Kultur, kulturdefinition och kulturmönster

Att förstå det som ingen säger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Definition av begrepp .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Begreppet Kultur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Analys av en kultur

21

Kulturmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 1. Språk 2. Styrelse

26 32

3. Ekonomisk struktur 4. Kön – genus

39 43

5. Revir 6. Tid

53 56

7. Utbildning 8. Spel

59 64

9. Religion 10. Utnyttjande av resurser

68 72

Kulturmodellen igen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Kultur eller generationsskillnader Kulturen i nästa generation

4

Innehållsförteckning

80 81

Del 2 •

Skola, lag, värdegrund och kultur

Skolans värdegrund.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Att undervisa i en mångkulturell klass Förslag på samtalsregler i diskussioner Lärarens roll i diskussioner

85 89 89

Lagar som påverkar skolan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Varifrån kommer våra elever med invandrarbakgrund?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 ... och vart tar de vägen?

Finländare, vår största grupp invandrare

98 100

Nyanlända elever.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Första kontakten med elev och vårdnadshavare Checklista för elevkännedom Föräldrars eventuella oro Tolkar Förberedelseklasser och integrerade klasser

105 106 107 109 110

Skolans värdegrund kontra föräldrarnas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Att förmedla skolans värdegrund Att informera om mänskliga rättigheter

115 118

Problem vid skilda värdegrunder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Bristande skolutbildning Könsstympning Misshandel i hemmet

122 126 128

Hedersrelaterat våld och förtryck.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Attityder till flickors utbildning Kontroll av flickor Barn- och tvångsäktenskap Hedersproblematik vid annan sexuell tillhörighet

133 136 138 142

Krigens barn .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Traumatiska barn

150

Samarbete .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Samarbetsparters för skolan

157

Efterord och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Hassan – brobyggare Sevim – mamma från Turkiet

164 168

Förkortade versioner av vissa artiklar i Barnkonventionen .. . . . . . . . . . . . . . . . 171 Referenser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Innehållsförteckning

5

del 1

Kultur, kulturdefinition och kulturmönster kulturbegreppet är mycket komplext och i bokens första del presenterar vi en modell, uppdelad i tio delar. Delarna påverkar varandra på ett omedvetet och nästan osynligt sätt. Varje del beskriver olika kulturers manifestationer, vilka jämförs med varandra och gör det möjligt att fokusera på en kulturyttring i taget.

Del 1 • kultur, kulturDeFInItIon och kulturMÖnSter

11

Att förstå det som ingen säger Jag befann mig i Indien. Med mig på resan hade jag mina förutfattade meningar och fördomar.

Men det visste jag inte. Redan innan jag åkte från Sverige hade jag bestämt mig för vad jag ville göra i Indien.

Där skulle jag hjälpa en flicka, som inte gick i skolan, till en utbildning.

▶ Jag föreställde mig hur denna flicka skulle få en bättre framtid. Att

utbilda flickor har en stor spridningseffekt, hade jag lärt mig. Hennes framtida barn skulle få gå i skolan. Genom henne kunde hennes familj skapa sig ett bättre liv.

Jag hittade flickan. Susmita hette hon och sprang med te i små plåtmuggar till bazarens kunder. Hennes föräldrar hade ett ruckligt teskjul där de kokade vatten och mjölk i stora grytor.

Susmita var ungefär 9 år och genom en tolk fick jag veta att hon aldrig gått i skolan. Hon var pigg och glad, barfota och iklädd en trasig klänning.

Genom tolken fick jag kontakt med hennes far. Mitt förslag att ge Susmita

12

Att förstå det som ingen säger

möjligheter att gå i skolan togs inte emot med någon entusiasm. Men jag envisades. Jag erbjöd mig att köpa skoluniform och böcker och jag berättade att rektorn för en skola jag samarbetade med hade lovat att hjälpa Susmita på alla sätt. Familjen skulle dessutom få kompensation för det arbetsbortfall som Susmitas skolgång skulle förorsaka. Jag införskaffade de saker hon behövde och dessutom en uppsättning kläder och skor att byta med och en väska att bära sina böcker i.

Och jag var lycklig och nöjd.

Men Susmita kom aldrig till skolan. Tillsammans med tolken sökte jag upp familjen som bodde i ett plåtskjul. Uppe i taket, på några bjälkar, låg väskan med böckerna och kläderna som Susmita fått. En äldre bror, ungefär femton år, var arg och skrek åt mig. Susmitas pappa satt på golvet och han var lika bister. I ett hörn satt Susmita ihopkrupen. Hela familjen var i uppror. Någon tog ner alla saker Susmita fått och försökte ge dem till mig.

Vad hade gått fel?

Jag fick så småningom veta att jag hade kränkt pappan, Susmitas bror, ja, hela familjen. Hur kunde jag inbilla mig att man skulle tillåta Susmita att lära sig mer än hennes egen far och äldre bror hade lärt sig? När fadern dog skulle brodern få ansvar för Susmita. Vilken respekt kunde han då förvänta sig från henne om hon hade utbildning och inte han? Dessutom skulle ingen man i hennes egen kast vilja gifta sig med henne om hon hade utbildning. Hon skulle förbli ogift och inte ha någon som försörjde henne. Mina idéer om skolgång för Susmita skulle göra livet svårt för henne. Därför kunde jag ta tillbaka alla böcker och kläder och låta familjen vara i fred.

Jag bad familjen att behålla sakerna. Om inte kläderna kunde användas kunde de kanske sälja dem. Jag bad också, via tolken, om ursäkt för att jag handlat fel. Med det lät man sig nöja. ◀

Att förstå det som ingen säger

13

Kulturmodell

1.

Språ k s. 25

Re

10. de ttjan Utny surser av re s. 71

2. se rel Sty 31 s.

9. lig i s. 6 on 7

En modell är alltid en förenklad bild av verkligheten.

Vår modell tar upp tio huvudrubriker, som var och en innehåller underliggande komponenter.

8.

Spel s. 62

3.

Ekonomisk struktur s.38

7. ing dn bil 57 t U s.

4.

Kö n / g s. 4 enu s 2

6.

Tid s. 54 Kulturmodell

5. r Revi s. 51

24

1.

8.

7.

4.

5.

6.

Gester, mimik, symboler

3.

1. Språk

2.

9.

10.

Språket består inte bara av ord som uttalas. I språket ingår också andra, urskiljbara delar som tillsammans med orden utgör själva kommunikationen. Några delar listas nedan.

■ ■ ■ ■ ■

val av ord och uttryck hur man talar till överordnade/ underordnade/ främlingar vem som öppnar en konversation vilka ämnesområden som är lämpliga/ olämpliga när man talar/ när man tiger

Människor som medvetet vill kommunicera med andra gör det huvudsakligen genom språket. Ett gemensamt språk gör det lättare att göra sig förstådd. Men även om vi talar samma språk, kan missförstånd ske. Någon kan tolka det vi säger precis tvärt emot vad vi menat.

Någon annan kan ta skämtsamma ord på allvar.

▶ En kinesisk student kom till ett svenskt universitet för att forska. Vid en

högtid bjöd universitetet alla anställda på middag. Då snapsen serverades frågade studenten sin professor vad han skulle göra med den. ”Häll det i vinglaset,” sa professorn. Studenten gjorde så. När sedan alla höjde sina snapsglas för att skåla satt studenten med ett tomt glas och han insåg att han blivit lurad. Professorn förstod att hans skämt tagits på allvar. Efter det blev kontakten mellan professorn och studenten mycket ansträngd.

Professorn hade medverkat till att studenten förlorat ansiktet. ◀

Genom språket kan vi placera en person i en viss kulturkrets. Gester, minspel och kroppsspråk ger ytterligare kunskaper. I Sverige är vi sparsamma med gester och mimiska uttryck. I länderna kring Medelhavet använder man gester och mimik för att visa känslor som

26

Kulturmodell

glädje, sorg, förvåning, ilska eller kärlek. I Sverige håller vi en normal samtalston offentligt, även om vi är förbannade. En lågmäld tillrättavisning och en bister min räcker för att visa missnöje. I Brasilien blir man högljudd för att visa sin ilska.

Vi förundras över de ständiga leenden som visas oss från människor med ursprung i Asien. Andra människor vänder bort blicken när man talar med dem. Dessa signaler och koder är kulturellt inlärda och omedvetna för dem som När man arbetar sänder dem. Frågar man en i en mångkulturell klass leende asiat om varför hon får man aldrig säga det man inte ler, så kan hon inte svara. menar. Finns det minsta tvekan om Det är lika meningslöst att hur ett budskap kan tolkas, kan fråga en svensk om varför man vara säker på att man får lika många tolkningar som det finns hon sänker rösten och talar personer som tar emot långsammare då hon talar budskapet. med någon som är ledsen.

Varför går vi in vända mot dem vi passerar när vi ska sätta oss på vår plats på teatern när man gör precis tvärt om i Storbritannien? Varför skäms en svensk som smackar eller rapar vid matbordet när den indiske gästen gör allt för att smacka och rapa så ljudligt han kan? Varför använder vi båda händerna när vi äter, kniv i den ena och gaffel i den andra, medan indiern aldrig tar upp den vänstra handen på bordet? Och varför anses det för olämpligt att hacka av toppen på ett ägg i Frankrike?

Någonstans, långt under medvetandet, finns en orsak till allt vi gör som vi kanske inte känner till eller har glömt. Men alla dessa små signaler säger någonting om vem vi är, av vem vi blivit uppfostrade och var i världen vi har våra rötter.

kUltUrMoDEll

27

Svaren på ovanstående frågor har jag fått av enskilda medlemmar ur olika kulturer. En svensk anser det kränkande att vända baken till mot människor man måste passera. Engelsmannen anser tvärtom, att man inte ska stirra på människor man passerar. Många indier har sagt mig att de visar att maten är god genom att smacka och att de är mätta genom att rapa. Vänstra handen är oren, den använder de för att göra sig rena efter toalettbesök. I Japan och Kina ler man, ofta utan någon synbar anledning. Där finns många förklaringar, som att människor har så många sorger och de därför inte vill tillföra fler eller att när de är osäkra visar de det genom att le. En fransk adelsman förfasade sig över mitt sätt att öppna mitt frukostägg. Hans förklaring hade med franska revolutionen att göra, då man använde giljotinen för att avrätta adeln. Att topphugga ett ägg med kniv påminde om alla som giljotinerades. Jag fick en lektion av min franske vän hur jag kunde använda en gaffel, sticka in den i ägget och lyfta av locket. Voila!

I Sverige kan vi sitta många timmar på ett tåg och tiga. På bussen i Indien har jag fått frågor jag aldrig hört någon, för mig okänd i Sverige, ställa, ”har du några barn, hur många barn har du, var är dina barn nu”. I Storbritannien kan man mycket väl inleda ett samtal med någon man inte känner, men man får akta sig att bli för privat. Vädret är ett neutralt samtalsämne. I Sverige har vi andra ”neutrala” samtalsämnen. Vi kan ställa frågor av typen, ”hur står det till”, men förväntar oss inte något besvarade annat än, ”jo tack, bara bra”. Det är som om vi söker en ständig bekräftelse på att allt är okej. Inga problem. Det knallar och går. Vill vi verkligen veta hur någon har det, måste vi omformulera oss, sakta ner rösten och sänka tonläget och fråga, ”hur har du det, egentligen”.

I Sverige tackar vi. Tack för kaffet, tack för maten, tack för senast, tack för att du finns, tack för att vi fick komma, tack för hjälpen och tack för allt. I många länder skulle en husmor, som lagat maten, börja

28

Kulturmodell

fundera på om det var något fel på förtäringen som vi tackat för.

Till och med tystnaden bär på ett kulturellt innehåll. Den är en viktig faktor, dock svår att upptäcka. En professor i Storbritannien bad en gästforskare förklara varför han planerat ett projekt på ett visst sätt. Den tystnad med vilken professorn bemötte förklaringen tolkade gästforskaren (helt korrekt) som en inbjudan att förtydliga sig.

När professorn förstod gav han ett uttryckligt kvitto på detta, ”I see, very good”. När samma forskare besökte ett universitet i Kina tog samma situation en annan vändning. När den kinesiske professorn bemötte förklaringen med tystnad, försökte gästforskaren förtydliga det han sagt. Men försöket till en upprepad förklaring möttes med tydlig irritation. En annan närvarande forskare ryckte in till hjälp, ”professorn har förstått och accepterat din förklaring”. Upprepningen sågs som ett sätt att försöka påverka professorn att ta ett beslut i en viss riktning. Något som hans auktoritet inte kunde acceptera.

Vi lär oss att anlägga en passande min av allvar då vi talar med någon som sörjer. Vi sänker volymen och hastigheten i våra röster. Vi närmar oss den sörjande med försiktighet. Ett sådant beteende är främmande för många kulturer i Asien. I Thailand till exempel skulle det inte anses hänsynsfullt att lämna någon som har sorg i fred. Där kräver kulturen att man deltar och tar hand om den som har det svårt.

Det fick svenska överlevare efter tsunamikatastrofen erfara då de blev hjälpta av det thailändska folket på ett sätt som inte är brukligt i Sverige.

Att se någon i ögonen är ett tecken på fasthet och ärlighet i vårt land. Undviker man ögonkontakt har man någonting att dölja. Att ljuga och samtidigt se någon i ögonen visar på att man är en förhärdad individ utan skam i kroppen. Vi är så vana vid att tolka ögonkontakt på detta sätt, att vi gärna skuldbelägger människor som inte ger oss den kontakten. Det finns en oändlig mängd kulturella förhållningssätt kring ögonkontakt. Att ge någon ”det onda ögat” är en rea-

Kulturmodell

29

litet i många länder. Genom ögonen tränger det onda in i ens huvud och man blir sjuk. Små barn anses vara speciellt känsliga för detta, menar man i Indien. Där målar man en svart prick i pannan på barn under ett år. Då tar det onda ögat fel på ögonen och pricken, stöter emot pannbenet och stängs ute från barnets huvud. Jag har mött välutbildade familjer i Indien som har målat den svarta pricken på sitt spädbarn. ”Tror ni på det onda ögat?” frågade jag. ”Nej …” svarade båda föräldrarna en aning skamsna, ”… men det är tradition och man vet ju aldrig ...”

En ögonkontakt betraktas som aggressiv hos navajoindianderna.

Den ses som sexuellt provokativ bland starkt religiösa grupper i katolska länder. Ögonkontakt får inte tas med någon som står över en själv i rang i många samhällen, en elev som ger sin lärare direkt ögonkontakt upplevs som trotsig. I alla kulturer är ögon, blinkningar, halvslutna ögon, vidöppna ögon, bortvända eller nedslagna ögon bärare av signaler som tolkas efter kulturens egna traditioner.

Vi kommunicerar också genom symboler. Ett kors i en halskedja, ett märke på kavajslaget, en speciell färg, talar om för vår omgivning vilken religion vi tillhör, vilket parti vi röstar på, vilket gäng vi tillhör.

Vi kan ibland också sluta oss till vilka åsikter en person har genom den musik han väljer att lyssna till, eller de gester han använder. Vad kommunicerar till exempel Internationalen, vit maktmusik, Sieg Heil, en honnör, en knuten hand med pekfingret mot tinningen, en slängkyss, en piercad tunga, en uträckt tunga eller en skakning på huvudet? När du tänkt igenom dessa frågor, kan jag tala om att den uträckta tungan visar på vördnad i en del av världen och att personen blivit häpen i en annan del. Skakar någon på huvudet i Indien innebär det att personen säger ”ja”.

Inom vår egen kulturkrets kan vi tolka språk, gester, miner och symboler tämligen säkert. Även om vi hyggligt talar språket i ett land vi

30

Kulturmodell

besöker, finns det mycket som vi inte är insatta i. Vi missförstår och blir själva feltolkade. Att lära sig en kulturs hela kommunikativa system är näst intill omöjligt, om man inte är född in i kulturen.

Att tänka på för läraren

Språket är viktigt! Både elevens första språk och det svenska språket.

Gör allt du kan för att underlätta för din elev att kunna använda båda språken. Då kan eleven lättare ta emot de kunskaper skolan erbjuder.

Samarbeta med modersmålsläraren och svenskläraren. Erbjud din lektionsplanering till dem. Då kan de förbereda sig för att undervisa eleven om termer och uttryck som kommer att användas i din undervisning. Tänk på att skolan ger eleven ett språk som förmodligen inte används i hemmet. Var tydlig med definitioner.

■ Har du blivit missförstådd eller själv tolkat något fel, då du besökt ett annat land?

■ Har det hänt samma sak då du kommit i kontakt med någon med invandrarbakgrund?

■ Har du kunnat göra dig förstådd i ett annat land där du inte kunde tala språket?

■ Vad använde du då för system? Gester, bilder, något annat?

■ Har du råkat ut för att bryta mot regler du inte känt till och att människor skrattat eller blivit arga på dig?

■ Har du tagit upp samtalsämnen eller ställt frågor, som gjort människor generade?

Kulturmodell

31

del 2

Skola, lag, värdegrund och kultur I denna del av boken ger vi dig förslag på hur du kan observera, hantera och förebygga eventuella problemsituationer.

Du får också information om vilka lagar som gäller för skolan och skolans personal, som kan bli det stöd du behöver för att känna dig trygg i ditt handlande.

Del 2 • Skol, lag, värDegrunD och kultur

83

Att undervisa i mångkulturell klass Vad behöver den veta som ska leda arbetet och undervisa elever i en mångkulturell klass? Erfarna lärare, experter och forskare i USA har enats om vilka kunskaper som behövs. Vi har tagit fram elva punkter ur materialet. En utförligare beskrivning av varje punkt finns efter listan.

1. Läraren måste bli medveten om sin egen identitet, sina fördomar och rädslor.

2 . Läraren måste göra målen för undervisningen tydliga för sig själv och klassen.

3 . Eleverna ska tränas i sin förmåga att reflektera och analysera.

4 . Klassrumsmiljön skall vara trygg.

5. Undvik ett ”vi och dom-perspektiv” genom att undervisa om grundläggande begrepp.

6 . Eleverna ska lära sig genom kursmaterial eller övningar handledda av läraren, inte av klasskamrater.

7. Koppla nya kunskaper till elevernas egna erfarenheter och intressen.

8. Använd relevant material för att engagera eleverna att se nya perspektiv.

9. Planera undervisningen och klassrumsaktiviteterna noga.

10. Var förberedd på konflikter och/ eller motvilja när eleverna ska diskutera och göra övningar.

11. Ge feedback på elevernas arbete.

1. Lärarens identitet, fördomar och rädslor De som inte är medvetna om sin egen identitet, sina fördomar och rädslor kommer inte att förstå likheterna och skillnaderna mellan hur man själv tänker och fungerar och hur andra människor gör det. Man

Skolans värdegrund

85

Nyanlända elever Nyanlända elever är ingen homogen grupp.

Det enda de har gemensamt är att de saknar kunskaper i svenska och att de brutit upp från sina hemländer. Skolan är den viktigaste platsen, vid sidan av hemmet och föräldrarna, som kan förse barnen och ungdomarna med den trygghet som många av de nyanlända eleverna lider brist på.

Skolverket har gett ut en rapport; Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Den är en redovisning av ett regeringsuppdrag. Där definieras nyanlända elever på följande sätt.

§

Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer.

Skolverket Dnr 2006 2145

Nyanlända elever

103

Problem vid skilda värdegrunder Förtröstansfulla uttalanden om att vi i grunden är lika varandra, över alla kulturgränser, bygger oftare på förhoppningar än på fakta. Därför behöver vi kunskaper om kulturella skillnader och likheter för att kunna umgås med, arbeta tillsammans med och för att förstå andra människor som har en annan kulturell bakgrund än den vi själva har.

När du, som en av skolans personal, konfronteras med tankemönster och handlingar som strider mot den värdegrund du är satt att förmedla till skolans elever, kan du komma att känna dig vilsen, frustrerad och inte veta vad du ska göra. Genom kunskap och medvetenhet om att problem kan förekomma och vilka problem som är allvarliga, är det möjligt att lära sig observera signaler hos eleverna som befinner sig i behov av hjälp eller stöd. Skolan ska i första hand förebygga, men också handskas med problem och förhindra att elever utsätts för fara. I detta kapitel tar vi upp: Bristande skolutbildning, Könsstympning och Misshandel i hemmet.

Problem vid skilda värdegrunder

121

Könsstympning Könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige. I dokument förkortar man Kvinnlig Könsstympning, KKS. Man räknar med att upp till 140 miljoner flickor är könsstympade bara i Afrika. Varje år tillkommer 2 miljoner flickor som utsätts för ingreppet. I Sverige uppmärksammades problemet på 1980-talet då flyktingar från Somalia började komma hit. Somalia är inte det enda landet som tillämpar seden. I Sudan, Guinea, Mali och Eritrea är 90-100 procent av flickorna könsstympade. I Gambia och Etiopien ungefär 80-85 procent. Det har skett en ökad medvetenhet om denna barbariska tradition över hela världen. Egypten har numera förbjudit seden. Ändå förekommer den, om än dolt. FN arbetar med att försöka utrota sedvänjan. I Barnkonventionen omnämns könsstympning som en skadlig traditionell sedvänja i artikel 24.

’’

Barnet har rätt till hälsa och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.

Artikel 24

FN:s konvention om barns rättigheter.

Flickor som könsstympas är mellan några dagar gamla upp till tonårsåldern. I våra förskolor och skolor finns i Sverige flickor som är eller riskerar att utsättas för någon form av könsstympning.

All skolpersonal har anmälningsplikt vid misstanke eller vetskap om kvinnlig könsstympning. Eftersom preskriptionstiden för könsstympning är tio år, kan brottet preskriberas innan flickan blir myndig. Mycket talar för att många fall av könsstympning inte upptäcks förrän lång tid efter det att brottet begicks. För att brott där flickor könsstympas skall kunna lagföras effektivt krävs att brotten kommer till åklagarens kännedom innan de preskriberas. Därför föreslås att preskriptionstiden vid könsstympning skall börja löpa först när den 126

Problem vid skilda värdegrunder

som könsstympats fyller arton år. (DS 2007:1 Preskription vid allvarliga brott.)

Socialstyrelsen har en webbplats om KKS, www.socialstyrelsen.se/ konsstympning. Rädda barnen utbildar och informerar skolpersonal i Sverige om KKS.

Vad kan skolan göra?

Personal inom förskola/ skola bör orientera sig om bakgrunden till KKS och i vilka kulturer som det förekommer.

Undervisning om den egna kroppen och om sex och samlevnad bör ges till alla elever.

Underrätta skolsköterskan så att flickan kan få hjälp att tala med någon.

Var uppmärksam på vilka symptom som finns hos könsstympade flickor.

■ En del flickor går annorlunda på grund av ärret ■ Toalettbesök kan bli mycket långa eller täta ■ Flickorna stannar hemma vid menstruation på grund av att blodet har svårt att tränga ut eller på grund av smärta.

■ Flickor kan ha problem med att delta i gymnastik ■ Flickor kan bli tystlåtna och svåra att få kontakt med efter en traumatisk smärtupplevelse.

(Socialstyrlesen 2005-110-4)

Det finns en anmälningsskyldighet för skolans personal i Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §.

I handlingsplanen mot KKS som regeringen har tagit fram är skolans personal, elever och berörda folkgrupper målgrupper för utbildning och information. Målet är ökad kompetens och beredskap att hantera problematiken.

Problem vid skilda värdegrunder

127

besök hos släkten. När skolan tar kontakt med föräldrarna meddelas att flickorna beslutat sig för att stanna i hemlandet hos ”farmor” för att lära sig något om sina rötter och kunna förbättra språket, med mera. I allmänhet beror frånvaron på att flickan har gifts bort mot sin vilja. Hon kan också återvända till Sverige och skolbänken, som gift, även om hennes äktenskap inte kan registreras enligt svensk lag.

Tvångsäktenskap används också som hot mot flickor i Sverige som inte följer familjens regler eller om det uppkommer ett rykte som kan skada familjens heder.

▶ Ali har i uppgift att vakta över sin syster Fatima. Hon får inte ha allt för nära kontakt med killarna i sin egen klass. Ali hämtar Fatima varje dag och följer henne hem. Hon tillåts inte stanna i skolan efter skoldagens slut.

Hon får inte heller åka med någon kamrat hem eller bara åka in till stan och promenera med sina vänner.

Ali är utsedd av familjen att se till att hans syster inte hamnar i en relation som kan skada familjens heder. Familjen har en plan för henne. Hon ska gifta sig med en man ur den egna kulturen, en släkting till pappan som behöver hjälp att ta sig in i Sverige. Familjen måste kunna garantera att Fatima är oskuld. De båda familjerna är överens och vissa löften om samarbete, ekonomi och uppehållstillstånd i Sverige genom äktenskapet har utlovats. ◀

I det här fallet används Fatima som en biljett in i Sverige för någon släkting i hemlandet. Själv har hon ingen talan. Uppgörelsen mellan familjernas överhuvud är inte förhandlingsbar. Är hon inte oskuld blir hon ”värdelös”. Därför bevakas hon allt rigorösare efter puberteten. Den tilltänkte mannen kan efter giftermålet hävda att han vill ha äktenskapet annullera på grund av att bruden visat sig vara en hora.

De enda bevis som behövs är att hon inte blöder på bröllopsnatten.

Inträffar detta är den unga bruden i livsfara.

Hedersrelaterat våld och förtryck

141

Krigens barn Av de tusentals nyanlända flyktingbarn, som sitter i våra klassrum, har majoriteten av dem erfarenheter av krig. De kan ha sett anhöriga bli skjutna, varit med om att skolan träffats av en missil, tvingats bevittna hur deras mamma våldtagits eller själva blivit angripna.

Med risk för sina liv kan barn ha behövt fly över gränser, blivit beskjutna och fått gömma sig. De kan ha tillhört en folkgrupp i sitt eget land som varit förföljd och utsatt för utrotningsförsök. De kan ha bott i områden utan tillgång till skola eller mänskliga rättigheter. Om ett barns förälder har ägnat sig åt otillåten politisk verksamhet, har familjen fått utstå ständiga hot. Allt detta har de lämnat för hoppet om en ny och bättre framtid någon annanstans. Men minnena av allt det hemska finns kvar. Rädslan är alltid närvarande. Får vi stanna?

Måste vi tillbaka till det där ...?

Krigens barn har problem som inte alltid syns. Vissa är traumatiska, andra har medicinska problem. En del barn kommer ensamma hit, utan att ha någon anknytning till Sverige. Bristande skolerfarenhet och med erfarenheter från en kultur som är helt olik den svenska är det inte enkelt att komma in i det svenska samhället. Alla dessa faktorer måste vi ta hand om på bästa sätt och försöka lösa de problem som finns i samband med dem.

Krigens barn

149

Traumatiska barn Barn som kommer från ett krig och har upplevt obeskrivligt fasansfulla situationer är kanske inte längre ett barn, annat än till sin ålder.

I Sverige har barnen rätt till skolgång. Denna rätt att gå i skolan är inte bara en rättighet. Den är även en skyldighet. Barnen sitter i sina bänkar, traumatiserade, och återupplever det fasansfulla de har varit med om gång på gång och är ständigt på sin vakt.

Det finns hjälp att få för dessa barn på olika kriscentra. Alla barn som behöver hjälp har rätt att behandlas av psykologer som specialiserat sig på post-tramumatiska stressyndrom, PTSD. Men mellan barnens besök på kriscentret sitter de små, rädda och okoncentrerade i skolan och ska lära sig svenska.

▶ I en förberedelseklass sitter tio elever och försöker lära sig några ord på

svenska. En elev, Muhammed, är orolig. Han sitter inte stilla på stolen.

Han kastar med huvudet och verkar försöka hålla kontroll över sin omgivning. Han är 12 år. Familjen fick fly flera gånger, så det blev aldrig någon ordning med skolan. En gång landade en granat i skolsalen. Många barn dog, men han klarade sig. Han fick krypa ut ur spillrorna över döda kamrater. En annan gång skulle han få skjuts i en bil hem från skolan. Innan han klev in i bilen upptäckte han att han hade glömt en bok i klassrummet och vände om för att hämta den. Då exploderade bilen och alla kamrater som satt sig i bilen sprängdes i luften. ◀

Muhammed behöver få väldigt mycket stöd. Det får han också, på barnpsykiatriska kliniken. Av sekretesskäl får Muhammeds lärare inte veta hur han mår. ”Jag vet ju inte om han gör sig själv illa!” säger läraren. ”Han pratar ofta om att han borde vara död. Jag ser ju att han är självmordsbenägen.” Några månader senare får läraren veta att pojken vägrar att gå till sin terapeut. ”Nu är det jag och hans klass-

150

Krigens barn

Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

Klassens tysta språk

Klassens tysta språk Att förstå det som ingen säger

Gudrun Ekstrand, fil dr och universitetslektor

Henric Ekstrand, dr i medicinsk vetenskap

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Gudrun Ekstrand & Henric Ekstrand

Klassens tysta språk riktar sig till dig som arbetar med barn och ungdomar från olika kulturer. I skolan kan du konfronteras med tankemönster och handlingar som strider mot den svenska skolans värdegrund eller möta elever som är trasiga inombords av upplevelser i sitt gamla hemland. Med boken får du hjälp att lära känna dina elevers kulturella bakgrund och kan då lättare förstå deras handlingar och uppfatta signaler hos elever som befinner sig i behov av hjälp eller stöd. Du inspireras till att våga agera i svåra situationer.

I bokens första del visar författarna en kulturmodell, som gör det möjligt att fokusera på en kulturyttring i taget. I bokens andra del får du förslag på hur du kan observera, hantera och förebygga problemsituationer.

Du får information om vilka lagar som gäller för skolan och skolans personal, och som kan bli det stöd du behöver för att känna dig trygg i ditt handlande.

Klassens tysta språk Att förstå det som ingen säger Gudrun Ekstrand & Henric Ekstrand